Versin 1 April 2015 Kumulativa knsekvenser f r renna ringen En beskrivning av hur kumulativa knsekvenser för rennäringen kan presenteras med exempel från Gabna ch Laevas samebyar Detta är ett samarbetsprjekt mellan LKAB ch samebyarna Gabna ch Laevas
Innehåll Inledning... 2 Definitin... 2 Syfte ch metd... 2 Samebyarnas erfarenheter av att arbeta med de kumulativa effekterna... 3 Steg 1: Avgränsning... 5 Plats... 5 Tid... 7 Steg 2: Beskrivning ch analys av den planerade verksamhetens knsekvenser inklusive kumulativa knsekvenser... 9 Planerad verksamhet... 9 Direkta ch indirekta effekter... 9 Riskmdell... 9 Kumulativa effekter... 11 Objektjurnal... 11 Störningszner... 11 Exempel på kartr med mvärldsfaktrer (se större kartr i bilaga)... 14 Bilaga 1... 17 Kumulativa effekter i MKB-prcessen... 17 Hur arbetas de kumulativa effekterna in i MKB:n?... 18 Kumulativa effekter i övriga beslutsunderlag... 18 Exempel natinellt ch internatinellt... 18 Bilaga 2... 19 Referenser... 22 1
Inledning Denna metdhandbk är det första steget till att presentera ett verktyg för att knkret kunna arbeta med att beskriva den kumulativa påverkan LKAB:s gruvverksamhet har på rennäringen inm Gabna ch Laevas samebyar. Bakgrunden till arbetet är en överenskmmelse mellan LKAB ch de båda samebyarna m att gemensamt utfrma en metdhandbk sm beskriver hur en kartläggning av de kumulativa knsekvenserna kan genmföras. Denna metdhandbk ska inte ses sm en färdig mdell, tvärtm så är detta ett arbete sm måste frtsätta utvecklas allt eftersm ny kunskap tillförs ch allt eftersm samebyarna prvar att använda metden. När metden används i ett specifikt fall utgör den samebyarnas verktyg för att beskriva knsekvenserna av en planerad eller befintlig verksamhet. LKAB har genm sin medverkan i prjektet en grundförståelse ch acceptans för det utvecklade arbetssättet men har inte varit delaktigt i de bedömningar ch uppskattningar sm görs när det gäller utgångspunktern i fråga m grad av påverkan ch möjliga störningszner. Såsm framgår av Metdbken i dessa delar ska detta avhandlas särskilt i varje enskilt fall av tillämpning. Arbetet med metdhandbken har utförts av en arbetsgrupp bestående av Ltta Lauritz, Anders Blm ch Ragnhild Nilssn, sm även varit huvudskribent. Till sin hjälp har arbetsgruppen haft en referensgrupp med representanter från samebyarna - Tr-Erik Huuva ch Niila Inga från Laevas sameby samt Lars Nicklaus Svnni ch Tmas Kuhmunen från Gabna sameby. Till denna metdhandbk har även ett parallellt arbete med att utveckla ett kartverktyg i RenGIS baserat på samebyarnas renbruksplaner, genmförts. Detta verktyg har utvecklats med hjälp av Per Sandström ch Stefan Sandström vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. 1 Definitin Arbetet med att ta fram kumulativa knsekvensanalyser utvecklades främst i USA ch Kanada under 80- ch 90-talen. Canadian Envirnmental Assessment Agency (CEAA) etablerade en definitin sm sedermera även fick spridning internatinellt Cumulative effects are changes t the envirnment that are caused by an actin in cmbinatin with ther past, present, and future human actins. 2 Detta kan översättas med Kumulativa effekter kan beskrivas sm hur en verksamhet eller åtgärd tillsammans med andra pågående, tidigare ch framtida verksamheter/åtgärder påverkar miljön i ett mråde. Den definitin av kumulativa effekter sm vi avser att använda i det här arbetet är Kumulativa effekter kan beskrivas sm hur en verksamhet eller åtgärd tillsammans med andra pågående, tidigare ch framtida verksamheter/åtgärder påverkar rennäringen i ett mråde. Syfte ch metd Syftet med denna handbk är att på ett så enkelt ch metdiskt sätt sm möjligt presentera ett arbetssätt för hur de kumulativa effekterna på rennäringen kan tas fram ch beskrivas. Det finns ett 1 Förslag till Prjektplan delprjekt kumulativa effekter, LKAB, PM 2013-11-04 2 Cumulative Effects Assessment and Management (CEAM), Mdified n Tue, 22 Sep 2009 2
