Handling 2016 nr 178 Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda överföring av befogenheter att ingå avtal om spårvagnstrafik Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 29 augusti 2016 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Rapporten - Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborgs Stad, i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antecknas. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2016-02-25, 28 att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda överföring av befogenheter att ingå avtal om spårvagnstrafik förklaras fullgjort. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från M, L och KD som yttrande en skrivelse från den 4 oktober 2016. Göteborg den 5 oktober 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Jonas Andrén 1(1)
Göteborg den 4 oktober 2016 Yttrande (M, KD, L) Kommunstyrelsen 2016-10-05 Ärende 2.1.5 Ang Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda överföring av befogenheter att ingå avtal om spårvagnstrafik Kommunfullmäktige beslutade i februari 2016 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda förslag till en förändrad ansvarsstruktur avseende spårvagnstrafiken med inriktning att regionfullmäktige överför befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik. Beslutet togs i anslutning till att fullmäktige behandlade en motion från Jonas Ransgård (M), Birgitta Ling Fransson (L) och David Lega (KD) som bland annat föreslog att överföra Göteborgs Spårvägar AB till Västra Götalandsregionen. Vi kan i samband med att rapporten "Ansvar för spårvagnstrafiken" överlämnas till Göteborgs Stad konstatera att förslaget att befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik innefattar en rad problematiska områden. Det handlar bland annat om att lösningen ställer långtgående krav på en formalisering av konflikthantering samt planerings- och beslutsprocesser. Det råder också osäkerheter kring den ekonomiska risken i och med att staden vid ett överförande äger fullständigt resultatansvar men inte själva kan påverka biljettpriset. Regionstyrelsen valde den 27 september 2016, när rubricerad rapport återrapporterades där, att ta fram underlag för att möjliggöra jämförelser av konsekvenserna för de två alternativa principmodellerna: Västra Götalandsregionen upphandlar spårvagnstrafiken Västra Götalandsregionen övertar ägandet av Göteborgs Spårvägar AB Mot bakgrund av de problem som framkommit med den lösning fullmäktiges majoritet valt tycker vi att en överföring i enlighet med motionens förslag borde övervägas igen.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-08-29 Diarienummer 0656/16 Stadsutveckling Maria Augustsson Telefon 031-3680573 E-post: maria.augustsson@stadshuset.goteborg.se Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda överföring av befogenheter att ingå avtal om spårvagnstrafik Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Rapporten - Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborgs Stad, i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antecknas. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2016-02-25, 28 att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda överföring av befogenheter att ingå avtal om spårvagnstrafik förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-25, 28 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda förslag till en förändrad ansvarsstruktur avseende spårvagnstrafiken med inriktning att regionfullmäktige överför befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik. I utredningen presenteras en möjlig lösning där Göteborgs Stad får ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Göteborgs Stad erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. Den möjliga lösningen förutsätter ett nytt avtal mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen där villkor för överlämnandet av ansvaret för spårvagnstrafiken regleras. Genom överlämnande av befogenheter ges Göteborgs Stad status av behörig myndighet enligt gällande EU förordning och kan därmed legalt besluta och träffa avtal om spårvagnstrafikens genomförande. Genom Västra Götalandsregionens trafikpliktsbeslut och verksamhetsuppdrag ges Göteborgs Stad rätt att som behörig myndighet genomföra spårvagnstrafiken. Den föreslagna lösningen ställer långtgående krav på en formalisering av planerings- och beslutsprocesser mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen och stadsledningskontoret gör bedömningen att ytterligare utredning behöver göras av utredningens förslag för att få en fullständig bild av dess konsekvenser för Göteborgs Stad. 1(13)
Ekonomiska konsekvenser Vid överlämnande av rådigheten över spårvagnstrafiken följer också det ekonomiska ansvaret. Ansvaret för spårvagnstrafiken överförs till Göteborgs Stad som får fullt ekonomiskt ansvar för spårvagnstrafiken både avseende drift och investeringar i den föreslagna lösningen. Göteborgs Stad har därmed det fulla resultatansvaret för spårvagnstrafiken. För att skapa en neutral modell för finansiering som inte påverkas av Västra Götalandsregionens och Göteborgs Stads beslut om kollektivtrafik föreslår utredningen att Västra Götalandsregionen ersätter Göteborgs Stad med en fast årlig ersättning samt att Göteborgs Stad erhåller nettointäkter hänförliga till spårvagnstrafiken. Biljettpriset kan enligt gällande lagstiftning enbart beslutas av Västra Götalandsregionen. Den fasta ersättning baseras på att Västra Götalandsregionen överlämnar ett finansieringsutrymme till Göteborgs Stad som motsvarar Västra Götalandsregionens åtagande vid tidpunkten för överlämnade av befogenheten. Barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Utredningen gör bedömning att förslaget utifrån ett barnperspektiv och jämställdhetsperspektiv bör vara neutralt. Motsvarande gäller vid en bedömning utifrån ett mångfaldsperspektiv. Enligt utredningen är skälet till detta att de övergripande frågorna kräver ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad, oberoende av vilken organisationsmodell som väljs, och att strategiska utvecklingsfrågor behandlas gemensamt. Miljöperspektivet Ur ett miljöperspektiv har Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ett gemensamt intresse och ansvar att kollektivtrafiken utformas så att den är attraktiv och effektiv för många. Enligt utredningen skapas förutsättningarna för detta i den föreslagna gemensamma planerings- och beslutsprocessen mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad där avvägning mellan olika trafiklösningar sker. Med det uppdelade ansvaret finns dock enligt utredningen risk för suboptimeringar i avvägning mellan spårvagnstrafik och övrig kollektivtrafik men detta bedöms inte i utredningen vara avgörande då andra faktorer som t ex en effektiv samordning av kollektivtrafik och bebyggelseutveckling har avsevärt större miljöeffekter. Att spårvagnstrafiken utförs effektivt ur ett miljöperspektiv bör vara neutralt och mer beroende av interna processer inom Göteborgs Spårvägar AB enligt utredningen. Omvärldsperspektivet Utredningen har gjort en omvärldsanalys och enligt utredaren har det inte gått att finna några exempel från andra regioner som motsvarar den föreslagna modellen. Enligt utförd omvärldsanalys är normalfallet i Europa att staden är part i ansvarig kollektivtrafikmyndighet när trafiken utförs av eget bolag. Vid en jämförelse i Sverige pekar utredningen på att Stockholms län, med landstinget som ansvarig för kollektivtrafiken, har en betydande statlig och kommunal medfinansiering av nya spåranläggningar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)
Bilaga 1 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 28, 2016-02-25 Bilaga 2 Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 206, 2016-04-06 Bilaga 3 Slutrapport utredning Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborgs Stad Analys av möjlig lösning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)
Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-25, 28 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Västra Götalandsregionen ta fram förslag till ett gemensamt utredningsuppdrag. Uppdraget syftade till att ta fram ett förslag till en förändrad ansvarsstruktur avseende spårvagnstrafiken. Utredningsuppdraget skulle redovisas för beslut första halvan 2016. Bakgrund Enligt beslutet i kommunfullmäktige skulle inriktningen på utredningsuppdraget vara att regionfullmäktige överför befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik. Detta ska omfatta ny avtalsstruktur och nya principer för finansiering mellan berörda avtalsparter. Aspekter som behövde inkluderas i utredningsuppdraget var analys och konsekvensbeskrivning av förutsättningarna utifrån: Resenärsperspektivet Styrning, ansvar, befogenheter och finansiering Legala och ekonomiska risker/möjligheter Kostnadseffektivitet och förändringskostnader Kommunstyrelsen beslutade 2016-04-06, 206, om direktiv för utredningen som innebar att utredningen skulle utföras gemensamt med Västra Götalandsregionen och att en konsult skulle anlitas som gemensamt bekostades av stadsledningskontoret och Västra Götalandsregionen. Ett likalydande utredningsdirektiv beslutades i regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen. Stadsledningskontoret har genomfört uppdraget från kommunfullmäktige genom en anlitad konsult som redovisat sin utredning i en slutrapport, bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande. En förändrad avtalsstruktur avseende spårvagnstrafiken behöver vara genomförd senast 2019 med anledning av att nuvarande avtal då upphör och nuvarande lagstiftning inte medger att fortsätta på samma sätt. Med utgångspunkt i Göteborgs kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2016, att utreda att regionfullmäktige överför befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik, beslutade kommunstyrelsen den 6 april 2016 att tillsammans med Västra Götalandsregionen genomföra en utredning som belyste förutsättningar och konsekvenser gällande överlämnande av befogenhet till Göteborgs Stad att ingå avtal om spårvagnstrafik. Västra Götalandsregionen tog beslut den 22 mars 2016 om en gemensam utredning med inriktningen av ett överlämnande av befogenhet till Göteborgs Stad att ingå avtal om spårvagnstrafik. Västra Götalandsregionen har dock inte tagit ställning till frågan om ägarstruktur. I ett förslag till beslut i regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen 2016-09-29 där aktuell utredning av Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborg Stad Analys av möjlig lösning återrapporteras föreslås att ta fram underlag för att möjliggöra jämförelser av konsekvenserna för de två alternativa principmodellerna Västra Götalandsregionen upphandlar spårvagnstrafiken Västra Götalandsregionen övertar ägandet av Göteborgs Spårvägar AB Dagens avtalskonstruktion för spårvagnstrafiken Idag står Göteborgs Stads trafikkontor för totalleveransen av spårvagnsuppdraget till Västtrafik AB. Till grund för avtalsrelationen ligger avtal 98 samt ett addendum. Uppdraget omfattar trafik, spårvagnar och deras underhåll samt bana. Trafikuppdraget utförs av Göteborgs Spårvägar AB på uppdrag av trafikkontoret genom ett avtal mellan Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)
