UNGA TILL ARBETE Slutrapport

UNGA TILL ARBETE 2015-2017 Slutrapport Region Dalarna December 2017

KONTAKTUPPGIFTER Mikael Källman, mikael.kallman@regiondalarna.se Ulrika Rosén, ulrika.rosen@regiondalarna.se Elin Haag, elin.haag@regiondalarna.se Terese Nyström, terese.nystrom@regiondalarna.se Johanna Falk-Gustavsson, johanna.falk-gustavsson@regiondalarna.se www.regiondalarna.se

Sammanfattning Projektets övergripande syfte har varit att ge fler ungdomar (15 24 år) som varken arbetar eller studerar möjligheten att göra val som ger dem chansen att etablera sig på arbetsmarknaden. En del av syftet har även varit att ge personal i alla länets kommuner bästa möjliga förutsättningar, arbetssätt och metoder för att ge ungdomar som varken studerar eller arbetar ett bra stöd för att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller i utbildning. Region Dalarna har varit projektägare och bidragit med projektledning och samordning som t.ex. att stötta kursledare och samordnare i kommunerna och till dessa erbjuda nätverksträffar. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare deltog i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Projektet förlängdes två gånger, 2012 och 2013. 2015 återupptogs projektet och pågick juni 2015 december 2017. Under denna period har 716 personer deltagit.den uppföljning som har gjorts i egen regi visar att 68% av kursdeltagarna gick vidare till arbete, studier eller skrevs in som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt efter avslut (32% till arbete och 32% till studier). Unga till arbete 2015 2017 har fått 21 miljoner i finansiering från Europeiska Socialfondens programområde Sysselsättningsinitiativet för unga. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft oerhört stor betydelse för projektets framgångar. En av kursdeltagarna uttrycker det så här: Det är underbart att få vara med i ett sammanhang, att komma ut och träffa människor i stället för att ligga hemma och grubbla. Projektets struktur och upplägg har gett kommunerna och deras personal en plattform för arbetet med arbetslösa unga metodiken 7-TJUGO har bidragit till detta förhållningssätt. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. De flesta kursledarna har haft stöd från sina respektive kommuner, men det finns exempel på kursledare som har arbetat i motvind. Det har fungerat, men detta är inte någon framkomlig väg om kommunerna vill uppnå goda resultat i längden. Unga till arbete kommer implementeras i 14 av 15 kommuner och Region Dalarna kommer under 2018 avsätta resurser i form av en tjänst på 50% för att utbilda deltagarna i hälsa, arbetsmarknadskunskap och jämställdhet. Det kommer även ordnas två nätverksträffar för kursledarna under 2018. 3

Innehåll Sammanfattning... 3 Innehåll... 4 1. Bakgrund/inledning... 5 2. Syfte... 5 3. Målgrupp... 6 4. Mål... 6 5. Resultat... 8 6. Budget... 9 7. Arbetssätt... 14 8. Horisontella principer... 17 9. Deltagande aktörer i projektet... 19 10. Regionala prioriteringar... 20 11. Spridning och påverkansarbete... 20 12. Egenutvärdering... 21 13. Övrigt... 22 4