flertal internatinella exempel på guider, framförallt från Canada, USA ch Australien sm till stra delar följer liknande steg ch tillvägagångssätt. I Sverige har en handbk tagits fram sm i huvudsak har fkus på vägsektrn, även m den är tänkt att applicera även på andra sektrer. 3 Vårt angreppssätt blir att i en svensk/samisk kntext försöka peratinalisera de metder ch steg dessa guider beskriver. Genm ett praktiskt försök till peratinalisering trr vi även att vi på ett bättre sätt kan se för- ch nackdelar med internatinellt erkända metder ch även beskriva anpassningskrav för rennäringens förutsättningar. Samebyarnas erfarenheter av att arbeta med de kumulativa effekterna Under arbetets gång har insikten m hur värdefullt det är för två samebyar att arbeta tillsammans med den här typen av metdutveckling, teknikutveckling ch erfarenhetsbaserad kunskap - växt fram. Det är utifrån vår synpunkt till ch med nödvändigt att angränsande samebyar arbetar tillsammans, eftersm de flesta kumulativa effekterna sträcker sig in över samebygränserna. Att dessutm rent praktiskt kunna dra lärdm av varandras arbete ch hjälpas åt med svårigheter sm uppstår, är minst lika värdefullt. En annan erfarenhet är att arbete av den här typen kräver att de persner från samebyarna sm deltar, har väldigt gda kunskaper i RenGIS ch att detta samtidigt får knsekvensen att arbetet blir sårbart m det inte är fler än en inm varje sameby sm arbetar med prgramvaran ch digitaliserar mvärldsfaktrerna. Dessutm har samebyarna, trts den dagliga närvarn ute i markerna, fått större förståelse för hur ch varför renarna beter sig sm de gör i vissa mråden med stra kumulativa effekter från lika verksamheter. 3 Kumulativa effekter ch knsekvenser. Behandling i miljöbedömning ch miljöknsekvensbeskrivning för vägar. Lennart Flkesn, VTI rapprt 674, 2010 3
De steg för framtagandet sm vi definierat ch sm vi kmmer gå igenm mer detaljerat är följande: 1. Avgränsning 1. Bestäm den gegrafiska avgränsning sm du ska göra ch beskriv sedan platsens kvalitet ch betydelse uppdelat på tre nivåer: a) Lkal siidagrupp/kärnmråde b) Reginal- årstidsland/betestrakt c) Sameby + mland, dvs. intilliggande samebyar 2. Bestäm den tidsmässiga avgränsningen, dvs. hur långt tillbaka ch långt fram i tiden ska du beskriva lika verksamheters påverkan på platsen a) Nutid (ackumulerad histria) b) Framtid (10 år med kända data sm finns i planer, prgram tillstånd etc.) 2. Beskrivning ch analys av den planerade verksamhetens knsekvenser inklusive kumulativa knsekvenser 1. Direkt 2. Indirekt 3. Kumulativt; a) Identifiera ch beskriv kumulativa effekter av betydelse för människa, ren ch landskap i bjektjurnaler b) Bedöma den planerade verksamhetens påverkan i ett kumulativt perspektiv 3. Identifiera behv av ch val av anpassningsåtgärder 1. Fysiska anpassningsåtgärder i landskapet 2. Anpassningsåtgärder för att underlätta för människan 3. Anpassningsåtgärder för renen 4. Analys av kvarstående effekter sm kvarstår efter eventuella anpassningsåtgärder 1. Förslag till hur kvarstående effekter ska hanteras a) Ersättning b) Kmpensatinsåtgärder 5. Uppföljningsplan a) Välja indikatrer (renen/människa/landskap) 4
Steg 1: Avgränsning Avgränsningar behöver göras både i tid ch rum ch den rumsliga avgränsningen är till viss del berende av strleken samt effekten av den planerade verksamheten. När det gäller lika verksamheters påverkan på rennäringen visar frskning 4 att den lkala skalan ftast är missvisande när det kmmer till bedömd påverkan på renhjrden, då effekterna blir synliga först när man tittar på ett större mland. De kumulativa effekterna bör därför företrädelsevis analyseras på en reginal skala där det ibland även kan vara befgat att göra analysen över hela samebyns mråde inklusive eventuellt mland. Med mland menas intilliggande samebyar då det ftast är så att effekterna sprider sig även över samebygränserna. Det är bättre att börja med en vid avgränsning för att senare snäva in den m man ser att det är tillräckligt. En del vill börja med att beskriva hela samebyns betesutnyttjande för att sedan gå neråt till att beskriva betesmrådet ch sist det aktuella kärnmrådet. Det har ingen praktisk betydelse i vilken rdning du gör denna beskrivning. Plats 1. Börja med att beskriva platsens gegrafi, betydelse ch kvalitet utifrån både renens ch människans perspektiv, med utgångspunkt i det siidamråde/kärnmråde sm berörs Denna kartbild har Mertainen i mitten ch visar både Gabna ch Laevas samebyar, där de röda fälten är nyckelmråden, de svarta linjerna är samebygränserna ch de ljusgröna linjerna är flyttleder. Arbetshagar, renvaktarstugr ch svåra passager är ckså utsatta. 4 Skarin Anna, Åman Birgitta (2014) D human activity and infrastructure disturb dmesticated reindeer? The need fr the reindeer s perspective: Plar Bilgy 5