trafikkontoret och Göteborgs Spårvägar AB vilket tecknades 2010. Banan ägs och sköts av trafikkontoret och Göteborgs Spårvägar AB leasar vagnarna från Kommunleasing AB. Totalt omsätter helheten 1,15 mdr per år. Innan 2012 var Göteborgs Stad delägare av Västtrafik AB och finansierade verksamheten via ägarbidrag. Efter skatteväxlingen 2012 är Västra Götalandsregionen ensamägare av Västtrafik AB. Alla spårvägsanknutna kostnader samlas ihop hos trafikkontoret som därefter vidarefakturerar desamma till Västtrafik AB. Eftersom uppdraget är ett s.k. tilldelat uppdrag gäller självkostnadsprincipen vilket innebär att ingen vinst tas ut i något led. Idag råder således ett trepartsförhållande mellan trafikkontoret, Västtrafik AB och Göteborgs Spårvägar AB som hanterar verksamheten. Eftersom alla kostnader betalas av Västtrafik AB gör inte trafikkontoret några investeringar eller större åtgärder utan att en överenskommelse tecknats med Västra Götalandsregionen och Västtrafik AB. Årligen produceras 14,5 miljoner tågkilometer spårvagnstrafik. Av Västtrafik AB:s totala antal resor görs ca 40 % i spårvagnssystemet. Jämfört med övriga befintliga kollektivtrafiksystem är alltså spårvägen att anse som kostnadseffektivt trots att det till skillnad från buss bär samtliga infrastrukturkostnader. Sammanfattning av utredningen Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborgs Stad Analys av möjlig lösning Utredningen har genomförts enligt direktiv beslutade av kommunstyrelsen i Göteborg och regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen i april 2016. Utredningen belyser en möjlig lösning baserat på utredningsdirektiven om överlämnande av befogenheter till Göteborgs Stad avseende spårvagnstrafiken. Utgångspunkt för utredningen är att belysa möjligheter och konsekvenser av ett överlämnande av befogenheter som ger Göteborgs Stad största möjliga rådighet över spårvagnstrafiken. För utredningen har två övergripande förutsättningar varit utgångspunkt 1. Integrerad trafik sömlöst resande för resenären. 2. Inflytande, ansvar och finansiering som är logisk, rimlig och långsiktigt hållbar Förslaget innebär att Göteborg Stad får ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. I ett avtal regleras villkor för överlämnandet av ansvaret för spårvagnstrafiken och som omfattar: samverkan i planering och beslutsprocess om trafikens utbyggnad och omfattning befogenheter och åtaganden som överförs till Göteborgs Stad villkor för att säkerställa integrerat kollektivtrafiksystem principer för finansiering av spårvagnstrafiken Genom avtalet ges Göteborgs Stad befogenhet att: besluta om spårvagnstrafikens omfattning besluta om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer besluta om tilldelning av kontrakt med GS AB att utföra trafiken alternativt att utföra trafiken i egen regi Göteborgs Stad åtagande omfattar att: genomföra spårvagnstrafiken svara för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Den redovisade lösningen är inte den enda möjliga men utifrån utredningens direktiv Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)
och förutsättningar är det en lösning som av utredaren bedömts vara den mest lämpade. Genom överlämnande av befogenheter ges Göteborgs Stad status av behörig myndighet enligt gällande EU förordning och kan därmed besluta och träffa avtal om spårvagnstrafikens genomförande inom ramar som anges i trafikförsörjningsprogram, trafikpliktsbeslut och som definieras i ett verksamhetsuppdrag. Avtalet innebär också att Göteborgs Stad åtar sig att bedriva spårvagnstrafik i minst en omfattning som motsvarar linjenätet, utbudet och standardnivån i spårvagnstrafiken när avtalet träffas. En integrerad kollektivtrafik, där ansvaret för spårvagnstrafik och övrig trafik är uppdelat, förutsätter gemensamma beslut om övergripande utveckling av kollektivtrafiken. Göteborgs stad får i förslaget ett helhetsansvar för spårvagnstrafiken och påtar sig det ekonomiska ansvaret. Förslag till modell för planerings- och beslutsprocesser Genom Västra Götalandsregionens trafikpliktsbeslut och verksamhetsuppdrag ges Göteborgs Stad rätt att som behörig myndighet genomföra spårvagnstrafiken. Den föreslagna lösningen ställer därför krav på en formalisering av planerings- och beslutsprocesser för Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen och utredningen föreslår således en gemensam modell för beslut och planering. Beslutsprocessen sammanfattas i fyra principiella steg: 1. Gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan antas av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. 2. Göteborgs Stad beslutar om genomförandeplan för spårvagnstrafiken inom ramen för den strategiska utvecklingsplanen. Västra Götalandsregionen infogar genomförandeplanen i trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen. 3. Västra Götalandsregionen antar trafikförsörjningsprogram och beslutar om trafikplikt som överförs till Göteborgs Stad i ett verksamhetsuppdrag som reglerar Göteborgs Stads åtagande att genomföra spårvagnstrafiken avseende linjenät och minsta utbud 4. Göteborgs Stad avtalar med Göteborgs Spårvägar AB eller genomför i egen regi att utföra trafiken enligt verksamhetsuppdraget och Göteborgs Spårvägar AB utför detta som operatör samordnat med övrig trafik under ledning av Västtrafik AB. Det uppdelade ansvaret ställer krav på konkretisering av planernas innehåll för att kunna säkerställa en samordnad trafik. Den strategiska planen måste vara mer konkret än dagens målbilder och också omfatta investeringsplaner för utveckling av kollektivtrafiken och principiella linjenät och utbud för stomtrafiken i stadstrafikområdet. Den strategiska planen utgör en plan för utveckling av kollektivtrafiken i ett 10-20 års perspektiv som både Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad antar och förpliktigar sig att följa. Utifrån den gemensamma strategiska utvecklingsplanen tas en genomförandeplan för spårvägen fram av Göteborgs Stad som beskriver tidssatta åtgärder i ett 5-10 års perspektiv både avseende investeringar och utförande av trafiken och med förutsättningar för genomförandet. Denna inarbetats i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut och fullföljs i ett verksamhetsuppdrag som reglerar Göteborgs Stads och Västra Götalandsregionens åtaganden. Verksamhetsuppdraget utgör den formella delen som innebär att Göteborgs Stad ges befogenhet som behörig myndighet och ges formell rätt att upphandla och genomföra spårvagnstrafiken. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)
Den operativa verksamheten och relationen gentemot kund sker under varumärket Västtrafik AB för att skapa ett enkelt och lättillgängligt samordnat system för kunden. Det innebär att all kontakt med kunden i resenärsdialogen sker med Västtrafik AB i samverkan med trafikoperatörerna där Göteborgs Spårvägar AB utgör en operatör och som då verkar under Västtrafikbegreppet. Den genomförda utredningen visar att alternativet med överlämnande av befogenhet över spårvagnstrafiken är möjlig och kan genomföras enligt utredningens förslag. Några legala hinder har inte konstaterats. Alternativet har både för- och nackdelar enligt utredaren. Fördelarna kan sammanfattas i ett helt och odelat ansvar för spårvagnstrafiken och därmed utan gränsdragningsproblem. Nackdelen ligger främst i det uppdelade ansvaret som kräver komplexa planerings- och beslutsprocesser med krav på enighet och bindande åtaganden från både Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Enligt utredaren ger utredningens förslag förutsättningar för ett fortsatt sammanhållet och integrerat system för resenären vilket bör säkerställa resenärens krav på sömlöst resande oberoende av trafikslag. Det uppdelade ansvaret kan dock enligt utredaren leda till intressekonflikter som kan innebära brister i samordning av spårvagnstrafiken och övrig kollektivtrafik och som påverkar resenären negativt. För att minimera denna risk krävs enligt utredningen att spårvagnstrafiken genomförs samordnat av Västtrafik AB och där Göteborgs Spårvägar AB medverkar som en av flera trafikoperatörer. Förslag till finansieringsmodell Den finansieringsmodell som utredningen förslår innebär att Göteborgs Stad får fullt ekonomiskt ansvar för spårvagnstrafiken både avseende drift och investeringar. Västra Götalandsregionen ger en fast årlig ersättning som utvecklas med nationell skattekraft och befolkningsutveckling i Göteborgs Stad. Det innebär ett finansieringsutrymme som ger Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen likartade förutsättningar för finansiering, för Göteborgs Stad avseende spårvagnstrafiken och för Västra Götalandsregionen för övrig trafik. Justering av Västra Götalandsregionens ersättning förutsätter enligt utredaren frivilliga överenskommelser och kan motiveras av strukturella förändringar och ambitionsförändringar. Det uppdelade ansvaret innebär också enligt utredningen större inslag av förhandlingar när avtalsparterna skall enas om utvecklingsplaner för kollektivtrafiken. För att införa den redovisade lösningen krävs modeller och metoder för intäktsfördelning som kan ligga till grund för överföring av nettointäkter till Göteborgs Stad hänförliga till spårvagnstrafiken. Detta kräver ökade resurser men bedöms inte vara avgörande enligt utredningen. Beslut om biljettpriser är enligt gällande lagstiftning ett mandat som inte kan föras över från kollektivtrafikhuvudmannen till kommunen. Förslag till genomförande Utredningens förslag bedöms som relativt enkelt att genomföra enligt utredaren men ställer krav på en mer komplex planerings- och beslutsprocess mellan avtalsparterna. Utredningen har enbart belyst alternativet med överlämnande av befogenhet över spårvagnstrafiken. Eftersom dagens avtalsförhållanden inte kan tillämpas efter 2019 krävs, oberoende av val av framtida lösning nya avtal, förtydliganden av ansvarsfördelning mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Enligt utredaren innebär detta troligen också en översyn av planerings- och beslutsprocesser. Utredningens förslag innebär inga förändringar i företagsstruktur och ägande eller överförande av tillgångar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)
