Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Laga kraft 2017-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE Antagandehandling Utökat planförfarande

2 (18) Handlingar Till planen finns följande handlingar: - Planbeskrivning - Plankarta med bestämmelser - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande - Behovsbedömning - Fastighetsförteckning (inte på internet) Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att expandera befintliga industriområdet i anslutning till Långsele tätort genom att skapa planberedskap för etableringar av verksamheter. Målsättningen är att tillåta olika typer verksamheter så att området bättre kan anpassas efter hur behovet på marknaden ser ut. De verksamheter som kan tillåtas i detaljplanen ska ha en begränsad omgivningspåverkan för att inte störa skolor och boenden i omgivningen. Planen möjliggör framföra allt nya etableringar med fokus på verksamheter som är energi- och ytkrävande. Del av befintligt industriområde får ändrad användning, från industri till verksamhetsområde. I planområdets sydvästra del, ingår även en fastighet som idag är planlagd som handelsträdgård. Fastigheten föreslås få användningen verksamhetsområde för småindustri, handel och kontor. Förenlig med 3, 4 och 5 kap MB Planförslaget bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap i Miljöbalken. Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och föranleder därför inte krav på en särskild miljödömning för planen. En särskild behovsbedömning är gjord och finns bifogad planhandlingarna. PLANDATA Läge och areal Området ligger strax norr om Långsele samhälle, mellan väg 952 och stambanan genom övre Norrland. I norr avgränsas området av en kraftledning och i söder av en äng mot bostadsområden och Faxälven. På platsen finns redan nu två större industribyggnader och en transformatorstation. De två befintliga industribyggnaderna, som ingick i planprogrammet, ingår inte i planförslaget. För dessa två byggnader kommer gällande detaljplan att kvarstå. Planområdets area är ca 55 hektar.

3 (18) Kartan visar planen avgränsning med det mindre verksamhetsområdet i den syvästra delen. Markägoförhållanden Sollefteå kommun äger till största delen marken inom planområdet. Hamre 4:176 och 4:186 i planområdets sydvästra del som i planförslaget föreslås till verksamhetsområde för småindustri, handel och kontor ägs av privatpersoner. Inom planområdet finns fastigheten Hamre 3:61 som ägs av E.ON Elnät på vilken det finns en transformatoranläggning. Inom området finns samfälligheten Hamre s:1 som berör vägen och Stordiket. Sollefteå kommun samt ett tiotal övriga markägare ingår i samfälligheten. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunala beslut Beslut att påbörja planprocess togs av kommunfullmäktige i oktober 2014. Översiktsplan I Sollefteå kommuns översiktsplan antagen 2017-08-28 av kommunfullmäktige, är planområdet utpekat utvecklingsområde för energi- och ytkrävande verksamheter. Planprogram För detaljplanen har ett planprogram upprättats.

4 (18) Detaljplan För del av området gäller två detaljplaner, Hamre industriområde, fastställd 1973-02-13 och Del av Hamre 4:118, Handelsträdgård antagen 1987-09-28. Detaljplaneprocessens olika steg redovisas nedan, där arbetet med den här detaljplanen nu är i antagandeskede. PROGRAMSKEDE SAMRÅDSSKEDE GRANSKNINGSSKEDE ANTAGANDESKEDE Program- Program- Plan- Plan- Plan- Granskning Färdigt Antagande Laga förslag samråd förslag samråd förslag planförslag Kraft Behovsbedömning Detaljplanen utförs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900, SFS 2014:900). Nedan karta på nuvarande utsträckning av detaljplaner i det aktuella området. Utsnitt ur nuvarande detaljplan för Hamre industriområde

