PM Geoteknik och bergteknik inför detaljplan Evensås 1:6 m.fl.

PM Geoteknik och bergteknik inför detaljplan Evensås 1:6 m.fl. GRAP 17210 Kristofer Husbjörk, Elin Ekman Geosigma AB 2017-10-11

Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604743 17210 2017-10-11 17 3 Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Eva Selnert Beställare Stätten Gård AB Rubrik PM Geoteknik och bergteknik, inför detaljplan Underrubrik Evensås 1:6 m.fl. Författad av Robert Blom Datum Elin Ekman (bergteknik), Kristofer Husbjörk (geoteknik) 2017-08-31 Granskad av Datum Eva Selnert, Frank Willer 2017-10-11 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412 7735 Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg St. Badhusg 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm S:t Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Innehåll 1 Uppdraget 4 1.1 Syfte och omfattning 4 1.2 Förutsättningar 4 1.3 Underlag för undersökningen 4 2 Områdesbeskrivning 4 2.1 Delområden 5 2.2 Befintlig bebyggelse 7 2.3 Planerad bebyggelse i planförslag 7 3 Markförhållanden 7 3.1 Topografi och ytbeskaffenheter 7 3.2 Jord 8 3.3 Berg 8 4 Utförda fältundersökningar Geoteknik 8 4.1 Jordlagerföljd 8 Sidan 2 (18)

4.2 Hydrogeologi 8 5 Geotekniska egenskaper 9 5.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass 9 5.2 Densitet, naturlig vattenkvot och sensitivitet 9 5.3 Friktionsvinkel och E-modul 10 5.4 Skjuvhållfasthet 10 6 Geotekniska beräkningar 11 6.1 Sättningar 11 6.2 Stabilitet 13 7 Bergteknik 13 7.1 Bergtekniska förutsättningar 13 7.1.1 Planområdets berggrund 13 7.1.2 Sprickförhållanden 14 7.2 Översiktlig bedömning av befintliga bergsslänter 15 7.3 Stabilitetsanalys av bergsslänter 15 7.3.1 Brottmekanismer 15 7.3.2 Utvärdering av släntstabilitet 16 7.4 Bergschakt 16 7.5 Grundläggning av byggnad på berg 16 7.6 Radon 16 8 Slutsatser/Rekommendationer 16 8.1 Geoteknik 16 8.2 Bergteknik 17 9 Referenser 17 Bilagor 17 Sidan 3 (18)

1 Uppdraget 1.1 Syfte och omfattning Grap nr Uppdragsnummer Version På uppdrag av Stätten Gård AB har Geosigma AB utfört en översiktlig undersökning avseende geoteknik och bergteknik på fastigheterna Evensås 1:6 m.fl. Syftet med undersökningarna är att utreda de geotekniska och bergtekniska förhållandena på fastigheterna Evensås 1:6 m.fl. utanför Fiskebäckskil i Lysekils kommun som underlag för detaljplan. 1.2 Förutsättningar Det har inte funnit något arkivmaterial att tillgå gällande tidigare undersökningar avseende geoteknik eller bergteknik på fastigheterna. 1.3 Underlag för undersökningen Kartor från SGU (Sveriges geologiska undersökning) gällande jordart, jorddjup och bergart. Planbeskrivning gällande Detaljplan för bostäder vid Stätten gård, Evensås 1:6 m.fl. (2017-05-22) Grundkarta med koordinatsystem Sweref99 12 00 och RH2000. Plankarta Illustrationskarta 2 Områdesbeskrivning Planområdet ligger på den östra sidan av norra Skaftö mellan länsväg 785 och Gullmarsfjorden. Se figur 2-1. Området är ca 7 ha stort och består av befintlig bebyggelse, bergiga naturområden och före detta betesmark. De delar av planområdet där nybyggnation planeras har delats i sju områden som i följande text omnämns som A-H. Stora delar av området omfattas i dagsläget av gällande detaljplan (14-SKA-966). Område H är ej planlagd. För illustration av områdesindelningen på plankarta, se Bilaga 2. Figur 2-1. Planområdet är beläget strax utanför Fiskebäckskil i Lysekils kommun Sidan 4 (18)

