Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman
Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete.
Bakgrund Ingmarie Bengtsson behandlar ämnet språkutveckling och flerspråkighet hos barn, både ur ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Hon ger en ökad insikt i arbetet med barn i en mångkulturell lärandemiljö, vilket skapar bättre förutsättningar att förstå barnens situation och språkutveckling när de kommer till Sverige och möter den svenska förskolan. Ingmarie har sin grund i ett normkritiskt förhållningssätt. Ingmarie inleder med sociala och kulturella faktorers inverkan på barns lärande. Hon hänvisar bland annat till ett citat av Benjamin Franklin (Se metodbankens hemsida). Hon förklarar att även om hon säger samma sak kommer dagens deltagare att uppfatta det olika, då det tolkas utifrån olika erfarenheter. Ingmarie symboliserar förskolan som ett paraply och under detta paraply ska alla barn inrymmas. Däremot kan det finnas olika perspektiv, t ex specialpedagogik, genus, kultur, klass och etnicitet. När det gäller skolans och förskolans uppdrag kring förståelse och medmänsklighet hänvisar Ingmarie till LGR 11. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Vad är kultur? Kultur betyder odling och kulturell mångfald får då innebörden många olika kulturer tillsammans. Interkulturell syftar på processen mellan de olika kulturerna. Interkulturalitet betecknar en samexistens med interaktion. För att bli interkulturellt medveten behöver man dels vara medveten om sina egna värderingar och dels kunna sätta sig in i hur människor från andra kulturer har tänkt och levt i förflutna århundraden. Ingmarie föreslår att man pratar om hemkultur, för alla har en hemkultur, och på det sättet kommer man ifrån att prata om personer från andra kulturer, vilket lätt kan leda till tankebanor om vi och dom. Interkulturell Pedagogisk Kompetens För att definiera interkulturell pedagogisk kompetens hänvisar Ingmarie till H Lorentz (2013). Förståelsen om att vi människor inom olika kulturer har olika sätt att förklara, tro och tolka likartade fenomen, gör att vi kan bli medvetna om att människans kulturspecifika skillnader i värderingar, övertygelser och uppfattningar i första hand ofta är inlärda, vanemässiga och förankrade i djuprotade beteenden och hållningar. Det innebär också att de är föränderliga och utbytbara. Deltagarna reflekterar över begreppet invandrare och när en person slutar att vara invandrare.
Barnuppfostran Barnuppfostran handlar till stor del om regler, språk, traditioner, normer, familjemönster, sociala koder och bestraffningsmetoder. I vissa kulturer är det mycket lite uppfostran innan barnen når 4 5- årsåldern, därefter fostras flickor till att blir kvinnor och pojkar till att bli män. De vanligaste redskapen för uppfostran är beröm, kritik, gränssättning samt bestraffning. Det finns många olika sätt att bestraffa i olika kulturer, t ex kattbestraffning (vanlig i europeiska länder vid Medelhavet), aga (förbjudet i Sverige), skuldbestraffning, hotbestraffning samt rådjursbestraffning (hot om avvisning, isolering o dyl.). Den sistnämnda är ett vanligt sätt att bestraffa i Sverige. Bikupediskussion kring barnuppfostran och olika sätt att uppfostra barn. Kulturkrockar Ingmarie beskriver kulturlöken, där de olika lagren symboliserar det man har med sin när man kommer till en annan kultur. De yttersta lagren kan vara ganska enkla att skala bort medan det blir allt svårare ju längre in i löken man kommer. De innersta lagren handlar om familjemönster, barnens uppfostran och personlighetsstruktur. För att förändra en struktur tar det minst tre generationer. De vanligaste krockarna sker därför helt naturligt oftast kring familjens betydelse och barnuppfostran. Olika samhällen har olika syn på barns uppfostran och utveckling. Deltagarna diskuterar kring olika frågeställningar när det handlar om kulturkrockar och pedagogens roll. Språk Språkets uppbyggnad har olika struktur i olika språk, t ex var sätts negationen. Barnet föds med en möjlighet att lära sig alla språk, men kommer väldigt snabbt att bara har kvar det språk barnet har användning av. Numera kan majoriteten av alla barn mer än ett språk. Ingmarie poängterar att den språkliga förmågan är en egen förmåga. Språket är en del av kommunikationen. Förutom att språken skiljer sig åt, så är det också skillnader när det gäller språkliga koder och språklig socialisation. De språkliga koderna handlar om det man läser mellan raderna och den språkliga socialisationen är värdet av tal, t ex förväntas barn i vissa kulturer vara tysta om det finns vuxna närvarande. Diskussion kring vad det kan innebära att flytta mellan kulturer med olika former av kontextberoende språklig socialisering.
Flerspråkighet och språkstörning Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och modersmålet. De mest centrala faktorerna när det handlar om tvåspråkighet är att det inte är två enspråkiga barn i samma kropp utan det flerspråkiga barnet har en unik förmåga jämfört med enspråkiga barn. Likaså orsakar flerspråkighet aldrig språkstörning. Om ett barn har språksvårigheter är det viktigt att utesluta att det inte handlar om bristande exponering för språket. För att man ska beteckna det som språkstörning måste barnet uppvisa språkstörningen i samtliga språk. Språkblandning är inget tecken på språkstörning. Bikupediskussion kring hinder och möjligheter för att barnen ska utveckla färdigheter både i svenska Samverkan med föräldrarna Tänk också på att föräldrarna är experter på sina barn medan ni som personal är experter på ert uppdrag. Föräldrarna vet vad barnet kan och också vad de som föräldrar kan och inte kan. Mycket informationsutbyte mellan personal och föräldrar sker i tamburen (tamburkontakter). Tänk på vad språket har för förbetydelse och vilka förutsättningar föräldrarna har för delaktighet i denna situation. Det har visat sig att föräldrarnas rätt att aktivt ta del av information utnyttjas mest av redan resursstarka föräldrar. Deltagarna diskuterade utifrån olika frågeställningar hur man kan tänka vid föräldrasamverkan. Det svåra samtalet För att kunna påverka det svåra samtalet är det viktigt att som personal ta ansvaret och inte lägga det på föräldrarna. Det är först när man tar ansvar som man har möjlighet att också påverka samtalet, exempelvis att i stället för att tänka jag vet inte hur jag ska göra med de irriterande föräldrarna ha utgångspunkten jag vet inte hur jag ska hantera min irritation inför föräldrarna. Det som är viktigt att alltid komma ihåg är att alla föräldrar älskar sina barn, men man kan ha olika uppfattning om vad som är det bästa för barnet. Det goda samtalet Ett sätt att utveckla samtalen med föräldrar och få till det goda samtalet kan vara att tänka på ett samtal som har fungerat bra. Därefter skriva ner de orsaker du upplevde till att det gick bra. Att göra mer av det som fungerar är ett bra koncept. Det är viktigt att vara väl förberedd inför samtalet, t ex syfte med samtalet, tid och plats, vilka ska närvara, behövs det tolk, att ha ett äkta intresse och en nyfikenhet samt den fortsatta planeringen.
Inkludering i förskola/skola Miljön anpassas efter individen; Där alla barn och unga får plats Som inte skiljer ut någon Som präglas av demokratiska värderingar Där alla barn och unga ska gå i vanlig grupp/klass Som ger varje enskilt barn den undervisning som behövs Där alla deltar efter sina förutsättningar Där alla upplever den som sin Avslutande diskussion Deltagarna diskuterar kring den språkutvecklande miljön, interkulturell miljö samt om alla barn ges samma förutsättningar för utveckling och lärande.