Bilaga 2: Beskrivning av lokal modell avseende fördjupad samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden Innehåll Kartläggning och analys... 1 Målgruppens sammansättning och behov... 1 Lokala kompetensförsörjningsbehovet... 3 Sektorer där efterfrågan finns... 4 Analys av lokala kompetensbehov... 5 Beskrivning av lokala jobbspår... 6 Industri... 6 Lokalvård... 7 Vård och omsorg... 7 Beskrivning av hur samverkan skall bedrivas och organiseras... 8 Efter etableringen... 8 Unga nyanlända 16-24 år... 9 Insatser inom gymnasieskolan... 9 Insatser inom vuxenutbildning... 9 Fortsatta utvecklingsbehov... 9
Kartläggning och analys Underlaget för kartläggningen hämtas från Arbetsförmedlingen. Det vi kan notera för Gnosjö kommun lokalt är att det kan finnas felberäkning i det faktiska behovet, då flertal arbetsgivare inom kommunen använder alternativa rekryteringskanaler än Arbetsförmedlingens tjänster. Kartläggningen ligger till stor grund för de lokala jobbspåren, men även direkta dialoger med arbetsgivare inom kommunen har varit till grund för utformningen. Målgruppens sammansättning och behov Första siffrorna hämtades från Arbetsförmedlingens interna system Statistik och Analys i oktober 2017, därefter gjordes en komplettering av siffrorna den 12 december 2017 vilket är de som redogörs i tabell 1 och 2 (s. 2). I Gnosjö kommun finns det 96 individer inskrivna i etableringsuppdraget vid mätningen, samt 30 personer som inte befinner sig i etableringen men som fortfarande räknas som nyanlända. Majoriteten av dessa individer befinner sig i åldern 25-50 år, vid närmare analys av denna åldersgrupp kan även noteras att nästan hälften saknar formell grundläggande utbildning eller har en förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Nedan visas grafiska illustrationer om hur utbildningsnivån fördelar sig inom dessa två grupper av nyanlända, som får olika insatser utifrån hur länga de befunnit sig i Sverige. 1
Tabell 1 <25 år 25-50 år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor Män kvinnor män Antal i etableringen 96 7 14 30 35 4 6 varav utbildning Forskarutbildning 0 0 0 0 0 0 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 22 1 3 8 9 0 1 Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 3 0 1 1 1 0 0 Gymnasial utbildning 13 1 3 2 5 0 2 Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Saknar formell grundläggande utbildning 14 2 3 3 5 1 0 35 3 3 14 11 2 2 9 0 1 2 4 1 1 Tabell 2 <25 år 25-50 år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor Män kvinnor män Nyanlända utanför etableringen 30 2 3 5 15 2 3 varav utbildning Forskarutbildning 0 0 0 0 0 0 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 4 0 0 0 4 0 0 Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 0 0 0 0 0 0 0 Gymnasial utbildning 7 0 2 1 2 1 1 Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Saknar formell grundläggande utbildning 3 0 0 2 1 0 0 14 2 0 1 8 1 2 2 0 1 1 0 0 0 2
Lokala kompetensförsörjningsbehovet Underlaget för det lokala kompetensförsörjningsbehovet är baserat dels på publicerade annonser på Arbetsförmedlingens platsbank under perioden november 2016 till november 2017, samt framtidsprognosen som publicerades i december 2017 av Arbetsförmedlingen. Detta ger visst felslag statistiskt, därför kompletteras dessa med konjunkturbarometern som redogörs av Business Gnosjöregion AB (BGRAB), ett bolag som fungerar som en utvecklingsplattform för kommunerna inom Gnosjöregionen: Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. 1 www.bgrab.se/konjunkturbarometern 2 1 Information senast hämtad från http://www.bgrab.se/om-oss den 2018-01-10 2 Information senast hämtad från http://www.bgrab.se/konjunkturbarometern den 2018-01-10 3