1. Bakgrund/inledning Cirka 8 000 ungdomar beräknades lämna gymnasieskolan i Dalarna år 2009 2010, vilket var ovanligt stora årskullar. Samtidigt medförde finanskrisen och den befarade lågkonjunkturen att det skulle bli svårt för ungdomar att hitta ett arbete direkt efter gymnasiet. Kommunerna och landstinget samlade sig kring utmaningen med ungdomsarbetslösheten tillsammans med landshövdingen. Detta ledde till att Region Dalarna började utveckla projektet Unga till arbete, W18 24. Projektet pågick 2010 2014 och efter en ny utlysning av Europeiska Socialfonden (ESF) sökte Region Dalarna medel från Europeiska Socialfondens programområde Sysselsättningsinitiativet för unga. Förutsättningarna för det här programområdet var att: stärka och höja kvaliteten i insatser som riktar sig till unga arbetslösa eller andra unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) i åldrarna 15 24 år stödja individer och inte strukturer komplettera och utöka de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga bestå av att tillämpa tidigare beprövade metoder Utifrån dessa förutsättningar startade projektet igen i juni 2015. En annan stor skillnad mot det tidigare projektet var också det ändrade konjunkturläget där Dalarna nu, istället för arbetslöshet, står inför arbetskraftsbrist. Ungdomsarbetslösheten sjunker men trots det finns det i Dalarna 2 425 (9,5%) unga vuxna som varken arbetar eller studerar (UVAS). Svårast att få arbete är det för unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, unga som är utrikes födda samt unga som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Därför är det viktigare än någonsin med en gymnasieutbildning för att tillgodose arbetsmarknadens behov. 2. Syfte Projektets övergripande syfte har varit att ge fler ungdomar (15 24 år) som varken arbetar eller studerar möjligheten att göra de val som ger dem chansen att etablera sig på arbetsmarknaden. En del av syftet har även varit att ge personal i alla länets kommuner bästa möjliga förutsättningar, arbetssätt och metoder för att ge ungdomar som varken studerar eller arbetar ett bra stöd för att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller i utbildning. 5

3. Målgrupp Målgrupp för Unga till arbete har varit arbetslösa ungdomar mellan 15 och 24 år som står utanför arbetsmarknaden och inte heller studerar. Dessa har i huvudsak funnits inom den egna kommunen och skrivs in via det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) eller socialförvaltningen. Ungdomar har även skrivits in via Försäkringskassan eller via Arbetsförmedlingen. Vanliga behov som en person har som deltar i Unga till arbete. Resultat av arbetet i workshoparna. 4. Mål Utöver projektets övergripande syfte formulerades följande mål i projektansökan 2015. PROJEKTETS MÅL 80% av de uttagna deltagarna ska fullfölja programmet 60% av de som fullföljer programmet ska gå till arbete, studier eller skrivas in som aktivt sökande hos Arbetsförmedlingen (48% av de inskrivna). 10% av de som fullföljer programmet ska gå till annan aktivitet som är ett viktigt steg mot etablering på arbetsmarknaden och därmed egen försörjning, t.ex. psykiatrisk behandling eller behandlingshem (8% av de inskrivna). 6

ANDRA INDIKATORER Det finns även andra indikatorer som påverkat projektet som inte specificerats som direkta mål enligt följande kriterier: INDIVIDNIVÅ Många individer har mått psykiskt dåligt när de påbörjat projektet. Det kan ha handlat om allt från psykisk ohälsa till neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Den kartläggning som gjorts när ungdomarna skrivits in i projektet visar att över 50% har ångest, oro, depression eller en kombination av dessa. 53% har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som t.ex. ADHD, ADD, Autism eller Bipolär sjukdom. En förhoppning var att projektet ska hjälpa ungdomarna i en positiv riktning och till ett bättre mående. Det är stor skillnad i hur jag mår idag, jag har ingen ångest längre. STRUKTUR-/ORGANISATION Delaktighet Länets alla kommuner ska vara delaktiga i projektet. Nätverk Kommunerna bör samarbeta i frågor som berör unga, som står utanför arbete eller studier, efter projektets slut. Detta kan vara särskilt viktigt i de mindre kommunerna. På det viset kan de ge varandra stöd och utbyte av idéer. Kommunerna När projektet avslutats bör kommunerna känna sig trygga i sättet att arbeta mot ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. De kommer kunna ta mer eget ansvar och ha tydliga rutiner för samverkan. 7