Den här bilden visar samma mråde men kärnmrådena är ckså utmärkta sm de blåa fälten, att det ser ut sm att det är flera blå nyanser berr på underlagskartan. Det är viktigt att inte glömma brt att beskriva mrådenas betydelse även utifrån människans perspektiv, inte bara renens, t.ex. vilka vintergrupper sm använder vilka mråden, när man är där ch vilken betydelse de har även för renskötaren. 2. Utvidga beskrivningen till att mfatta hela aktuella årstidslandet/årstidslanden 6
Här är de båda samebyarnas förvinterland markerade med nyckel ch kärnmråden i rött ch blått. Observera att dessa kartr bara är exempel, ch att samebyarna själva har aktuella versiner av sina renbruksplaner. 3. Beskriv till sist hela samebyns samt ev. mlands betydelse ch kvalitet I detta steg handlar det alltså m att beskriva hela samebyns betesutnyttjande inklusive betesgång. Att beskriva renskötseln på det här sättet, uppdelat på lika nivåer, är ftast en naturlig del i en rennäringsanalys, vilken ska bifgas miljöknsekvensbeskrivningen. I Gabna sameby har man till exempel beskrivit betesgången på smmarbeteslandet mellan nyckelch kärnmråden på det här sättet, med små pilar. Tid I analysen bör fkus ligga på framtiden, inte dåtid eller nutid, då det är de framtida möjligheterna till att bedriva renskötsel sm vi vill säkra. Det är därför viktigt att inte ha för krt framtidshrisnt. En grundregel bör dck vara att i den kumulativa analysen ska alla verksamheter sm har gett, ger eller kan ge effekter sm interagerar med det sm nu planeras, beskrivas. 5 1. Lista upp de lika verksamheter sm ska tas upp i den kumulativa analysen med utgångspunkt i hur de påverkar samebyn i nutid. Dela upp verksamheterna i siidagrupp/kärnmråde (lkal nivå), årstidsland/betestrakt (reginal nivå) ch samebynivå. 5 Kumulativa effekter ch knsekvenser. Behandling i miljöbedömning ch miljöknsekvensbeskrivning för vägar. Lennart Flkesn, VTI rapprt 674, 2010 7
Med nutid menar vi att de ackumulerade händelserna i dåtid även finns med. Det kan dck ibland finnas skäl att särskilt lyfta någn händelse sm påverkar samebyn sm t.ex. stra föredetta industrimråden. 2. Lista de framtida verksamheter sm kan kmma att påverka rennäringen inm samebyn uppdelat på samma sätt sm van. Längre fram än 10 år i tiden är svårt att gå eftersm planerna då blir så pass säkra att det är lämpligast att lämna dem utanför analysen. Hur säkra ska framtida prjekt ch aktiviteter vara för att tas med i den kumulativa analysen? För att bedöma detta kan man ha hjälp av en enkel uppställning av prjekt ch aktiviteter med ökande säkerhetsgrad 6 Säkra Beslutade Under tillståndsprövning På väg att inges till tillståndsprövning Någrlunda förutsebara Följdverksamhet sm är avhängig av det aktuella prjektet Upptagen i gällande översiktsplan eller reginal infrastrukturplan Upptagen i översiktsplan eller reginal infrastrukturplan ingiven för beslut Ej direkt samband med aktuella prjektet men sm skulle kunna följa därav Hyptetiska Diskuterad idé Gissning baserad på tillgänglig infrmatin. För Gabna ch Laevas har vi valt att ta med ch beskriva följande mvärldsfaktrer: Gruvr Bergtäkter Friluftsliv, hundspann Järnväg Kraftledningar Vindkraftverk Skterleder Vandringsleder (smmar) Vägar Sm framtida mvärldsfaktrer har vi tagit med de uppgifter sm finns med i kmmunens fördjupade översiktsplan över Kiruna C ch sm främst är kpplade till stadsflytten: Ny E10 Ny väg 870 Ny centrumanslutning järnväg 6 Cumulative Effects Assessment Practitiners Guide (1999) 8
