1(9) BILDNINGSNÄMNDEN 20131023 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara de mål som finns i skollagen samt i andra föreskrifter (nationella mål) och arbetet ska dokumenteras. Samma skyldighet råder på förskole- och skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet ska garantera att barn och elever garanteras en likvärdig utbildning oavsett på vilken förskola eller skola de går i landet. Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun I Hammarö kommun är kommunfullmäktige huvudman men bildningsnämnden fullgör huvudmannens förpliktelser. Nämnden ansvarar för skolformerna; förskola, grundskola inklusive fritidshemmet samt grundsärskola inklusive träningsskola. De nationella målen för dessa skolformer finns förutom i skollagen (SL) i läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lpo11) och i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I det inledande kapitlet beskrivs syfte och utformning av den utbildningen inom skolformerna: Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SL 1:4) Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.(sl 1:5)
2(9) Processen På Skolverkets hemsida beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet med nedanstående figur. Nedan följer ett förslag på hur detta arbete kan se ut på huvudmannanivå i Hammarö kommun. Utformningen av det övergripande arbetet på huvudmannanivå ska underlätta för rektorer och förskolechefer att utforma det systematiska kvalitetsarbetet på förskole- och skolenhetsnivå. Var är vi? För att kunna beskriva vilket resultat som verksamheten åstadkommer krävs att ett antal resultatmätningar genomförs regelbundet. De resultatmätningar som genomförs ska vara kopplade till de nationella målen, vara accepterade av verksamheten och fånga så många perspektiv som möjligt. Såväl organisationens, föräldrars, elevers och barns perspektiv bör finnas med i resultatbeskrivningarna. Resultatmätningarna ska utformas så att de går att använda för jämförelser mellan enheter i kommunen men gärna också med andra huvudmäns verksamheter. För att spåra trender över tid bör det finnas kontinuitet i mätningarna. Ett enkelt sätt att fånga resultat är att göra kvantitativa mätningar som ger medelvärden,
3(9) standaravvikelser och variationer i jämförbara mått. Men att det är enkelt att mäta är inte en garanti för att det fångar det väsentliga för att uttala sig om måluppfyllelse. Därför ska dessa kvantitativa mätningar kompletteras med kvalitativa mätningar där intervjuer, dokumentanalyser, självskattningar och fokusgrupper används kring angelägna utvecklingsområden. En tydligare form för aggregering har utformats, allt material används inte i analysarbetet på samtliga nivåer. På huvudmannanivå som omfattar förvaltningsnivå och politikernivå används färre av undersökningarna från den egna kommunen men samtidigt tillförs resultat från uppföljningar på nationell nivå. Ambitionen har varit att på varje nivå ha tillgång till den kvalitetsbeskrivning som är relevant för den typ av beslut som ska fattas. Samtidigt skall det var möjligt att gå djupare in i ett material som är mer detaljerat men som finns i de andra lagren då behov av djupare analys finns. Idag Förr På huvudmannanivå bör följande resultatmätningar i Hammarö kommun användas: Resultat på nationella prov, årskurs 3, 6 och 9 som i sin tur speglas mot elevernas studieresultat i gymnasiet. Betyg Pedagogisk dokumentation i förskolan Hälsoenkäten i F, årskurs 4 och 7. Elevenkät, elever i årskurs 5 och 8, varje år. Barnintervjuer Brukarenkät till föräldrar, varje år. Likabehandlingsplaner Skolverket och Skolinspektionen har vid ett flertal tillfällen påpekat att såväl huvudmän som enheter klarar av att samla in resultat. Men det finns stora brister i analysarbetet. Det finns inget som pekar på att Hammarö kommuns kvalitetsarbete
