Kungälv en social översiktsplan. Del 1, analysfas

Relevanta dokument
Vägen till social hållbar tillväxt för Kungälv

Bakgrund Arbetsmetodik Social översiktsplan Organisering/Styrning Verksamhet Uppföljning. Presentation av arbetet med Social hållbarhet Kungälv

Tjänsteskrivelse. Social investeringsplan multikompetenta team i förskolan(dnr KS2014/217-1) 1(5) Handläggarens namn Patrik Skog

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram

Länsgemensam folkhälsopolicy

Våld i nära relationer

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Social o versiktsplan steg 1

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Att investera i framtiden

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Det handlar om jämlik hälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Riktlinjer för lokalresursplanering. Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunstyrelsen:

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Politiska inriktningsmål för integration

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Idéer och exempel över sociala investeringar

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Anvisningar för Sociala investeringar

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

ANTAGEN KF

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) - TRYGGHETSRÅDET- ANSLAG/BEVIS

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Budget 2018 och plan

Strategisk inriktning

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Policy för. Arbetsmarknad

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige , 131

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Malmös väg mot en hållbar framtid

Ekonomistyrning i Kungälvs kommun

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Handlingsplan för heltid som norm

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Policy för styrdokument

Hur kan vi minska och motverka segregation

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Ett Stockholm för alla, Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd

Årsplanering Promemoria Lars-Olof Lindberg Samordnare Datum:

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Det handlar om jämlik hälsa

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Transkript:

Kungälv en social översiktsplan Del 1, analysfas

Kungälv tar som första aktör i landet ett helt nytt planmässigt grepp kring socialt investeringstänkande a) från operativt till strategiskt perspektiv b) från reaktivt till proaktivt Ingvar Nilsson 2015-05-22

Under hösten 2010 fick Kungälvs kommun en inbjudan att vara med i ett arbete inom SOLTAK kring socioekonomi. Arbetet leddes av Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog http://www.socioekonomi.se/ https://www.utanforskapetspris.se/

Ack Kronor Normalförlopp 2 000 000 1 000 000 0-1 000 000-2 000 000 Egen försörjning Produk onsvärde Bidrag Hem Kommun -3 000 000-4 000 000 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 Ålder

Ack Kronor ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år 0-1 000 000-2 000 000-3 000 000-4 000 000-5 000 000-6 000 000-7 000 000-8 000 000 ADHD/Arblöshet Hem GAP Produk onsvärde NORMA- Bidrag LITET- UTAN- Kommun FÖRSKAP Normalförloppet -9 000 000-10 000 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Ålder

Socioekonomi består av Översiktsanalys inte organisationsöversikt Behovsanalys inte leta i verktygslådan Metoddefinition Investeringskalkyl Implementering Utvärdering Resultatkalkyl

SKL förordar i sitt grundmaterial kring socioekonomi Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga fem steg i ett systematiskt arbete: Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda verksamheter Definiera förutsättningarna för att investera Identifiera och beskriv tänkbara insatser Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser Säkerställ goda förutsättningar för genomförandet

Arbetsgång Kungälvs kommun startade en arbetsgrupp 2010 med representanter för skola, arbetsliv och stöd, och ekonomienheten Den 12 september 2011 genomfördes en strategisk heldag med politiker, förvaltningsledning och ekonomer En rapport kring arbetet inom SOLTAK publicerades 2012 En rapport om att implementera ett socioekonomiskt perspektiv i sju västsvenska kommuner En ny arbetsgrupp bildades 2013 med representanter från flera sektorer och inom förvaltningsledningen utsågs en styrgrupp för detta arbete Vid det politiska uppstartsmötet inför rambudgeten för 2014 presenterade förvaltningen förslag på definition av sociala investeringar utifrån riktlinjer från SKL. Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars 2013 42 pkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer och förankrat i socioekonomisk teori. Budgetdirektiven för 2012, verksamheten skulle utvecklas utifrån ett socioekonomiskt synsätt vilket fördes in i årsplanen. Kommunfullmäktige fastställde den 4 juli 2013 134 beslutsordningen för sociala investeringar. I årsplanen för 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en översiktlig analys av förekomsten av riskfaktorer i Kungälvs kommun och dess geografiska fördelning.

RESULTATMÅL Begreppen folkhälsa, trygghet och sociala hållbart kan tolkas in i flera av resultatmålen, som exempelvis: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Barnfattigdomen ska minska Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv

Investeringsfas Social översiktsplan 2 delar Analysfas Analysen sker utifrån både ett socioekonomiskt- och sociologiskt perspektiv. Syftet i detta steg är, att i linje med kommunfullmäktiges beslut den 13 mars 2013 42 pkt 9 samt SKL:s rekommendationer, identifiera det resultat som behöver förbättras och definiera förutsättningarna för att investera för att på så sätt i nästa steg utifrån analysens resultat identifiera och beskriva tänkbara insatser för att utanförskapet och barnfattigdomen på sikt ska minska. Analys av riskfaktorer i Kungälvs kommun är grunden för framtagandet av sociala investeringar som ger långsiktig effekt i Kungälvssamhället och möter de strategiska långsiktiga mål som Kommunfullmäktige fastställt.