Steg 2: Beskrivning ch analys av den planerade verksamhetens knsekvenser inklusive kumulativa knsekvenser Planerad verksamhet 1. Börja med att beskriva den planerade verksamheten så utförligt sm möjligt ch visa lkalisering/ utbredning i kartmaterialet. Direkta ch indirekta effekter 2. Beskriv direkta ch indirekta effekter av den planerade verksamheten ch riskklassificera dessa utifrån framtagen riskmdell, t.ex. i det förslag till bjektsjurnal sm vi tagit fram ch sm finns med i en bilaga. Vi har valt att beskriva knsekvenserna utifrån en uppdelning på ren, människa ch landskap för att tydliggöra att knsekvenser kan vara av bilgisk, eknmisk, scial ch kulturell art. Knsekvenserna ska ckså därutöver detta beskrivas på: lkal nivå, dvs. utifrån den siidagrupp eller det kärnmråde sm påverkas reginal nivå, berört årstidsland eller betestrakt samebynivå inklusive ev. intilliggande samebyar sm påverkas Riskmdell Vi har med utgångspunkt i ROS-mdellen 7, sm är en risk- ch sårbarhetsanalys sm tagits fram av nrska myndigheter för arealplanläggning i Nrge, tagit fram ett förslag till en mdell för att riskklassificera de knsekvenser för rennäringen sm beskrivs i knsekvensanalysen. Anledningen till att vi väljer att riskklassificera knsekvenserna är för att kunna bedöma de sammanvägda knsekvenserna i den kumulativa analysen. Till varje mvärldsfaktr gör vi en bjektsbeskrivning sm finns i bilaga 2. I bjektsbeskrivningen beskrivs varje knsekvens uppdelat på människa, ren ch landskap, vilka sedan riskklassas utifrån de gränsdragningar sm presenteras i tabell 1. Varje bjektsbeskrivning länkas även i RenGis till sin mvärldsfaktr så att de finns lättillgängliga. Objektsjurnaler ch riskklassning kan även göras för direkta ch indirekta knsekvenser, inte bara för de kumulativa. 7 ROS-analyser i arealplanlegging, Veileder 20.06.2013, Plan- g temadatautvalget i Osl 9
Tabell 1: Omfattning av knsekvenserna Ren Människa Landskap En viss påverkan/skada Ringa påverkan på Lättare påverkan på Liten påverkan på arbetsbelastning etc. Inm ramen betesmrådet samt ringa landskapets funktin för för den dagliga anpassningen av störning av betesrn rennäringen renskötseln Omfattande lkal påverkan (siidagrupp,kärnmråde) Endast spradiskt betesutnyttjande är möjligt. Renen stannar inte i mrådet, betesrn försämras påtagligt Ökad arbetsbelastning (bevakning, utfdring, flyttning), svårigheten att hålla renhjrden ger ökad stress hs renskötaren. Traditinell kunskap m mrådet kan påverkas Ökad fragmentering, försämrad funktinalitet, bilgisk mångfald, kännedm m kulturhistriska lämningar riskerar att gå förlrad Omfattande reginal påverkan (årstidsland, betestrakt) Endast spradiskt betesutnyttjande är möjligt. Renen stannar inte i mrådet, betesrn försämras påtagligt. Kan påverka renantalet på krt ch lång sikt Omfattande arbetsmiljöprblem, stress, belastning, ökade kstnader. Traditinell kunskap m mrådet påverkas Str fragmentisering, överutnyttjande av kvarstående marker. Flexibiliteten försvinner. De kulturhistriska värdenas sammanhang med landskapet försvinner Väldigt mfattande påverkan sm är ersättlig Permanent brtfall av väsentligt mråde av strlek eller kvalitet sm inte går att ersätta ch får Omöjliggör renskötsel för ett förödande knsekvenser för eller flera renskötselföretag samebyns möjligheter att bedriva en långsiktigt hållbar rennäring Permanent ödeläggelse av landskapet I tabell 2 bedöms sannlikheten för att de beskrivna knsekvenserna inträffar Tabell 2: Sannlikhet att knsekvenserna inträffar Str sannlikhet Sannlikt Mindre sannlikt Låg sannlikhet 75-100 % risk att knsekvenserna inträffar 50-75 % risk att knsekvenserna inträffar 25-50 % risk att knsekvenserna inträffar 0-25 % risk att knsekvenserna inträffar 10
