FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Relevanta dokument
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Don t worry and don t know

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentalisering och smärta

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Mentalisering Att leka med verkligheten

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Mentaliseringsbaserad terapi

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Rätten att uttrycka sig fritt

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge


Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

MBT och gruppbehandling

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

- Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Om autism information för föräldrar

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Plan mot kränkande behandling för Krossens förskola 2018/19

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Mentalisering och borderline

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

När är det lagom hett?

Scouternas gemensamma program

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Mentaliseringsutveckling i samspel och lek

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Kojans förskola 2016/17

MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Psykoterapeutisk teknik 5

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Arbetsplan för Ängen,

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Vantörs Familjedaghem

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Transkript:

FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler

Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger separata föräldra- respektive barnsamtal Terapi Inledande besök föräldrar med barn, fokus presenteras. Därefter dela upp sig Ytterligare 11 separata föräldra- respektive barnsamtal. Eventuellt avsluta tillsammans sista delen av sista besöket. Efter gång sex och efter sista besöket träffas båda terapeuterna och föräldrarna. (Detta faller bort om det är en terapeut som har både föräldra- och barnkontakten) Uppföljningssamtal efter 6 månader, både gemensam och separat del

Mål med Mentaliseringsbaserad behandling generellt: Att förbättra och stabilisera patientens mentaliseringsförmåga I mentaliseringsbaserat föräldraarbete: Att förbättra föräldrarnas förmåga avseende parental reflective functioning (Slade) Fokus på barnet mentaliseringsstimulerande

Mentalisering i terapeutiskt arbete Mentaliseringsbaserat arbete handlar mer om behandlarens attityd till processen än om teknik Systematisering kontra empati

Mentalisering i terapeutiskt arbete, forts Mentalisering växer bäst i en trygg anknytningssituation Mentalisering leder till mentalisering och ickementalisering till icke-mentalisering

Föräldraarbete Skapande av ett lekutrymme Holding the parent in mind Mentalizing education Terapeuten är en modell för hur man kan ha en reflekterande hållning Förmedla nyfikenhet på barnets upplevelser Koppla ihop och skapa länkar mellan känslor och beteende hos barnet Skapa länkar mellan förälderns mentala tillstånd och barnets. Terapeuten är icke-vetande (experthållning psykisk ekvivalens) Terapeuten är aktiv Terapeuten hejdar föräldrarna vid oklarheter och söker klarhet (för att undvika låtsasläge)

Föräldraarbete, forts Terapeuten är en modell för hur man kan ha en reflekterande hållning, forts Terapeuten är uppmärksam på sprickor i alliansen och försöker reparera så fort de uppstår. Terapeuten bör erkänna uppenbara misstag för föräldrarna. Terapeuten svarar på frågor förutsatt att de är rimliga Terapeuten är öppen och tydlig med vad han känner Arbeta på en nivå som föräldern klarar

Reflekterande/mentaliseringsbaserat föräldraarbete är inte: individualterapi för föräldern parterapi för föräldrapar Fokus på relationen förälder-barn Familjeterapi

Prementaliserande tillstånd och motöverföringsreaktioner Pretend mode Uttråkad Det patienten uttrycker upplevs trivialt Upplever att man kopplat in autopiloten Ingen adekvat känslomässig kontakt Teleologiskt tänkande Önskan att göra något Göra listor Föreslå strategier och handlingsplaner Ge praktiska råd Psykisk ekvivalens Känna sig förbryllad Känna sig förvirrad Överdrivet nickande Inte veta vad man ska säga Känna sig arg/irriterad på patienten

Interventioner som påverkar mentalisering Stimulerar mentalisering Nyfiket, frågande förhållningssätt Erbjuda en trygg situation som stimulerar patientens undersökande av egna och andras mentala tillstånd Ett lagom tempererat emotionellt klimat Speglande och responsivt förhållningssätt Enkla och raka interventioner Upprätthålland av en balans mellan patientens undersökande av egna mentala tillstånd och av andras Engagera patienten i att se samspel och självupplevelser ur flera olika perspektiv Vara öppen med när man inte vet vad man ska säga eller göra och försöka få med patienten i att föra processen framåt

Interventioner som påverkar mentalisering, forts Stimulerar mentalisering, forts. Arbete med överföringen här och nu Bekräfta patientens upplevelse innan ett annat perspektiv förs in. Utmanande av patientens ogrundade antaganden om dina attityder, känslor eller åsikter Användande av omdömesfull self-disclosure avseende samspelet med patienten Berätta för patienten om dina tankar för att ge dem möjlighet att korrigera feltolkningar Var öppen med dina misslyckanden när det gäller att mentalisera och bemöda dig om att förstå missförstånden Erkänn och ta ansvar för misstag och försök reda ut hur dessa bidrar till patientens reaktioner

Interventioner som påverkar mentalisering, forts Motverkar mentalisering Strävan mot att framstå som duktig, brilliant och insiktsfull Göra komplicerade, längre interventioner Delta i utdraget resonerande i pretend mode Attribuera känslor, intentioner, etc., utifrån teoretiska antaganden, utan grundad koppling till situationen Presentera dina funderingar om patienten som sanningar eller med säkerhet Överdrivet fokus på innehåll snarare än process Beskriva patientens upplevelser utifrån generella mönster istället för att undersöka och förstå grunden för upplevelsen mer i detalj

Interventioner som påverkar mentalisering, forts Motverkar mentalisering, forts Använda överföringen för att undersöka hur tidigare beteende omedvetet upprepar sig Tillåta utdragna tystnader Uppmuntra fria associationer och fantasier om dig som terapeut Reagera på patienten med starka omarkerade känslouttryck

A: Varför blev du så besviken, tror du? B: Jag vet inte A: Men jag tycker det låter som att du blev besviken för att du hade planerat något som hon tycker är roligt, att hon skulle bli glad, och sedan vägrade hon. B: Jo, det är klart, det kändes inte bra. A: Fast samtidigt verkade du förstå att något hänt på dagis. Du försökte verkligen ta reda på vad det kunde vara. B: Jo, hon brukar ju älska att hälsa på farmor, men igår var det som om hon var inställd på att bråka. Har det hänt något, att hon inte fått vara med sin bästis Lisa så kan det ju bli så. A: Så ni tog det lugnt hemma istället, såg på barnprogrammet på TV tillsammans och sedan läste du för henne som hon tycker så mycket om. Hon blev glad och du blev också gladare. B: Jo