La rande som professionellt uppdrag (8,5 hp)

Kursbeskrivning La rande som professionellt uppdrag (8,5 hp) Kurskod: DIK200 Provkod: TEN1, SEM1 Kursansvarig hans.melkersson@edu.su.se Kursadministratör Erik Dahl erik.dahl@edu.su.se Lärare på kursen hans.melkersson@edu.su.se Innehåll 1. Kursens syfte... 2 1.1 Förväntade studieresultat... 2 2. Kursens innehåll... 2 2.1 Undervisning... 2 3. Litteraturlista... 3 3.1 Obligatorisk litteratur... 3 Övriga resurser, referenslitteratur, lästips... 4 Skolhistoria... 5 4. Att hitta... 5 4.1 Lärplattform... 5 4.2 Campus... 5 5. Former för undervisning och lärande... 5 5.1 Seminarium... 5 5.2 Föreläsning... 6 6. Uppgifter... 6 6.1 Läsning... 6 6.2. Blogg (grupp-uppgift)... 6 6.3 Fallstudie (enskild uppgift)... 6 6.3.1 Preliminär arbetsgång: Fallstudie... 6 6.4 Fallstudiens slutgiltiga form, individuell skriftlig uppgift... 7 7. Stöd för att hantera text och undvika plagiat... 7 8. Övrig information... 7 8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd... 7 8.2 Språkstöd - Språkverkstaden... 8 9. Examination... 8 9.1 Betygsgrundande del, A-F:... 8 9.2 Övriga kurskrav, G-U:... 8 9.3 Datum för examinationer... 8 9.4 Betygskriterier... 8 9.4.1 Betygskriterier individuell skriftlig rapport... 9 9.4.2 Betygskriterier för fallstudien... 10 Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54 106 91 Stockholm www.edu.su.se

1. Kursens syfte Kursen Lärande som professionellt uppdrag är en introduktion till ämnet pedagogik och till begreppet lärande. I kursen studeras begreppet lärande ur ett antal olika teoretiska perspektiv, dess möjligheter och begränsningar, såväl inom pedagogisk/didaktisk tillämpning som i stöd för pedagogisk analys och förklaring av lärandesituationer. I kursen behandlas lärarens uppdrag och skolans styrdokument. Kursen ger också inblick i skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. I kursen studeras begreppet lärande ur ett antal centrala teoretiska perspektiv men även hur lärande kan komma till uttryck i såväl formella som informella sammanhang. Olika metaforer för lärande som exempelvis beteendeförändring, kunskapskonstruktion, förändrat deltagande, handlande och kommunikation bearbetas och diskuteras. Kursen ger möjligheter att analysera lärande i relation till dagens pågående digitalisering och teknikutveckling samt med stöd av olika teoretiska perspektiv beskriva och förklara lärande som process. I kursen ingår att diskutera hur begreppet lärande på olika sätt och ur olika perspektiv använts för att beskriva och förklara kunskapsbildning, förändring eller identitet. 1.1 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Urskilja, beskriva och jämföra huvudlinjerna och centrala begrepp i olika teorier om lärande och undervisning. Använda teoretiska begrepp från kursen för analys av lärande och undervisning i olika situationer. Att med utgångspunkt i teoretiska begrepp i kursen analysera observationsdata i en vald lärsituation och presentera resultaten. Använda teorier om lärande som redskap för kritisk granskning av lärarens profession, uppdrag, styrdokument och det pedagogiska ledarskapets villkor. Diskutera skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. 2. Kursens innehåll Nedan återfinns en planering för kursens seminarier, aktuellt tema och läsanvisningar. Ett separat schema för tider och salar finner du via schema.su.se, sök på kursens kod (DIK200), eller följ denna länk. Eventuella schemaändringar aviseras via kursens lärplattform. 2.1 Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och enskilt arbete. Vecka Aktivitet Litteratur Lärare v. 43 Introduktion Seminarium 1: Föreläsning Introduktion till ämnet pedagogik En introduktion till begreppet lärande, ur ett historiskt perspektiv. Kurspresentation, arbetsformer och gruppindelning (Gr. 1 och 2 samt redaktioner ). Om läsning, fallstudie och andra uppgifter. Seminarium 2: Teorier om lärande Under detta seminarium kommer vi att göra en överflygning över området Säljö (2015) kap 1 Broady (1986/2011) Säljö (2015) kap 2, 3, Säljö (2011) Vygotskij (1978) Skinner (2013)