5. Resultat Mellan 2015 och 2017 deltog 716 kursdeltagare i Unga till arbete. Cirka 64% gick vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. När projektet avslutades i december 2017 planerade 14 av 15 kommuner att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet. Metodiken 7-TJUGO har gett kommunerna ett tydligt förhållningssätt i arbetet med arbetslösa ungdomar. Metodiken har blivit känd och accepterad hos politiker och kommunledning. MÅLUPPFYLLELSE Nedan redovisas resultaten för projektets kvantitativa mål. Att Dalarnas samtliga femton kommuner deltagit i utvecklingsarbetet är en framgång, mål tre visade sig vara svårt att mäta. Mål 80 % Resultat 73 % 80% av de uttagna deltagarna ska fullfölja programmet Cirka 73% har fullföljt, målet ej uppnått. Mål 60 % Resultat 68 % Mål 10 % Resultat svårt att mäta 60% av de som fullföljer programmet ska gå till arbete, studier eller skrivas in som aktivt sökande hos Arbetsförmedlingen (48% av de inskrivna). 68% (50% av de inskrivna) har gått till arbete studier eller skrivits in som aktivt sökande på Arbetsförmedlingen. Målet uppnått. 10% av de som fullföljer programmet ska gå till annan aktivitet som är ett viktigt steg mot etablering på arbetsmarknaden och därmed egen försörjning, t.ex. psykiatrisk behandling eller behandlingshem (8% av de inskrivna). Målet visade sig svårt att mäta då de personer som ansetts i behov av vård eller behandling i många fall inte skrivits in i projektet. De har i stället direkt slussats vidare till annan instans. Av de som skrivits in i projektet har 2% gått till behandling. 8

6. Budget Unga till arbete har omsatt 21 miljoner kronor mellan 2015 och 2017, projektmedel är finansierade av ESF, se nedan. Kommunerna har medfinansierat 8,6 miljoner (del av kursledarlöner) och 3 miljoner har medfinansierats via deltagarersättningar från Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Så här har kostnaderna varit fördelade i projektet: Kostnader - totalt Budget Utfall Personal 20 333 263 17 942 665 Externa tjänster 325 000 315 953 Resor och logi 146 150 95 214 Utrustning och material 30 000 0 Indirekta kostnader 3 049 989 2 691 400 Summa 23 884 402 21 045 232 Spec personalkostnader Budget Utfall Projektledning 4 057 624 3 725 770 Kursledare 14 394 630 12 834 557 Praktikstödshandledare 1 881 008 1 382 338 Summa 20 333 263 17 942 665 Bidrag i annat än pengar Budget Utfall Deltagarersättningar 2 986 235 3 011 567 Del av kursledarlön 8 939 127 8 596 158 Summa 11 925 362 11 607 725 NYA KUNSKAPER, RIKTLINJER OCH BETEENDEN Ett gemensamt förhållningssätt, positiv människosyn och bra bemötande är avgörande i arbetet med arbetslösa unga. Empowerment, som kan beskrivas och definieras på olika sätt, bland annat som ett förhållningssätt men också en process, ska genomsyra insatser som görs mot arbetslösa inom EU. Därför har Unga till arbete lagts upp och organiserats för att bidra till att detta synsätt och förhållningssätt ska börja genomsyra de organisationer som kommer i kontakt med målgruppen. Den upphandlade kursledarutbildningen 7-TJUGO har ett empowermentperspektiv, vilket har bidragit till att skapa en miljö där kursdeltagarna blir sedda, respekterade och lyssnade på samtidigt som det blir tydligt att var och en är ansvarig för sitt liv och sina val. 9

PÅVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER Unga till arbete har åstadkommit följande påverkan på individ-, organisationsoch strukturnivå. Individnivå Totalt har 716 kursdeltagare genomfört och avslutat Unga till arbete 2015-06-01 2017-12-31. Av dessa är 40% kvinnor och 60% män. Cirka 64% av deltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Av de som kommit in på arbetsmarknaden är 37% kvinnor och 63% män. Av de deltagare som påbörjat studier är 51% kvinnor och 49% män. Inskrivningstiden i programmet är i princip densamma för män och för kvinnor och ligger på ett genomsnitt av ca 22 veckor. Tydligt förhållningssätt Alla kommuner har haft ett tydligt förhållningssätt genom metodiken/ pedagogiken 7-TJUGO. De involverade parterna har fått fördjupad förståelse för hur viktigt det är att ha ett gemensamt förhållningssätt när man arbetar med arbetslösa ungdomar. Även andra anställda i vissa kommuner har fått ta del av, och utbildats i 7-TJUGO-metodiken (med egen finansiering). 10

