Samrådsunderlag Anslutning Fjällboheden

Samrådsunderlag Anslutning Fjällboheden UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 OM NÄTKONECESSION LINJE 36 kv AVSEENDE ANSLUTNING AV FJÄLLBOHEDENS VINDKRAFTSPARK (SKELLEFTEÅ KOMMUN) TILL ELNÄTET 2016 09 19

Innehåll Inledning... 2 Bakgrund och syfte... 2 Koncessionsansökan... 2 Lokalisering... 3 Alternativ, utformning och utförande... 3 Sträckningsalternativ... 3 Utförandealternativ... 4 Luftledning... 4 Markkabelalternativ... 5 Nollalternativ... 5 Områdesbeskrivning... 5 Landskap... 5 Kulturlämningar... 6 Markanvändning och Rennäring... 6 Bebyggelse... 6 Våtmarksområden... 6 Förutsedd miljöpåverkan... 7 Landskap... 7 Natur och kulturmiljövärden... 7 Rennäring och markanvändning... 7 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet... 7 Rekreation och friluftsliv... 8 Våtmarker och sumpskogar... 8 Fortsatt arbete... 8 Tidplan... 8 Synpunkter och frågor... 9 Bilagor... 9 1

Inledning Bakgrund och syfte Skellefteå kraft Elnät AB (fortsatt benämnt Skellefteå Kraft) planerar att uppföra en 36 kvkraftledning för att ansluta den tillståndsgivna vindkraftsparken i Fjällboheden till elnätet. Företaget Fjällboheden Vind AB (fd Gothia Vind 11 AB) erhöll miljötillstånd av miljöprövningsdelegationen 2014 04 04 och tillståndet har även vunnit laga kraft 2014 05 09. För att vindkraftsparken ska kunna leverera el till elnätet måste en kraftledningsförbindelse byggas och för en sådan krävs koncession (tillstånd) enligt ellagen 1. Skellefteå kraft har därför för avsikt att söka koncession för att kunna uppföra denna kraftledning. Som en del i denna ansökningsprocess skall samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken hållas och detta dokument utgör ett underlag för detta. Skellefteå kraft har tidigare gått ut med samrådsunderlag avseende detta ärende. I detta tidigare underlag presenterades olika dragningsförslag där en 36 kv kraftledning byggds och dras ut till en 130 kv kraftledning (vilken driftas av Vattenfall) som idag löper i sydväst nordostlig riktning någon kilometer väster om vindparken. Den föreslagna ledningen skulle därefter dras parallellt med 130 kvledningen ner till en transformatorstation i Rengård. Under samrådsprocessen framkom att en bättre lösning istället kan vara att bygga en transformatorstation i direkt anslutning till 130 kv ledningen och därmed undvika parallellgående ledningar ner till Rengård. Under processen framkom även att ett av de föreslagna alternativen bör dras längre in i vindkraftparken. De nya dragningsförslagen presenteras i längre fram i detta underlag och de innebär att flertalet av de fastigheter som tidigare berördes av projektet ej längre gör det men också att ett fåtal fastigheter som tidigare inte var berörda, nu kan komma att beröras med de nya förslagen. Skellefteå kraft väljer därför att gå ut med ett nytt samråd till följd av dessa ändringsförslag. Länsstyrelsen har i beslut daterat 2013 11 05 angett att verksamheten inte kan antas ha en betydande miljöpåverkan vilket i enlighet med 6 kap 4 punkt 1, innebär att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten samt de enskilda som kan antas vara särskilt berörda. Skellefteå kraft har därför för avsikt att samråda avseende de föreslagna kraftledningsstråken med berörda fastighetsägare, ägare med särskild rätt, Mausjaur sameby samt länsstyrelse och kommun. Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen (Ei) som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och karta. Som en del i den ansökningsprocessen behöver samråd utföras i enlighet med 6 kap 4 i miljöbalken. Syftet med samrådet är informera om projektet samt ge sakägare möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Detta dokument utgör ett samrådsunderlag för denna process. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft vill ansöka om hos Lantmäteriet. 1 Ellagen (1997:857) 2