Utredningen redovisar ett av flera möjliga framtida alternativ. För att kunna göra en konsekvensbeskrivning och jämförelse mellan alternativa lösningar avseende spårvagnstrafiken pekar utredaren på att det krävs att motsvarande beskrivning tas fram för övriga alternativ vilket inte ingått i utredningens direktiv. Utredningen ger därmed inte svar på vad den redovisade lösningen innebär jämfört med andra alternativ. Stadsledningskontoret övervägande och bedömningar Stadsledningskontoret gör bedömning att utredningens modell för planerings- och beslutsprocesser förutsätter långtgående gemensam planering och beslut mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Den föreslagna planerings- och beslutsmodellen kan skapa en tröghet och ge upphov till låsningar i beslut om satsningar i kollektivtrafiken då risk finns att avtalsparterna försöker skjuta över ansvar på varandra. Stadsledningskontoret gör också bedömningen att den föreslagna planeringsoch beslutsmodellen kommer att kräva mer resurser än idag. Kollektivtrafikutveckling och stadens utbyggnad hänger dock tätt samman och oavsett val av organisering krävs ett intensifierat samarbete mellan den fysiska kommunala planeringen och kollektivtrafikplaneringen. Stadsledningskontoret noterar också att trenden nationellt och internationellt är att kollektivtrafiken hanteras i regionala forum, ofta anpassade till funktionella regioner. När det gäller utredningens förslag till finansieringsmodellen så innebär förslaget att Göteborgs Stad får biljettintäkter och en "påse" pengar från Västra Götalandsregionen. Stadsledningskontoret noterar dock att det bara är Västra Götalandsregionen som har rätt att besluta om biljettintäkter vilket gör att Göteborgs Stad därmed inte har något inflytande över volymen av denna finansiering, utöver att föreslå Västra Götalandsregionen att besluta om förändrade biljettpriser. Stadsledningskontoret konstaterar också att frågan om hur uppräkningen av "påsen" skall ske via skatteunderlagsutveckling och demografisk utveckling kräver fortsatt utredning och konsekvensbeskrivning. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att utredningen inte ger en fullständig bild av konsekvenserna av principmodellen för planerings- och beslutsprocesser samt att en fortsatt utredningen behöver ske av finansieringsmodellen, samverkansforum och beslutsprocesser. Stadseldningskontoret konstaterar avslutningsvis att genomförandet av en förändrad organisering av spårvagnstrafiken kommer att kräva resurser av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Stadsledningskontoret Maria Augustsson Planeringsledare Ylva Löf Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)
Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2016-02-25 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-02-25 28 Dnr 1620/15 Motion av Jonas Ransgård (M), Birgitta Ling Fransson (L) och David Lega (KD), om att sälja Göteborgs Spårvägar AB och dess dotterbolag Handling 2016 nr 33. Yrkanden Johan Nyhus (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jonas Ransgård (M), David Lega (KD) och Axel Darvik (L), yrkar bifall till yrkande från M, L och KD i kommunstyrelsen med följande ändring i beslutsats nr 2: Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen och i samarbete med Göteborgs Spårvägar AB förbereda för att Göteborgs Stads ägande i GS Buss AB avvecklas genom försäljning. Axel Darvik (L) yrkar att varje beslutsats i yrkandena behandlas var för sig. Tom Heyman (VägV) yrkar bifall till Jonas Ransgårds m fl yrkande med det tillägget att kommunstyrelsen återkommer med förslag om att ombilda Göteborgs Spårvägar AB till kommunal förvaltning. Propositionsordning Ordföranden frågar kommunfullmäktige om punkt 2 och 3 i kommunstyrelsens förslag kan ställas mot beslutsats nr 3 i yrkandet från M, L, KD. Därefter föreslår ordföranden att det ställs proposition på bifall respektive avslag på beslutats 2 och beslutsats 4 i yrkandet från M, L och KD. Slutligen föreslås att proposition ställs på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet från Tom Heyman. Ordföranden finner att kommunfullmäktige godkänt denna propositionsordning. Ordföranden ställer först propositioner på beslutsats 2 och 3 i kommunstyrelsens förslag och beslutats 3 i yrkandet från M, L och KD och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till yrkandet från M, L och KD. Omröstningen utfaller med 52 Ja mot 29 Nej. Hur var och en röstar framgår av Bilaga 11. Propositionsordning Ordföranden ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på beslutsats 2 i yrkandet från M, L och KD och finner att det avslagits. Omröstning begärs. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)
Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för avslag och Nej för bifall till yrkandet från M, L och KD. Omröstningen utfaller med 40 Ja mot 41 Nej. Hur var och en röstar framgår av Bilaga 12. Propositionsordning Ordföranden ställer härefter proposition på bifall respektive avslag på beslutats 4 i yrkandet från M, L och KD och finner att yrkandet avslagits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för avslag och Nej för bifall till yrkandet från M, L och KD. Omröstningen utfaller med 40 Ja mot 41 Nej. Hur var och en röstar framgår av Bilaga 13. Propositionsordning Ordföranden ställer härefter proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkande från Tom Heyman och finner att det avslagits. Beslut 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med regionen ta fram förslag till ett gemensamt utredningsuppdrag. Uppdraget syftar till att ta fram ett förslag till en förändrad ansvarsstruktur avseende spårvagnstrafiken. Utredningsuppdraget ska redovisas för beslut första halvan 2016. 2. Inriktningen på utredningsuppdraget ska vara att regionfullmäktige överför befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs Stad enligt lagen om kollektivtrafik. Detta ska omfatta ny avtalsstruktur och nya principer för finansiering mellan berörda parter. Aspekter som behöver inkluderas i utredningsuppdraget är analys och konsekvensbeskrivning av förutsättningarna utifrån: Resenärsperspektivet Styrning, ansvar, befogenheter och finansiering Legala och ekonomiska risker/möjligheter Kostnadseffektivitet och förändringskostnader 3. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen och i samarbete med Göteborgs Spårvägar AB förbereda för att Göteborgs Stads ägande i Göteborgs Spårvägar Buss AB avvecklas genom försäljning. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast under 2016, återkomma till kommunfullmäktige med beslutsförslag för verkställande. 5. Den av Jonas Ransgård, Birgitta Ling Fransson och David Lega väckta motionen ska därmed anses besvarad. Expedieras Kommunstyrelsen Göteborgs Spårvägar AB Göteborgs Stadshus AB Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)
Vid protokollet Jonas Andrén 2016-03-08 Ordförande Lena Malm Justerare Mats Karlsson Justerare Staffan Levinsson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)
Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 2016-04-06 Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-06 206, Dnr 0656/16 Direktiv för utredning gällande förutsättningarna för överlämnande av befogenhet till Göteborgs Stad att ingå avtal om spårvagnstrafik Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 21 mars 2016. Yttrande från M, L och KD den 4 april 2016. Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Direktiv för utredning godkänns gällande förutsättningar för överlämnande av befogenhet till Göteborgs Stad att ingå avtal om spårvagnstrafiken. Protokollsanteckning Representanterna från M, L och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 4 april 2016. Expedieras Västra Götalandsregionen Vid protokollet Lina Isaksson 2016-04-21 Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)
Göteborg den 4 april 2016 Yttrande (M) (KD) (L) Kommunstyrelsen 2016-04-06 Ärende 2.2.3 Ang Direktiv för utredning gällande förutsättningarna för överlämnande av befogenhet till Göteborgs Stad att ingå avtal om spårvagnstrafik Alliansen föreslog i en motion till kommunfullmäktige att överföra Göteborgs Spårvägar AB till Västra Götalandsregionen. Motionen behandlades av Kommunfullmäktige i februari 2016 och bifölls då inte i punkten kring spårvägsverksamheten. En tydlig majoritet i fullmäktige bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Vägvalet beslutade att kommunen ska fortsätta äga spårvagnar med alla de risker och kostnader som det för med sig. Samtidigt togs beslut om en utredning gällande förutsättningarna för överlämnande av befogenhet till Göteborgs Stad att ingå avtal om spårvagnstrafik. Fullmäktige fattade beslut också om att Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen och i samarbete med Göteborgs Spårvägar AB förbereda för att Göteborgs Stads ägande i Göteborgs Spårvägar Buss AB avvecklas genom försäljning. Vår ståndpunkt att Västra Götalandsregionen bör överta ansvaret för Göteborgs Spårvägar AB står fast men vi respekterar fullmäktiges beslut och har inget att erinra mot direktiven i utredningsuppdraget. Vi ser fram emot att inom kort få upp ett beslutsärende i kommunstyrelsen gällande beslutet att förbereda för att Göteborgs Stads ägande i Göteborgs Spårvägar Buss AB avvecklas genom försäljning.