4(9) avviker från detta och därför bör stor vikt läggas på att utveckla former för analys av resultat. Genom att låta fler perspektiv mötas i analysarbetet skapas bättre förutsättningar för att upptäcka mönster och variation, att få syn på det som står i motsatts till varandra och det som stör i bilden. Verksamhetens resultat; faktiska värden som betyg, självskattningar, observationer etc Analysområde Brukare: Föräldrar/ Elev/Barns röster Forskning och beprövad erfarenhet Efter flera diskussioner i rektors och förskolechefsgruppen har ett förslag på analys av de övergripande resultaten i kommunen tagits fram. Ovanstående resultat analyseras vid 4 analystillfälle under året. Varje analystillfälle har ett särskilt tema som är kopplat till de nationella målen. I viss mån kan dessa teman variera år från år beroende på de utvecklingsområden som finns i kommunen men också brister som nationella kartläggningar visar att huvudmännen borde förbättra arbetet kring. Följande tre analystillfällen föreslås för läsåret 2013/14. (Område Inflytande och delaktighet analyserar igen under läsår 2014/15) Frågorna under rubriken visar vilket fokus analyserna ska ha. För att analysen ska fördjupas kommer forskning, resultat på nationell nivå och uppföljningar på enheterna att användas. Analysarbetet kommer att rikta in sig på att söka mönster: skillnader mellan kön, enheter, ålder eller skolform om bör uppmärksammas?
5(9) 1. Övergång och samverkan, nov 2013 Klarar förskolan/skolan de mål som anges under rubrikerna Samverkan med förskoleklass, skolan och hem, Övergång och samverkan samt i läroplanerna? Enligt beslut med anledning av internkontroll ska gruppers sammansättning och storlek i förskola och fritidshem särskilt följas upp under detta analysområde. 2. Normer och värden, likabehandling och diskriminering, mars 2014. Klarar förskolan/skolan de mål som anges under kapitlet Normer och värden i läroplanerna? Är utbildningen utformad i överensstämmelse med de demokratiska värderingarna och mänskliga rättigheterna? Lyckas förskolan/skolan utforma en verksamhet fri från kränkningar och diskriminering? Ges barn och elever möjlighet att utveckla sin egen förmåga att handla i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter? Erbjuds en trygg utbildning? Finns det skillnader mellan åldrar, enheter, kön mm? De slutsatser som konstaterats i det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret 2012/13 ska särskilt bevakas: Att fortsätta med och utveckla relationsskapande insatser mellan vuxna och barn/elever samt mellan barn i förskolan och mellan skolans elever. Att utveckla ett mer normkritiskt arbetssätt genom fördjupad kunskap inom området normer och värden. Sprida goda exempel mellan enheterna, särskild vikt bör läggas på man skapar delaktighet bland barn och elever i arbetet med normer och värden. Att utveckla elevernas arbetsro så att skillnader mellan skolorna minskar. Bevaka barns och elevers benägenhet att påtala för vuxna på skolan om kränkningar förekommer. 3. Utveckling, kunskaper och lärande, juni 2014. Klarar förskolan/skolan de mål som anges under områdena Utveckling och lärande respektive Kunskaper samt Bedömning och betyg i läroplanerna? Är förskolan/skolan i Hammarö likvärdig? Finns det skillnader mellan kön, mellan ämnen, mellan förskolor/skolor? Ger stöd som ges elever som riskerar att inte nå målen ge den effekt som var avsedd? Ges elever stimulans att nå så lång som
6(9) möjligt? Lyckas utbildningen uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen? Erbjuds studiero under utbildningen? Utvecklar eleverna ett allt större ansvar för sina studier och förmågan att på egen hand bedöma sina resultat. De slutsatser som konstaterats i det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret 2012/13 ska särskilt bevakas: Skolan i Hammarö är inte likvärdig. Det systematiska kvalitetsarbetet måste inrikta sig på att: Att förskolan fortsätter att utveckla sin förmåga att bidra till lärande enligt förskolans läroplan. Se till att alla elever når målen i samtliga ämnen. Se till att pojkars resultat blir bättre Att skillnader i föräldrarnas utbildningsbakgrund inte spelar roll för elevernas resultat. Att skillnaderna mellan förskolorna/skolorna och stadierna minskar. Att läsintresset etableras och vidmaktshålls. Att resultaten i nationella proven analyseras i relation till undervisning i NO genom elevernas hela skolgång. Vart ska vi? Riktningen på utvecklingsarbetet styrs av de nationella målen. Nämnden tar del av slutsatserna av analysen och använder denna kunskap när mål och budget för nämndens verksamhet sätts. Efter det övergripande arbetet identifierar förskolechefen områden som bör utvecklas och som planeras in i den egna verksamhetens utvecklingsarbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Hur gör vi? Det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika nivåer och bäst kraft skapas genom att förhålla sig till den nivå som är givet i den funktion man verkar. Dessutom måste nivåerna mötas i dialoger för att säkerställa att slutsatser dragna på en nivå är förenliga med de på över- eller underliggande nivåer.
