Plasmakvalitet. Equalis Transfusionsmedicin , Stockholm. Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset

Relevanta dokument
Skillnader mellan manlig och kvinnlig

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Regiondagarna i Örebro mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Transfusion av blodkomponenter till barn

Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong!

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Prislista transfusionsmedicin

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Soliris - eculizumab. Hälsoekonomisk utvärdering. Marie Evans, MD, PhD

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL Rut Norda överläkare

Användning av Ca-profylax vid trombocytgivning. Equalis användarmöte Transfusionsmedicin Rut Norda, överläkare, KITM Uppsala

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma bakgrundsdokumentation

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

ANELÄK Massiv transfusion

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Implementering av patogenreducerade blodkomponenter

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Hemovigilans i Sverige

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Blodverksamheten i Sverige 2006: omfattning, kvalitet och säkerhet

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Anvisningar för Blodcentralen

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.

Transfusionsanvisningar

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

1 Årsmötet förklarades öppnat och stadgeenligt utlyst. Dagordningen fastställdes.

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Information från. Läkemedelsverket. Nya läkemedel. TLV informerar. Behandling med plasma ny rekommendation. Lyrica ska vi oroa oss för missbruk?

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

Därför behöver vi ett nationellt kvalitetsregister för blod!

Blodövervakning under

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Tankar runt användandet av olika blodprodukter

Patogeninaktivering! Eller?

Blodplasma används som läkemedel Men nationella, evidensbaserade behandlingsriktlinjer saknas

Transkript:

Plasmakvalitet Equalis Transfusionsmedicin 2012-10-24, Stockholm Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset R Norda, MD, PhD, KITM. Akademiska

En enhet plasma, avsedd för transfusion Volym ca 250-300 ml 10-18 % är citrat, beroende på framställningssätt Proteinnivåerna beror på givaren 60 %* albumin 17 %* IgG, IgM och IgA 7%* extracellulära hämmare 5% koagulationsfaktorer och 3% fibrinogen 5 % komplementfaktorer * Laurell. Klinisk kemi i praktisk medicin, senaste utgåvan

Användningsområden för transfusion av plasma Behandla blödningstillstånd vid brist på koagulationsfaktorer Förebygga blödningar vid kirurgiska och andra ingrepp och brist på koagulationsfaktorer

Stora skillnader i användning av plasma van der Poel and Jansen: Report on the collection, testing and use of blood and blood products in Europe. Trend report 2002-2008 Denmark Finland France Germany Norway Sweden Switzerland UK 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Bristande vetenskapligt stöd för transfusion av plasma Behandling: få och små randomiserade, kontrollerade studier med motstridiga resultat Yang L et al. Transfusion 52:1673-1686, 2012 Profylax: många patienter får transfusioner utan påvisad brist på koagulationsfaktorer Walsh TS et al. Crit Care Med 2010;38:1939-1946 transfusionsdoserna är oftast otillräckliga för avsedd effekt Chowdury P et al. Br J Haematology 2004;125:69-73, Abdel-Wahab OI et al. Transfusion 2006;46:1279-85

Viktiga frågor Risk vs nytta? Kostnad vs nytta? Riktlinjer vs patient Transfusionsgräns? Utvärdering?

Rekommendation från LV (2010:21, 3) efter ett expertmöte nov 2009 Plasma ska användas vid stor eller förväntad stor blodförlust som del av transfusionsbehandling inte användas för korrigering av laboratorievärden utan blödning eller påtaglig blödningsrisk inte användas vid blödning orsakad av antivitamin K (warfarin)

antal enheter per 1000 inv. Plasmaanvändningen i Sverige Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala-Örebro 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Plasma, förvarad vid 2-6 C Enhetsplasma Blombäck, Åkerblom et al. Activation of blood coagulation, fibrinolytic and kallikrein systems during storage of plasma (1984): leukocyte depleted, nonfrozen, liquid plasma kept up to 14 days at 2-6 C is clinically equal to FFP - except in cases of isolated FV or FVIII-deficiency Lagrad plasma Stegmayr et al. On the use of liquid stored or cryoprecipitate-poor plasma in plasma echange. An alternative to FFP (1985): fewer adverse reactions with the use of non-ffp stored > 7 day Aferesplasma jfr med komponentplasma: Suontaka et al 2005, Boström et al 2007

Europeisk lagstiftning + rekommendationer FFP fryst inom 18 tim efter tappning eller förvarad vid 20º-24º 24 tim snabb infrysning till -30 C inom 60 min i snitt >70 IU/FVIIIC/ 100 ml liksom för andra labila koagulationsfaktorer och hämmare < 6,0 x10 9 /L erytrocyter, < 0,1 x10 9 /L leukocyter, < 50 x10 9 /L platelets; proteininnehåll > 50g/L;

Handbok för Blodcentraler Framställning och kvalitetskontroll av plasma fryses inom 8-18 tim efter tappningen i flytande tillstånd upp till 14 dagar (>50 % of F V and F VIII) kliniskt jämförbar med FFP erytrocyter: <6 x 10 9 / L trombocyter: < 50 x 10 9 / L leukocyter: < 10 6 / unit (leukocytbefriad)