Samtalsstöd Samtalsstöd har erbjudits för deltagare samt handledning för kursledare, vilket har varit ett stöd för verksamheten. Att snabbt kunna erbjuda deltagare med behov av fördjupat stöd/terapi har i vissa fall varit avgörande för individens utveckling. Det blev en stor personlig förändring, jag fick tillbaka mitt självförtroende. Kontinuitet För ungdomar som står långt från arbetsmarknaden kan det vara mycket betydelsefullt att kursledaren kan fungera som mentor/coach, också när kursdeltagaren gått vidare till arbete eller studier. Naturligtvis är det lättare att uppnå på en mindre ort, där kursledaren har färre personer att förhålla sig till. STRUKTUR-/ORGANISATION Delaktighet Länets alla femton kommuner har varit delaktiga i projektet. Nätverk Ett regionalt ägarskap, som både driver och administrerar projektet, har varit en pådrivande faktor i kommunens utveckling genom exempelvis nätverksträffar, konferenser och mindre planeringsträffar. Flera av kommunerna samarbetar nu med varandra i olika former. Region Dalarna kommer även under 2018 att avsätta resurser i form av en tjänst på 50% för att ordna två nätverksträffar under året samt utbilda deltagare i arbetsmarknadskunskap, hälsa och jämställdhet. Kommunerna Projektet har blivit väl förankrat på den politiska nivån, vilket har lett till att 14 av 15 kommuner kommer att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet från och med 1 januari 2018. AVVIKELSER Arbetssättet satte sig i princip redan från början och har i stort sett hållit genom hela projektet. Några avvikelser från den ursprungliga planen kan rapporteras: Deltagarna står längre från arbetsmarknaden Eftersom deltagarna är yngre i denna del av projektet står de ofta längre från arbetsmarknaden. Större fokus har legat på studier i stället för arbete. Fler har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tiden i projektet blir ofta längre och praktik är inte en självklarhet. 11

Gruppverksamhet Flera av kursledarna uppger att det varit svårare att ha gruppverksamhet. Många av deltagarna lider av social ångest och har svårt att delta i gruppverksamhet. Ofta har verksamheten anpassats efter individen med målet att slussa in deltagaren gradvis i gruppen. Tiden i Unga till arbete är nog en av de bästa i mitt liv, där lärde jag mig att fungera i grupp. Kursledarnas roll Kursledarna är erfarna och flera av dem har arbetat med projektet sedan 2010 men upplever stor skillnad på deltagarna mot i projektets början. Målgruppen är tyngre och fler deltagare har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbetet har anpassats efter deltagaren med färre timmar och dagar per vecka kombinerat med studiebesök och att, vissa dagar, vara ute i naturen. Kursledarna får arbeta tydligare och långsammare samt ha större fokus mot studier än mot arbete. Samtalsstöd Under projektet har deltagarna erbjudits samtalsstöd av professionell terapeut/ psykolog. Anledningen till detta är att väntetiderna ofta är långa hos vårdcentral, psykiatri och ungdomsmottagning och att det är svårt för de unga att få hjälp när de behöver stödinsatser. Samtalsstödet har upphandlats med externa aktörer. Kriterier i upphandlingen har varit tillgänglighet och kort väntetid (max tre veckor). Terapeuten ska komma till deltagaren och inte det motsatta. Fördelning av antal timmar samtalsstöd per kommun. 12

Följande aktörer har nyttjats för samtalsstöd: Aktör Swedish Empowerment Center Praktikertjänst Dala NLP Centra Mindfulness Academy Beröringskällan Anna Knuts Utveckling Kommun Borlänge, Falun Mora, Orsa, Älvdalen Ludvika, Smedjebacken Avesta, Hedemora Säter Gagnef, Leksand, Rättvik, Malung-Sälen, Vansbro De deltagare som beviljats samtalsstöd har fått max 5 samtal à 1 timme. Kommunerna har nyttjat samtalsstöd i olika utsträckning. En omfördelning av budget har gjorts för att de kommuner som haft störst behov kunnat nyttja fler timmar. Totalt 333 timmar samtalsstöd har nyttjats. Tio av femton kommuner använde samtalsstödsinsatsen. Handledning och samtalsstöd för kursledare Vi såg att det fanns ett stort behov för en stor del av deltagarna att få en fördjupad vägledning/samtalsstöd som kräver en större terapeutisk kompetens än vad vi hade inom projektet. Därför gjordes en upphandling av handledning till kursledarna i kommunerna. Vilket varit ett viktigt komplement och utvecklande för verksamheten på många plan. De kursledare som haft handledning i grupp har sett det som mycket värdefullt. Förstärkt praktikstöd I flera kommuner inledde vi i projektet ett nära samarbete med Svenska kyrkan, dels för att de sedan tidigare arbetat med att handleda och stötta individer och för det var en lämplig praktikplats för många av våra deltagare. För att göra detta möjligt har praktikhandledarna fått handledarutbildning i 7-TJUGO samt haft möjlighet att avsätta resurser för att handleda deltagare i behov har förstärkt praktikstöd. 13