7(9) Nivå Funktion Centrala frågor att ta ansvar för: Fullmäktige/Nämnd Hur fördelas resurser i kommunen och i nämndens ansvarsområde på bästa sätt så att resurserna ger förutsättningar för måluppfyllelse. Hur förhåller sig resultaten i kommunens skolor och förskolor till det nationella uppdraget? Finns det områden som brister som vi bör kräva ansvar kring genom att formulera kommunala mål. Har vi högre kommunal ambitionsnivå inom något område än staten, i så fall vilka mål kan vi formulera för att tydliggöra det? Har kommunen ambitioner som är formulerade i exv vision som kompletterar det statliga uppdraget, i så fall vilka mål bör formuleras för att tydliggöra det och kräva ansvar. Förvaltningsledning Hur organiserar vi kommunens enheter på bästa sätt? Hur tar jag tillvara ledarnas kompetens och personliga ledaregenskaper på rätt sätt i förhållande till enheternas kvalitet? Vilken kompetensutveckling och vilket organisatoriska stöd behöver utformas? Rektor/Förskolechef Hur kan jag organisera min enhet på personal respektive barn/elevnivå ett annat sätt? Vilken kompetensutveckling borde personalen få? Vilka förutsättningar för mitt ledarskap ger skolkulturen och vad bör göras för att förändra detta? Lärar- Förskollärarlag Hur kan vi förändra undervisningen för att ge bättre förutsättningar för barnens/elevernas utveckling i enlighet med läroplanen.? Huvudmannanivå Enhetsnivå Nämnden kan med analyserna som underlag påverka utvecklingsarbetet genom att styra med fördelning av ekonomiska ramar så de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna förändras. På sätt skapa möjligheter för verksamheten att åstadkomma högre måluppfyllelse. Nämnden fattar beslut om mål, kan besluta om utredningar eller andra uppdrag som en direkt följd av slutsatserna i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolecheferna och rektorerna kan tillsammans med förvaltningsledningen utforma utvecklingsinsatser som stödjer utvecklingen för samtliga eller enskilda enheter. Utvecklingsarbetet ska liksom utbildningen vila på vetenskaplig grund. Det är viktigt att ta till vara på den variation som erbjuds inom verksamheten och lära av dem. Goda exempel och bra resultat ska tillsammans undersökas och erfarenheter generaliseras för att kunna spridas vidare i organisationen.