2.1 Delområden Område A I bakkant på område A finns en brant bergsslänt och nedanför denna ett blockområde. Figur 2-2. Blockområde nedanför bergsslänt Område B Bakkanten på område B utgörs av en mycket brant och hög bergsvägg. Framför bergsväggen är området bergigt men av flackare karaktär. Vid besiktningstillfället (bergteknik) var det ej möjligt att studera bergsväggen på närmare håll på grund av vegetation. Vid detaljprojektering bör kontroll av förekomst av lösa block i bergsväggen utföras. Figur 2-3. Bergsvägg i bakkant på område B, bild tagen från höjden på andra sidan vägen Område C Område C är beläget i de lägre delarna av området och marken är täckt med ett tunt jordtäcke och vegetation. Område D Område D är bergigt och naturligt avrundat med delvis tunt jordtäcke och/eller vegetation. En stenmur noterades i området. Sidan 5 (18)

Figur 2-4. Stenmur i område D Område E Området är bergigt med en brant bergsslänt ned mot vägen. Figur 2-5. Bergsslänt ned mot väg Område F Bergigt område med naturligt avrundade hällar och mycket vegetation. Figur 2-6. Rundade hällar bland vegetationen Område G Området är beläget lägre än omgivande terräng. Inget berg i dagen noterades och området har tät vegetation. Sidan 6 (18)

Figur 2-7. Björkar på område G Område H Område H består i dagsläget av före detta betesmark och här finns buskage samt enstaka träd. Området är flackt och kringgärdad av berg i syd, väst och öts. Österut angränsar det, med svag lutning, till en bäck. Figur 2-8. Område H med befintlig byggnad till höger i bild. 2.2 Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse består av privata bostadsfastigheter där den största andelen av dessa nyttjas som fritidshus. Området är utbyggt på 60- och 70-talet, med om- och tillbyggnader under senare år. 2.3 Planerad bebyggelse i planförslag Enligt planförslaget avses att utöka bebyggelsen med ytterligare 10-15 bostadstomter samt att höja exploateringsgraden för befintliga bostadshus. 3 Markförhållanden 3.1 Topografi och ytbeskaffenheter Planområdet utgörs av typiskt bohuslänskt kustlandskap där hällmark är dominerande men varvas med plana vegetationstäckta sänkor. Höjden i området varierar mellan ca +20 upp till runt +40. Den östra delen av planområdet består av öppen gräsmark som tidigare använts som betesmark. Detta område angränsar till en bäck i öst. Sidan 7 (18)

3.2 Jord I stort består planområdet främst av berg i dagen eller med mycket tunt jordtäcke. Jorddjupet har enligt SGU uppskattats till 0-1 meter. Undantaget är gräsmarken i områdets östra del (område H) där jorddjupet uppskattats till 1-5 meter av SGU. Enligt SGU består område H av postglacial finsand. 3.3 Berg Stora Skaftö består enligt SGU omväxlande av en sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.) som är mestadels ögonförande eller porfysisk, en basisk intrusivbergart (gabbro, diorit, diabas m.m.) och en kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (sandsten, gråvacka m.m.). I området förkommer även ett flertal gångar bestående av basiska intrusivbergarter. 4 Utförda fältundersökningar Geoteknik De geotekniska fältundersökningarna genomfördes 8-9 april 2017 av Geo-gruppen AB. Vid fältundersökningen undersöktes 10 stycken punkter och i dessa utfördes skruvborrning (6 st), jordbergsondering (10 st) och CPT-borrning (3 st). Dessutom installerades grundvattenrör i två av undersökningspunkterna. Undersökningspunkternas läge och undersökningsmetodernas fördelning redovisas i bilaga 3. För sektionsvisa resultat, se MUR Geoteknik (2017). 4.1 Jordlagerföljd Jordlagerföljden har undersökts inom område H, övriga områden domineras av berg och jorddjupet är endast 0-1 m enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) samt observationer vid fältundersökningar. Område H har delats in i 3 stycken delar för att beskriva variationen inom detta område. Område H1 Område H1 (omfattar provpunkterna 17SG01 17SG03) ligger söder om befintligt byggnad. Jordlagren ovanpå berg består av sandig mulljord med en tjocklek om ca 0,2 m, vilket underlagras av ett 0,2-2,0 m tjockt lager av siltig finsand med förekomst av ler- och sandskikt följt av ett 0,8 3,5 m tjockt lager siltig lera. Område H2 Område H2 (omfattar provpunkterna 17SG04 17SG06) är beläget sydöst om befintligt byggnad. I område H2 är det generellt grundare till berg, ca 1,5 2,0 m. Även här består det översta jordlagret av ca 0,3 m mulljord. Under mulljorden återfinns det ett lager innehållande siltig finsand med skikt av lera och sand, om ca 1-1,4 m ovan berg. I punkt 17GS05 återfinns även ett ca 0,8 m tjockt lerlager mellan friktionsjorden och berget. Område H3 Område H3 (omfattar provpunkterna 17SG07 17SG10) ligger norr om befintligt byggnad. I område H3 utgörs ytan av ett ca 0,4 m tjockt lager finsandig mulljord vilket underlagras av ett 0,4 1,2 m tjockt lager bestående av siltig finsand med inslag av lera samt grövre sand. Under detta lager återfinns ett 3,5 7,5 m tjockt lerlager ovan ett tunt friktionslager på berg. 4.2 Hydrogeologi Ingen hydrogeologisk undersökning har utförts. Sidan 8 (18)