Innan dessa variabler vägs samman i risktabellen sm har nummer 3. Genm denna riskklassning får vi ett värde på strleken av de knsekvenser en verksamhet har på samebyn samt att vi får ett underlag för att göra sammanvägda bedömningar. Tabell 3: Riskanalysmdell Riskmatris Sannlikhet Knsekvens En viss påverkan/skada Omfattande lkal påverkan (siidagrupp, kärnmråde) Omfattande reginal påverkan (årstidsland, betestrakt) Väldigt mfattande påverkan sm är ersättlig Str sannlikhet Sannlikt Mindre sannlikt Låg sannlikhet Åtgärd nödvändig Åtgärd ska övervägas Åtgärd bör övervägas Åtgärd inte nödvändig Kumulativa effekter Utifrån den lista sm tagits fram med de verksamheter sm påverkar samebyn på lkal-, reginalch samebynivå ch sm ska vara med i den kumulativa analysen: a) Digitalisera dessa i RenGIS Vi har i detta arbete använt samma färger ch samma manér för respektive verksamhet i de båda samebyarna, så att det ska bli enhetligt ch mer lättförståeligt. b) Beskriv varje bjekt ch riskklassa dessa i bjektjurnaler. Objektjurnal Exempel på hur en bjektsjurnal kan se ut bifgas i bilaga 2. Objektsjurnalen läggs sedan till sm en beskrivning sm är länkad till det digitaliserade bjektet i RenGIS. Störningszner Till varje digitaliserat bjekt görs en störningszn vars strlek avgörs av vilken verksamhet det är man beskriver. Störningsznernas strlek är framtagna utifrån Skarin/Åhmans artikel (tabell 1 ch 2, sidrna6-8). Att lika typer av verksamheter ger upphv till störningar på renskötseln även utanför själva verksamhetsmrådet är i sig inget kntrversiellt ch ett flertal lika studier har ckså gjrts med syfte att kartlägga störningsgraden. Det Skarin/Åhman gjrt i sin artikel är att föra ihp resultatet från de studier sm genmförts ch analyserat m det går att se skillnader på studier sm genmförts på vildren kntra dmesticerad ren, samt m det är avgörande för resultatet i vilken skala studierna genmförts. En av slutsatserna är att störningsstudier måste genmföras på minst den reginala skalan/i en betestrakt samt över en längre tid (månader/år) för att ett tillförlitligt resultat ska kunna uppnås avseende hur lika verksamheter påverkar rennäringen. Görs studierna på denna nivå så finns det även väldigt liten skillnad mellan effekterna på vildren ch dmesticerad ren, vilket medför att resultaten kan användas även på ett generellt plan, även m dmesticerad ren tycks ha någt mindre undvikelsezner. Studierna på dmesticerad ren är få ch Skarin/Åhman anger att det behövs fler studier för att uppgifterna ska kunna användas i t.ex. förvaltningssammanhang. 11
En störningszn, avsett strlek, ska ses sm en indikatr på inm hur strt mråde sm renarna påverkas ch kan variera berende på tpgrafi, betestyp etc. Störningsgraden kan ckså variera mellan hnrenar med kalv ch hanrenar, då studierna visar att det är hnrenar med kalv sm är de mest störningskänsliga. Betydelsen av att en verksamhet funnits på samma plats länge kan ckså behöva bedömas. Flera överlappande störningszner kan ses sm en indikatr på ökade kumulativa effekter av en enskild störning. Znerna får därför inte betraktas sm definitiva eller att undvikelsen är ttal inm mrådena, däremt kan de användas sm utgångspunkt för bedömningen av möjliga undvikelseeffekter för ett visst prjekt. De måste även anpassas utifrån varje samebys specifika förhållanden ch justeras allteftersm ny kunskap tillkmmer. I Skarin/Åhmans artikel redvisas znerna enligt nedanstående tabell sm en sammanställning av vad sm framkmmit i lika undersökningar, både i fråga m vildren ch m dmesticerad ren. Omvärldsfaktr Störningszn enl. Skarin/Åhman Vald störningszn i detta prjekt Mtivering till vald zn Tätrter 2,5-15 2,5 km Samebyarnas erfarenheter är att det är aktiviteterna i frm av skteråkning, hundspann, skidåkning etc. sm ger störningar vintertid, därav liten zn runt själva tätrten Gruvr 0,25-14 10 km Berende på typ av aktivitet ch frekvensen kan störningen variera ch samvariera i lika grad. Erfarenhetsmässigt av Kirunagruvan upplevs str störning, därför har 10 km valts. Järnväg Finns ej 1,5 km Valt samma zn sm för väg, lång erfarenhet av påverkan från järnväg, erfarenhetsbaserad zn Väg 1-10 1-1,5 km Berende på intensitet ch aktivitet runt vägen har lika zner använts. Skterleder Ingår i turistanläggningar 1 km Utbrett med skterleder över 12