8(9) Hur blev det? Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att återkomma till samma rubriker årligen och på det viset skapas en bra grund för att utvärdera att förändrade prioriteringar och arbetssätt ger önskad effekt. Dokumentation Efter varje analystillfälle upprättas en rapport som rapporteras till nämnden. De fyra rapporterna utgör dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete där planering, uppföljning och utveckling av verksamheten framgår. Under läsåret 2013/14 kommer tre rapporteringar att göras, dels för det fjärde analysområdet under 2012/13 Kunskaper och lärande Den rapporten delges nämnden december, orsaken att den kommer senare är att det först i november finns statistik på nationell nivå angående betyg och nationella prov samt de två som hör till de två första analysområdena. Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen i relation till kommunal styrning Det systematiska kvalitetsarbetet och dess fyra rapporttillfällen bildar tillsammans med kommunens styrsystem den helhet som bildningsnämndens styrning utgör. Budgetprocessen, där dialog med förvaltning, rektorer och förskolechefer äger rum vid två tillfällen i vår och höstprocess, samt den dokumentation som sker genom budgetdokument, tertialrapporter och bokslut kompletterar det systematiska kvalitetsarbetet i nämndens styrning. Nämnden fattar årligen beslut om plan för internkontroll. Skolinspektionens årliga rapport till regeringen utgör grund för den riskbedömning som nämnden gör och de val av kontrollområden som beslutas. Alla bildningsnämndens ledamöter har dessutom 8 timmar per läsår att använda för att fördjupa sin kunskap om verksamheten genom besök och deltagande på forum för samråd. De mått som används för att systematiskt analysera kvalitet används också i utvärdering av måluppfyllelse i kommunala mål i de fall de är relevanta. Ambitionen är att låta den kommunala styrningen komplettera den statliga styrningen och undvika målkonflikt. Synpunkter och önskemål Utvärdering av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå det första året har gjorts i bildningsnämnden, på förvaltningsnivå och på möte med rektorer och förskolechefer. På samtliga nivåer anser man att detta sätt är framgångsrikt och att vi bör fortsätta att arbeta med analys och dokumentation på detta sätt. Inga önskemål om att återvända till kvalitetsredovisning finns.
9(9) Nämndens ledamöter uttrycker att dokumentationen är relevant, tillgänglig och användbar. Det har blivit intressantare när kvalitetsfrågan lyfts flera gånger om året och omfattar ett område i taget. Det blir tydligare att politikens uppgift är att förhålla sig till frågan om vad och när och att verksamheten ska fokusera på frågan vem och hur. Frågan lyfts om nämnden kan gå miste om något, dokumentationen blir lite lättuggad. Önskemål lyfts om att låta höstprocessens möte med rektorer och förskolechefer ta sin utgångspunkt i de slutsatser som gjorts i det systematiska kvalitetsarbetet under föregående läsår. Exempel på viktiga frågor som nämndens ledamöter vill mötas kring är alla elevers rätt att lyckas i skolan med fokus på skillnader mellan flickor och pojkars resultat och erfarenheter från matematiklyftet i kommunen. Från förvaltningsnivå rör några synpunkter samordning och logistik. Det är mycket data som ska sammanställas för att vara tillgängligt för analys och fördjupning. Under första året har onödigt mycket tid gått åt för detta. Mer arbete bör läggas på att analysera områden utifrån kvalitativa underlag. I analysarbetet hamnar fritidshemmen och särskolan i skymundan. Rektorer och förskolechefer upplever att kvalitetsarbetet har blivit mer angeläget och meningsfullt. Samtidigt har det blivit mer krävande och förpliktigar på min egen nivå. Det finns osäkerhet kring hur man ska bygga upp det systematiska kvalitetsarbetet så att det genomsyrar arbetet på enheten och inte som tidigare blir viktigt när kvalitetsredovisningen ska skrivas. Analystillfällena har varit värdefulla för rektorer och förskolechefer och man upplever att man lär av varandra och blir nyfikna på varandras ledarskap. Samtidigt har fyra analystillfällen med för och efterarbete samt dokumentation varit tidskrävande och önskemål finns att minska till tre detta år. Det är viktigt att hinna med utvecklingsarbete innan det är dags för ny analys uttrycker de. De rektorer och förskolechefer som bjudit in förvaltningsledning till enheterna för att presentera slutsatser och arbetssätt i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå har goda erfarenheter av det. Det skapas en större helhet och enhetens analys sätts i relation till kommunen som helhet och likvärdigheten i utbildningen.