Sektorer där efterfrågan finns Industrin är den i särklass största sektorn där arbetskraft behövs lokalt i Gnosjö Kommun, sektorn anställer både direkt hos industriföretagen men även genom så kallade bemanning och rekryteringsföretag. I höstens prognosundersökning uppgav fyra av tio industriföretag att antalet anställda ökat de senaste sex månaderna. Över fem av tio industriarbetsgivare uppgav att de planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt. De positiva framtidsutsikterna gör att Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom industrin kommer fortsätta öka under 2018. Antalet hyrrekryteringar inom regionen har ökat, där företagen hyr in anställda under en provtid som kan löpa från några månader till flera år. Detta är en direkt följd av att industrisektorns vardag består av att möta tillfälliga uppgångar och nedgångar i sin produktion. Under hösten 2017 genomfördes intervjuundersökningar av Arbetsförmedlingen där det framkommit tecken på att industriarbetsgivarna har som ambition att minska andelen anställda via bemanning i förhållande till andelen som är anställda direkt av företagen. Det signalerar en stark tilltro till en fortsatt hög efterfrågan och är ytterligare ett tecken på att den goda industrikonjunkturen kommer att hålla i sig. Företagens tillväxt påverkas av tillgången på personal och omkring 42 procent av arbetsgivarna uppgav att de upplevt svårigheter att hitta rätt personal med specifika kompetenser och erfarenheter vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Utdragna rekryteringsprocesser av nyckelkompetenser kan bromsa företagens tillväxt. Det är därmed oroväckande att vart fjärde industriföretag som upplevt brist de senaste sex månaderna inte alls har lyckats rekrytera nyckelkompetenser till utlysta tjänster. En vanlig konsekvens pga. bristen är att det tar längre tid än normalt att rekrytera och att arbetsgivarna får sänka kraven på utbildning och yrkeserfarenhet. Detta medför en längre inskolningsperiod för nyanställda och omfattande kostnader för arbetsgivarna att säkerställa att anställda besitter nödvändig kompetens för företagets fortsatta utveckling. Rekryteringssvårigheter ger fler konsekvenser än försvårade rekryteringsprocesserna, utan också för den dagliga verksamheten på industriföretagen. En av de vanligaste konsekvenserna är att befintlig personal får arbeta mer, samt att företagen upplever sig nödgade att vända sig till bemanningsföretag för att få tag på personal. En annan konsekvens av rekryteringsproblem som blivit vanligare de senaste åren är att företagen upplever sig tvingade till att tacka nej till nya affärsmöjligheter och måste begränsa sina orderingångar. Det är en allvarlig konsekvens som tyder på att rekryteringssvårigheterna faktiskt bromsar företagens tillväxt, en oroande utveckling i Sveriges mest industri-tunga län. Trots detta är det fortfarande en ytterst liten andel företag som anger att de funderar på att flytta verksamheten utomlands på grund av bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Var finns anställningsbehoven? Sektor Behov Antal Arbetsgivare Utbildningsanordnare Industri Bemanning 580 Bemanningsföretag Industri Tillverkning av metallvaror 362 Bemanning samt industri Vård och omsorg Vårdpersonal 228 Kommunen, Regionen, Privata bolag Reklam- och marknadsundersökning Reklam- och marknadsundersökning 64 4
Analys av lokala kompetensbehov I Gnosjö kommun är industriell tillverkning den dominerande branschsektorn, de är känsliga för konjunkturen men trots detta ser företagen just på framtiden utifrån de regelbundna mätningarna som görs i regionen. Kompetensbehoven för industrin är generaliserade, vilket gör att utformning av utbildningsinsatser blir på generell nivå då arbetsgivarnas specificerade behov varierar kraftigt. Det finns en traditionell kultur inom Gnosjös näringsliv att internutbilda sin personal mot att de har rätt potential och grundkunskaper. Vid diskussioner med näringslivet om hur anställningsbarhet för nyanlända så är det främst språkkunskaperna som betonas, resten kan lösas sig själv. Industrisektorn är en stor arbetsgivarsektor inom Gnosjö kommun med stor variation i kompetensbehov beroende på vilken nisch företagen är aktiva inom, vissa branscher inom tillverkningsindustrin står inför teknikskiften i exempelvis produktionsmetoder. Det ställer krav på att utbildningsanordnare i regionen kan vara redo att ställa om sina utbildningsupplägg för att möta upp de framtida kompetensbehoven. På grund av den traditionella kulturen är det oftast som så att arbetsgivare väljer att nyanställa via alternativa rekryteringsvägar, det finns ett stort antal arbetsgivare som sällan eller aldrig publicerar platsannonser hos Arbetsförmedlingen. Inom vård och omsorg finns fortsatt stort behov av utbildad personal, med åldrande befolkning och pensionsavgångar samt minskat antal som utbildats inom de nationella gymnasieprogrammen inom vård och omsorg så minskar antalet behörig personal. 5
