SUNNE KOMMUN Fryxellska skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019 Rikard Martinsson 2018-09-29
Innehåll Bakgrund... 3 Ansvariga för planen... 3 Skolkultur... 3 Planens giltighet... 3 Delaktighet vid upprättande av planen... 3 Förankring av planen... 4 Utvärdering... 4 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 4 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 4 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 5 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 5 Främjande insatser... 5 Berörda av insatsen... 5 Mål och uppföljning... 5 Ansvarig... 6 Kartläggning... 6 Resultat och analys... 6 Begrepp... 7 Diskriminering... 7 Trakasserier och kränkande behandling... 7 Kränkande behandling... 7 Sexuella trakasserier... 7 Repressalier... 7 Diskrimineringsgrunder... 7 Kön... 7 Könsidentitet eller könsuttryck... 7 Etnisk tillhörighet... 8 Religion eller annan trosuppfattning... 8 Funktionsnedsättning... 8 Sexuell läggning... 8
Ålder... 8 Tillgänglighet... 8 Ordningsregler ÅR 7-9 Bilaga 1... 9 Så här står det i skollagen:... 10 Rutiner Bilaga 2... 11 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 11 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till... 11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal... 12 Rutiner för uppföljning... 13 Rutiner för dokumentation... 13
Bakgrund Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och grundsärskola för åk 7-9 Ansvariga för planen Rikard Martinsson, rektor grundskolan och grundsärskola. Mattias Schelin, biträdande rektor grundskola och grundsärskola. Skolkultur På Fryxellska skolan ska alla behandla varandra med respekt 1. Klimatet på skolan ska utgöra en god grogrund för utveckling av demokratisk, social och empatisk kompetens hos eleverna. Genom krav på respektfullt bemötande av varandra och genom aktivt värdegrundsarbete i vardagen ska Fryxellska vara en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal tar sitt vuxenansvar varje dag, varje gång. Planens giltighet Planen gäller från 2018-09-29 Planen gäller till 2019-09-30 Delaktighet vid upprättande av planen Eleverna har varit delaktiga i arbetet via mentorstid, klassråd och elevråd. Vårdnadshavare har varit delaktiga genom att planen finns på Fryxellska skolans webbplats i Teams och Office 365. Mentorer presenterar planen mot diskriminering och kränkande behandling vid föräldramöte där planen tas upp till diskussion och eventuella förslag till förändringar tas upp. Personalen är delaktig i upprättandet av läsårets plan genom utvärdering av föregående läsårs plan utvärderas samt genom arbetslagets arbetsplan 2. Utkast till ny plan presenteras för skolans personal under september månad och personalen ges ytterligare tillfälle till delaktighet genom arbetslagens representanter i likabehandlingsgruppen. Ny plan gäller från och med 29 september, 2018. 1 Uttrycks i skolans ordningsregler 2 En plan som beskriver det gemensamma arbetet i arbetslaget för läsåret
Förankring av planen Planen gås igenom och diskuteras vid klassråd, finns tillgänglig via webbplats 3, tas upp vid föräldramöten och arbetas igenom vid arbetslagsmöten. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling har utvärderats i arbetslagen vid utvärdering av arbetsplanen i juni månad dessutom utvärderas planen genom personalenkät i delen Normer och värden. Eleverna har besvarat SKLs enkät samt skolinspektionens enkät Trygghet och studiero samt genom nonmob. Enkäterna berör klimatet i skolan som helhet och som rör diskriminering och kränkande behandling Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal på skolan, elever, och nonmob 4. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Av utvärderingen kan följande slutsatser dras, delaktigheten i arbetet med att ta fram planen sker genom utvärdering av personalenkäter och elevenkäter. Det behövs ytterligare arbete med att implementera planen, detta arbete behöver vara systematiskt och återkommande under hela läsåret för att alla ska bli förtrogna med planen. Ny personal får vid nyanställning planen i sin helhet med informationsfoldern. Dokumenten som ska användas vid likabehandlingsärenden upplevs omständliga att använda samt hitta på webben. Utöver detta behöver vi förbättra följande områden: Förebyggande värdegrundsarbete, bättre organisering av- och uppdrag för rastvärdar, arbetet med förhållningssätt till sociala medier, kunskap om funktionsnedsättningar bland elever, upprätta elevversion av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Tidsplan för detta utvecklingsarbete, systematiskt under ht-18 i klassråd diskutera innehåll i likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling, skolkurator träffar alla klasser i åk 8 för att prata om sociala medier under vt-19, schema för respektive arbetslag gällande rastvärdar läggs på office 365 under september månad. Upprättande av elevversion av planen med hjälp av nonmob under oktober månad. Årets plan ska utvärderas senast 2019-09-30 3 Sunne.se 4 Arbetsgrupp med elever som leds av kurator samt elevassistent
