Psykiatrin i praktiken Transkulturell psykiatri och betydelsen av kulturkänslig diagnostik och behandling Sofie Bäärnhielm Överläkare, sektionschef Transkulturellt Centrum Docent Karolinska Institutet
Alternativ titel När min professionella värld förändras
Min värld
Några siffror Av Sveriges 10 miljoner invånare: 17.8% födda i ett annat land 12.7% har en eller två föräldrar födda i ett annat land Ca 30% har en migrationsbakgrund Ursprungsland 1. Syrien 2. Finland 3. Iraq
2015 163 000 asylsökande, varav ca 33 000 ensamkommande
Psykisk ohälsa och psykiatrisk vårdkonsumtion Europeiska studier visar en hög psykiatrisk sjuklighet och en lägre psykiatrisk vårdkonsumtion bland migranter, inklusive flyktingar. (Lindert et al., 2008; Priebe et al., 2016) Studier visar en liknande bild i Sverige (Hollander et al., 2013; Hollander et al., 2016; Manhica et al., 2017) -en komplex bild
Flyktingar särskilt sårbara Depressions- och ångestsjukdomar En högre förekomst hos flyktingar jämfört med den inhemskt födda befolkningen (Fazel m fler, 2005) och jämfört med arbetskraftsinvandrare (Lindert m fler, 2009). Förhöjd risk kvarstår efter flera år i det nya landet
Hollander et al. BMJ 2016;352:i1030 doi: 10.1136/bmj.i1030 Schizophreni och andra icke affektiva psykossjukdomar Cohort studie 1 347 790 personer Invandrare hade högre risk att insjukna än svenskfödda Insidensrisk för flyktingar: 66% högre än för icke flykting immigranter från samma område Nästan tre ggr högre risk än för svenskfödda
Nyanlända och asylsökande I Sverige från Röda Korset Psykisk ohälsa bland migranter från Syrien, Eritrea och Somalia 2011-13 Nyanlända från var Syrien var tredje depressions- eller ångestproblematik, 30% symtom motsvarande PTSD, 30% varit utsatta för tortyr Mer besvär hos asylsökande från Eritrea och Somalia Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting
Psykisk hälsa hos flyktingar, hur kan det se ut, det syriska exemplet
Psykisk ohälsa utmaningar för psykiatrin Ändrat sjukdomspanorama Olika uttryck för psykisk ohälsa och sjukdom Olika förståelse Olika förväntningar Metoder behöver utvecklas och anpassas
Psykiatrisk vårdkonsumtion Psykiatrisk vård 2009-2012 för flyktingar som kommit som tonåringar mellan 1989-2004 jämfördes med svenskfödda. Flyktingar, särskilt ensamkommande högre risk för tvångsvård än svenskfödda Flyktingar från Afrikas Horn och Iran högst risk för tvångsvård Resultaten talar för barriärer till öppenvård
06/12/2018 Anna-Clara Hollander 17
06/12/2018 Anna-Clara Hollander 18
Andel (%) personer med psykiatrisk vård (psykiatrisk klinik eller psykiatrisk diagnos) år 2011, per födelseområde och tid i Sverige. Tid i Sverige Oavsett tid i Födelseområde: 1-2 år 3-10 år Sverige Sverige 11,8 Afrika söder om Sahara 4,6 6,2 5,7 Asien 4,3 7,7 6,9 EU, Norden 4,8 7,7 7,0 Mellanöstern 8,7 12,6 11,8 Ryssland/Östeuropa 2,7 6,9 5,8 Övrigt utanför EU 6,4 9,4 8,6 06/12/2018 Anna-Clara Hollander 19
Barriärer till vård, tex Språkproblem (Kale 2018) Bristande kulturkänslighet (Napier et al, 2014) Brist på uppmärksammande av posttraumatisk stress hos flyktingar (Shannon et al., 2+12) Stigma Bristande kunskap om vårdsystem och om att själv kunna identifiera psykiatriska symtom (Slewa-Younan et al., 2017).
Transkulturell psykiatri kliniska riktlinjer för utredning och behandling Syftet med riktlinjerna är att erbjuda alla som är yrkesverksamma inom psykiatrin en gemensam kunskapsbas som kan bidra till fortsatt utveckling av det kliniska arbetet. (SPF) Att bidra till god psykiatrisk vård i det mångkulturella samhället.