Slutrapport utredning Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas Bilaga 3 till Göteborgs Stad Analys av möjlig lösning Bifogas som separat pdf-fil Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)
Ansvar fo r spa rvagnstrafiken o verla mnas till Go teborg stad Analys av mo jlig lo sning Utredning genomförd på uppdrag av Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen med syfte att belysa förutsättningar och möjlig lösning för att överlämna befogenheten över spårvagnstrafiken till Göteborgs stad. RTM Konsult Augusti 2016
Analys av möjlig lösning Sida 1 av 25 Fo rord Utredningen har genomförts enligt direktiv beslutade av Kommunstyrelsen i Göteborg och Regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen i april 2016. Utredningen har genomförts under perioden april- juni och under ledning av en beredningsgrupp tillsatt av parterna. I beredningsgruppen har förtydliganden av direktivet skett som vägledning för utredningen. Utredningen har genomförts av Stenerik Ringqvist. Förslagen som redovisas är utredarens förslag och slutsatser. Utredningen belyser en möjlig lösning baserat på utredningsdirektiven om överlämnande av befogenheter till Göteborgs Stad avseende spårvagnstrafiken. Den redovisade lösningen utgör en möjlig lösning enligt utredarens slutsatser och rekommendationer men varianter och alternativ i delar bör belysas närmare om huvudprincipen skall ligga till grund för ett genomförande. Utredningen har inte belyst andra lösningar som upphandling av spårvagnstrafiken eller överförande av ägandet av Göteborgs Spårvägar till regionen som är alternativ till den redovisade principmodellen om överlämnande av befogenheten till Göteborgs Stad. Utredningen har därför inte kunnat redovisa en jämförande konsekvensbeskrivning. En jämförelse med dagens situation är inte heller relevant då dagens förhållande inte kan tillämpas efter 2019 enligt svensk lagstiftning och EU lagstiftning. Utredningen redovisar därför en beskrivning av för- och nackdelar med den föreslagna lösningen baserat på utredarens erfarenheter från andra regioner i Sverige och internationellt. Göteborg 22 augusti 2016 RTM Konsult Stenerik Ringqvist Rapporten är en del i arbetet med det gemensamma uppdraget om överlämnande av ansvaret för spårvagnstrafiken till Göteborgs stad. Förslaget och konsekvensbedömningen är utredarens. Beredningsgruppen med tjänstemän från VGR och Göteborgs stad avser att analysera materialet ytterligare inför slutrapportering till respektive politisk församling. Beredningsgrupp: Eva Hessman, Stadsdirektör, Göteborg Stad Anders Johansson, Ekonomidirektör, Göteborgs Stad Ylva Löf, Avdelningschef, Stadsledningskontoret, Göteborg Stad Markus Landahl, Stadsjurist, Stadsledningskontoret, Göteborg Stad Ulrika Bokeberg, Avdelningschef, Kollektivtrafik&Infrastruktur, Västra Götalandsregionen Lars Hillerström, Finanschef, Västra Götalandsregionen Lina Kolsmyr, Chefsjurist, Västra Götalandsregionen Roger Vahnberg, vice VD Västtrafik
Analys av möjlig lösning Sida 2 av 25 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 6 Utgångspunkter för utredningen... 6 Ansvar och rollfördelning... 6 Kollektivtrafiken som del i utveckling av staden... 7 Grundläggande förutsättningar... 8 Legala förutsättningar... 9 Exempel från andra städer/regioner... 10 Förslag till lösning... 12 Förslag till principmodell... 12 Samverkan kring övergripande planering av kollektivtrafiken... 15 Samarbete i planering och genomförande... 15 Åtaganden regleras i ett verksamhetsuppdrag... 16 Planering och utbyggnad av nya spårvägslänkar... 16 Operativt genomförande av spårvagnstrafiken... 17 Prissättning... 18 Principer för finansiering av spårvagnstrafiken... 18 Spårvagnstrafik utanför Göteborgs stad... 20 Konsekvenser av förslaget... 21 Förutsättningar för principmodellen... 21 För- och nackdelar med den föreslagna lösningen... 21 Medborgarperspektivet... 21 Resenärsperspektivet... 21 Styrning och ansvarsförhållanden... 22 Planerings- och beslutsprocess... 22 Finansiering och ekonomiska effekter... 23 Legala aspekter... 23 Övriga aspekter... 24 Införande av ny ansvarsmodell... 24 Slutsatser... 25
Analys av möjlig lösning Sida 3 av 25 Sammanfattning Utredningen har genomförts enligt direktiv beslutade av Kommunstyrelsen i Göteborg och Regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen i april 2016. Utredningen belyser en möjlig lösning baserat på utredningsdirektiven om överlämnande av befogenheter till Göteborgs Stad avseende spårvagnstrafiken. Utgångspunkt för utredningen är att belysa möjligheter och konsekvenser av ett överlämnande av befogenheter som ger Göteborgs Stad största möjliga rådighet över spårvagnstrafiken. För utredningen har två övergripande förutsättningar varit utgångspunkt 1. Integrerad trafik sömlöst resande för resenären. 2. Balans mellan inflytande, ansvar och finansiering som är långsiktigt hållbar Förslaget innebär att Göteborg stad får ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. I ett avtal regleras villkor för överlämnandet av ansvaret för spårvagnstrafiken och som omfattar: samverkan i planering och beslutsprocess om trafikens utbyggnad och omfattning befogenheter och åtaganden som överförs till Gbg stad villkor för att säkerställa integrerat kollektivtrafiksystem principer för finansiering av spårvagnstrafiken Göteborgs stad får i förslaget ett helhetsansvar för spårvagnstrafiken och påtar sig det ekonomiska ansvaret. Genom avtalet ges Gbg stad befogenhet att Besluta om spårvagnstrafikens omfattning Besluta om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Besluta om tilldelning av kontrakt med GS AB att utföra trafiken alternativt att utföra trafiken i egen regi eller upphandla i konkurrens..och Gbg stad åtagande omfattar att genomföra spårvagnstrafiken svara för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Den redovisade lösningen är inte den enda möjliga men utifrån utredningens direktiv och förutsättningar är det en lösning som bedömts vara lämplig. Genom överlämnande av befogenheter ges Göteborgs stad status av behörig myndighet enligt EU förordningen och kan därmed besluta och träffa avtal om spårvagnstrafikens genomförande inom ramar som anges i av regionen beslutat trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut och som definieras i ett verksamhetsuppdrag. Verksamhetsuppdraget innebär också att Gbg stad åtar sig att bedriva spårvagnstrafik i minst en omfattning som motsvarar linjenätet, utbudet och standardnivån i spårvagnstrafiken när avtalet träffas. Genom regionens trafikpliktsbeslut och verksamhetsuppdrag ges Göteborgs stad rätt att som behörig myndighet genomföra spårvagnstrafiken
Analys av möjlig lösning Sida 4 av 25 En integrerad kollektivtrafik, där ansvaret för spårvagnstrafik och övrig trafik är uppdelat, förutsätter gemensamma beslut om övergripande utveckling av kollektivtrafiken. Den föreslagna lösningen ställer därför krav på en formalisering av både planerings- och beslutsprocesser. Beslutsprocessen sammanfattas i fyra principiella steg 1. Gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan antas av regionen och staden 2. Staden beslutar om genomförandeplan för spårvagnstrafiken inom ramen för strategisk utvecklingsplan. Regionen infogar genomförandeplanen i trafikförsörjningsprogrammet för regionen 3. Regionen antar trafikförsörjningsprogram och beslutar om trafikplikt som överförs till staden i ett verksamhetsuppdrag som reglerar stadens åtagande att genomföra spårvagnstrafiken avseende linjenät och minsta utbud 4. Staden avtalar med GSAB (eller genomför i egen regi) att utföra trafiken enligt verksamhetsuppdraget och GSAB utför detta som operatör samordnat med övrig trafik under ledning av Västtrafik Det uppdelade ansvaret ställer krav på konkretisering av planernas innehåll för att kunna säkerställa en samordnad trafik. Den strategiska planen måste vara mer konkret än dagens målbilder och också omfatta investeringsplaner för utveckling av kollektivtrafiken och principiella linjenät och utbud för stomtrafiken i stadstrafikområdet. Den strategiska planen utgör en plan för utveckling av kollektivtrafiken i ett 10-20 års perspektiv som både regionen och staden antar och förpliktigar sig att följa. Utifrån den gemensamma strategiska utvecklingsplanen tas en genomförandeplan för spårvägen fram av Gbg stad som beskriver tidssatta åtgärder i ett 5-10 års perspektiv både avseende investeringar och utförande av trafiken och med förutsättningar för genomförandet. Denna inarbetats i regionens trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut och fullföljs i ett verksamhetsuppdrag som reglerar stadens och regionens åtaganden. Verksamhetsuppdraget utgör den formella delen som innebär att Gbg stad ges befogenhet som behörig myndighet och ges formell rätt att upphandla och genomföra spårvagnstrafiken. Den operativa verksamheten och relationen gentemot kund sker under varumärket Västtrafik för att skapa ett enkelt och lättillgängligt samordnat system för kunden. Det innebär att all kontakt med kunden i resenärsdialogen sker med Västtrafik i samverkan med trafikoperatörerna där Göteborgs Spårvägar utgör en operatör och som då verkar under Västtrafikbegreppet. Den genomförda utredningen visar att alternativet med överlämnande av befogenhet över spårvagnstrafiken är möjlig och kan genomföras enligt utredningens förslag. Några legala hinder har inte konstaterats. Alternativet har både för och nackdelar. Fördelarna kan sammanfattas i ett helt och odelat ansvar för spårvagnstrafiken och därmed utan gränsdragningsproblem inom spårvagnstrafiken. Nackdelen ligger främst i det uppdelade ansvaret som kräver komplexa planerings- och beslutsprocesser med krav på enighet och bindande åtaganden från både regionen och staden. Förslaget ger förutsättningar för ett fortsatt sammanhållet och integrerat system för resenären vilket bör säkerställa resenärens krav på sömlöst resande oberoende av trafikslag. Det uppdelade ansvaret kan dock leda till intressekonflikter som kan innebära brister i samordning av spårvagnstrafiken och övrig kollektivtrafik och som påverkar resenären negativt. För att minimiera denna risk krävs att spårvagnstrafiken Formaliserad och gemensam planerings- och beslutsprocess ger förutsättning för integrerad kollektivtrafik Planerings-och beslutsprocessen visar en möjlig lösning. Inför ett eventuellt införande bör varianter prövas närmare för att åstadkomma bästa möjliga lösning