5 (18) Riksintressen Inom planområdet eller i dess direkta anslutning finns inga riskintressen. Öster om planområdet passerar stambanan som är en järnväg av riksintresse. Rennäring Området är inte av riksintresse men tillhör samebyn Ohredahkes vinterland. Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning Enligt plan- och bygglagen (PBL 4:34) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. Enligt andra stycket, samma lag och paragraf, anges att även bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap. skall tillämpas om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. Någon särskild miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats för detaljplanen eftersom den inte bedöms leda till en betydande påverkan på miljön, hälsan eller naturresurser. En särskild behovsbedömning är gjord och finns bifogad planhandlingarna. Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och föranleder därför inte krav på en särskild miljöbedömning av planen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Miljökvalitetsnormer Området ligger i närhet till vattenförekomsten Faxälven SE 701081-156758, som i Vattenmyndighetens vattendatabas VISS tillhör kategorin Kraftigt modifierade vatten (KMV). På denna sträcka av Faxälven, mellan Hjälta kraftverk och utloppet i Ångermanälven, leds vattnet i en drygt 6 km lång tunnel. Den gällande miljökvalitetsnormen är God ekologisk potential till 2021 och God kemisk ytvattenstatus till 2015. Nuvarande status är Otillfredsställande ekologisk potential och God kemisk status om kvicksilver räknas bort. Skälen till att kvalitén vad gäller de ekologiska faktorerna bedöms som otillfredsställande, hör främst ihop med vattenkraftens inverkan på parametar som kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim. Det sätt som användningen av området skulle kunna påverka den aktuella vattenförekomsten, är genom avledande av dagvatten från anläggningen. Påverkan skulle då röra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen God kemisk ytvattenstatus. Bedömningen är att framtida dagvattenhanteringen till följs av genomförande av detaljplanen kommer inte att påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten. Vattendraget Lägerbäcken/Stordiket som avvattnar området norr om detaljplaneområdet är inte klassad som en vattenförekomst av Vattenmyndigheten och omfattas därför inte av någon miljökvalitetsnorm.

6 (18) Nuvarande markanvändning Området är redan delvis detaljplanerat för industriändamål men marken utgörs till största delen av åkermark samt delvis av skogsmark. Långsele skola använder skogsområdet regelbundet i sin undervisning där eleverna studerar olika trädslag och kan se spår av olika djur. Övrig trädbevuxen mark finns mestadels längs områdets åkerdiken. Ingen äldre skog finns i området. Åkermarken är utarrenderad till olika privatpersoner som delvis har jordbruksstöd. Området korsar av ett antal elledningar, både luftledningar och markförlagda, som det finns ledningsrätter för. Naturmiljö En naturinventering utfördes sommaren 2015 för området kring Stordiket och av det centrala skogspartiet inom föreslaget planområde. Områdena har genomsökts okulärt och en lista har gjorts över noterade växter vid inventeringstillfället. Hela området synes tidigare ha varit odlingsmark, även barrskogspartiet som utgörs av en ca 50-årig skog. Floran indikerar ingen kalkpåverkan och består av arter man kan förvänta sig här på markgrund av finsediment och relativt kväverik miljö. Inga rödlistade arter har noterats varken inom det avgränsade inventeringsområdet eller utefter Stordiket. Jordbruksmark Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk, enligt miljöbalken 3 kap 4. Kommunens bedömning vid denna planläggning är att området har unika förutsättningar för en etablering av ytkrävande verksamheter som exempelvis datorhallar. Området är sedan tidigare delvis planlagt som industrimark och infrastrukturen gällande elförsörjning för denna verksamhet är till stora delar redan utbyggt i området. Kommunens har studerat andra alternativa placeringar inom kommunen för verksamhetsetableringar så som exempelvis datorhallar men inte funnit annat område med lika goda förutsättningar. Kommunens bedömning är att mellan en avvägning att bevara åkermarken eller skapa möjligheter för en stor etablering av ny verksamhet är det ett väsentligt samhällsintresse och viktigt för kommunens framtid att skapa möjligheter för en etablering av ny verksamhet.. Flygbild som visar planområdet från söder.