Beskrivning av lokala jobbspår De lokala jobbspåren har byggts upp utifrån de lokala kompetensbehoven. Grunden för samtliga jobbspår är en orienteringskurs inom yrkessvenska för respektive spårområde. Arbetet med spåren och orienteringskursen påbörjas redan i januari 2018, utöver dessa tre spår utvecklas även två andra orienteringskurser med upplägget av förstärkt stöd i yrkessvenska gentemot IT-programmering samt Kontor och administration. För samtliga grundläggande orienteringskurser med yrkesinriktning har ett allmänt krav om att individen bör ha uppnått lägst nivå SFI C, inga övriga förkunskapskrav föreligger. Industri Det lokala industrispåret är uppbyggt mot att det erbjuds två grundläggande orienteringskurser som kombineras med yrkessvenska inom industriteknik. Deltagaren får här lära sig om den grundläggande utrustning som används inom majoriteten av tillverkningsindustrierna, samt grundläggande ritningskunskap. Om deltagaren genomför samtliga fortsättningssteg så kommer individen ha en hög anställningsbarhet i regionen. Det går dock att plocka samman steg utfirån specifika önskemål, såsom att önskar att arbeta som svetsar, då kan fokus läggas mot grund svets och kälsvets. Dock bör inte steget att arbeta inom industri väljas bort, då det i detta steg ingår moment såsom arbetsmiljö, arbetsmarknadskunskap inom industri samt andra säkerhetsmoment såsom arbete kring maskiner, hantering av kemikalier, varma och heta objekt. 6
Lokalvård I det lokala jobbspåret för lokalvård kommer Gnosjöandans kunskapscentrum även erbjuda språkstöd på modersmål, detta är främst inom somaliska och arabiska initialt. Detta för att kunna ytterligare stödja de som bedöms som inte har någon eller låg utbildningsbakgrund på grundnivå. Viktiga aktörer för detta jobbspår är de företag som är aktiva lokalt inom lokalvård som varit en av intivativtagarna till föregående utbildningssatsning vid Gnosjöandans Kunskapscentrum inom området. Denna tidigare satsning utgör grunden för jobbspårets utformning med viss modifikation i form av praktik med fortsatta SFI studier. Vård och omsorg Det längsta spåret är för de som önskar gå Vård och omsorgsspåret, där arbetar kommunen aktivt med att möjliggöra för de som väljer att läsa orienteringskursen att få förtur till semestervikariat och extra tjänster, med motprestation att de fortsätter och slutför utbildning för att bli behörig undersköterska. I detta spår kommer det finnas möjligheter att validera tidigare kunskaper och erfarenheter med utökat språkstöd. 7
Beskrivning av hur samverkan skall bedrivas och organiseras Samverkan skall bygga på ömsesidig kommunikation, statsbidrag har sökts för att kunna synkronisera kommunens system med Arbetsförmedlingens för effektivare kommunicering kring enskilda individers ärenden. Arbetsförmedlingen och kommunen skall gemensamt se om det inom ramen för respektives uppdrag och direktiv finns möjligheter att tidigare erbjuda vissa målgrupper kontakt med den kommunala arbetsmarknadsenheten. Med arbetsförmedlingens nya direktiv och utökade digitalisering blir det om än viktigare att påvisa individers möjligheter vid etableringssamtal och uppföljande vägledande samtal. Kommunen och arbetsförmedlingen skall arbeta för att åter bredda arbetsmarknadskunskaperna genom att besöka skolor inom kommunen för att informera om de möjligheter som finns på arbetsmarknaden i kommunen och dess närområde. Till detta bör samarbetet mellan de kommunala studie- och yrkesvägledarna samt arbetsförmedlingen utökas för att kunna ge ungdomarna ett om än större perspektiv på framtidsutsikter. Både kommun och Arbetsförmedling skall stötta mindre privata arbetsgivare som vill erbjuda instegsanställning parallellt med studier för nyanlända. Kommunen erbjuder bland annat möjligheter att studera SFI kvällstid för att underlätta för arbete dagtid. Kommunen kommer utifrån projekt vid