Analys av möjlig lösning Sida 5 av 25 genomförs samordnat av Västtrafik och där Göteborgs Spårvägar medverkar som en av flera trafikoperatörer. Den finansieringsmodell som föreslås innebär att Göteborgs stad får fullt ekonomiskt ansvar för spårvagnstrafiken både avseende drift och investeringar. Regionen ger en fast årlig ersättning som utvecklas med nationell skattekraft och befolkningsutveckling i Göteborg. Det innebär ett finansieringsutrymme som ger staden och regionen likartade förutsättningar för finansiering, för staden avseende spårvagnstrafiken och regionen för övrig trafik. Justering av regionens ersättning förutsätter frivilliga överenskommelser och kan motiveras av strukturella förändringar och ambitionsförändringar. Det uppdelade ansvaret innebär också större inslag av förhandlingar när man skall enas om utvecklingsplaner för kollektivtrafiken. För att införa den redovisade lösningen krävs modeller och metoder för intäktsfördelning som kan ligga till grund för överföring av nettointäkter till staden hänförliga till spårvagnstrafiken. Detta kräver ökade resurser men bedöms inte vara avgörande. Utredningens förslag bedöms som relativt enkelt att genomföra men ställer krav på en mer komplex planerings- och beslutsprocess. Utredningen har enbart belyst alternativet med överlämnande av befogenhet över spårvagnstrafiken. Eftersom dagens avtalsförhållanden inte kan tillämpas efter 2019 krävs oberoende av val av framtida lösning nya avtal och förtydliganden av ansvarsfördelning mellan Regionen och Göteborgs stad. Det innebär också en översyn av planerings- och beslutsprocesser. Utredningens förslag innebär inga förändringar i företagsstruktur och ägande eller överförande av tillgångar. Utredningen redovisar ett av flera möjliga framtida alternativ. För att kunna göra en konsekvensbeskrivning och jämförelse mellan alternativa lösningar avseende spårvagnstrafiken krävs att motsvarande beskrivning tas fram för övriga alternativ. Utredningen ger därmed inte svar på vad den redovisade lösningen innebär jämfört med andra alternativ. ------------------------- Göteborgs stad finansierar spårvagnstrafiken. Regionen bidrar med ett fast årligt belopp. Utredningen redovisar ett av flera möjliga alternativ. Utredningen ger inte svar på vad förslaget innebär jämfört med andra alternativ som upphandling i konkurrens eller överlåtelse av Göteborgs spårvägar till regionen
Analys av möjlig lösning Sida 6 av 25 Uppdraget Nuvarande avtalskonstruktion rörande spårvägen i Göteborg etablerades i samband med bildandet av Västtrafik 1999 och med direkttilldelat kontrakt mellan Göteborgs kommun och Göteborgs spårvägar som gäller t o m 2019. Genom ombildning 2012 med Västra Götalandsregionen som regional kollektivtrafikmyndighet och med gällande lagstiftning kan nuvarande avtalskonstruktion inte förlängas. En förändrad organisation och avtalsstruktur är därför nödvändig och behöver vara genomförd senast under 2019. En förändrad organisation, styrning och finansiering har i förberedande diskussioner konstaterats kunna ske på tre principiella sätt A. VGR överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad B. VGR upphandlar spårvagnstrafiken C. VGR äger Göteborgs spårvägar AB delen spårvagnstrafik. Det konstateras också att alla alternativ kräver ytterligare utredning av genomförbarhet och konsekvenser. Med utgångspunkt i Göteborgs kommunfullmäktiges beslut om utredningsuppdrag den 25 februari 2016, med inriktningen att behålla Göteborgs spårvägar som helägt bolag inom staden, skall utredningen belysa förutsättningar och konsekvenser gällande överlämnande av befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad. Utredningsuppdraget avgränsas till att behandla spårvagnstrafiken men kan behöva beröra också andra delar av kollektivtrafiken och dess kringorganisation som följd av principer för kollektivtrafikens organisation, styrning och finansiering i Västra Götaland. Frågan om Göteborgs Spårvägar skall behållas som bolag eller överföras till förvaltning behandlas ej i utredningsuppdraget. Utgångspunkter för utredningen Ansvar och rollfördelning Kollektivtrafik som område kännetecknas av en komplexitet i skärningspunkt mellan politik och affär. Utgångspunkterna för politiken utgörs av samhällsnyttan och för affären kollektivtrafik av ekonomiskt resultat. Den teoretiska rollfördelningen tydliggörs enligt figuren där de tre parterna i dialogen har olika roller och ansvar. Medborgaren deltar i medborgardialogen som sker mellan medborgaren och politiken där utgångspunkten utöver individintresset är samhällsnyttan. Resenärsdialogen sker mellan resenären (kunden) och trafikutövaren där utgångspunkten är baserad på marknadsförutsättningar. Resenären ser här utifrån det egna intresset och vad man betalar för tjänsten till skillnad från medborgardialogen där krav också ställs på samhället att erbjuda tjänsten (med subvention). Dessa två dialoger med olika
Analys av möjlig lösning Sida 7 av 25 utgångspunkter skall balanseras i det samhällsåtagande och de kontrakt och regelverk som styr utförandet av tjänsten kollektivtrafik. Rollfördelningen i denna modell är teoretiskt tydlig kommuner/landsting/region svarar för medborgardialog och översätter detta i ägardirektiv, trafikförsörjningsprogram och utvecklingsplaner som genomförs av trafikutövaren baserat på marknadsbedömningar och i relationen till resenären. För Västsverige kan denna modell användas för att få ökad förståelse för rollfördelning mellan regionen/kommunen som ansvarig för medborgardialogen och Västtrafik, med anlitade operatörer som utförare av tjänsten och ansvarig för resenärsdialogen. Resenärsdialogen sker här i relation till Västtrafik och dess operatörer där Gbg Spårvägar är en av många operatörer. Denna grundmodell är också förutsättning för att erbjuda ett sammanhållet system som tillhandahålles av Västtrafik och dess operatörer under varumärket Västtrafik och är en väsentlig utgångspunkt för utredningens förslag. Kollektivtrafiken som del i utveckling av staden Rent generellt är det kommunerna som genom sitt inflytande över markanvändningen har störst rådighet över de bebyggelsestrukturer som ger förutsättningar för kollektivtrafikens attraktivitet. Det strategiska ansvaret för kollektivtrafikens planering och finansiering ligger dock på regional nivå, hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverket är ytterligare en berörd part, genom ansvar för en stor andel av transportinfrastrukturen och dess finansiering genom statliga medel. Det finns förstås fler aktörer, både offentliga och privata, som på olika sätt påverkar förutsättningarna för kollektivtrafikens attraktivitet. I praktiken innebär det att ansvaret för kollektivtrafiken, liksom kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering, sprids mellan flera olika aktörer vilket gör samordningen mellan dem till en helt avgörande fråga. Samspelet åskådliggörs utifrån de sex nyckelområdena för kollektivtrafiken som visar på den mest vanliga fördelningen mellan inflytande och ansvar/finansiering i Sverige idag. Fig. Principmodell för inflytande och finansiering av stadstrafik - normalmodell för Sverige med region/landsting som regional kollektivtrafikmyndighet
Analys av möjlig lösning Sida 8 av 25 Behovet av en bred samverkan är uppenbar. Kollektivtrafiken kan inte hanteras isolerat från planering av staden. Det övergripande målet om en hållbar stadsutveckling och att skapa nytta för medborgare och samhälle kräver ett helhetsperspektiv som förutsätter en samplanering och samhandling. Åtgärder enbart inom kollektivtrafiksystemet, som den regionala kollektivtrafikmyndigheten har formell rådighet över, ger mindre effekter på kollektivtrafikens attraktivitet och ekonomi jämfört med förutsättningarna för kollektivtrafiken som ligger inom kommunens rådighet genom det kommunala planmonopolet. Utan gemensamt agerande mellan berörda organisationer riskeras de goda lösningarna som är beroende av åtgärder och åtaganden från flera aktörer. Grundläggande förutsättningar I en inledande analys av förutsättningar och eftersträvade förhållanden baserat på utredningens direktiv har ett antal väsentliga utgångspunkter identifierats som ligger till grund för den föreslagana lösningen. Som övergripande förutsättningar har två utgångspunkter varit vägledande. 1. Integrerad trafik sömlöst resande för resenären. 2. Balans mellan inflytande, ansvar och finansiering som är långsiktigt hållbar Den redovisade lösningen är inte den enda möjliga men utifrån utredningens direktiv och gemensamma förutsättningar är det en lösning som bedömts vara lämplig. De viktigaste förutsättningarna som utgör utgångspunkt för förslaget sammanfattas i följande punkter: Långsiktigt hållbara avtal Behovet av långsiktighet måste säkerställas för att skapa stabila förutsättningar för beslut som innebär betydande ekonomiska åtaganden. Det avser t ex investeringar i spåranläggningar och fordon men också i beslut om bebyggelse och stadsutveckling, investeringar som har mycket lång livslängd och inte kan ändras under överskådlig tid. Detta ställer krav på tydliga och förankrade principer som kan möta förändrade förutsättningar över tid. En förutsättning för långsiktigt hållbara avtal är också att principer och regleringar av ansvar och befogenheter följer gällande svenska lagar och EU-rätt för att garantera en legalt stabil situation. Mål för kollektivtrafikens utveckling Det övergripande målet att öka kollektivtrafikens marknadsandel för en attraktiv och konkurrenskraftig region utgör en central utgångspunkt. Målen och utvecklingsplanerna enligt K2020 och arbetet med målbild för 2035 utgör en gemensam grund för utvecklingen som behöver vidareutvecklas för att ingå i en tydligare strategi och utvecklingsplan för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet och med tydligt fokus på stadstrafiken. Integrerad trafik sömlöst resande för resenären. Kollektivtrafiken skall upplevas som ett integrerat system och erbjuda sömlöst resande. I detta ingår funktioner som gemensamma prisstrategier och enhetlig prissättning, gemensamt biljettsystem, samordnad information och kundservice och samordnade störningsåtgärder. För att erbjuda detta är det viktigt att resenären möter ett samlat och samordnat kollektivtrafiksystem under varumärket Västtrafik. Samordning mellan olika trafikslag utgör en väsentlig förutsättning för att åstadkomma ett effektivt och attraktivt integrerat kollektivtrafiksystem. Västtrafik bör Utredningen beskriver en möjlig lösning. Andra alternativ kan vara möjliga Långsiktighet och stabila förutsättningar måste eftersträvas Gemensamma mål om kollektivtrafikens utveckling krävs Ett sömlöst resande förutsätter en samordnad trafik under ett varumärke