7 (18) Karta som visar de kommunägda markområden som är utarrenderade. Kultur Historia Området är en del av gammal kulturbygd, finns rikligt med forntida bosättningar utmed älvarnas stränder (varav två ca 600 meter från planområdet) och de bördiga strandängarna har brukats för odling sen järnåldern (ca 500 fkr). Ungefär 550 meter från planområdet ligger Långsele kyrka, den nuvarande är uppförd 1828 men ersatte en stenkyrka från 1500-talet. Den ersatte i sin tur ersatte en äldre träkyrka med okänd ålder, det finns en kyrkogrund ca 130 m söder om den befintliga kyrkan. Det finns en hemmansägare nedtecknad i Hamre i slutet av 1500-talet, hundra år senare finns 5 hemman och dess ägare dokumenterade. Hela dalgången fungerade som bondesamhälle med odling, jakt och fiske som huvudsakliga inkomstkällor. Stambanan genom övre Norrland byggdes 1883-1894 och Långsele tätort blev en knutpunkt för järnvägstrafiken. Det aktuella planområdet avgränsas i öster av stambanan. Kulturmiljöprogram Mittemot planområdet i väster ligger Hamre by och Långsele kyrka som är utpekade i Sollefteå kommuns program för Kulturmiljövården. Då byggnaderna är tydligt avskilda från planområdet både av väg 952 och de befintliga industribyggnaderna bedöms inte detaljplanen medföra någon påverkan på det utpekade kulturmiljöområdet. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning som behandlar översiktliga förutsättningar avseende geoteknik och grundvatten har genomförts. Generellt sett kan grundläggning av byggnader ske med kantförstyvad platta eller sulor på ett dränerande och kapillärbrytande lager av makadam. Utredning är endast översiktlig och innan något bygge påbörjas inom planområdet bör en geotekniker rådfrågas för att bedöma om kompletterande undersökningar krävs för att kunna dimensionera grundläggning av planerad byggnad/anläggning.

8 (18) Förorenad mark Markundersökningar har gjort i område där misstanke funnits för föroreningar på ett mindre område, beläget strax söder om Stordiket, som används som upplagsplats för förorenade jordmassor. Utförda undersökningar har omfattat analys av alifater, aromater, PaH och metaller. Då samtliga analysresultat från de undersökta provpunkterna understiger Naturvårdsverkets gränsvärden för KM (Känslig Markanvändning) bedöms det inte finnas några kända risker för den planerade användningen (industrimark) av området. De påträffade halterna av Glyfosat och AMPA innebär inte heller några hälso- eller miljörisker. Med avseende på den samlade bedömningen av de analyser som gjorts anses det inte nödvändigt med några kompletterande miljötekniska markundersökningar. I övrigt finns inga tidigare uppgifter beträffande förorenad mark i området. Området utgörs av tidigare oexploaterad mark varför risken för förorenad mark bedöms som mycket liten. Radon Enligt en översiktlig utredning av markradonförhållandena i kommunen, bedöms risken för förhöjda radonhalterna vara liten i både berggrund och lösa jordarter i stort sett i hela kommunen. Prover tagna inom Sollefteå kommun påvisar normalriskområde, vilket innebär att grundläggning av byggnader skall ske med radonskyddat utförande. Fornlämningar På fastigheterna finns inga kända fornminnen, det finns inte heller några kända fornminnen på angränsande fastigheter som kan påverkas av åtgärden. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Alla arbeten inom fornminnesområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Bebyggelse inom planområdet Den enda bebyggelse som finns inom planområdet är en transformatoranläggning. Bebyggelse utanför planområdet I anslutning till planområdet finns två industribyggnader där det tidigare bedrivits tillverkning av bromsband, verksamheten upphörde 2009. Båda fastigheterna som byggnaderna står på är numera i privat ägo och används för olika verksamheter. Flygbilden visar den blå byggnaden och den gula byggnaden.