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas i juni månad av personal, i maj månad av elever genom enkäter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Rikard Martinsson Främjande insatser Varje arbetslag upprättar en arbetsplan för läsåret, i arbetsplanen beskriver arbetslagen hur de ska arbeta för att nå läsårets målsättning. Underlag till detta är utvärdering av föregående läsår, enkätsammanställningar (elev och personal), lärarnas utvärderingar, utvärdering från nonmob. Berörda av insatsen All personal och alla elever. Mål och uppföljning Elever och personal upplever trygghet och studiero på skolan Insats Genomföra och utvärdera aktiviteter enligt arbetsplanen för arbetslaget enligt LGR11 kapitel 2.1-normer och värden. Skapa ett fungerande schema för raster samt meningsfulla rastaktiviteter. Öka tillgänglighet av personal i utrymmen där det enligt utvärdering förekommer utsatthet/ kränkningar genom schema för rastvärdar. Genomför 1 dag i anslutning till uppstart av läsåret med fokus på LGR 11 kap 1-2. I klassrummen, gå igenom och skapa förtrogenhet med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Nonmob, en grupp elever ur åk8 och åk9 under ledning av skolkurator. Arbetar främjande och kamratstödjande. Nonmob kan arbeta åtgärdande och stödjande då kränkningar uppdagats. En viktig roll som nonmob har är att möjliggöra för elever att berätta för andra elever som i sin tur pratar med vuxna på skolan. Nonmob träffar blivande åk7 elever för att prata om sitt arbete att förebygga kränkningar och arbeta för likabehandling.
Ansvarig Rektor Arbetslagsledare Mentorer Skolkurator Kartläggning Elever och personal besvarar enkäter anonymt under vårterminen. Nonmob har beskrivit platser och aktiviteter där de har upplevt att det förekommit trakasserier eller kränkande behandling. Elevgruppen nonmob har utvärderat årets arbete och situation genom att kartlägga vilka platser som är extra utsatta för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Gruppen har även samanställt vilka de vanligaste kränkningarna är samt trakasserier. Eleverna har gjort en enkätundersökning som heter Trygghet och studiero samt SKLs enkät. Resultat och analys Utifrån elevenkäterna kan man dra följande slutsatser och se följande utvecklingsområden: - Respekt mot varandra och varandras olikheter. Elevers respekt för andra elever och respekten mellan elever och personal. - Efterleva gällande ordningsregler. Eleverna upplever att lärarna kan bli bättre på att stävja regelbrott. - Arbetsro och studiero. Tydligare användning av begreppen, skollagen säger att vi ska arbeta för trygghet och studiero ändå händer det att vi som personal använder oss av arbetsro när det är studiero i ska sträva efter. Vad innebär begreppen och på vilka sätt kan det se ut? - Eleverna behöver få en större kunskap om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. En elevversion kommer att utarbetas av nonmob.
Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En och samma person kan ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Tillgänglighet Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön.
Ordningsregler ÅR 7-9 Bilaga 1 Ordningsregler och självklarheter på Fryxellska skolan 2018-2019. 1. Vi passar tider, är förberedda för lektion och andra skolaktiviteter. 2. Vi lyssnar på den som har ordet och respekterar studiero och arbetro. 3. Vi äter mat i matsalen och fikar på Snacketorget. 4. Vi dricker inte energidryck på skoltid. 5. Vi tar inte foto/ filmar/ ljudupptagning på någon utan dennes tillstånd. 6. Vi tar ansvar för våra gemensamma utrymmen, inventarier mm vilket betyder att all form av klotter och förstörelse är förbjudet. 7. Vi på skolan tar hänsyn till allergiker därför råder det förbud mot nötter och parfym.