Analys av möjlig lösning Sida 9 av 25 därför ha den samordnande uppgiften i relation till alla operatörer inklusive spårvagnstrafiken. Samordnad översiktlig planering av kollektivtrafik och bebyggelse Behov finns att skapa modeller för samverkan som möjliggör en reell samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse. Det förutsätter ett gemensamt helhetsperspektiv där både kollektivtrafik och bebyggelse ingår och som utgår från gemensamma övergripande mål för utvecklingen av staden och regionen. Samordnad trafikplanering på kort sikt Planeringen av trafiken på kort sikt måste ske på ett samordnat och integrerat sätt för att säkerställa den integrerade trafiken. Det innebär att koordinering av trafikering bör ske samlat och där spårvägen utgör en av flera parter som samverkar under ledning av Västtrafik. Legala förutsättningar Ramverket i form av lagstiftning och befintliga avtal mellan kommunerna och regionen utgör en förutsättning för utredningen. Kollektivtrafiklagen från 2010 och EU förordningen 1370/2007 är de centrala legala utgångspunkterna. Förändringar av lagstiftningen är inte trolig på kort och medellång sikt. Förändring i avtalen mellan kommunerna och regionen (inklusive genomförd skatteväxling) är mycket tveksamt att föreslå och förutsätts därför oförändrade. En fördjupad genomgång av de legala förutsättningarna har genomförts och slutsatserna sammanfattas i denna slutrapport Möjlighet till delegering till kommun av beslutsrätt avseende spårvagnstrafiken är möjlig men kräver tydliga beslut som anger inom vilka förutsättningar denna beslutsrätt kan gälla. Otvetydigt krävs att den regionala kollektivtrafikmyndigheten i både trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut redovisar omfattning och avgränsning av vilken trafik som skall utföras och genomföras av kommun till vilken myndigheten överlämnar befogenheten att teckna avtal. Tolkningen av EU förordningen och svensk lagstiftning avseende att överlämna befogenheten att träffa avtal innebär att kommunen genom överlämnandet uppfyller kraven på att vara behörig myndighet enligt EU förordningen. Det innebär att kommunen ges beslutsrätt och får förpliktelser som behörig myndighet enligt EUförordningens regler- dvs fullt ansvar för genomförandet och finansieringen av den aktuella trafiken. Trafiken skall dock ingå i det trafikförsörjningsprogram som skall upprättas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten som det regleras i svensk lag. Genom att kommunen betraktas som behörig myndighet kan beslut om hur trafiken genomförs (egen regi, direkttilldelning till internt företag eller upphandling i konkurrens) överlämnas till kommunen. Vid genomförande i egen regi eller direkttilldelning till internt företag skall EU förordningens regelverk tillämpas. Lagstiftningen anger inte några regler för finansiering av trafiken frånsett att det finns tvingande regler om man inte enas om avtal om bildande av regional kollektivtrafikmyndighet. Genom huvudavtalet för Västra Götaland från 2011 har sådant bindande avtal träffats mellan regionen och kommunerna. Frivilliga avsteg från avtalen kan ske men ställer sannolikt krav på att dessa inte står i strid med huvudavtalets principer. Genom huvudavtalet ställs också krav på att regionen behandlar samtliga avtalsparter likvärdigt eller får godkännande av samtliga parter för att en avtalstvist inte skall uppstå. Planering av bebyggelse och trafik i samverkan avgör kollektivtrafikens konkurrenskraft Förslaget bedöms ligga helt inom gällande lagstiftning
Analys av möjlig lösning Sida 10 av 25 Vid ett överlämnande av befogenheter är det logiskt att villkor för detta överlämnande regleras i ett särskilt avtal som omfattar både befogenheter, skyldigheter och ekonomiska åtaganden. Detta är sannolikt också ett krav för att säkerställa att överlämnandet sker inom ramen för EU förordningen och i enlighet med myndighetens beslut om trafikförsörjningsprogram och trafikplikt. Exempel från andra städer/regioner Ansvar och organisation av kollektivtrafiken i städerna är nära kopplat till varandra. Med ökat inflytande följer logiskt också ett ökat ansvar. Där kommunerna har ett inflytande så sker det antingen genom en samverkan och med gemensam finansiering där både kommuner och regioner deltar i en gemensam organisation eller genom att kommunen tar på sig det ekonomiska ansvaret. Ansvar och finansiering 1 av investeringar i infrastruktur ligger normalt hos kommun och stat eller i samverkan med region. Grundprincipen om väghållaransvaret som kommunalt eller statligt tillämpas normalt för kollektivtrafikanläggningar för busstrafik. För spåranläggningar sker finansiering av nya spåranläggningar ofta i avtal mellan kommunen och den regionala kollektivtrafikmyndigheten men generellt med stor kommunal andel av finansieringen och normalt också med väsentliga statliga bidrag. Spårvagnstrafik i Sverige sker idag utöver Göteborg enbart i Stockholm och Norrköping men planeras också i Skåne (Lund). I Stockholm, där SLL svarar för spåranläggningar, finansieras investeringar i spåranläggningar i särskilda överenskommelser om utbyggnad av spårväg och tunnelbana oftast med övervägande andel kommunal och statlig finansiering. I Skåne finansieras spåranläggningar av kommunen och med statsbidrag. Depå och fordon finansieras av regionen. I Östergötland är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet och finansierar all kollektivtrafik. De kommuner som önskar andra trafikslag än buss erbjuds den möjligheten men landstingets finansiering omfattar kostnader som motsvarande trafik skulle kosta om den bedrevs med buss. Detta gäller i Norrköping som är enda kommunen med spårvagnstrafik och Norrköpings kommun har därmed ansvaret för spårvägens ekonomi. I övriga svenska städer, där kommunen har ett avgörande inflytande på trafiken i staden, är också huvudmannaskapet ett gemensamt åtagande mellan landsting och kommunerna och ofta med kommunen som ansvarig för finansiering av tätortstrafik. Detta gäller t ex Karlstad och Luleå. Beträffande upphandling och kontrakt är enbart stadstrafiken i Luleå utförd av kommunalt ägt bolag och genom en direkttilldelad tjänstekoncession som tecknats före nya lagen trädde i kraft 2012. I övrigt upphandlas all trafik i konkurrens. I Oslo, Köpenhamn och Helsingfors är organisationen uppbyggd kring ett gemensamt huvudmannaskap med kommunerna som aktiva parter och med finansiellt ansvar för trafiken. I Osloregionen genom RUTER AS som ägs av Oslo kommun och Akershus fylkeskommun, i Helsingfors genom HRT som är ett samarbete mellan kommunerna i Helsingforsregionen och i Köpenhamn genom dels MOVIA som svarar för all Några exempel från andra regioner som motsvarar den föreslagna modellen finns veterligen inte. I normalfallet i Europa är staden part i ansvarig kollektivtrafikmyndighet när trafiken utförs av eget bolag Generellt svarar kommunerna för lokal kollektivtrafikinfrastruktur. Stockholms län, med landstinget som ansvarig för kollektivtrafiken, har en övervägande kommunal och statlig finansiering av nya spåranläggningar 1 Med finansiering av investeringar avses i denna beskrivning betalning av alla kostnader hänförliga till investeringen inkl kapitaltjänstkostnader som räntor och avskrivningar
Analys av möjlig lösning Sida 11 av 25 busstrafik, Metroselskapet som ansvarar för Metron och DSB som svarar för tågtrafiken (S-tog, Öresundståg m m). Köpenhamn är därmed en av få städer där ansvaret för kollektivtrafiken är uppdelat beroende på trafikslag. MOVIA är ett samarbete mellan kommunerna och regionerna på Själland och där kommunerna finansierar den lokala trafiken och regionerna den regionala stomlinjetrafiken. Metroselskapet ägs av staten, Köpenhamns och Fredriksbergs kommuner och finansieras av dessa tre parter. Staten genom DSB svarar för lokaltågen (S-tog). Diskussioner pågår dock om att etablera en överordnad organisation för samordning som idag sker genom ett frivilligt samarbete mellan de tre aktörerna i Köpenhamnsregionen. Utvecklingen i Europa under senaste årtiondena kännetecknas av ökad regionalisering och etablering av regionala myndigheter som ansvarar för all kollektivtrafik inom en stadsregion och i allt större utsträckning också ansvariga för övergripande trafikpolitik i regionen. Motiven är främst att skapa ett integrerat trafiksystem utifrån ett helhetsperspektiv. Generellt är kollektivtrafiken i Europeiska städer organiserade genom samarbete i kollektivtrafikmyndigheter (Public Transport Authority). Finansiering sker också olika beroende på offentlig organisation och ansvarsfördelning mellan olika nivåer (stat, region, kommun m fl) I Frankrike, med fyra nivåer av offentlig förvaltning, ligger ansvaret för lokala kollektivtrafiken hos inter-kommunala myndigheter (Communautés urbaines eller Communautés d agglomeration) som samordnar och avtalar om den lokala kollektivtrafiken inom ett större stadsområde. I Tyskland är idag de ansvariga myndigheterna oftast städer och län (Landkreise) som samverkar i Verkehrsverbund tillsammans med trafikföretagen. I de flesta städerna drivs spårvagnstrafiken av trafikföretag ägda av staden och med direkttilldelade kontrakt och finansieras också av den lokala nivån. Normalfallet internationellt är en lokal/kommunal medverkan i regionala kollektivtrafikorganisationer med ansvar för både planering och finansiering av kollektivtrafiken i städerna.