7. Arbetssätt Region Dalarna har initierat, styrt och lett Unga till arbete. Dessutom har regionförbundet samverkat med enskilda kommuner och initierat samverkan mellan de medverkande kommunerna. REGION DALARNA SOM PROJEKTÄGARE Det har varit Region Dalarnas uppgift att fungera som en regional aktör för utvecklingsfrågor, stötta dem som arbetade med projektet ute i kommunerna i olika frågeställningar, vara sammankallande till nätverksträffar och samordnarträffar och att ha en sammankallande roll för kursledarnas erfarenhets- och informationsutbyte. Regionförbundets roll har främst varit viktig för de små kommunerna som ofta inte har en egen arbetsmarknadsenhet. Kommunerna har anställt de kursledare som har behövts i projektet. Region Dalarna har därför inte behövt ta den ekonomiska risk som det skulle ha inneburit att anställa ett antal kursledare. Kommunerna har istället kunnat fakturera Region Dalarna i relation till hur många kursdeltagare som har varit inskrivna i projektet i respektive kommun. Administrativa och ekonomiska rutiner Administrationen har varit omfattande under projektet (främst redovisning av projektet till ESF-rådet och rapportering av deltagarstatistik till SCB) och handpåläggningen ökade under sommaren 2017 när projektledningen, med ekonomen i spetsen, fick hantera alla närvarorapporter. Detta trots att projektekonomen utifrån stor erfarenhet och kompetens har utvecklat IT-stöd som vida underlättat redovisning och rapportering. Dock kan vi nu i efterhand konstatera att projektledningen borde ha samlat in alla närvarorapporter från starten i projektet för löpande inventering och sammanställning. Framgångsfaktorer i administrationen av projektet Utifrån lång erfarenhet av ESF-projekt samt god kunskap i bl.a. ekonomi och kalkylering utvecklade projektledningen i starten av projektet rutiner och egna redovisningsmodeller med IT-stöd som i bl.a. Excel. God kontakt med ESFrådets handläggare som följt projektet på nära håll, varit med på möten, hållit sig uppdaterad och alltid återkopplat snabbt. 14

Stöd till kommunerna Under alla åren har personalen på Region Dalarna funnits som ett stöd och bollplank kring olika frågor, problem och idéer som funnits ute i verksamheterna. Detta har uppskattats och varit verksamt. Tjänsterna har varit fördelade på projektledare 80%, projektsamordnare 100%, utbildare 50% och projektekonom 50%. Det sista året i projektet var tjänsterna något förändrade med projektledare 80%, projektkommunikatör 50%, utbildare 50% och projektekonom 50%. Stöd till kursledarna Alla kursledare har gått handledarutbildningen 7-TJUGO genom utbildningsföretaget Swedish Empowerment Center (tidigare Arbetslinjen Klippan). Det är ett pedagogiskt program som handlar om personlig utveckling/livskunskap. Programmet har gett kursledarna pedagogiska verktyg och metoder som skapar trygghet och medvetenhet i arbetet med ungdomarna. Kursledarna har av projektet fått stöd som har bestått i: Stöd och bollplank kring olika frågor. Nätverksträffar, konferenser + pedagogiska diskussioner. Utbildningsdagar i hälsa, arbetsmarknadskunskap och de horisontella principerna för deltagarna. Dessa anordnades av projektledningen, vilket avlastade kursledarna. KOMPONENTER I UNGA TILL ARBETE Unga till arbete handlar om kvalitet i alla led från den beslutande nivån ned till hur enskilda kursdeltagare bemöts och coachas. Efter nästan sju år med Unga till arbete konstaterar de som arbetat med projektet att det är de olika delarna som skapar helheten. Blommans alla kronblad måste vara med. För att kvaliteten ska säkerställas i framtida Unga till arbete-satsningar rekommenderar projektledningen samt kursledare och samordnare att följande tio komponenter ska ingå: 15 Komponenter i Unga till arbete, den s k blomman.