9 (18) Ny bebyggelse inom planområdet Planförslaget innebär en möjlig exploatering av området. Riktlinjen är att tillåta olika typer verksamheter så att området bättre kan anpassas efter hur behovet på marknaden ser ut. De verksamheter som kan tillåtas i detaljplanen, ska ha en begränsad omgivningspåverkan för att inte störa skolor och boenden i omgivningen. Detaljplanen kommer att ge byggrätter för större byggnader som exempelvis serverhallar på totalt 12 hektar. Högsta tillåtna byggnadshöjd som tillåts är 40 meter. Illustrerade byggnader på plankartan redovisar den maximala utbyggnad som planen tillåter. Ett område i den norra delen av planen av avsatt för teknisk anläggning. Då planen inte exakt slår fast byggnadernas utformning och placering är det en fråga som kommer att hanteras i markanvisningsavtal samt i bygglovsprövningen. Med hänsyn till omkringliggande bostadsbebyggelse har byggrätten placerats i centrala delen av planområdet med minsta avstånd på ca 270 meter till bostadsbebyggelsen. Arbetsplatser En full utbyggnad av verksamheter inom planområdet uppskattas generera 300-400 arbetstillfällen. Bedömningen görs utifrån exempel på verksamhetsetableringar gällande datahallar i landet. Offentlig service Lokal service finns i Långsele centrum, belägen ca 1.5 km söder om planområdet. Förskola och grundskola ligger i närheten. Tillgänglighet Plan- och bygglagens krav på tillgänglighet kommer att tillgodoses vid bygglovsprövningen. Utomhusmiljön ska vara tillgänglig för rörelsehindrade både då det gäller lutningar och markbeläggning. Strandskydd Strax nordost om planområdet rinner Lägerbäcken som mynnar i Stordiket i planområdet norra del som passerar området i väst- östlig riktning och mynnar i Faxälven. Stordiket är inte en naturlig bäck utan en grävd avledning av Lägerbäcken som tidigare hade en sträckning väster om planområdet. Stordiket omfattas av strandskydd. För att ny bebyggelse skall kunna uppföras krävs upphävande av strandskyddet inom detaljplaneområdet. Strandskyddet föreslås upphävas inom hela planområdet. Särskilt skäl för upphävandet är att marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. (MB 7 kap 18c punkt 5). Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger därför, enligt kommunens uppfattning, tyngre än strandskyddsintresset.

10 (18) Fotona visar Stordiket som sträcker sig genom planområdet norra del i väst-östlig riktning Flygbild över planområdet med illustrerade datorhallar. Höjden på de två hallarna i mitten är 40 meter och de två yttersta 20 meter. Illustration visar vy från villaområdet söder om planområdet. Avståndet är 340 meter.

11 (18) Vy på norra sidan av illustrerade byggnader. Vy från östra sidan. Den befintliga gula industribyggnadens skymtar i bildkant. Landskapsbild En exploatering av området kommer att förändra landskapet. Stora ytor tas i anspråk för anläggande av byggnader men även tillhörande kör- och parkeringsytor. Lokalt kommer en exploatering att innebära en stor påverkan på landskapsbilden då exploateringen kommer att synas från närbelägna vägar och kringliggande bebyggelse. Området är flackt med delvis högvuxen skogsvegetation som har en viss döljande förmåga.