Huvudredaktör Sofie Bäärnhielm Arbetsgrupp Karima Assel Kerstin Bergh Johannesson Leif Bertilsson Elis Envall Anna-Clara Hollander Ingvar Karlsson Lena Nylander Farzad Pakzad Björn Ramel Maria Sundvall Hans Peter Søndergaard Svenska Psykiatriska Föreningens ansvarige för riktlinjearbeten Dan Gothefors
Innehåll Kapitel 2. Interkulturell kommunikation Sofie Bäärnhielm Kapitel 3. Tolkanvändning Maria Sundvall
Kapitel 3. Tolkanvändning, Maria Sundvall Goda regler Exempel på hur tolkverksamhet kan organiseras
Stigma https://publisher.qbrick.com/embed.aspx?mcid=baf82fb6e828e899&width=640&height=360
Innehåll Kapitel 4. Transkulturell psykiatrisk diagnostik Sofie Bäärnhielm Kapitel 5. Transkulturella aspekter på sjukdomstillstånd Sofie Bäärnhielm Kapitel 6. Psykos Maria Sundvall Kapitel 7. Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar Lena Nylander
Innehåll i kapitel: teori, exempel, referenser och avslutas med konkreta råd Kapitel 4. Transkulturell psykiatrisk diagnostik.. Att tänka på: Vid psykiatrisk diagnostik, var intresserad av betydelsen av kultur och kontext utifrån ett individualiserat perspektiv. Stereotypisera inte. Använd inte kultur som en förenklad förklaring. När skattningsskalor används, reflektera över om de fungerar och mäter det som de är avsedda att mäta. Använd gärna öppna frågor vilka stimulerar till ett berättande. Vinnlägg dig om ett delat beslutsfattande.
Kultur, psykisk sjukdom och behandling Meningsskapande Ett ramverk mot vilket erfarenheter, symtomuttryck, tecken och diagnostiska tecken tolkas tomuttryck (APA, 2013) Betydelse och hur hantera vid diagnostik och behandling på ett individualiserat sätt
Kapitel 4. Transkulturell psykiatrisk diagnostik Sofie Bäärnhielm Förklaringsmodeller (TCM)
Innehåll Kapitel 8. Posttraumatisk stress Hans Peter Søndergaard och Kerstin Bergh Johannesson Kapitel 9. Dokumentation av tortyrskador Hans Peter Søndergaard
PTSD Sjukdomsbild Diagnoskriterier (DSM-5) Komplex PTSD en diagnos i ICD-11 Dissociation Diagnostik Behandling Behandling av traumatiserade flyktingar
Dokumentation av tortyrskador Den konvention om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som Sverige ratificerade 1985 Påtalar rätten till kostnadsfri vård Information om tortyrskadeutredningar
Innehåll Kapitel 10. Migration, kultur, integration och psykisk hälsa Ingvar Karlsson Kapitel 11. Sveriges nationella minoriteter kulturkonflikter och utsatthet Ingvar Karlsson Kapitel 12. Psykisk hälsa hos utrikesfödda i Sverige epidemiologiska aspekter Anna-Clara Hollander
12. Psykisk hälsa hos utrikesfödda i Sverige epidemiologiska aspekter Översikt Tipps kring vad tänka på kring sociala faktorer
Innehåll Kapitel 13. Salutogenes, resiliens och coping Maria Sundvall Kapitel 14. Migration, åldrande och psykisk sjukdom Ingvar Karlsson
Innehåll Kapitel 15. Transkulturell läkemedelsmetabolism Leif Bertilsson Kapitel 16. Psykoterapi i ett transkulturellt perspektiv Farzad Pakzad Kapitel 17. Suicidalitet Maria Sundvall Kapitel 18. Hedersrelaterat våld och förtryck Ingvar Karlsson Kapitel 19. Ensamkommande barn som blir unga vuxna ett perspektiv från BUP Karima Assel och Björn Ramel
Kapitel 19. Ensamkommande barn som blir unga vuxna ett perspektiv från BUP Karima Assel och Björn Ramel Att söka asyl utan vårdnadshavare Epidemiologi Diagnostik och bedömning God råd
Innehåll Kapitel 20. Ett respektfullt bemötande om mänskliga rättigheter och etik Elis Envall Kapitel 21. Utbildning och vidareutbildning av personal Maria Sundvall
Allmänna kvalitetsindikatorer till transkulturell psykiatrisk vård Syfte med kvalitetsindikatorerna är att mäta mål som syftar till jämlik vård, kvalitet i vården samt tillgång till vård för hela befolkningen. Kvalitetsindikatorer: Att antalet patienter med en migrationsbakgrund (född i annat land eller två föräldrar födda i ett annat land) i lokala psykiatriska verksamheter motsvarar befolkningen i upptagningsområden. Att patienter där tolk används får motsvarande behandlingsinsatser som patienter där tolk inte används. fler.
Tack! sofie.baarnhielm@sll.se www.transkulturelltcentrum.se Bild: Jan Edlund