FRAMGÅNGSFAKTORER Unga till arbete har varit ett framgångsrikt projekt, vilket bland annat har berott på att Region Dalarna har varit projektägare. Ett regionalt ägarskap gör det lättare för samtliga kommuner att medverka, framför allt för små kommuner med små resurser. Regionförbundet har också kunnat vara ett stöd i utvecklingsprocesserna och har medverkat till att de aktiviteter som genomförts i projektet blivit av till hög kvalitet, samt skött ekonomi och administration. Förhållningssätt och bemötande Många av kursledarna är erfarna fritids- eller ungdomsledare, någon har en bakgrund inom psykiatrin. Många av dem har arbetat med Unga till arbete genom hela projekttiden. Kursledarna har haft förmåga att lyssna med ett öppet sinne och vara intresserade och nyfikna. Ledare med ett öppet förhållningssätt gör att deltagaren känner sig trygg och kan berätta om sina tankar, drömmar och problem. Därefter kan man börja lägga upp planer och sätta mål för framtiden. En människosyn som bygger på att alla har en plats, en vilja och resurser att göra något meningsfullt med sitt liv är en av grundpelarna i Unga till arbete. En av kursdeltagarna uttryckte det så här: Hade det inte varit för min kursledare hade jag aldrig varit där jag är idag. Handledning Handledning för kursledarna har inneburit kunskaps- och erfarenhetspåfyllning, vilket kan ha bidragit till att många kursledare har funnits kvar genom hela projektet. Kommunledningens intresse Kommunledningens och politikernas intresse och engagemang spelar stor roll för hur framgångsrikt arbetet blir. I kommuner där ledningens intresse och stöd inte har funnits har kursledarna haft en osäkrare roll. Personal och resurser Det måste finnas personal med rätt kompetens och en organisation med resurser som är kopplade till deltagarnas behov. Många av kursledarna i denna projektdel har varit med sedan 2010 och besitter stor erfarenhet och kompetens. 16

8. Horisontella principer JÄMSTÄLLDHET OCH ICKE-DISKRIMINERING Deltagarna har fått utbildningsdagar i jämställdhet, fått kunskap om diskrimineringsgrunderna kränkningar och icke-diskriminering. Kunskap och fakta har blandats med olika övningar, diskussioner och aktiviteter för att få deltagarna medvetna om sina möjligheter och våga vara normbrytare. Kunskap om hur arbetsmarknaden och samhället ser ut har legat till stor grund för många deltagare i sina val av både studier och yrken. Alla aktiviteter i grupp och individuellt har haft stor prioritering på att alla ska kunna känna sig trygga, få ett likvärdigt och bra bemötande samt stöd och hjälp. Gruppklimatet har varit av yttersta vikt för att motivera och stärka alla individer. Kursledarna har under flera omgångar utbytt erfarenheter i jämställdhet, ickediskriminering och jämlikhet. Kursledarna har fått verktyg för att implementera de horisontella principerna i verksamheten. De har aktivt jobbat för att ge de bästa förutsättningar till alla individer. De har blivit mycket medvetna och kunnat analysera, planera och fånga upp viktiga händelser. 7-TJUGO har varit en viktig del med ett öppet förhållningssätt och icke dömande bemötande. Projektgruppen har haft en utbildare anställd som stöttat kommunerna i arbetet med jämställdhet och icke diskriminering genom utbildning av deltagare. Vi har också jobbat aktivt för att se till att samverkanspartners ska prioritera och arbeta för jämställdhet och icke diskriminering. Vi har uppmärksammat att några deltagare under projekttiden har genomgått könsbyte, vilket vi ser som ett kvitto på att det finns en öppenhet och trygghet i verksamheten. I projektgruppen har könsfördelningen varit 75% kvinnor och 25% män. Kursledarna ute i kommunerna har varit fördelade på både kvinnor och män. I de fall där det varit mer än en kursledare har det oftast funnits en av vartdera könet. Fördelat över alla kommuner har kursledarna varit 61% kvinnor och 39% män. 17

