PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS FRÅN TEORI TILL PRAKTIK FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 Hanaholmen, Esbo 25.9.2017 Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet
UBS 17.5.2017 Hurdana värderingar ligger till grund för vår småbarnspedagogik? I framtidens daghem är barnen aktiva i sin egen grupp, och är i allt större utsträckning med och planerar och utvärderar sin verksamhet. Barnen skall kunna påverka saker som berör sitt eget liv och bli förstådd och respekterad som den person hen är.
I VILKA SAMMANHANG NÄMNS *PEDAGOGISK DOKUMENTATION* I DE NYA GRUNDERNA? Barnets plan för småbarnspedagogik Pedagogisk dokumentation skall användas då planen utarbetas (s.11) Den pedagogiska dokumentationen av verksamheten och gemensamma reflektioner hja lper barnen att iaktta sitt la rande och ka nna igen sina styrkor (s.23) I den lokala planen fo r sma barnspedagogik ska riktlinjerna och tillva gaga ngssaẗten fo r den pedagogiska dokumentationen [beskrivas och preciseras] (s. 51)
PE D A G O G IS K D O K U M E N T A T IO N. VAD ÄR F R Å G A OM? en arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. för att arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål, metoderna och innehållet kontinuerligt skall anpassas enligt barnens intressen och behov Kapitel 4.2. i Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Syftet med pedagogisk dokumentation är att förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen (s.37) Vad betyder det?
ÖREBRO SMÅBARNSKOLA 1865
REGGIO EMILIAS PEDAGOGISKA FILOSOFI Barn är kompetenta, förutsatt att pedagogerna är lyhörda Lyssnandets pedagogik => förmågan att tona in och verkligen kunna lyssna (på barnens hundra språk) => gör barnen till medskapare Barn och pedagoger ses som jämlika och aktiva subjekt Nyfikenheten är motorn i allt lärande hos både barn och vuxna Projektarbeten som lärandeprocesser Att tillsammans skapa världar, där barns lärande utmanas och man håller meningsfullheten vid liv Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Vad vill vi ännu ta reda på?
EN F Ö R U T S Ä T T N IN G F Ö R KVALITATIV PEDAGOGISK VERKSAMHET ÄR S Y S T E M A T IS K DOKUMENTATION, U T V Ä R D E R IN G OCH UTVECKLING (S.37)
MAN BEHÖVER SKILJA MELLAN Dokumentation: en serie praktiker att observera, fotografera eller filma det barn gör, som är retrospektiv (tillbakablickande) Pedagogisk dokumentation: när vuxna, gärna tillsammans med barnen, börjar reflektera över dokumentationen, och det får konsekvenser för det fortsatta arbetet, => prospektiv (framåtsyftande) Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups
Ett arbete med pedagogisk dokumentation börjar alltid i mitten mitt i den praktik som redan pågår det handlar helt enkelt om att dokumentera den praktik vi redan gör och sedan reflektera över den så att vi kan fundera över hur vi vill göra i morgon Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups
Dokumentation gör att vi blir bättre på att observera, och observationerna hjälper oss att dokumentera bättre. Man skall dokumentera för att göra det osynliga synligt. Man måste stanna upp, se på och reflektera över den egna verksamheten. Man skall observera med mjuka ögon [som tar in kontexten och utvidgar synfältet], inte med hårda ögon [som fokuserar på detaljer men står utanför situationen] Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups
Utgående från Reggio Emilia är miljön den tredje pedagogen Att skapa en flexibel och inspirerande miljö där barnen och vuxna tillsammans kan skapa och omskapa
HUR FLEXIBLA ÄR VI NÄR DET GÄLLER LÄRMILJÖER?
HAVET S O M T E M A
BLÄCKFISKEN
FISKEN
SJÖRÖVARFLOTTAN
BILDCOLLAGE
ATT INTEGRERA PEDAGOGISK DOKUMENTATION SOM ARBETSVERKTYG I VARDAGEN? Flexibel organisation (bl.a. hantera tid) det går åt mycket tid till att diskutera tidsbrist Kollegiala samtal Tillåtande atmosfär (att lyssna och värdesätta varandras åsikter) Handledning Tillräcklig kunskap om dokumentationstekniker och verktyg (bland alla) Vilja till förändring
UT M A N IN G A R O C H K R IT IK (1) Som det a r nu sa o vero ses vi med krav pa dokumentation av va rt arbete. Det a r ju naturligtvis viktigt men det pa verkar faktiskt de vuxnas emotionella na rvaro i moẗet med barnen. Kravet pa dokumentation har tagit o ver... Man finns i barngruppen. Det ha nder saker, ha r och nu, och jag ta nker: A h det ha r borde jag ju fotografera! Eller, det ha r ma ste jag skriva i mitt block!!! (Kravet pa dokumentation) Sa tar jag fram kameran... ma ste kanske ha mta den... och vips a r stunden av magi borta... Dokumentationen tar sa dan tid och kraft att vi aldrig hinner med att tala om det som a r grunden fo r en bra la randemiljo... (Elisabeth, fo rskolla rare) Emilson & Pramling Samuelsson (2012) Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnehageforskning 5:21, 1-16.
UTMANINGAR OCH KRITIK (2) De som hade kritiska tankar [om Reggio Emilia] beskrevs som motsträviga eller att de inte förstod. Deras synpunkter räknades inte, som om det fanns ett rätt och ett fel sätt att tänka. Den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken tycks vara bärare av en kultur som gör att det förskolepedagogiska samtalet blir monologiskt med givna normer för hur det ska vara och inte (Intervju med Sara Folkman) http://forskolan.se/stark-kritik-mot-reggio-metoder/
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE Organisation Föreståndare tid stöd plats Dokumentationsverktyg Handledning