Grundvattenrör har dock installerats i två borrhål, 17GS01 och 17GS07, utöver detta har även grundvattnet mätts i de punkter där skruvborrningar utförts. För punkternas läge i plan, se Bilaga 3. Resultatet av grundvattenmätningar vid fältundersökningen visas i Tabell 4-1. Grundvattennivåerna var vid mättillfället något varierande och relativt ytliga. För stabila värden bör ytterligare avläsningar göras i samband med detaljprojekteringen. Notera även att grundvattennivåer kan variera med bl.a årstider. Tabell 4-1. Grundvattennivåer i grundvattenrör och borrhål vid fältundersökningar geoteknik. Grundvattenrör 17GS01 (GV-rör) 0,41 17GS07 (GV-rör) 0,20 Djup [m u.my.] Borrhål 17GS01 (borrhål) 0,4 17GS03 (borrhål) 0,5 17GS05 (borrhål) 0,8 17GS06 (borrhål) 0,7 17GS07 (borrhål) 0,4 17GS09 (borrhål) 1,0 5 Geotekniska egenskaper 5.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Schaktarbeten skall utföras enligt geoteknisk kategori 3 (GK 3) där schaktdjupen blir större än 3 meter i lera respektive 1,5 meter i silt/sand. Vid schaktdjup grundare än 3 m i lera respektive 1,5 i silt/sand samt att schakten sker i ovan grundvatten nivån kan geoteknisk kategori 2 (GK2) tillämpas. 5.2 Densitet, naturlig vattenkvot och sensitivitet Densiteten är utvärderad från utförd kolvprovtagning. Den valda densiteten är 1,8 t/m 3 under mulljorden. Sensitiviteten har endast utvärderats från kolvprovtagning i en punkt, se Figur 5-1. Resultaten visar att den siltiga leran (punkt 17SG07) klassas som högsensitiv till kvick (30 < St < 50). Enligt MUR Geoteknik har leran ett högt siltinnehåll, vilket kan ha försvårat utvärderingen med avseende på sensitivitet. Den naturliga vattenkvoten varierar mellan 26 51 % beroende på i vilket lager man befinner sig i, se Bilaga 1 och 2. Sidan 9 (18)

Djup [m] Grap nr Uppdragsnummer Version 0,0 1 10 Sensitivitet 100 1000 1,0 2,0 Mellansensitiv Högsensitiv Kvick Sensitivitet 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 Figur 5-1. Uppmätt sensitiviteten enligt utförda provtagningar. Resultat från nu utförda undersökningar. 5.3 Friktionsvinkel och E-modul Friktionsvinkel samt elasticitetsmodul för jordlagret bestående av silt och finsand har tagits fram enligt TK Geo 13 och sätts till 28 respektive 4 MPa. Dessa värden är något högre för silt men samtidigt något lägre för sand. Detta värde väljs då det varken är ren silt eller ren sand utan en variation av båda jordarna. 5.4 Skjuvhållfasthet Odränerade parametrar Den utvärderade okorrigerade skjuvhållfastheten i området gäller för leran. Utvärderingen av CPT sonderingar har utförts med Conrad. Utvärderingen av kolvprovtagningen har utförts med fallkonsförsök. Enligt gjorda utvärderingar dras slutsatsen att skjuvhållfastheten ökar med ca 1 kpa mot djupet, se Figur 5-2. Sidan 10 (18)