Turistanläggningar 0-12 1,5 alt 12 km berende på plats Smmarleder (vandring) Ingår i turistanläggningar stra mråden, där de mest trafikerade tagits med, erfarenhetsbaserad zn Erfarenhetsbaserad zn då samebyarna har lång erfarenhet av turistanläggningar på sina marker 1,5 km Vissa frekvent använda leder har tagits med, erfarenhetsbaserad zn Vindkraft 3,5 km 3,5 km Samma sm Skarin/Åhman Bergtäkt Finns ej 3,5 km Har valt samma störning sm för vindkraft under knstruktinsskedet då det är liknande aktivitet runt ch i en bergtäkt Kraftledningar 0 2,5 2,5 km Speciellt nyuppförda alt flyttade kraftledningar ger upphv till störningar, men även nyare frskning sm visar på stra störningar, därav största znen Znerna uppvisar sm framgår en str variatin ch utgår i vissa undersökningar från specifika fall. En metd skulle kunna vara att för vardera störningskällan utgå från det högsta värdet sm ptentiell störningszn, ett så kallat värsta scenari. En annan metd skulle kunna vara att jämföra knsekvenserna mellan den minsta respektive största störningsznen. De undersökningar sm finns har inte mfattat vissa viktiga störningskällr sm t.ex. järnvägar, flygplatser, skterleder ch frekvent använda vandringsleder. Att utgå från det högsta värdet låter sig därför inte göras med knsekvens. Vi har istället med de i Skarin/Åhmans artikel redvisade znerna i åtanke - valt att tillämpa en zn sm samebyarna erfarenhetsmässigt bedömt vara rimlig. För de mvärldsfaktrer sm inte finns med i Skarin/Åhmans artikel t.ex. bergtäkt ch järnväg, har vi valt samma zner sm för liknande verksamheter ex. samma zn för järnväg sm för väg. Vi har arbetat dels med schablniserade zner utifrån Skarin/Åhmans artikel ch dels har vi anpassat vissa zner utifrån verkliga förhållanden där t.ex. vissa vägar fått mindre störningszner ch vissa större, berende på stängsel eller aktivitet sm 13
bedrivs runt vägen. Vissa mråden är ckså väldigt täta av sktertrafik, där har vi lagt in en störningszn på 12 km runt ett specifikt mråde. Detta är alltså erfarenhetsbaserade uppgifter sm kan förändras över tid ch med ny kunskap ch erfarenheter. Om materialet ska användas för någn annans räkning ch inte bara är för eget bruk är det viktigt att det framgår m det är en schabln eller en erfarenhetsbaserad zn sm tillämpas ch i det senare fallet ckså mtivera valet av störningszn. En sådan zn kan sägas vara en starkare indikatin på de faktiska störningarna från bjektet än de tillämpade schablnerna. På mtsvarande sätt bör ckså störningsznerna anpassas i mtsatt riktning. Utifrån tillkmmande frskningsstudier samt det GPS-prjekt samebyarna har inlett med avsikt att få en bättre bild över renhjrdens rörelsemönster, kan vanstående bedömningar kring störningsznernas strlek i dessa båda samebyar, kmma att förändras. Exempel på kartr med mvärldsfaktrer (se större kartr i bilaga) På den här kartan är samtliga mvärldsfaktrer utritade inklusive samebyns nyckel- ch kärnmråden samt flyttleder. Flyttlederna är gula, nyckelmrådena de mörkröda mrådena, samt kärnmrådet för vinterbete det blåa fältet. 14
Omvärldsfaktrer med störningszner runt infrastruktur Här är störningszner runt väg, järnväg, mlastningscentral, kraftledningar utritade Omvärldsfaktrer med störningszn runt den planerade vindkraftsparken på Lungasdunduri 15
Omvärldsfaktrer med störningszner för gruvrna Omvärldsfaktrer med samtliga störningszner I den djupare kumulativa analysen ska sedan de enskilda knsekvenserna av var ch en av mvärldsfaktrerna, sm vi riskklassat, vägas samman till en sammanvägd bedömning för att se hur t.ex. ytterligare en verksamhet i det här mrådet kmmer addera för effekter. 16
Bilaga 1 Kumulativa effekter i MKB-prcessen Denna metdhandbk är tänkt att frmulera de förhållningssätt ch de metder sm skall användas vid upprättande av miljöknsekvensanalyser, men även för andra typer av beslutsunderlag sm LKAB behöver ta fram sm stöd för sin verksamhet ch inte minst sm underlag för att få bättre kunskap m hur gruvverksamheten påverkar rennäringen. Det finns idag liten erfarenhet av ch få exempel avseende när ch hur kumulativa effekter ska integreras i MKB-prcessen. Miljöknsekvensbeskrivningen ska inkludera redvisning av sekundära, kumulativa, samverkande, permanenta, tillfälliga, psitiva ch negativa effekter på krt, medellång ch lång sikt. 8. Att beskriva de kumulativa effekterna är ckså ett krav i EU:s MKB-direktiv ch ska tillämpas i Sverige. Regeringen har i sin DS 2009:65 föreslagit att miljöbalken förtydligas avseende de kumulativa effekterna. Samspelet mellan lika miljöeffekter kan leda till kumulativa effekter vilka i förekmmande fall ska beskrivas. Kumulativa effekter kan även uppstå genm verksamhetens eller åtgärdens samverkan med andra tidigare, nutida eller framtida aktiviteter vilket bör beaktas vid avgränsningen av miljöknsekvensbeskrivningen. 