3 olika perspektiv på lärande, alltså en orientering över sätt att tala om, förklara eller beskriva lärande. Ett antal olika teoretiska perspektiv på lärande diskuteras med målet att se till olika positioner och relationer inom ett vetenskapligt, pedagogiskt fält. Detta seminarium skall handla om det pedagogiska fältet. Uppgiften Fallstudie introduceras. v. 45 Mot en tillämpning Seminarium 3: Föreläsning Pedagogisk teori som stöd för analys Föreläsningen tar upp olika aspekter på pedagogisk analys och introducerar bland annat verksamhetsteori som en struktur för analys och design för forskning. Fallstudiens olika delar diskuteras. v. 49 Att utveckla sin fallstudie Seminarium 4: Under detta seminarium diskuterar vi arbetet med fallstudien, olika aspekter på metod, analys och möjligheter att dra slutsatser. Vi diskuterar olika svårigheter och dilemman med studier av detta slag, om etik och hederlighet i v. 2 12/1 forskning. Seminarium 5: Under detta seminarium diskuterar vi arbetet med fallstudien, olika aspekter på metod, analys och möjligheter att dra slutsatser. Seminarium 6: Under detta seminarium diskuterar vi arbetet med fallstudien, olika aspekter på metod, analys och möjligheter att dra slutsatser. Seminarium 7: Peer Review Under detta seminarium redovisas arbetet med fallstudien i form av en peer review, där delar av fallstudien redovisas i en sammanfattande text där studiens syfte, metod samt slutsatser redovisas. Inlämning av komplett fallstudie Piaget (2006) Säljö (2015) kap 5, 6, 7 Fangen (2005) Kap 1-5 Kursens litteratur Thornberg (2013) Fangen (2005) Kap 6-10 Kursens litteratur Kursens litteratur Fallstudien lämnas i Lärplattform före kl 16:00 3. Litteraturlista 3.1 Obligatorisk litteratur (Titlar med * finns i lärplattform, pdf-kopia) * Broady, Donald (1986/2011). Pedagogik som praktisk teori. Last updated 11 Aug 2011. I: Kunskapens villkor. En antologi om vetenskapsteori och samhällsvetenskap (red. S. Selander), Studentlitteratur,

4 Lund, (1986). s.105 115. [Elektronisk resurs: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-86- pedprakt.htm]. Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malm: Liber AB. (298 s.) Piaget, J. (2006 eller annat årtal). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (S. 7-123, 152-168. Ca 132 s.) Skinner, B. F. (2013). Undervisningsteknologi. Stockholm: Studentlitteratur AB. (211s.) Säljö, Roger. (2015). Lärande en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups (172 s.) * Säljö, Roger. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20(3), 67-82. (Ca 15 s.) Finns tillgänglig via tidsskriftens hemsida. https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-ochdemokrati/2011/nr-3/roger-saljo---kontext-och-manskliga-samspel---ett-sociokulturellt-perspektiv-palarande.pdf Thornberg, Robert. (2013). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber AB. (S. 8-137). * Vygotskij, Lev. S (1978). Interaction Between Learning and Development. In Gauvain & Col (Eds.) Readings on the Development of Children. New York: Scientific American Books. S. 34-40. Vygotskij, Lev. S (2006).Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. (Förord, Kap 6-7, ca 200 s.) (Under kursen kommer kortare artiklar att tillkomma, dessa kommer att finnas i lärplattform som pdf-kopia.) Övriga resurser, referenslitteratur, lästips. *Engeström, Yrjö (1991). Non scolae sed vitae discimus: Toward overcoming the encapsulation of school learning. Learning and Instruction, Vol 1, s. 243-259. Pergamon Press. [Elektronisk resurs, Lärplattform/Filsamling/Kurslitteratur/] * Engeström, Yrjö (2000). Activity theory as a framework for analyzing and redesigning work [Electronic version]. I: ERGONOMICS, 2000, VOL. 43, NO. 7, 960 974 * Engeström, Yrjö. (2001). Expansive learning at work: Toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and Work, Vol. 14, No. 1, s.133-156 * Engeström, Yrjö och Kerosuo, Hannele (2007). From workplace learning to inter-organizational learning and back: the contribution of activity theory. Journal of Workplace Learning, Vol. 19 Iss: 6, pp.336 342. [Elektroniskt resurs, http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.1108/13665620710777084] *Engeström, Yrjö och Mwanza, Daisy (2005). Managing content in e-learning environments. British Journal of Educational Technology; May2005, Vol. 36 Issue 3, p453-463, 11p. [Elektronisk resurs http://web.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=6608d1db-cbee-44c1-ab21- fd33a71e2bfc%40sessionmgr112&vid=2&hid=123] Inspelad intervju med Yrjö Engeström, Samtal med Yrjö Engeström. [Elektronisk resurs http://sok.uraccess.se.ezp.sub.su.se/play/101284] [[[Troligen ej tillgänglig längre)]]] [/LCumH6Q4XKc] * Engeström, Yrjö (2011). From design experiments to formative interventions. Theory & Psychology October 2011 21:598-628. [Elektronisk resurs, http://tap.sagepub.com/content/21/5/598] * Hrastinski, S. (2013). Tre typer av närvaro. I: Hrastinski, S. (2013). Nätbaserad utbildning: en introduktion. (2. uppl.) Lund: Student (Utdrag, 8 s.) [Elektronisk resurs, Lärplattform] * Mohamed, Ali. (2013). Apputveckling: En studie av motsättningar mellan design- och användningspraktiker ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Student paper). Stockholms universitet. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:653824/fulltext01.pdf * Linderoth, Jonas (2006). Bland gnomer och nattalver. Pedagogiska magasinet, 2006-08-23, 23.00. [Elektronisk resurs www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2006/08/24/bland-gnomer-nattalver ] Linderoth, Jonas (2007). Datorspelandets dynamik: Lekar och roller i en digital kultur. Stockholm: Student Phillips, D.C. och Soltis, F. Jonas. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Student