Analys av möjlig lösning Sida 12 av 25 Förslag till lösning Begreppet rådighet används ofta för att beskriva en önskad situation men kan tolkas på olika sätt. Utredningen avgränsas till spårvagnstrafiken och utifrån detta kan följande tolkningar diskuteras. a. Rådighet över spårvagnssdriften b. Rådighet över spårvagnstrafikens utbud c. Rådighet över spårvagnstrafikens utbud och fordonsanskaffning d. Rådighet över spårvagnstrafikens omfattning, utveckling och utbyggnad Vilken nivå som eftersträvas påverkar val av lösning. Utgångspunkt för utredningen enligt beredningsgruppens tolkning är att belysa möjligheter och konsekvenser av ett överlämnande av befogenheter som ger Göteborgs stad största möjliga rådighet över spårvagnstrafiken vilket motsvaras av pkt d ovan. Denna avgränsning är avgörande för utredningens förslag till lösning. Förslag till principmodell Göteborg stad har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. Den föreslagna modellen, med Gbg stad som huvudansvarig för spårvagnstrafiken och regionen för all övrig kollektivtrafik, förutsätter ett avtal som tillägg till nuvarande huvudavtal 2 mellan regionen och kommunerna i Västra Götaland. Detta tilläggsavtal skall reglera ett övergripande och långsiktigt förhållande för samverkan och ansvarsfördelning mellan regionen och Göteborgs Stad med Göteborgs stad som ansvarig för genomförande och finansiering av spårvagnstrafiken. Detta avtal behöver reglerera principerna och villkoren för överlämnande av befogenheten avseende spårvagnstrafiken och omfattar: samverkan i planering och beslutsprocess om trafikens utbyggnad och omfattning befogenheter och åtaganden som överförs till Gbg stad villkor för att säkerställa integrerat kollektivtrafiksystem principer för finansiering av spårvagnstrafiken Uppdraget om överlämnande av befogenheter innebär att Göteborgs stad ges status av behörig myndighet enligt EU förordningen och kan därmed besluta och träffa avtal om spårvagnstrafikens genomförande inom ramar som anges i avtalet, trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut. Avtalet innebär också att Gbg stad åtar sig att bedriva spårvagnstrafik i minst en omfattning som motsvarar linjenätet, utbudet och standardnivån i spårvagnstrafiken när avtalet träffas. Det är en följd av det finansieringsutrymme som överlämnas från regionen till staden och enbart avsett att användas för spårvagnsverksamhet. Redovisad lösning utgår från ett överlämnande av befogenheter som ger Göteborgs Stad största möjliga rådighet över spårvagnstrafiken Avtal mellan regionen och staden krävs som reglerar ansvar och åtagande avseende spårvagnstrafiken Göteborgs stad ges befogenhet som behörig myndighet enligt EUförordningen 2 Huvudavtalet avser avtalet från 2011 mellan regionen och kommunerna om ansvar för kollektivtrafiken från 2012
Analys av möjlig lösning Sida 13 av 25 Genom detta avtal ges Gbg stad befogenhet att Besluta om spårvagnstrafikens omfattning Besluta om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Besluta om tilldelning av kontrakt med GS AB att utföra trafiken alternativt att utföra trafiken i egen regi eller upphandla i konkurrens..och Gbg stad åtagande omfattar att genomföra spårvagnstrafiken svara för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Staden beslutar över spårvagnstrafiken och får fullt ekonomiskt ansvar Genom att Göteborgs stad får full rådighet och fullt ansvar för spårvagnstrafiken samt erhåller intäkter hänförliga till spårvagnstrafiken ges staden därmed ett fullt resultatansvar för spårvagnstrafiken. Avtalet om överlämnande av befogenheter reglerar samverkan och ansvarsfördelning mellan regionen och Gbg stad. Den föreslagna principmodellen bygger på fem grundpelare 1. VGR som regional kollektivtrafikmyndighet beslutar om trafikförsörjningsprogram och trafikplikt och överlämnar till Göteborgs stad att, inom ramen för gemensam strategisk utvecklingsplan, planera, finansiera, träffa avtal och genomföra spårvagnstrafiken. Regionen ersätter staden med ett fast årligt belopp. 2. Samarbete i planering etableras som leder fram till genomförandeplaner som ligger till grund för investeringar och trafikering både avseende spårvagnstrafiken som övrig kollektivtrafik 3. Gbg stad åtaganden regleras i ett verksamhetsuppdrag enligt trafikpliktsbeslutet 3 som definierar linjenät och minsta trafikutbud. Detta baseras på genomförandeplan för spårväg som tas fram och antas av Gbg stad. Gbg stad har ansvaret för genomförande och finansiering av spårvagnstrafiken. 4. Den operativa verksamheten och samspelet mellan regionen/västtrafik och dess operatörer sker under ledning av Västtrafik i alla frågor som berör kund och omfattar också spårvagnstrafiken 5. Den operativa verksamheten avseende intern organisation av spårvagnstrafiken verksamhet sker under ledning av Göteborgs stad som organiserar spårvagnstrafiken i egen regi eller genom kontrakt med eget bolag. 3 Trafikpliktsbeslutet innebär enligt EU förordningen att myndigheten definierar den trafik med linjenät och utbud som skall omfattas av ett offentligt åtagande. (eng. Public Service Obligation)
Analys av möjlig lösning Sida 14 av 25 För att säkerställa ett integrerat kollektivtrafiksystem och sömlöst resande krävs en formalisarad planerings- och beslutsprocess. Den principmodell som föreslås illustreras av figur som beskriver samverkan och ansvarsfördelning och den övergripande planerings- och beslutsprocessen. Formaliserad och gemensam planeringsoch beslutsprocess ger förutsättning för integrerad kollektivtrafik 1/En strategisk utvecklingsplan för Gbgområdet tas fram gemensamt och antas av regionen och Gbg stad 2/Genomförandeplan för spårväg tas fram av Gbg stad inom strategiska planens ramar och inarbetas i trafikförsörjningsprogram, och trafikpliktsbeslut 3/ Genomförandet regleras i verksamhetsuppdrag som reglerar stadens åtagande avseende linjenät och utbud 4&5/ Spårvagnstrafiken utförs av Gbg samordnat med övrig trafik under ledning av Västtrafik Fig. Principmodell för samverkan och ansvarsfördelning i föreslagen modell Beslutsprocessen i den redovisade modellen omfattar fyra principella steg 1. Gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan antas av regionen och staden 2. Staden beslutar om genomförandeplan för spårvagnstrafiken inom ramen för strategisk utvecklingsplan. Regionen infogar genomförandeplanen i trafikförsörjningsprogrammet 3. Regionen antar trafikförsörjningsprogram och beslutar om trafikplikt som överförs till staden i ett verksamhetsuppdrag som reglerar stadens åtagande att genomföra spårvagnstrafiken avseende linjenät och minsta utbud 4. Staden avtalar med GSAB (eller genomför i egen regi) att utföra trafiken enligt verksamhetsuppdraget och GSAB utför detta som operatör samordnat med övrig trafik under ledning av Västtrafik Beslutsprocessen innebär en formalisering och med krav på konkretisering av planernas innehåll jämfört med dagens förhållanden för att kunna möta kraven på en samordnad trafik under ett delat ansvar mellan Regionen och Göteborgs Stad. Planerings-och beslutsprocessen visar en möjlig lösning. Inför ett eventuellt införande bör varianter prövas närmare för att åstadkomma bästa möjliga lösning