9 Vad en miljöknsekvensbeskrivning ska innehålla regleras i 6 kap 12 miljöbalken, medan miljöknsekvensbeskrivningens mfattning ch detaljeringsgrad regleras i 6 kap 13 miljöbalken. Den samiska markanvändningen är berende av en helhetssyn ch att markerna inte styckas upp i för små delar. Blir uppdelningen/fragmenteringen av den mark sm renen behöver för str ch mfattande, kmmer renens beteendemönster förändras. För att kunna förutsäga dessa knsekvenser går det inte att enbart titta på det direkta verksamhetsmrådet eller planmrådet. Ett vidare mland måste ckså räknas in i påverkansmrådet. I miljöbalkens 6 kap 12 6 p sägs uttryckligen att den betydande miljöpåverkan sm kan antas uppkmma avseende bl.a. landskapet, ska beskrivas. Därtill ska det inbördes förhållandet mellan alla de miljöaspekter sm beskrivs i paragrafen beskrivas, vilket blir ännu viktigare för landskapsperspektivet. Att kumulativa effekter endast hanteras övergripande ch i svepande rdalag i miljöknsekvensbeskrivningar för enskilda prjekt, kan ber på att bl.a. Naturvårdsverket i sin handbk med allmänna råd m miljöbedömning av planer ch prgram, säger att: Kumulativa effekter ch indirekta effekter är mycket svåra att hantera på prjektnivå p.g.a. att miljöknsekvensbeskrivningar på den nivån kmmer in för sent i samhällsplaneringen, har för krt tidsperspektiv samt är för avgränsade ch detaljerade. Kumulativa effekter ch indirekta effekter bör därför uppmärksammas särskilt vid miljöbedömning av planer ch prgram. 10 Sett till EU:s ramdirektiv på mrådet (MKB- ch SMB-direktiven) är det dck tydligt att de kumulativa effekterna även ska beaktas i miljöbedömningar av enskilda prjekt. 8 Regeringens prp. 2003/04:116 9 Samisk Markanvändning ch MKB, Ragnhild Nilssn, Svenska Samernas Riksförbund, 2010 10 Handbk 2009:1, Handbk med allmänna råd m miljöbedömning av planer ch prgram Naturvårdsverket 17
Hur arbetas de kumulativa effekterna in i MKB:n? En viktig princip är att de kumulativa frågrna ska inarbetas i det rdinarie MKB-arbetet ch inte utgöra en separat prcess. Detta betyder inte att de kumulativa effekterna ska behandlas i samma svep sm de indirekta effekterna, utan det bör tydligt redvisas vad sm är direkta, indirekta respektive kumulativa effekter (ch knsekvenser). Och effekterna bör behandlas i just denna rdningsföljd. 11 Kumulativa effekter i övriga beslutsunderlag Förutm vid upprättandet av miljöknsekvensbeskrivningar i samband med tillståndsansökningar, kan även andra beslut sm LKAB fattar, ge upphv till kumulativa knsekvenser för rennäringen inm de båda samebyarna. Dels kan det vara helt nya verksamheter ch förändringar av de befintliga (sm inte kräver tillståndsprövning enligt miljöbalken). Det kan vara nya mråden för upplag eller vägar sm behöver flyttas. Eller kan det vara ett ökat behv av att transprtera gds mellan rterna med ökad trafik på järnvägen sm knsekvens. Att med säkerhet peka ut när en analys över de kumulativa knsekvenserna behöver upprättas är inte möjligt, utan detta måste göras i dialg ch nära samverkan med samebyarna. Exempel natinellt ch internatinellt Vid en sökning av litteratur ch praktiska exempel på kumulativa knsekvenser natinellt ch internatinellt kan snabbt knstateras att det allra mesta materialet härstammar från USA, Canada ch i viss mån Australien, vilket även knstateras i den enda svenska rapprten sm är framtagen av VTI ch heter Kumulativa effekter ch knsekvenser. Behandling i miljöbedömning ch miljöknsekvensbeskrivning för vägar ch är utgiven 2010. Denna rapprt bygger i sin tur till allra största del på en amerikansk skrift Cumulative Effects Assessment Practitiners Guide från 1999. Den senaste skrift sm hittats, på samma ämne, är utgiven 2012 av U.S. Departement f Cmmerce ch heter Guidance n Cumulative Effects Analysis in Envirnmental Assessments and Envirnmental Impact Statements. 11 Kumulativa effekter ch knsekvenser. Behandling i miljöbedömning ch miljöknsekvensbeskrivning för vägar. Lennart Flkesn, VTI rapprt 674, 2010 18