TILLGÄNGLIGHET Tillgängliga lokaler har varit en förutsättning för verksamheten i Unga till arbete. Anpassningar har fått göras och varit av betydelse för en framgångsrik verksamhet. Vidare har även många individanpassningar fått göras efter målgruppens och enskilda deltagares behov för att kunna delta på bästa sätt. Med den förändrade målgruppen såg vi att många deltagare behövde mer individuella anpassningar, så som behov av fler enskilda samtal, lägre hastighet och mer behov av stöd. Hur många deltagare som har en funktionsnedsättning är omöjligt att besvara, då många är under utredning eller har svårigheter, men utan diagnoskod. Genom individanpassning har man kunnat ge de flesta deltagare den bästa utgångspunkten för att delta utifrån sina behov och förutsättningar. Projektgruppen på Region Dalarna. Mikael Källman, Ulrika Rosén, Johanna Falk-Gustavsson och Elin Haag 18

9. Deltagande aktörer i projektet Förutom Region Dalarna har representanter för kommunernas arbetsmarknadsenheter (eller motsvarande), socialtjänstens försörjningsenheter, KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret), Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen varit delaktiga i Unga till arbete. Dessutom har Swedish Empowerment Center varit en integrerad del i projektet som en pedagogisk resurs. Tillsammans med projektledningen på Region Dalarna har Swedish Empowerment Center tillfört kompetens i frågor som handlar om projektledning samt personal- och organisationsutveckling. AKTÖRER I UNGA TILL ARBETE Europeiska Socialfonden (ESF) Region Dalarna Region Dalarnas direktion Projektgruppen Unga till arbete Regional styrgrupp Lokal styrgrupp Dalarnas kommuner Kursledare Swedish Empowerment center Svenska kyrkan ASF (Arbetsintegrerade sociala företag) Arbetsförmedlingen lokalt Försäkringskassan Projektgruppen, samordnare och kursledare. Slutkonferens november 2017. 19

10. Regionala prioriteringar De insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts i Unga till arbete stödjer Region Dalarnas vägval och målbilder på flera områden. I Dalastrategin betonas bland mycket annat vikten av regional sammanhållning och att främja god hälsa och goda uppväxtvillkor, stärka den lokala utvecklingen och att verka för en god och väl fungerande service i hela regionen. Dessutom handlar Region Dalarnas uppdrag om att främja kompetensförsörjning som möter människornas, näringslivets och samhällets behov. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Att arbetslösa ungdomar kommer vidare i livet, samtidigt som de får möjlighet att stanna i Dalarna, är en viktig regionalpolitisk fråga. Därför rådde politisk enighet i beslutet att satsa på Unga till arbete. Dessutom har projektet varit en stödjande del i kompetensplattformen på Region Dalarna. 11. Spridning och påverkansarbete Projektgruppen har strävat efter att sprida sina erfarenheter och att utbyta kunskaper med andra liknande projekt både i och utanför länet. Projektgruppen har träffat projektgrupper i motsvarande projekt i Värmlands- och Gävleborgs län för erfarenhetsutbyte. På projektets hemsida har man kunnat läsa intervjuer med både deltagare och kursledare samt följa aktuell statistik i projektet. Informationsträffar har genomförts för politiker, beslutsfattare, tjänstemän och personer som arbetar med det aktuella problemområdet både inom och utanför länet. På så sätt har projektledningen inspirerat och delat med sig av erfarenheter till andra projekt. 20