vuxenutbildningen vid Gnosjöandans Kunskapscentrum att utveckla de förberedande utbildningsuppläggen att omfatta fler yrkesinriktningar än de tre som har presenterats inom de lokala jobbspåren i detta dokument. Efter etableringen Det är viktigt att inte släppa individer som av tidsskäl lämnar den officiella etableringsuppdraget inom Arbetsförmedlingen. En punkt som kommunen och arbetsförmedlingen enats om är att extratjänster ska prioriteras för de nyanlända som lämnar etableringen och träder in i Jobb och utvecklingsgarantin samt de som passerat 450 dagar i Jobb- och utvecklingsgarantin. Gnosjö kommun eftersträvar att i samråd med fackliga företrädare utöka antalet tillgängliga extratjänster platser. Vid skrivande stund är extratjänsterna begränsade till två förvaltningar inom kommunen, det vore önskvärt att möjligheter till extratjänst finns inom samtliga kommunala förvaltningar. Prognosen är att omkring 40 individer lämnar etableringen under 2018 och utifrån nuvarande begränsningar av extratjänster så kommer inte alla dessa individer kunna erbjudas extratjänster inom hemkommunen. Det är även av stor vikt att de som får extratjänster kan kombinera dessa med studier för att främja individens utvecklingsmöjligheter. 8
Unga nyanlända 16-24 år För de unga nyanlända är det viktigt att inte stänga dörrar för framtida möjligheter. En viktig faktor som den här gruppen behöver stöd med är möjligheter att utveckla sitt kontaktnät. Här pågår idag vissa projekt som är till för att främja ungdomarnas integration i samhället. Insatser inom gymnasieskolan De ungdomar som är nyanlända i ålder 16-18 år skrivs in vid Gnosjöandans Kunskapscentrum på språkintroduktionsprogrammet. De erbjuds i första steget utbildning med fokusering mot studier i svenska språket och samhällsorientering. Under steg två och tre på språkintroduktionsprogrammet läggs fokus på att ungdomarna ska uppnå grundläggande behörighet för studier på nationellt gymnasieprogram. För att uppmuntra ungdomarna att söka sig till bristyrken så erbjuds grundläggande introduktionsutbildningar under steg två och tre gentemot vård och omsorg initialt. Framtida satsningar kan komma ske gentemot industriteknik. Skolan bedömer aktivt ungdomarnas framsteg i svenska språket och vilket steg de placeras i utgår från individuella bedömningar av lärargruppen inom språkintroduktionsprogrammet. Det finns även möjligheter för de 16 åriga ungdomarna som inte riktigt saknar behörighet för gymnasiestudier som har gått i förberedelseklass i grundskolan att gå kvar ett tionde år i grundskolan för att bli behörig till nationella gymnasieprogram. Kommunen skall utreda möjligheter att förebygga avhopp och utöka studiemotivation genom att ytterligare utreda möjligheter till att kombinera studier och arbete/praktik för de ungdomar som önskar arbeta istället för att studera. Bedömningen är att det är bättre för ungdomarna att kombinera studier och arbete under en längre tid än att de saknar sysselsättning helt. Insatser inom vuxenutbildning För de ungdomar som är för gamla för att söka till nationella gymnasieprogram finns det flera möjliga vägar inom vuxenutbildningen. Vid Gnosjöandans Kunskapscentrum finns studie- och yrkesvägledare som kan ge vägledning och upprätta en individuell studieplan. Det finns även möjligheter att studera på distans om den yrkesinriktning som ungdomen önskar inte erbjuds lokalt. En del ungdomar i åldern 19-24 år har viss arbetslivserfarenhet samt tidigare utbildning med sig, dessa bör beredas möjligheter till validering och komplettering snarast möjligt för att kunna gå vidare till arbete alternativt högre utbildning om så önskas. För de ungdomar som ändå löper risk att inte kunna fortsätta studera vid GKC, skall beredas möjligheter att ta del av arbetsmarknadens möjligheter via arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten snarast möjligt. Fortsatta utvecklingsbehov Det skolan har upplevt att de behöver lägga mer fokus på är arbetet med de ungdomar som av olika anledningar inte kommer vidare inom språkintroduktionsprogrammet. Mer dialog tidigt med Arbetsförmedlingen och den kommunala arbetsmarknadsenheten för att finna andra vägar för dessa ungdomar. 9