DJup [m] Grap nr Uppdragsnummer Version 0 Skjuvhållfasthet [kpa] 0 10 20 30 40 50 60 17GS10 1 17GS01 2 17GS07 3 4 17GS07 - Rutinundersökning Antagen dimensionerande skjuvhållfasthet 5 6 7 8 9 10 Figur 5-2. Utvärderad skjuvhållfasthet i leran utifrån utförda sonderingar. 6 Geotekniska beräkningar 6.1 Sättningar Ett diagram har ställts upp för att se över sättningssituationen i punkt 17GS07. Detta visar leran är överkonsoliderad en bit ner i lerskiktet. Krypsättningar uppkommer i leran om effektivspänningen överstiger 0,8*σ c (vilket innebär 0,8 multiplicerat med förkonsolideringstrycket). Vid sättningsberäkningar skall utvärderat M från laboratorieundersökningarna användas. Då belastningarna överstiger 0,8*σ c skall ML användas istället. Sidan 11 (18)

Djup [m] Grap nr Uppdragsnummer Version Vertikalspänningen och 0,8*förkonsolideringstrycket presenteras i Figur 6-1. Där ses att förkonsolideringstrycket är relativt konstant mot djupet. 0 Spänning, σ [kpa] 0 10 20 30 40 50 60 70 1 0,8*σ'c 2 σ'v 3 4 5 6 7 8 9 Figur 6-1. Spänningssituationen i jorden i 17GS07. Överslagsberäkningar har gjorts med avseende på sättningar och rekommendationer av möjligt utfyllnad presenteras nedan. Område H1 (söder om befintlig byggnad): Mot bakgrund av beskrivna jordlager och att lerskiktet varierar i tjocklek är en uppfyllnad upp till 1 m acceptabelt. Område H2 (sydost om befintlig byggnad): Marken uppvisar inga stora lermäktigheter varvid uppfyllnad kan ske upp till 2 meter Sidan 12 (18)

Område H3 (norr om befintlig byggnad): Delområdet uppvisar en sättningskänslig lera som kan komma att sätta sig ca 5 cm vid uppfyllnader om 1 m. Uppfyllnadens höjd bör begränsas till 0,5 m. 6.2 Stabilitet Område H En bedömning av nuläget för befintlig bäckfåra med tillhörande slänt kan utföras med hjälp av programmet Vianova Geosuite. Säkerheten mot skred vid sektion B-B (se Bilaga 3), ligger på säkerhetsfaktorn Fc = 1,65 och då har vi räknat med en överlast på 15 kpa. Stabiliteten är med andra ord godtagbar under förutsättning att överlasten ej överskrider 15 kpa. Markytan ligger på ca +16. Bäckfårans botten har antagits ligga på nivån +14,3. Bäckfåran innehåller inget vatten, dvs den går tom. Dimensionerande skjuvhållfasthet är enligt MUR Geoteknik ca 12 kpa på nivån 2 meter under markytan. En överlast om 15 kpa har medräknats som ett verkligt belastningsfall under exploatering. Med dessa antaganden fås att bäckfåran vid sektion B-B har en säkerhet mot odränerat brott på Fc = 1,65 vilket anses vara godtagbar. Skall större laster brukas behöver marken förstärkas med pålar eller med Kalkcementpelare. Slänten mot bäckfåran klassificeras i nuläget, utan överlast, som stabil. Leran i punkt 17GS07 (inom område H) har efter utvärdering visat sig vara högsensitiv-kvick under 5 m, vilket gör att området är särskilt känsligt för vibrationer. Detta bör tas i beaktande i samband med exploateringen och grundläggningsarbetet för byggnaderna och övriga anläggningsarbeten i närområdet till bäckfåran. 7 Bergteknik En häll- och sprickkartering har utförts inom planområdet med syfte att skapa en översiktlig bild av bergstabiliteten (inklusive risk för blocknedfall) inför detaljplan. Karteringen genomfördes den 23 augusti 2017 av Geosigma AB och 14 lokaler undersöktes med avseende på bergarter och spricksystem (se bilaga 1 för undersökningslokalernas läge). Redovisning av kartering återfinns i MUR (Markteknisk undersökningsrapport, 2017, Geosigma AB, Grap 17091 Version: 1.1). Inmätning av sprickor och strukturers orientering utfördes med en Silvakompass enligt högerhandsregeln och redovisas som strykning/stupning (strike/dip). En översiktlig stabilitetsanalys grundad på uppmätta sprickriktningar med avseende på eventuella framtida bergsslänter inom planområdet utfördes därefter. 7.1 Bergtekniska förutsättningar Planområdet består till stor del av hällområden och berg i dagen. Berghällar och bergsslänter har översiktligt karterats där berg i dagen förekommer. Hällområdena är delvis svåråtkomliga på grund av vegetation, befintlig bebyggelse och höjdskillnader. 7.1.1 Planområdets berggrund Bergarterna inom planområdet var vid fältbesöket något svårbedömda då bergytorna är vittrade och täckta av lavar och mossor. Dock bedöms berggrunden inom planområdet Sidan 13 (18)