Analys av möjlig lösning Sida 15 av 25 Samverkan kring övergripande planering av kollektivtrafiken En integrerad kollektivtrafik, där ansvaret för spårvagnstrafik och övrig trafik är uppdelat, förutsätter gemensamma beslut om övergripande utveckling av kollektivtrafiken. Med utgångspunkt från regionens långsiktiga vision om regionens utveckling och stadens vision om stadens utveckling som presenteras i strategier och målbilder utarbetas en gemensam strategisk utvecklingsplan för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet 4 som lägger fast principerna för kollektivtrafikens utveckling i ett 10-20 års perspektiv. Denna måste vara mer konkret än dagens målbilder för att kunna utgöra en förutsättning för åtaganden för staden och regionen. Utöver strategier och övergripande struktur för kollektivtrafiken bör planen också omfatta investeringsplaner för utveckling av kollektivtrafiken och principiella linjenät och utbud för stomtrafiken i stadstrafikområdet. Den strategiska planen utgör en avvägning mellan spårvagnstrafik och övrig kollektivtrafik och en överenskommen plan för utveckling av kollektivtrafiken som både regionen och staden förpliktigar sig att följa. Den strategiska utvecklingsplanen antas av regionen och Gbg stad och utgör ett gemensamt bindande styrdokument för planering och genomförande. Detta styrdokument utgör därmed förutsättning för planering och genomförande av kollektivtrafiken som regionen och staden förpliktigar sig att följa. I vilken takt utvecklingsplanen genomförs är beroende av finansiering och andra förutsättningar och följs upp i genomförandeplaner som kräver ett ömsesidigt hänsynstagande. Utvecklingsplanen utgör tillsammans med kommunens utbyggnadsplaner för staden också underlag för investeringar i staden. Gemensamt antagen utvecklingsplan krävs som bindande styrdokument för både regionen och staden Samarbete i planering och genomförande Utgångspunkt och förutsättning för planering av spårvägens och övrig kollektivtrafiks utveckling är den strategiska utvecklingsplan som förutsätts antagen av både regionen och Gbg stad. Utifrån den gemensamma strategiska utvecklingsplanen tas en genomförandeplan för spårvägen fram av Gbg stad med ett 5-10 års perspektiv som beskriver linjenät och utbud för genomförandet med tidssatta åtgärder både avseende investeringar och utförande av trafiken och med förutsättningar för genomförandet. Genom att en gemensam utvecklingsplan antagits av regionen och staden och att spårväg utgör en stomme i trafiksystemet och med en infrastruktur integrerat med stadsutveckling är det rimligt att övrig trafik utgår från spårvagnstrafikens beslutade struktur liksom från den regionala tågtrafikens struktur. En förutsättning är att den av staden antagna genomförandeplanen följer den gemensamt antagna utvecklingsplanen och ligger inom dess ramar. Planen för spårvagnstrafiken inarbetas i regionens genomförandeplaner för stadstrafiken i Göteborgsområdet och trafikförsörjningsprogram för regionen. Trafikförsörjningsprogrammet tas fram i samarbete mellan regionen och kommunerna Inom ramen för en gemensamt antagen utvecklingsplan beslutar Göteborg stad om spårvagnstrafikens utveckling Regionen inarbetar stadens beslut om spårvägen i regionens trafikförsörjningsprogram som ligger till grund för trafikpliktsbeslut enligt kollektivtrafiklagen 4 Med Göteborgsområdet avses den sammanhållna stadsbebyggelsen i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille som också utgör området för stadstrafik enligt Västtrafik.
Analys av möjlig lösning Sida 16 av 25 för att säkerställa koordinering av utbyggnad och utveckling och följer planeringsprocesser enligt huvudavtalets riktlinjer Planen för spårvagnstrafiken inarbetas under denna förutsättning därmed i trafikförsörjningprogrammet och utgör en del av det integrerade trafiksystemet. Regionens trafikförsörjningsprogram antas av regionen och ligger till grund för trafikpliktsbeslut. Åtaganden regleras i ett verksamhetsuppdrag Baserat på avtal om överlämande av befogenhet avseende spårvagnstrafiken, gemensamt antagen strategisk utvecklingsplan och Gbg stads genomförandeplan för spårvägen som inarbetats i regionens trafikförsörjningsprogram, regleras Gbg stads åtaganden i ett verksamhetsuppdrag. Verksamhetsuppdraget utgör den formella delen av överlämnandet som innebär att Gbg stad ges befogenhet som behörig myndighet och ges formell rätt att upphandla och genomföra spårvagnstrafiken. Detta uppdrag innebär att trafikpliktsbeslutets åtaganden överförs till staden. Åtagandet omfattar utbyggnad av infrastruktur och trafikering av spårvagnstrafiken med definierat linjenät och minsta utbud enligt de planer som antagits av regionen och Gbg stad. Detta verksamhetsuppdrag avseende spårvagnstrafiken behöver förnyas vid varje förändring av trafikförsörjningsprogram och trafikplikt som berör spårvagnstrafiken. Sannolikt krävs också förnyade beslut om verksamhetsuppdrag efter högst 15 år som utgör maximala tidslängden för kontrakt avseende spårväg enligt EU-förordningen. Trafikpliktsbeslutet överförs till Göteborgs stad i ett verksamhetsuppdrag som ger staden formell befogenhet att genomföra spårvagnstrafiken Planering och utbyggnad av nya spårvägslänkar Genom avtal om överlämnande svarar Göteborgs stad för utveckling av spårvägen samordnat med bebyggelse och annan stadsutveckling. Koordinering av spårvagnstrafik och övrig kollektivtrafik sker i den samordnade planeringen och baseras på gemensamt beslutade styrdokument. Utifrån antagen genomförandeplan för utbyggnad av spårvägen och utveckling av spårvagnstrafiken tar Gbg stad beslut om investeringsplaner efter samråd med regionen för att säkerställa det integrerade trafiksystemet. Förutsättning är de ramar som definieras i verksamhetsuppdraget. Göteborg stad planerar, genomför och finansierar utbyggnad av spårvägsnätet i enlighet med dessa planer och statliga investeringsbidrag tillfaller Gbg stad. Motsvarande gäller för finansiering av investeringar i depåer och fordon. Samfinansiering av större infrastrukturutbyggnad kan behöva ske och kan omfatta spårväg, tågtrafik, busstrafik och resecentra. Detta regleras mellan stat, kommun och region i särskilda överenskommelser och bygger på frivilliga överenskommelser mellan parterna. Västsvenska paketet och pågående diskussioner i Sverigeförhandlingen är exempel på sådana särskilda överenskommelser.
Analys av möjlig lösning Sida 17 av 25 Operativt genomförande av spårvagnstrafiken Operativ samverkan mellan Västtrafik och operatörer Det operativa genomförandet av spårvagnstrafiken måste ske i samverkan med övrig kollektivtrafik i staden och regionen. Detta sker i ett nära samarbete mellan Västtrafik och operatörerna där spårvägen skall agera och medverka på samma sätt som övriga operatörer även om det inte sker genom ett direkt avtal mellan Västtrafik och GSAB. Detta innebär att utifrån trafikförsörjningsprogrammet, stadens beslut om spårvagnstrafiken och verksamhetsuppdraget medverkar GSAB på samma sätt som övriga operatörer med utarbetande av trafikering och tidtabeller. Koordineringen av detta arbete sker av Västtrafik som beslutar om trafikering och tidtabeller baserat på operatörernas förslag. Modeller för detta samarbete finns idag och som utvecklas som del i samarbetet mellan Västtrafik och operatörerna. Det innebär också att gemensamma tekniska stödsystem används som också skall omfatta spårvagnstrafiken. Operativ samverkan inom spårvagnstrafikens delar Den operativa verksamheten avseende spårväg koordineras och genomförs av Gbg stad genom egna förvaltningar och/eller bolag. Detta motsvarar den operativa verksamheten inom andra trafikföretag med skillnaden att spårvagnstrafiken också omfattar spåranläggningar som kräver särskild organisation och ingår i det samlade åtagandet avseende spårvagnstrafiken. Formerna för denna operativa samverkan belyses inte närmare i denna utredning. Integrerat system för kunden Den operativa verksamheten gentemot kund sker under varumärket Västtrafik för att skapa ett enkelt och lätttillgängligt samordnat system för kunden. Det innebär att all kontakt med kunden i resenärsdialogen sker med Västtrafik. Informationskanaler och säljkanaler sker under varumärket Västtrafik samtidigt som det i praktiken utförs av anlitade operatörer som då verkar under Västtrafikbegreppet. Detta omfattar ett stort antal tekniska stödsystem som blir gemensamma för all trafik med reseplanerare, realtidsinformation, störningsinformation och störningsledning, resegarantier och reklamationsärenden. Alla dessa delar medverkar till att skapa ett för kunden sömlöst och integrerat kollekivtrafiksystem.