Utgångspunkt Socialöversiktsplan, analysfas - Möta upp strategiska mål och resultatmål - Var det är klokt att genomföra sociala investeringar - Förståelse kring barnfattigdom - Underlag för inriktning och framtida sociala investeringar

Friskfaktorerna är: Tydliga normer och förväntningar i omgivningen. Stöd att utveckla anknytning till andra människor. Möjlighet att utveckla sociala och kognitiva kompetenser och goda kamratrelationer. Miljö som förstärker positiv utveckling. Riskfaktorerna är: Enligt SKL Områden med hög social och ekonomisk belastning. Stor in- och utflyttning i området. Bristande socialt nätverk och lågt socialt kapital. Föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Föräldrar i en pressad livssituation och/eller ekonomisk utsatthet. Utsatthet för fysiska och/eller psykiska övergrepp eller bristande omsorg. Behov av omfattande insatser av socialtjänsten. Fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.

Gränsvärden eller genomsnittsvärden Arbetslöshet Skadegörelse Barnfetma Försörjningsstöd Hög sjukfrånvaro Barnfattigdom Hög brottslighet Insatser inom socialtjänst Lågt valdeltagande Låga meritvärden i skolan Tillfälliga anställningar Lågt deltagande i föreningsliv

METOD - Statistisk analys - Geografiskt perspektiv - Genomsnittsvärde - Pröva vilka som ligger dubbelt så hög mot medelvärdet

Det förföriska medelvärdet och den negativa sociala densiteten det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden det finns kollektiva aspekter av utsatthet utsattheten samspelar och påverkas av andra individers utsatthet ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper drabbas av ett antal olika förstärkande effekter ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekter och en kollektiv stigmatiseringseffekt dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt

Nyckelkodsområde Hela Sverige, alla dess kommuner, är indelade i geografiska delområden som kallas för nyckelkodsområden (NYKO). Syftet med dessa är att registrera olika former av data kopplat till befolkningen för att kunna göra prognoser, planeringar och uppföljningar inom samhällsplaneringen. Detaljnivån på dessa nyckelkoder är mycket precis. De två första siffrorna i en nyckelkod anger kommundel (tex 07 för..), de tre första siffrorna anges när man går in på en tätort (tex.), de fyra första siffrorna motsvarar församlingsnivå, fem siffror är en stadsdel och när man kommer ner på sex siffror är man nere på kvartersnivå. I Kungälv finns 340 NYKO på 6 siffrig nivå

Marginalitetsmåttet visar att 9,1 % av den arbetsföra befolkningen står för 40,2 % av ansökningarna försörjningsstödet. Marginalitetsmåttet visar att 24 % av arbetslösheten finns koncentrerad i områden som omfattar 9,9 % av befolkningen. Marginalitetsmåttet i detta fall visar att 9,7 % av ungdomarna står för 25 % av ärendena inom socialtjänsten. Marginalitetstalet visar här att 8,8 % av barnen och ungdomarna i Kungälv uppbär 35 % av insatserna inom socialtjänsten. Var 10 till var 5 barn har insatser från Socialtjänsten Markant negativ avvikelse i meritvärde ÅK 9 på den överliggande NYKOnivån NYKO 6 010613 010614 010412 010605 070403 070412 010623 010624 010625 Antal ärenden försörjningsstöd 2014 Antal arbetslösa 2014 Antal ärenden bou 2010-2014 Antal insatser bou 2010-2014 30 30 69 68 42 41 35 36 44 37 43 39 59 15 61 17 22 70 19 49 76 63 18 2009-2014 x x x Andel med högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola, genomsnitt 12,9% Andel 21% 22% 25% 38% 27% Marginalitetstalet visar att 8,4 % av befolkningen uppbär 31 % av visstidsanställningarna med Kungälvs kommun som arbetsgivare. Marginalitetstalet visar att 9,7 % av barnen i Kungälvs kommun uppbär 67 % av barnen i hushåll med försörjningsstöd. NYKO 5 Antal barn 2013 20 10 11 40 01061 01041 01060 07040 01062 10 11 26 30 78

Resultat Kungälv är en kommun som mår bra. Om man jämför Kungälvs data kring utsatthet och sociala risker med såväl riket som helhet som med regionen så framstår Kungälv som en välmående kommun. Och det är bra. Men det är ett genomsnittets välmående. Genomsnittsvärden är vanskliga och stundtals missvisande då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan samsas överdrifter och underskattningar, fetma och självsvält, precis som rikedom och fattigdom. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. 9 % av befolkningen i Kungälv omfattas av en tredjedel av de sociala riskerna (mellan 25% och 40%)

För vem bygger vi framtidens Kungälv? Det finns två strukturella mekanismer som gör det svårt att ha ett socialt investeringsperspektiv kring både individuellt och territoriellt utanförskap; brist på helhetssyn och brist på långsiktighet. Hur skall vi gemensamt arbeta för att motverka den höga koncentrationen av sociala risker knutna till tydligt avgränsade geografiska områden? Hur kan vi gemensamt minska det utanförskap som idag finns i dessa geografiska områden