PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS

Relevanta dokument
PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Varför, vad och hur?

Vad är delaktighet/inflytande?

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Verksamhetsplan Duvans förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan. Anette de Ron och Lena Thelander

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka

Projektet 2014 från ax till limpa!

Det önskvärda barnet. Anette Emilson

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Pedagogisk dokumentation

DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning 2016/2017 och verksamhetsplan 2017/2018 för förskolan Pelikanen

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Äppelvikens förskolor

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

2.1 Normer och värden

Sagor och berättelser

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Kvalitetsredovisning. Förskola

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Sagor och berättelser

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Verksamhetsplan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

ARBETSPLAN 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Ingela Elfström. Malmö

Pedagogisk dokumentation

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

K V A L I T E T S G A R A N T I. Karlbergs förskolor. Förskolan Gjutare Förskolan Sagolandet Karlbergs förskola - Förskolan Tempeltrappan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Egenkontroll och kvalitetsredovisning. ht 2010 vt Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Sinikka Sjöstedt

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Varför regnar det? - Att stimulera barns nyfikenhet, intresse och lärande kring naturvetenskapliga fenomen

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Tyck till om förskolans kvalitet!

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan Färentuna förskola

Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det?

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Transkript:

PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS FRÅN TEORI TILL PRAKTIK FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 Hanaholmen, Esbo 25.9.2017 Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet

UBS 17.5.2017 Hurdana värderingar ligger till grund för vår småbarnspedagogik? I framtidens daghem är barnen aktiva i sin egen grupp, och är i allt större utsträckning med och planerar och utvärderar sin verksamhet. Barnen skall kunna påverka saker som berör sitt eget liv och bli förstådd och respekterad som den person hen är.

I VILKA SAMMANHANG NÄMNS *PEDAGOGISK DOKUMENTATION* I DE NYA GRUNDERNA? Barnets plan för småbarnspedagogik Pedagogisk dokumentation skall användas då planen utarbetas (s.11) Den pedagogiska dokumentationen av verksamheten och gemensamma reflektioner hja lper barnen att iaktta sitt la rande och ka nna igen sina styrkor (s.23) I den lokala planen fo r sma barnspedagogik ska riktlinjerna och tillva gaga ngssaẗten fo r den pedagogiska dokumentationen [beskrivas och preciseras] (s. 51)

PE D A G O G IS K D O K U M E N T A T IO N. VAD ÄR F R Å G A OM? en arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. för att arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål, metoderna och innehållet kontinuerligt skall anpassas enligt barnens intressen och behov Kapitel 4.2. i Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Syftet med pedagogisk dokumentation är att förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen (s.37) Vad betyder det?

ÖREBRO SMÅBARNSKOLA 1865

REGGIO EMILIAS PEDAGOGISKA FILOSOFI Barn är kompetenta, förutsatt att pedagogerna är lyhörda Lyssnandets pedagogik => förmågan att tona in och verkligen kunna lyssna (på barnens hundra språk) => gör barnen till medskapare Barn och pedagoger ses som jämlika och aktiva subjekt Nyfikenheten är motorn i allt lärande hos både barn och vuxna Projektarbeten som lärandeprocesser Att tillsammans skapa världar, där barns lärande utmanas och man håller meningsfullheten vid liv Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Vad vill vi ännu ta reda på?

EN F Ö R U T S Ä T T N IN G F Ö R KVALITATIV PEDAGOGISK VERKSAMHET ÄR S Y S T E M A T IS K DOKUMENTATION, U T V Ä R D E R IN G OCH UTVECKLING (S.37)

MAN BEHÖVER SKILJA MELLAN Dokumentation: en serie praktiker att observera, fotografera eller filma det barn gör, som är retrospektiv (tillbakablickande) Pedagogisk dokumentation: när vuxna, gärna tillsammans med barnen, börjar reflektera över dokumentationen, och det får konsekvenser för det fortsatta arbetet, => prospektiv (framåtsyftande) Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups

Ett arbete med pedagogisk dokumentation börjar alltid i mitten mitt i den praktik som redan pågår det handlar helt enkelt om att dokumentera den praktik vi redan gör och sedan reflektera över den så att vi kan fundera över hur vi vill göra i morgon Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups

Dokumentation gör att vi blir bättre på att observera, och observationerna hjälper oss att dokumentera bättre. Man skall dokumentera för att göra det osynliga synligt. Man måste stanna upp, se på och reflektera över den egna verksamheten. Man skall observera med mjuka ögon [som tar in kontexten och utvidgar synfältet], inte med hårda ögon [som fokuserar på detaljer men står utanför situationen] Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups

Utgående från Reggio Emilia är miljön den tredje pedagogen Att skapa en flexibel och inspirerande miljö där barnen och vuxna tillsammans kan skapa och omskapa

HUR FLEXIBLA ÄR VI NÄR DET GÄLLER LÄRMILJÖER?

HAVET S O M T E M A

BLÄCKFISKEN

FISKEN

SJÖRÖVARFLOTTAN

BILDCOLLAGE

ATT INTEGRERA PEDAGOGISK DOKUMENTATION SOM ARBETSVERKTYG I VARDAGEN? Flexibel organisation (bl.a. hantera tid) det går åt mycket tid till att diskutera tidsbrist Kollegiala samtal Tillåtande atmosfär (att lyssna och värdesätta varandras åsikter) Handledning Tillräcklig kunskap om dokumentationstekniker och verktyg (bland alla) Vilja till förändring

UT M A N IN G A R O C H K R IT IK (1) Som det a r nu sa o vero ses vi med krav pa dokumentation av va rt arbete. Det a r ju naturligtvis viktigt men det pa verkar faktiskt de vuxnas emotionella na rvaro i moẗet med barnen. Kravet pa dokumentation har tagit o ver... Man finns i barngruppen. Det ha nder saker, ha r och nu, och jag ta nker: A h det ha r borde jag ju fotografera! Eller, det ha r ma ste jag skriva i mitt block!!! (Kravet pa dokumentation) Sa tar jag fram kameran... ma ste kanske ha mta den... och vips a r stunden av magi borta... Dokumentationen tar sa dan tid och kraft att vi aldrig hinner med att tala om det som a r grunden fo r en bra la randemiljo... (Elisabeth, fo rskolla rare) Emilson & Pramling Samuelsson (2012) Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnehageforskning 5:21, 1-16.

UTMANINGAR OCH KRITIK (2) De som hade kritiska tankar [om Reggio Emilia] beskrevs som motsträviga eller att de inte förstod. Deras synpunkter räknades inte, som om det fanns ett rätt och ett fel sätt att tänka. Den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken tycks vara bärare av en kultur som gör att det förskolepedagogiska samtalet blir monologiskt med givna normer för hur det ska vara och inte (Intervju med Sara Folkman) http://forskolan.se/stark-kritik-mot-reggio-metoder/

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE Organisation Föreståndare tid stöd plats Dokumentationsverktyg Handledning