Plasma för transfusion: många typer Individuella enheter FFP karantänlagrad FFP FP 24 tinad plasma 4t - 14d behandlade med methylen-blått amotosalen/uva riboflavin/uv UV Poolade enheter stora pooler, solvent detergent behandlade små pooler: amotosalen/uva, eller methylen blue treated, eller frystorkad plasma

Median och extremvärden för leukocytbefriad FFP skuggade fyrkanter: min-max i tinad Octaplas 70 IU/ml Stanworth, S. J. Hematology 2007;2007:179-186 based on data from Cardigan et al, 2005 and adapted with data from Buchta et al, 2004

Uppfyller icke-ffp kraven? Förutom för FVIII genomsnittligt värde för koagulationsfaktorer och hämmare: ja Det finns inga specifikationer för andra kaskadsystem. Man kan påvisa ökade nivåer aktiveringsmarkörer: C3d, C3a-desArg, sc5b-9, FXIIa-C1INH och sänkta nivåer av C1INH

Ytterligare data för utvärdering av plasma och dess användning Patientdata Scandinavian Donor and Transfusion Database (SCANDAT) Svenska registret för biverkningar vid terapeutisk Aferes (BIVERK) Komponentdata plasmakomponenter som förvarats vid 2-6 C under 42 dagar

Patientstudier Mortalitet Shanwell A et al. Post-transfusion mortality among recipients of ABOcompatible but non-identical plasma (2009) Tynell E et al. Should plasma from female donors be avoided? (2010) Norda R et al. The impact of plasma preparations and their storage time on short term posttransfusion mortality (2012) Morbiditet Norda R et al. Recognition of intercenter differences may develop best practice. (2008) Komponentstudier Activation markers Norda R et al. Unexpected effects of donor gender on the storage of liquid plasma. (2007). Norda R et al. Complement activation products in liquid stored plasma and C3a kinetics after transfusion of autologous plasma. (2011).

SCANDAT studier Ca 90 000 vuxna plasmamottagare på svenska sjukhus 1990-2002 som enbart fått plasma och erytrocyter 30 dagar före uppföljningens start Uppföljning av överlevnad 1-14 dagar efter första registrerade plasmatransfusionen Ålder, kön, år, sjukhus, indikationsgrupp och antal enheter plasma och erytrocyter är vägda i bedömningen (confounders)

.5 1 1.5 2 2.5 Jämförelse i utfall för patienten vid transfusion med FFP i förhållande till icke-fryst plasma 1990-2002 efter hänsyn till konfounders RR för död 1990 1995 2000 2005 Calendar year

RR för död efter transfusion och för varje ytterligare enhet given plasma. Data från 1998-2002 i SCANDAT-studienhar använts Plasma type (deaths/person-years) RR (95% CI) Male FFP (3016/389770) 1.01 (1.00, 1.02) Female FFP (2366/292038) 1.05 (1.03, 1.07) Male 1-3 days (273/35019) 1.08 (1.03, 1.12) Female 1-3 days (209/25977) 1.02 (0.95, 1.10) Male 4-14 days (795/123748) 1.05 (1.02, 1.07) Female 4-14 days (659/99075) 1.05 (1.01, 1.09) Male 15+ days (546/79973) 1.07 (1.04, 1.11) Female 15+ days (442/62910) 1.08 (1.03, 1.14).9 1 1.18

Sammanfattning av patientstudier ABO-kompatibel, ej ABO-identisk, plasmatransfusion leder till en risk motsvarande ca 1 dödsfall per 185 transfusioner - jämför risken för TRALI det är en högre risk för mottagaren när man använder plasma från kvinnliga givare FFP som ej är leukocytbefriad ger en högre risk än icke-fryst leukocytbefriad plasma plasma som förvarats längre tid (7-42 dagar) ger fler biverkningar

Biverkningar vid plasma Icke-hemolytiska transfusionsreaktioner: frossa, feber och/eller urtikaria TRALI TACO smitta: virus, bakterier eller andra patogener citrattoxicitet

Transfusion-associated circulatory overload after plasma transfusion Narick C, Triulzi DJ, Yazer MH. Transfusion 52; 160-165, Transfusion 2102 Dyspné Ökat syrgasbehov Ökat centralvenöst tryck Högt blodtryck, takykardi och takypné Rassel och rhonchi över lungorna Diures på antidiuretika Stegring av BNP Nya eller förvärrade tecken på hjärtsvikt Retrospektivt: 1/1566 (1/1014-1/2564) patienter Prospektivt: 1/68 (1/27-1/259) patienter

Transfusionsplasma och kvalitet Plasmakvalitet ska, i bästa fall, bestämmas av de kliniska indikationerna. När sådana krav saknas ska proteaser och hämmare finnas tillgängliga i höga nivåer Heiden et al Thromb Res 2002;107:S47-51 Är >70% eller >70 IU/L en hög nivå? Ska aktiveringsmarkörer vara < 30%? Är snabb tillgänglighet bra kvalitet?

Sammanfattning Leukocytbefriad plasma, standardiserat och snabbt infryst Så långt möjligt ABO-identisk, ej AB-plasma till O-mottagare Från manliga givare Förvarad kort tid vid 2-6 C (< 7 dagar) that would probably be the best plasma in the world

Information om plasmakvalitet Blodgrupp Förvaringstid Leukocytinnehåll Ungefärlig volym 2/3 från manliga givare andel ABO-identiska plasmatransfusioner?

Tack för uppmärksamheten! Frågor?