domineras av granit som delvis uppvisar porfyrisktextur. Vid fältbesöket noterades även förekomst av sedimentådergnejs. Figur 7-1. T.v. Granit med porfyrisk textur och t.h. sedimentådergnejs 7.1.2 Sprickförhållanden Resultatet från sprickkarteringen har analyserats med hjälp av polpunktsanalys som erhållits med programmet DIPS från Rocscience. Fördelningen på sprickorna och dess orientering framgår av stereoplott i Figur 7-2. En sammanställning av identifierade sprickgrupper från sprick- och hällkarteringen redovisas också i Tabell 7-1 nedan. Underordnat förekommer slumpvis sprickor med avvikande orientering. Samtliga sprickor som noterades i fält har råa ytor och ingen förekomst av sprickmineral som kan skapa glidytor. Figur 7-2. De karterade sprickorna redovisade i polplott med huvudsprickplan Sidan 14 (18)

Dd Grap nr Uppdragsnummer Version Tabell 7-1. Identifierade sprickgrupper Sprickgrupp Strykning Stupning Kommentarer 1 (1m) 208±26 66±18 En stor grupp sprickor som stupar åt sydöst med en varierande lutning. Sprickorna stryker åt sydsydväst. Sprickorna är råa och inga sprickmineral noterades i fält. 2 (2m) 120±8 61±38 En grupp sprickor som stupar åt sydväst med mycket varierande lutning. Sprickorna stryker i sydöstlig riktning. Sprickytorna är råa och inga sprickmineral noterades i fält. 3 (3m) 304±4 54±6 En sprickgrupp som stupar åt nordöst och stryker i nordvästlig riktning. Sprickytorna är råa och inga sprickmineral noterades i fält. 7.2 Översiktlig bedömning av befintliga bergsslänter Inom planområdet är majoriteten av bergsslänterna naturliga. De är av varierande lutning, från flacka hällområden till branta bergsslänter, men är naturligt avrundade och bedöms i dagsläget stabila. Längs vägen som löper genom planområdet finns bergsslänter som är sprängda eller spräckta. Dessa bergsslänter bedöms i dagsläget till största del stabila. Enstaka block bedöms behöva rensas, se figur 4-3. Inom området förekommer blockfält. Dessa bedöms i dagsläget stabila men vid byggnation i direkt närhet kan rensning behöva utföras. Figur 7-3. Block intill väg 7.3 Stabilitetsanalys av bergsslänter 7.3.1 Brottmekanismer De brottmekanismer som kan förväntas är: a) Kilbrott, dvs. utfall av bergblock avgränsade av sprickytor med ogynnsam orientering i förhållande till slänten. Blocket kan glida ut från slänten längs något av sprickplanen eller längs båda (skärningslinjen). Sidan 15 (18)