12. Egenutvärdering Kontinuerliga diskussioner har pågått med projektets parter i olika forum och kanaler, vilket har lett till att Unga till arbete ständigt har utvecklats. Lägesrapporter och kvartalsrapporter till ESF Lägesrapporter och kvartalsrapporter har kontinuerligt skickats till ESF. Avbrottsstatistik Kontinuerlig uppföljning för varje kommun och sammanlagt i länet. Utvärdering med deltagare Via en nätbaserad enkät har deltagarna kunnat utvärdera sitt deltagande. De flesta är nöjda med upplägget. På en skala 1 5 har de besvarat ett antal påståenden om deras deltagande i Unga till arbete. Några av de värden (medelvärde) vi fått på enkäten ser du till höger: Ett antal intervjuer har genomförts med deltagare i projektet. Både med ungdomar som avslutat och ungdomar som deltar. Ett antal citat från intervjuade deltagare återfinns i denna rapport. 21

Planering med kursledare i mindre grupper gällande upplägg och kvalitet. Nätverksträffar och samordningsträffar då programmets möjligheter och brister har diskuterats. Löpande utvärderingar med deltagarna i respektive grupp, i respektive kommun, muntligt och skriftligt, efter varje vecka under introduktionsmånaden. Projektgruppen, samordnare och kursledare. Nätverksträff i maj 2017. 13. Övrigt Denna rapport finns även att läsa på: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/tillvaxt/unga-till-arbete/ Där hittar du även utförligare information, statistik, intervjuer och slutrapporten för Unga till arbete W18-24 (2010-2014) 22

KOMMENTARER OCH TIPS ff ff ff ff ff ff ff ff ff Regional aktör. Bra att ha med en regional aktör som håller ihop projektet om flera kommuner är med. Viktigt med tydligt förankring inom regionförbundet för att få genomslagskraft i kommunerna. Förhållningssätt och bemötande Förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar och varit avgörande för att så många kursdeltagare fullföljt projektet. Samtalsstöd De deltagare som nyttjat samtalsstödet har, enligt kursledarna, snabbare kommit på rätt spår. En professionell terapeut är till stor nytta för individen. Individuella handlingsplaner En kursdeltagare kan ha flera olika handlingsplaner; från olika enheter inom kommunen, från Arbetsförmedlingen och från Unga till arbete. Dessa planer behöver synkas mellan de olika parterna, formaliseras och följas! Inte för stora grupper Viktigt att hålla ner storleken på grupperna för att säkra kvaliteten i projektet. Samtidigt är det viktigt att grupperna inte är för små, vilket kan vara negativt för dynamiken i gruppen. Kursledarna behöver kommunernas stöd Kursledarna i Unga till arbete har varit mycket kompetenta och de personer som har arbetat med ungdomarna har i princip varit desamma genom hela projektet. Detta har gett projektet stadga och stabilitet, men samtidigt tål det att påpekas att kursledarna har arbetat i motvind i flera kommuner. Det har fungerat, men detta är inte någon framkomlig väg om man vill uppnå goda resultat i längden. Få med skolan Den vanliga skolmiljön fungerar inte för många ungdomar. Går det att hitta nya strukturer för att få de unga att fullfölja sin skolgång? Kan skolan involveras på ett djupare plan? En kommun har fått till ett samarbete med skolan, där de delar på elevens skolpeng. Vilket möjliggjort för elever som står kvar i skolan men som av någon anledning inte går dit, har kunnat studera med hjälp av pedagog i projektet Unga till arbete. Samsyn Viktigt att handläggarna från Unga till arbete samt Arbetsförmedlingens och kommunens tjänstemän fortsätter att träffas på lokal nivå så att kunskaper och erfarenheter kan delas. Myndigheternas regelverk får inte bli ett strukturellt hinder för de ungdomar som behöver mer stöd. Involvera arbetsgivarna Attraktiva arbetsgivare är en förutsättning för att få fram praktikplatser med kvalitet och där personal kan ge ett stöd på arbetsplatsen. Detta kan bara skapas genom att bedriva systematisk verksamhetsutveckling, som resulterar i en organisation där det finns en god arbetsmiljö samt möjligheter till enkla jobb och bra praktik platser. Attraktiva arbetsgivare är alltså en förutsättning för att socialfondsprojekt ska lyckas. 23

Region Dalarna Myntgatan 2 791 51 Falun Tel. 023-77 70 00 info@regiondalarna.se