12 (18) Biltrafik Området har från trafiksynpunkt ett bra läge då väg 952 passerar förbi området vilket ger goda möjligheter för trafikförsörjning till och från området. Från väg 952 finns för närvarande två avfarter in i området. En i norra delen som leder bara in i området men den sydligaste används för trafik som skall vidare till fiskodlingen, boende och kraftverksdammen. Den nya detaljplanen föranleder ingen ny avfart från väg 952 men en ändrad sträckning av den enskilda vägen inom planområdet för att skapa en större sammanhängande byggrätt. Parkering Parkeringsytor för ny verksamhet kommer att anordnas inom kvartersmarken. Kollektivtrafik På väg 952 intill planområdet passerar landsortsbussar och skolskjutsbussar. Gång- och cykeltrafik För närvarande planeras en GC-väg från matbutiken i Långsele fram till skolan. I ett längre perspektiv kan det vara lämpligt att se över en förlängning av denna fram till arbetsplatser inom Hamre verksamhetsområde. STÖRNINGAR Buller Vid driften av verksamheter inom planomredet ska inga bullerstörningar uppstå för närliggande bebyggelse. Lämplig placering och utformning av fläktar och dylikt kommer att hanteras i bygglovskedet. Verksamheten ska klara villkor för industribuller. För störningar som förekommer under själva byggskedet tillämpas regler om buller som ges ut av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. Elektromagnetiska fält Elektriska fält alstras av spänning i en kraftledning och mäts i Volt per meter (V/m). Strömmen i kraftledningen orsakar ett magnetiskt fält som mäts i Tesla, vanligtvis μt. Elektriska och magnetiska fält avtar snabbt med avståndet till kraftledningen. Det finns för närvarvarande inga svenska lagar eller gränsvärden för acceptabla fältstyrkor. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut har tillsammans utarbetat en vägledning för att utgöra stöd för beslutsfattare i frågor om hälsorisker och elektromagnetiska fält. Myndigheterna rekommenderar en försiktighetsprincip som går ut på att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. Inga människor ska enligt bedömningarna permanent komma att vistas inom ca 50 meter från kraftledningar och transformatorstationer varför inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Ytterligare åtgärder beträffande elektromagnetiska fält bedöms därför inte nödvändiga.

13 (18) Vibrationer I Banverkets skrift Buller och vibrationer från spårbunden trafik, Dnr S02-4235/SA60 anges 0,4 mm/s som riktvärde för högsta tillåten vibrationsnivå, vid nybyggnation av bana eller bostäder. För verksamhetsområden accepteras normalt högre nivåer. I befintliga bebyggelseområden vid befintlig järnväg accepteras högre vibrationsnivåer än de nivåer som gäller vid nybyggnad. Då avståndet mellan ny bebyggelse och järnvägen kommer att överstiga 150 meter bör inga vibrationsproblem uppstå. Farligt gods Transport av farligt gods sker på järnvägen öster om planområdet och kan även ske på väg väster om planområdet. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på vagnar för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RID systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. Riskanalys Det finns styrande dokument i form av lagar och förordningar (plan- och bygglagen, miljöbalken m.fl.) som anger att riskanalys eller motsvarande ska genomföras. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut riktlinjer på området som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang, och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Länsstyrelsen har tagit fram Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods som vägledning för riskhantering i detaljplaneprocessen. I dokumentet anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en led med farligt gods. Närmaste avstånd mellan planområdet och järnvägsspårets mitt överstiger 50 meter. Med hänsyn till järnvägen och risker med farliga transporter har detaljplanen utformats så avståndet mellan järnvägen och närmaste byggrätt överstiger 150 meter, vilket innebär att ingen riskanalys behöver tas fram. Mellan väg 952, väster om planområdet, och närmaste byggrätt inom planområdet är avståndet 40 meter. Skyltad hastighet på väg 952 förbi planområdet är delvis 50 km/h och delvis 70 km/h. Trafikmängden är 510 fordon per dygn. Eftersom avståndet mellan vägkant och planområdet är 40 meter är bedömningen att inga riskreducerade åtgärder krävs avseende riskexponering från väg 952.

14 (18) TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Det finns kommunalt vatten och avlopp framdraget till området och det finns goda möjligheter att kunna koppla kommande verksamheter till detta ledningssystem. Anslutningsavgifter tas ut enligt kommunens gällande taxa. Dagvatten Befintligt område består i huvudsak av öppen mark där dagvatten delvis infiltreras i marken och delvis avleds i öppna diken söderut mot Faxälven. Viss avvattning sker även mot Stordiken i norra delen av planområdet. Beräkningar på dagvattenmänger från takytor på fullt utbyggnad av planen har utförts. Totala byggrätten är 120 000 kvm. Beräkningarna visar att högsta dagvattenflöde från takytorna kommer att vara ungefär 2700 liter per sekund. Detta är i direkt anslutning till området och minska ju längre ju längre ifrån man kommer. Flöde är uträknat enligt den rationella metoden, Svenskt vattens publiktiaton P 110. Följande antagen är gjorda: Återkomsttid på 10, enligt rekommendation för industriområde. 10 minuters regnvaraktiget Avrinningskoefficient på 0.9, enligt rekommendation för norra Norrland. Klimatfaktor på 1.10, enligt rekommendation för norra Norrland.