Lokalisering Fjällbohedens vindkraftspark är planerad att byggas ca 10 km öster om tätorten Jörn i Skellefteå kommun i närheten av byn Östra Jörnsmarken i enlighet med gällande miljötillstånd. Det aktuella utredningsområdet för den nya kraftledningen finns i anslutning till detta och sträcker sig i två alternativ mot väster till en befintlig 130 kv kraftledning, se kartor i figur 1 och 2. Ledningen kommer, beroende på val av sträckning, bli mellan ca 2 och 2,5 km lång. Även placeringen av transformatorstationen kommer att påverkas av val av sträckning. Notera att de angivna utredningskorridorerna är betydligt bredare än det område som ledningen i slutändan kommer att kräva. Figur 1 Översiktskarta men utredningsområde för den nya kraftledningen Alternativ, utformning och utförande Sträckningsalternativ I figur 2 presenteras ett utredningsområde som inkluderar två möjliga sträckningar. Dessa sträckningar kan utföras som antingen luftlednings eller markkabelalternativ. Det innebär att fyra olika alternativ presenteras i underlaget. 1. Södra alternativet (röd sträckning) som luftledning: Detta alternativ innebär en luftledning byggs från en anslutningspunkt befintlig väg i vindkraftsparken och dras därefter väster ut i fri terräng i ca 2,5 km till 130 kv kraftledningen där en transformatorstation uppförs 2. Norra alternativet (blå sträckning) som luftledning: Detta alternativ innebär att en luftledning byggs från en anslutningspunkt vindkraftsparkens nordvästra del och dras därefter i 1,2 km fram till 3

130 kv kraftledningen och dras därefter parallellt med denna i ca 1 km söder ut till en befintlig skogsbilväg där sedan en transformatorstation avses uppföras. 3. Södra alternativet (röd sträckning) som markkabel: Detta alternativ innebär samma sträckning som luftledningen i alternativ 1 (med samma anslutningspunkter) men att dragningen istället görs som markkabel. 4. Norra alternativet (blå sträckning) som markkabel: Detta alternativ innebär samma sträckning som luftledningen i alternativ 2 (med samma anslutningspunkter) men att dragningen precis som i alternativ 3 istället görs som markkabel. Figur 2 Sträckningsalternativ, Norra (blå) samt Södra (Röd). De föreslagna sträckningarna kan bestå av antingen luftledning eller som ett markkabelalternativ. Utförandealternativ Luftledning Kraftledningen föreslås byggas med trä, stål eller komposit eller med en kombination av ovanstående. Stolphöjden kan variera mellan ca 25 30 meter beroende på val av stolptyp, förläggningsalternativ och terräng. Spannet mellan stolparna kan variera mellan 200 och 300 meter utmed sträckningen beroende på terräng och stolpval, vilket möjliggör en anpassning av stolplägen i förhållande till omgivningen. Längre spann kräver att högre stolpar används. Ledningsgatan för aktuell ledning i ny sträckning blir cirka 26 40 meter bred beroende på val av stolpalternativ, det vill säga cirka 13 20 meter på ömse sidor av ledningen mitt. Kraftledningsgatan för den idag befintliga ledningen är cirka 50 meter bred vilken kan komma breddas ytterligare med upp till cirka 35 meter vid parallellgång. 4

Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena. Markkabelalternativ Skellefteå Kraft har inför samrådet utrett ett förslag för markförlagd kabel som också presenteras i översikt i figur 2. Både luftledning och markkabel föreslås gå inom samma utredningsstråk. Avverkning sker innan grävarbetena startar. Markkabeln förläggs huvudsakligen i öppet schakt, på ett djup av ca 1 1,2 meter. Under byggtiden krävs ett arbetsområde om totalt ca 15 20 meter inklusive det befintliga vägområdet för maskiner och uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel sker kontinuerligt så att avsnitt för avsnitt grävs upp och återfylls. Detta alternativ ger pga. topografin och markförhållanden omfattande markarbeten vid nedgrävning av markkabeln, sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer samt utdikning av våtmarker. Eftersom markkabeln inte följer befintlig väg krävs också att nya vägar byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid markarbetet. Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. att 36 kv ledningen inte byggs. Nollalternativet i detta fall innebär att den tillståndsgivna vindkraftsparken inte kan anslutas till stamnätet via Skellefteå kraft. Detta medför att vindkraftsparken inte kan anslutas till stamnätet. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparken inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Även framtida vindkraftsetableringar i ledningens närområde påverkas, då möjligheten att distribuera förnybar elkraft till elmarknaden saknas om föreslagen kraftledning inte byggs. När etablering uteblir medför detta att arbetstillfällen går förlorade i och med att verksamheten uteblir. Områdesbeskrivning Landskap Det område som berörs av den föreslagna kraftledningen är dominerat av barrskog som till stor del består av produktionsskog, med inslag av myrmark. Närområdet är präglat av en torvtäkt som är belägen norr om utredningskorridorerna och hela området kommer att till stor del präglas av den planerade vindkraftsparken. Ett stråk av sumpskogar påverkas till viss del av de olika föreslagna ledningssträckningarna. Men i övrigt så saknar landskapet tydliga landmärken. Inga områden av riksintresse för t.ex. kulturmiljövården, naturvård eller friluftsliv berörs. Inte heller några nyckelbiotoper som är utpekande av skogvårdstyrelen bedöms att påverkas av den nya ledningen. Se figur 3 5

Kulturlämningar Tre kulturlämningar finns angivna inom de två utredningsstråken. I det nedre stråkets östra del finns ett odlingssröse och längre västerut längs linjen finns en tjärdal. I närheten av den angivna anslutningspunkten för det övre området finns ett Rågångsröse angivet. Placeringen av kulturminneslämningarna finns angiven i figur 3. Markanvändning och Rennäring Förutom vindkraftsparken så dominerar skogsbruket markanvändningen inom området. Norr om utredningsområdet finns en torvtäkt. Området är i stort tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär och svampplockning och som strövområden. Utredningsstråken ligger inom Mausjaure samebys gränser. En beskrivning av hur samebyn nyttjar området kommer att ges i MKBn. Bebyggelse De fastigheter som berörs att projektet utgörs främst av skogfastigheter, ingen bebyggelse finns i anslutning till utredningsstråken. En karta med berörda fastigheter finns i bilaga 2. Våtmarksområden Inom en mindre del av utredningsområdet ligger ett våtmarksområde (Mörttjärnsmyran) med klass 4. Inom det övre utredningsområdet finns ett våtmarksområde med vissa naturvärden klass 3. Figur 3 Våtmarker, sumpskogar samt kulturminneslämningar i anslutning till utredningskorridorerna 6

Förutsedd miljöpåverkan Generellt har utredningsstråken planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt. Detta görs utifrån uppgifter i nationella databaser, utförda inventeringar samt utifrån den information som framkommer vid samrådet. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt för vald ledningssträckning, liksom motivering av val av utredningsstråk. Landskap Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I alternativet med markkabel blir påverkan på landskapet något mindre än med stolpalternativet. Påverkan på marken blir dock större. Natur och kulturmiljövärden Utredningsstråken har så långt möjligt planerats för att minimera intrånget i kända naturmiljöintressen som Natura 2000 områden, eller andra skyddsvärda om. Markarbetet blir mer omfattande i markkabelalternativet jämfört med luftledning, vilket medför större risk för påverkan på exempelvis våtmarker och vattendrag som måste korsas, samt vid eventuell sprängning av berg. I den MKB som ska bifogas ansökan om nätkoncession kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. En beskrivning av kända naturvärden inklusive en beskrivning av fågellivet kommer att bifogas den slutgiltiga MKBn Rennäring och markanvändning Effekten för rennäringen från kraftledningsdragningar är ofta kumulativ, d.v.s. kraftledningen i sig behöver inte innebär så stor påverkan men tillsammans med många andra infrastrukturprojekt kan påverkan bli betydligt större. Lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden när det gäller rennäringen. Synpunkter från samrådet med samebyn hanteras i MKB. Ny ledningsgata eller markkabelgata innebär ett intrång i framförallt skogsmark som måste hållas trädfri, men bedöms inte försvåra det pågående skogs eller jordbruket i området. Intrång kommer att ersättas. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Kraftledningar som uppförs orsakar elektromagnetiska fält som kan påverka omgivningen. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. Elektromagnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av det elektromagensetiska fältet). Eftersom inga bostads eller fritidshus finns belägna i anslutning till ledningen är risken för påverkan från kraftlednings magnetfält ytterst begränsad. 7

Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor, med eller utan luftledning, i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Känslan av orördhet kan minska. Vid parallellgång med befintlig ledning tillkommer ingen påverkan i orörda delar av utbredningsområdet, däremot ökar ledningsgatans bredd. Ledning i nysträckning, även med ett markkabelalternativ, tillför en ny struktur i tidigare delar av området. Områdets värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv bedöms inte att påverkas i någon omfattning av betydelse för något av alternativen. Våtmarker och sumpskogar Samtliga presenterade alternativ innebär viss påverkan på områden med våtmarker eller sumpskogar. Det norra alternativet tangerar till en våtmark som finns utpekad i länsstyrelsen våtmarksinventering (klass 4). Anläggande av markkabel innebär ett mindre markanspråk i driftskede jämfört med luftledning, men medför mer omfattande markarbeten längs hela sträckningen under arbetstiden. Korsande av ett antal bäckar kan med markkabel innebära också en stor risk för påverkan i förläggningsskedet. Därtill kan det komma att krävas sprängningsarbeten om ledningens ska läggas i ett område där ytligt berg förekommer. En markkabel kräver också att en väg förläggs i anslutning till kabeln. Luftledningsalternativet innebär en mindre påverkan på markmiljön men innebär istället att mer skog måste avverkas då ledningsgatan måste göras bredare i det fallet. Fortsatt arbete Efter det skriftliga samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse. Denna redogörelse kommer att innehålla synpunkter som inkommit både vid detta samråd samt från de tidigare. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de eventuella nya synpunkter som kommit in. MKBn kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. De viktigaste frågorna i MKBn är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur och kulturmiljö, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftstid kommer att beskrivas. Se bilaga 1 som visar en preliminär innehållsförteckning till MKBn. Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten i form av t.ex. inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (staknings eller förundersökningstillstånd). Skellefteå Kraft kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan arbetena påbörjas. Tidplan Ansökan om koncession för linje är planerad att lämnas in under hösten 2016. Givet att koncession ges för kraftledningen så kommer byggnationen påbörjas i samband med att byggnationen för vindkraftsparken påbörjas vilket preliminärt beräknas ske under 2018. 8

Synpunkter och frågor Detta samrådsunderlag går ut till de personer, organisationer,myndigheter med flera som kan anses vara särsiklt beörda av projektet. En fullständig lista bifogas i bilaga 3. Underlaget kommer dessutom finnas tillgängligt via Skellefteå Krafts hemsida. Det är av stor vikt för Skellefteå Kraft AB att få in synpunkter på de föreslagna sträckningarna för att projektet ska kunna utformas på ett så bra sätt som möjligt. Även om detta är ett nytt samrådsunderlag så kommer givetvis relevanta synpunkter som inkommit vid tidiagre samråd att fortsatt beaktas och redovisas i den slutgiltiga MKBn För frågor och synpunkter kring projektet, kontakta Erik Spinnel, Miljösamordnare,Skellefteå Kraft Elnät. Vi ser gärna att eventuella synpunkter inkommer senast den 7 oktober 2016 Kontaktuppgifter Erik Spinnel Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 93180 Skellefteå Tel: 0910 772765, Mob: 070 2187266 Email: erik.spinnel@skekraft.se Bilagor Bilaga 1 Preliminär innehållsförteckning till MKB Bilaga 2 Fastighetskarta Bilaga 3 Utskickslista samrådsunderlag 9