Bilaga 2 OBJEKTJOURNAL SEKUNDÄROBJEKT Dk ansv, Dk nr/dc resp.,dc. nr: Sign. Datum/Date: Klass/Classificatin: Sida/Page SEKUNDÄROBJEKT: Nya Kiruna centrum 19(22) TYP AV SEKUNDÄROBJEKT: Skgsbruk Vindkraft Gruva Infrastruktur x Turism Industri Täkt Annan BESKRIVNING AV SEKUNDÄROBJEKT: Prjektägare Kiruna kmmun, Trafikverket, LKAB Kntaktpersn Kntaktuppgifter Gegrafisk placering Tidsmässigt utförande Nya Kiruna C planeras för mellan befintlig kyrkgård ch Tulluvaara. Till själva centrumkärnan kmmer nytt bstadsmråde vid skjutbanan, mdragning av E10, mdragning av väg 870, ny plats för depni ch nytt industrimråde i Rtsitriangeln Planeringen ch markarbetena har redan påbörjats ch förslaget till ny fördjupad översiktsplan är antagen. Den första etappen för nya centrum planeras vara klar 2018 ch ny E10 2020. Bstadsmrådet vid skjutbanan påbörjas 2014 ch beräknas vara klart 2015 19
Beskrivning av bjektet SEKUNDÄROBJEKTETS PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN: Knsekvens Beskrivning Risk med tanke på Ren Människa Landskap Ny mark tas i anspråk Störning för fria strövningen samt påverkan på övernattningsbetet vid flytt Ny plats för depni kmmer att behövas ch det är str säkerhet kring lkaliseringen. Förslaget sm nu föreligger mellan järnvägen ch LKAB:s industrimråde är bra på så sätt att det är liten störning. Dck finns det säkerhet kring m LKAB skulle behöva mrådet i framtiden istället för att ta ny mark i anspråk Ny industri planeras i Råtsitriangeln med medförande lastbilstransprter till ch från mrådet. Detta ger ytterligare störning för flyttled ch den fria strövningen. Det finns knappt någt stört mråde kvar för flyttning förbi Kiruna. Det rastbete sm ligger intill kmmer bli svårt att utnyttja då trafiken ch aktiviteten gör att renarna inte vill hållas i mrådet. Ökad arbetsbelastning ch utfdring för renskötarna Påverkan på flyttled ch rastbete De nya bstadsmrådena kmmer innebära att det rörliga friluftslivet i frm av 20
ökad sktertrafik kmmer öka markant i mrådena nrr m centrum. Även hundspannskörningen kmmer öka, även m den redan idag är vanligt förekmmande. Detta riskerar att kraftigt försvåra både flyttning ch fri strövning. Rastbetena runt flyttleden ch bakm Tulluvaara kmmer inte kunna användas m aktiviteterna blir för besvärande. Minskad betesr Merarbete för renskötarna Ökad störning Den ökade aktiviteten kmmer ge långtgående knsekvenser för renarnas betesr. Renarna kmmer inte lugnt beta sig förbi utan spridas över ett större mråde. En ökning av bevakningen, samt samling då spridningen till intilliggande byar kmmer öka. Ökade kstnader ch stress för att renarna inte kan kmma förbi centrum kmmer bli besvärande. Stängningen av sktertrafik på Lussajärvi har gjrt att sktrarna istället kör nrr m staden. Sktergarage på Eadamvaaraparkeringen 21
Referenser Cumulative Effects Assessment Practitiners Guide (1999) Cumulative Effects Assessment and Management (CEAM), Mdified n Tue, 22 Sep 2009 Flkessn Lennart (2010) Kumulativa effekter ch knsekvenser. Behandling i miljöbedömning ch miljöknsekvensbeskrivning för vägar. VTI rapprt 674. Förslag till Prjektplan delprjekt kumulativa effekter, LKAB, PM 2013-11-04 Naturvårdsverket (2009), Handbk med allmänna råd m miljöbedömning av planer ch prgram. Handbk 2009:1 Nilssn Ragnhild (2010) Samisk Markanvändning ch MKB, Svenska Samernas Riksförbund. Plan- g temadatautvalget i Osl (2013). ROS-analyser i arealplanlegging, Veileder 20.06.2013. Regeringens prp. 2003/04:116 Skarin Anna, Christian Nelleman, Per Sandström, Lars Rönnegård ch Henrik Lundqvist (2013) Renar ch vindkraft. Studie från anläggningen av två vindkraftsparker i Malå sameby. Rapprt 6564. Skarin Anna, Åman Birgitta (2014) D human activity and infrastructure disturb dmesticated reindeer? The need fr the reindeer s perspective: Plar Bilgy U.S Department f Cmmerce, Natinal Oceanic & Atmspheric Administratin (2012) Guidance n Cumulative Effects Analysis in Envirnmental Assessments and Envirnmental Impact Statements. Natinal Marine Fisheries Service, Issue Number 1, 2012 22