15 (18) Val av diken och dimensionering av ledningar bör vidare utredas inför detaljprojektering men oavsett val av diken går det kapacitetsmässigt lösa omhändertagandet och avledningen av dagvattnet inom området. Öppna diken är att föredra före ledningar. Den beräknade mängden dagvatten är möjligt att omhändertas med ett antal öppna diken. Dagvattnet kommer att avledas mot Faxälven via det sanka området i södra delen av planområdet, i detaljplanen avsatt som naturområde. Det kan bli aktuellt att viss avvattning även sker via Stordiket, Rent dagvatten från tak och grönytor får inte blandas med eventuellt förorenat dagvatten från större kör- och parkeringsytor. Dagvatten från trafikerade ytor där halten av oljeföroreningar inte kan anses vara obetydlig ska behandlas med oljeavskiljning. Utformingen av dagvattnets omhändertagande och eventuell oljeavskiljning ska dimensioneras och projekteras i detalj när definitiv layout för byggnader och hårdgjorda ytor är framtagen. Dagvattenhanteringen som verksamheten kan medföra, ger möjligheter att kunna skapa en vacker och kreativ naturmiljö mot de boende i söder. Förutom dagvatten kan det bli aktuellt att hantera kylvatten vilket gör att ett antal dammar mm kommer kunna skapas. I den här skapade miljön går det att göra unika förutsättningar för flora och fauna i så kallade kreotoper, det vill säga konstgjorda boendemiljöer för olika växter och djur. Slutlig dagvattenlösning granskas och hanteras i bygglovsprövningen. Fotot visar det sankta området i söder som är utlagd som naturområdet för omhändertagande av dagvattnet.

16 (18) Elförsörjning Lokaliseringen är unik i Sverige eftersom det finns två kringliggande kraftnät med 400 kv ledningar som tillsammans bidrar till en otroligt driftssäker placering med så kallad redundans. Redundansen innebär att om det ena kraftnätet skulle gå ner så fungerar fortfarande det andra och energiförsörjningen till de kommande verksamheterna inte kommer att påverkas. Strax norr om planområdet sträcker sig en 130 kv kraftledning ut från Hjälta kraftverk. Utrymme finns för att placera ytterligare en kraftledning mellan den befintliga ledningen och planområdet. Diagonalt över planområet går idag en 40 kv regionsnätsledning parallellt med en 10 kv lokalnätslednings. 40 kv-ledningen övergår i markförlagd kabel i sydvästra delen. Ledningsrätt förelägger för 40 kv-ledningen samt delar av 10 kv- ledningar. Utöver detta finns också ett antal 10 kv luftledningar, 10 kv markkablar, 0.4 kv luftledningar samt markkablar. Ledningshavare är E.ON. Inom planområdet finns en 40 kv transformatiostation. Vid nyetableringar i området uppkommer behov av uppförande av nya tekniska anläggningar. Läget för ny anläggning är fastställt i detaljplanen. Bredband Finns goda möjligheter att lösa inom området. Konsekvenser av planens genomförande Sker ingen exploatering av området kommer de kommunala markområdena att fortsatt vara utarrenderade och brukade som de är nu. En etablering av det slaget som planen möjliggör kommer att skapa nya jobb vilket ger underlag för nya bostäder, utökad service och förbättrad kollektivtrafik. Den stora konsekvensen av planen är en stor förändring av landskapsbilden. En fullt ut exploatering av planen kommer att förändra landskapsbilden i området då planen medger en byggnadshöjd på 40 meter för stora delar av byggrätten. Hur stor påverkan blir är helt avhängt på hur höga de nya byggnaderna kommer att bli. När det exempelvis kommer till tidigare byggda datorhallar i Sverige har dessa inte överstigit 29 meters bygghöjd. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen hanteras med utökat planförfarande. Tidplanen är preliminär. 2017 Maj September Oktober Samråd under tre veckor Granskning av planförslaget Detaljplanen godkänns och antas av kommunfullmäktige