b) plant brott, som innebär att berg glider ur slänten längs sprickplan (glidyta) som är orienterad parallellt slänten. Kan uppstå då sprickans stupning är flackare än släntlutningen. c) stjälpning av skivor, som avgränsas av sprickplan som är orienterade parallellt med, men som stupar brant in mot slänten. 7.3.2 Utvärdering av släntstabilitet Uppmätta huvudsprickriktningar inom planområdet bedöms vara gynnsamma för släntstabiliteten. 7.4 Bergschakt Vid detaljprojektering av bergsschakter bör stabiliteten i första hand säkerställas genom att skapa naturligt stabila slänter i samråd med bergsakkunnig. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt att säkra slänternas stabilitet genom att förankra enstaka block genom så kallad selektiv bultning. Läge, riktning på bultarna och typ av bult bestäms av bergsakkunnig. 7.5 Grundläggning av byggnad på berg Generellt bedöms sprickriktningar och sprickornas egenskaper (råa och inga sprickmineral som skapar glidytor) skapa goda förutsättningar för grundläggning av byggnad på berg. Förutsättningarna för grundläggning av byggnad på berg kan påverkas av bland annat tänkta laster, närhet till slänt osv. Vid detaljprojektering ska därför bedömning av bergsakkunnig göras. 7.6 Radon I berggrunden finns naturligt radioaktiva ämnen (uran och torium) som vilka när de sönderfaller kan ge upphov till radon (gas) och radondöttrar. Även kalium, K-40, ger ett bidrag till den dos man får från gammastrålningen. Undersökning av platsspecifik radonförekomst har inte utförts inom ramen av detta uppdrag. Bedömningen i innevarande PM grundar sig istället på; översiktsplanen för Lysekils kommun (2006) samt flyggeofysiska kartor från SGU (Sveriges geologiska undersökning). I översiktsplanen för Lysekils kommun (2006) regleras radon enligt följande: Mark som består av bohusgranit räknas som högradon mark. Mark som består av den gråa gnejs som dominerar på södra sidan om Gullmarn ska betraktas som normalradon mark. Flyggeofysik utförd av SGU tyder på att halterna av uran, torium och kalium är förhöjda i området. Baserat på bergartsbedömning inom planområdet bedöms berggrunden klassas som normaltill högradonmark. Det rekommenderas därför att bygga med radonssäkert utförande (Clavensjö B och Åkerblom B, 2004). En platsspecifik mätning rekommenderas vid detaljprojektering i det fall man väljer att ej bygga radonsäkert. 8 Slutsatser/Rekommendationer 8.1 Geoteknik De jordlager som återfinns inom område A-G är mycket grunda, uppskattningsvis 0-1 meter. Dessa förutsätts schaktas bort vid grundläggning och inverkar då inte på stabiliteten. Sidan 16 (18)

Inom område H återfinns lera i den nedre delen av jordlagerföljden i samtliga undersökningspunkter. Lerlagret är av varierande mäktighet cirka 4-9 meter. I punkt 17GS07 inom område H1 uppvisar leran egenskaper som tyder på att leran är högsensitiv kvick. Särskilt stor försiktighet bör tas vid vibrationsskapande arbeten. Slänten mot bäckfåran klassificeras i nuläget, utan överlast, som stabil. Stabiliteten vid sektion B-B (Bilaga 3) är godtagbar under förutsättning att överlasten ej överskrider 15 kpa. Sektion B-B har en säkerhet mot odränerat brott på Fc = 1,65. Skall större laster brukas behöver marken förstärkas med pålar eller med Kalkcementpelare. Lermäktigheterna i område H1 är så pass stora att byggnader inom detta delområde bör pålas. Om uppfyllnad inom område H1 planeras överstiga nivåer rekommenderade i detta PM (se kap 7.1) ska utredning utföras av sakkunnig geotekniker. Inom område H2 och H3 kan grundläggning ske med platta på mark eller längsgående sulor, dock ska detta ske i samråd med sakkunnig geotekniker. 8.2 Bergteknik Uppmäta sprickriktningar och sprickornas egenskaper bedöms skapa gynnsamma förutsättningar för släntstabilitet och grundläggning av byggnad på berg. De lösa block som noterades inom det tänkta planområdet bedöms inte utgöra någon risk för människor och byggnader under rådande förutsättningar men bör rensas eller säkras vid exploatering av planområdet. Vid detaljprojektering av bergschakt och grundläggning av byggnad på berg ska bergsakkunnig göra en bedömning anpassad efter de förutsättningar som anges i detaljprojekteringen. Byggnader rekommenderas att uppföras radonsäkert. Gammamätning på plats bör genomföras om lägre åtgärdsgrad planeras (t.ex radonskyddande åtgärder). 9 Referenser Översiktsplan 2006, Lysekils kommun Planbeskrivning. Detaljplan för Bostäder vid Stätten Gård EVENSÅS 1:6 m.fl. Fiskebäckskil, Lysekils kommun. 2017-05-22 SGI (9 mars 2016) Hämtad: 31 augusti 2017 från: http://www.swedgeo.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/granskning-ochremisser/planarenden/detaljplan/ Sveriges geologiska undersökning (SGU), Kartgeneratorn. Berggrund och flyggeofysik. Markteknisk undersökningsrapport, Geosigma AB (2017). Geoteknisk utredning, Evensås. Grap 17091 version 1.1. Clavensjö B och Åkerblom G, Radonboken: förebyggande åtgärder i nya byggnader (2004). Formas, Stockholm. Bilagor Bilaga 1 - Situationsplan med lokalernas placering Sidan 17 (18)

Bilaga 2 - Plankarta med områdesindelning Bilaga 3 Plankarta med provpunkter Geoteknik Sidan 18 (18)