5 SOU 2015:28 Gör Sverige i framtiden digital kompetens. (Valda delar, kap 4, 5, ca 100 s.) Säljö, Roger (2005). Lärande & Kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Skolhistoria Hartman, Sven. (2012). Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur och Kultur. Larsson, Esbjörn och Westberg, Johannes. (RED) (2015). Utbildningshistoria. Lund: Student 4. Att hitta 4.1 Lärplattform (Länk till Canvas-sida) Studentsupport IPD: studentsupport@it.su.se 08-674 70 10. 4.2 Campus Undervisningssalarna ligger alla inom Campus Frescati. Institutionen för pedagogik och didaktik ligger norr om Frescatihallen, bakom Naturhistoriska riksmuseet, på Frescativägen 54, se bild. Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider och lokalanvisning till föreläsningar och seminarier genom att gå in på schema: https://schema.su.se/. Sök på kurskod: DIK200. Ni kan även ladda ned Stockholms universitets app: Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för lokalanvisning och uppdateringar om schemaändringar. Föreläsningar och seminariesalar ligger till största delen på Institutionen för pedagogik och didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe eller i Geovetenskapens hus (U-huset). Guide till att hitta i huset Frescativägen 54: Se på bilden ovan av huset vid Frescativägen 54. Två huskroppar, en kortare som går åt öster, det är Huskropp 1. Den längre huskroppen åt väster blir Huskropp 2. Numren på salar och rum börjar med [huskropp]+[våning]+[rum/sal]. Entréplanet ligger på våning 4, alltså ligger sal 2403 på entréplanet (2403), i huskropp 2 (2403). 5. Former för undervisning och lärande I kursen används formerna seminarium, föreläsning (introduktion samt fördjupning), samt individuellt arbete. 5.1 Seminarium Seminarier omfattar tre timmar per tillfälle och har som mål att introducera, utveckla och diskutera det innehåll som presenteras i kursen. Under seminarier presenteras ibland kortare dialogföreläsningar som en inledning till ett område eller frågeställning. Seminarieserien inleds med ett historiskt perspektiv på lärande, går vidare över på tre dominerande teoretiska områden för att till sist fokusera på pedagogisk teori och dess möjligheter att beskriva, förklara och problematisera en aktivitet sett ur ett lärandeperspektiv.