17 ( ) Dnr Genomförandetid Genomförandetiden är fem år. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras utan att fastighetsägare har rätt till ersättning. Fastighetsrättsliga frågor Utbyggnad enligt planen kommer att medföra förändringar i fastighet och för samfällighet inom området. Fastighetsbildning ska genomföras på frivillig basis. Kommunen äger till största delen marken inom området. Nya fastigheter kommer att ske genom avstyckning. Förändringar kommer att ske gällande gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3, då en genomförande av planen medför en ny sträckning för väg inom planområdet. Hamre ga:3 kommer därmed att behöva omprövas i en lantmäteriförrättning (en anläggningsförrättning). Andelstalen kommer att förändras då det kommer att ingå nya fastigheter genom exploateringen av området. Hur fastighetsindelningen kommer att bli och vilka fastigheter som kommer att ingå i gemensamhetsanläggningen får hanteras i framtida fastighetsförrättningar. Detta regleras via avtal mellan berörda parter. Angående anläggningsförrättningar där så pass många fastigheter berörs kan det vara svårt att få till avtal. Om inte sakägarna kan komma överens om fördelningen av förrättningskostnaderna kommer Lantmäteriet besluta att förrättningskostnaderna ska fördelas mellan de deltagande fastigheterna enligt reglerna i anläggningslagen. Ersättning ska även betalas för markintrånget på den fastighet som belastas av gemensamhetsanläggningens nya sträckning. Det gäller under förutsättning att ägaren till denna fastighet inte medger att någon ersättning inte ska betalas Kommunen har med stöd av detaljplanen rätt att lösa in den allmänna platsmarken. Fastighetsägarna har rätt att kräva att kommunen ska lösa in marken. Marken värderas utifrån de regler som finns i expropriationslagens 4 kap., vilket innebär att ersättning ska utgå med fastigheternas marknadsvärdeminskning med ett påslag med 25 %. Vid en fastighetsreglering kan reglerna i 6 kap. 6 fastighetsbildningslagen dock innebära att någon ersättning inte ska betalas alls om marknadsvärdet är tillräckligt litet. Om gemensamhetsanläggning minskas i omfattning betalas ersättning enligt gällande regler i anläggningslagen. Nätstationer och allmänna ledningar bör säkras med ledningsrätt. Arrende Åkermarken är utarrenderad till olika privatpersoner. Arrendeavtalen gäller årsvis och kommer att sägas upp om marken kommer att exploateras enligt detaljplanen. Sker ingen exploatering kommer arrendeavtalen att fortsätta gälla. Planekonomi Sollefteå kommun bekostar framtagandet av detaljplanen. Planavgift kommer att tas ut vid framtida bygglov/bygganmälan.

18 ( ) Tekniska frågor och ansvarsfördelning Inom planområdet finns vatten-, avlopps- och dagvattenledningar samt elledningar för vilka det inte lagts ut några u-områden för eller område för allmännyttiga luftledningar. Vid en exploatering av området kommer behov uppstå av omläggningar eller andra förändringar av befintliga anläggningar. Dessa kostnader ska via avtal regleras mellan ledningsinnehavare och exploatör. Grundprincipen är att exploatören bekostar dessa kostnader. Vid förändringar av ledningar ska dessa säkerställas med ledningsrätter. Kommunen samordnar genomförandefrågor vad gäller markköp, markförsäljning, ansökan om fastighetsbildning, markreglering och övriga avtal. Vägen som korsar planområdet föreslås ha enskilt huvudmannaskap då kommunen bedömer att vägen inte har ett så stort allmänt intresse så kommunen ska ha huvudmannaskapet. Kostnaden för byggande av ny väg bekostas av exploatör. Tekniska utredningar Eventuella kompletterande utredningar inför en exploatering av området bekostas av exploatör. Detta förslag till detaljplan har upprättats av miljö- och byggenheten, Sollefteå kommun