Så här står det i skollagen: Konsekvenser vid regelbrott/disciplinära åtgärder, Skollagen (2010:800) 5 kap 6-16. 6 Rektorn eller lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppträdande Utvisning Kvar- Utredning Åtgärder Skriftlig Varning Tillfällig om- placering Tillfällig Placering vid annan skolenhet Avstängning 14,15,16 samt 21 Sittning 11 Omhändertagande av föremål. Skollagen (2010:800) 5 kap 22 Samtal med elev Mentor/ Övrig personal Mentor/ Övrig personal Samtal med elev Rektor/kurator Skolmöte med förälder Rektor/mentor Disciplinära åtgärder Rektor, utredning och Konsekvenser 9-16 Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett störande sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna
Så här går det till på Fryxellska skolan när Trygghet och studiero inte kan uppnås: Rutiner Bilaga 2 På Fryxellska skolan skall ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Skolan ansvarar för att alla ska känna sig trygga och säkra under hela skoldagen oavsett var man befinner sig. Hela skolans personal har ett direkt ansvar för att upprätthålla lugn och ordning i så väl klassrum som i övriga utrymmen inom skolans område. Det är viktigt att alla elever känner till detta uppdrag och inte uppfattar en berättigad tillsägelse med en kränkning. Det ordningsskapande 5 uppdraget finns reglerat i Skollagen i kapitel 5, Trygghet och studiero. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Fryxellska skolan arbetar vi med den kommunövergripande rutin som tagits fram och fastställts för Sunne kommun. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever som upplever sig utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller bevittnar hur andra elever blir det vänder sig i första hand till mentorer eller någon undervisande lärare. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Steg 1: Upptäcka och agera Varje elev som ser, hör eller på annat sätt observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling bör ingripa genom att säga ifrån eller genom att berätta för någon i skolpersonalen. Varje anställd som ser, hör eller på annat sätt observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling ska ingripa direkt genom tydlig tillsägelse. Berörda elevers mentorer ska snarast informeras. Steg 2: Utreda Aktuella mentorer samtalar snarast med den utsatte och med den som utsätter. Om två eller flera mentorer är berörda sker ett samarbete dem emellan. Mentor kontaktar vårdnadshavare och påbörjar dokumentation (12:3) tills ärendet är avsluta. Mentor meddelar rektor att utredning påbörjas. Rektor anmäler till huvudman. 5 Åtgärdstrappan tillämpas
Steg 3: Vid upprepning Vid upprepad diskriminering, kränkande behandling eller misstanke om sådan ska vårdnadshavarna kontaktas. Mentorn ansvarar för att genomföra lämpliga insatser såsom fortsatta samtal med berörda elever och/eller värderingsövningar i klassen samt tar de kontakter som behövs inom skolan. Mentorn informerar arbetslaget och kurator. Steg 4: Misstanke kvarstår (mentor lämnar över ärendet och underlaget till kurator) Om det kvarstår misstanke om fortsatt diskriminering eller kränkande behandling efter mentorns och arbetslagets åtgärder ska kurator kopplas in för samtal med berörda och rektor informeras. Steg 5: Resultat från kurator Kuratorn informerar aktuell mentor/aktuella mentorer och skolledning om resultatet av de enskilda samtalen och ger förslag på fortsatt upplägg av insatser. Steg 6: Åtgärder från rektor Vid behov ska åtgärder vidtas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Åtgärders vidtas av rektor och kan gälla både den utsatte och utsättaren. Steg 7: Sociala myndigheter eller polis Om trakasserierna, kränkningarna eller mobbningen fortsätter trots vidtagna åtgärder kan rektorn besluta att ärendet skall anmälas till sociala myndigheter och/eller polisen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Steg 1: Upptäcka och agera Varje elev som ser, hör eller på annat sätt observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling från personal bör berätta detta för någon i skolpersonalen. Varje anställd som ser, hör eller på annat sätt observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling från personal mot elev ska genast informera skolledningen om detta. Steg 2: Utreda Skolledningen utreder händelsen genom samtal med den utsatta eleven samt med andra elever som kan ha bevittnat händelsen. Skolledningen har därefter samtal med den vuxna som enligt eleven utfört kränkningen.
Steg 3: Bedömning Skolledningen gör en bedömning av det aktuella ärendet. Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om skolledningens bedömning. Steg 4: Åtgärder från rektor I de fall där arbetsrättsliga åtgärder blir aktuella får den vuxne erbjudande om att ta med fackligt ombud som stöd under de fortsatta utredningssamtalen. Steg 5: Polisanmälan I de fall där skolledningen bedömer att kränkningen är av sådan art att en polisanmälan bör göras, så görs den av rektor. Anmärkning: All dokumentation görs på samma blanketter som vid elevärenden (12.2, 12.3). Rutiner för uppföljning Vi använder följande dokument vid uppföljning. 12.2 Vidtagna åtgärder vid kränkande behandling 12.3 "Utredningssamtal vid kränkande behandling" Uppföljningssamtal med den kränkta eleven samt med de elever som stått för den kränkande handlingen, alternativt den vuxne sker inom några dagar samt efter 1-2 veckor. Det är mentor eller annan vuxen som utrett den upplevda diskrimineringen eller kränkningen som ansvarar för uppföljning. Rutiner för dokumentation Vi använder följande dokument vid dokumentation. 12.2 Vidtagna åtgärder vid kränkande behandling 12.3 "Utredningssamtal vid kränkande behandling" All dokumentation av likabehandlingsärenden skall ske i mallarna 12.x. En kopia skall utan dröjsmål sändas till rektor. Rektor ansvarar för att informera huvudmannen om det inträffade.
Ansvarsförhållande All personal som får kännedom om diskriminering och kränkande behandling är skyldig att anmäla, utreda och anmäla till rektor samt dokumentera nämnda arbete enligt rutiner för uppföljning och dokumentation. Rektor ansvarar för att informera huvudmannen om att en elev utsatts för diskriminering eller kränkande behandling.