6 Med seminariearbete avses arbete före, under och efter seminariet: Före seminariet: Du bidrar till diskussionen genom att skriva anteckningar och noter om vad du anser viktigt, intressant eller funderar på när du läser anvisad text (se läsanvisning) till respektive seminarium. Under seminariet: Aktiviteterna under seminarierna kommer att variera. En del av diskussionen tar sin utgångspunkt i era seminarietexter, målet blir att förtydliga, nyansera, sortera (kategorisera) och på annat sätt bearbeta aktuellt tema och frågeställning. Efter seminariet: Reflektioner på läst text, hänvisning till (referenser eller refererande text) kursens litteratur, kopplingar till andra områden eller diskussioner. Fundera över hur din egen text kan utvecklas efter erfarenheter gjorda vid seminariet. Närvaro vid seminarier är obligatorisk, vid frånvaro lämnas komplettering enligt lärares anvisning. 5.2 Föreläsning Under kursen ges två föreläsningar, en introducerande föreläsning med utgångspunkt i en historisk aspekt på läraren, läraryrket och dess utveckling mot en profession. Den andra föreläsningen ämnar fördjupa diskussionen om pedagogikens möjligheter att beskriva, förklara och beforska lärande som aktivitet. 6. Uppgifter 6.1 Läsning I kursen ingår en hel del text att läsa, det är viktigt att du kommer igång med läsning tidigt i kursen och att du deltar i gruppens diskussioner under seminarier om innehåll och de frågor som uppstår. 6.2. Blogg (grupp-uppgift) Under kursen ansvarar varje grupp, redaktion, för en blogg där reflektioner om kursens aktuella innehåll skall diskuteras. Redaktionen ansvarar tillsammans för produktion av text vars innehåll kommer att bestå av ett axplock reflektioner från ert gemensamma bearbetande av kursens innehåll. I gruppen utses en redaktör som får ansvar för att sammanställa övriga deltagares texter och redigera dem till en fungerande text (se anvisning för uppgiften i lärplattform). Varje redaktion ansvarar för minst tre inlägg i sin blogg enligt anvisning. Syftet är att diskutera pedagogikens möjligheter och svårigheter ur olika aspekter, t ex hur olika perspektiv på lärande och undervisning påverkat samhällets syn på olika verksamheter, eller hur olika teorier eller perspektiv påverkat vårt tal om lärande, vilka ord som får och/eller används för att beskriva lärande, etc. 6.3 Fallstudie (enskild uppgift) Under kursen kommer du enskilt att arbeta med en fallstudie: du väljer ut en aktivitet (verksamhet) som skall undersökas, beskrivas, förklaras samt analyseras med inslag av vetenskaplig metod och med stöd i ett antal olika teoretiska perspektiv på lärande och utbildning. Aktiviteten (eller verksamheten) som väljs ut kan visas i en grafisk form, ett filmat material, youtube-klipp, eller motsvarande. Aktiviteten kan också bestå av en utförlig beskrivning av en observation som du genomfört. Fallstudien byggs upp runt en analys av den verksamhet/aktivitet som presenteras i filmen/grafisk- eller textbaserad beskrivning. Verksamheten/aktiviteten skall beskrivas, analyseras och diskuteras med stöd av de teoretiska verktyg som presenterats i kursen och med koppling till kursens Arbetet med fallstudien skall utmynna i en kortare, sammanfattande text som skall redovisas vid seminarium 7, Peer Review (se ovan arbetsplanering samt anvisning till uppgiften). Under seminariet ges återkoppling till författare och kan bidra till utveckling av texten till kommande rapport. 6.3.1 Preliminär arbetsgång: Fallstudie Vecka 43: Du bestämmer vilket verksamhet/aktivitet som skall bilda utgångspunkten för din fallstudie. Ett antal filmade verksamheter kommer att finnas som exempel men du väljer själv vilken verksamhet du vill analysera.

7 Vecka 45: Formulera de första skisserna på kategorisering i din studie och sätt ihop ett första utkast (ramverk) till ett PM enligt anvisning. Vecka 46-49: Arbeta med att utveckla analyser, koppla dem till kursens litteratur med refererande text och referenser, diskutera din fallstudie i relation till olika teorier om lärande, etc. Utveckla förståelse för begrepp genom diskussioner och i workshopform tillsammans med lärare och övriga deltagare. Vecka 50: Din fallstudie skall redovisas med hjälp av en sammanfattande kortare text där syfte, metod/analys samt slutsatser framgår. Texten bildar arbetsmaterial i en Peer Review (sem 7), där du får reflektioner från dina kollegor på din text. 6.4 Fallstudiens slutgiltiga form, individuell skriftlig uppgift Din fallstudie bildar en empirisk del i en större, sammanhållen text, en rapport, som utvecklas under kursen. Till en början består kanske texten enbart av ett ramverk: en inledande beskrivning och en bakgrund till teorier om lärande, skolans historia, olika aspekter på lärande och undervisning, etc. Anvisning och förslag på struktur på rapporten kommer att finnas i kursens lärplattform. Med stöd av seminarier, bloggar och peer review-seminarium kan rapportens olika delar utvecklas till en komplett redovisning av såväl din fallstudie som studiet av skolans historia med fokus på olika teorier om lärande och undervisning. Den slutgiltiga rapporten skall laddas upp i kursens lärplattform, (datum i schema). Rapporten kan ha olika former och struktur, förslag på design finns i kursens lärplattform. 7. Stöd för att hantera text och undvika plagiat Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna enligt etablerade referenshanteringssystem (Se exempelvis lathundar för referenshantering i Lärplattform) Om du är osäker på vad skillnaden är mellan å ena sidan att referera eller att skriva en refererande text och å andra sidan att plagiera, kontakta din lärare och ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide: http://noplagiat.bibl.liu.se/. Med fusk menas att otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på otillåtet sätt använder sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kod i program). Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver refererande text och när man citerar. Huvudregeln är att såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Inlämnade texter kommer granskas av lärare och plagieringssystem. Observera att plagieringssystem aldrig avgör vad som är ett plagiat, utan systemen markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid en tolkning av dessa textjämförelser. 8. Övrig information 8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, ska du kontakta Sektionen för studentstöd för att komma överens om vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstolkning, etc. Se www.su.se/utbildning/studera-med-funktionsnedsattning för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik, som i sin tur informerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar som student att komma överens med läraren om vilka åtgärder som kan stödja ditt lärande, examinationsformer, etc.

8 Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se (08-16 45 50) 8.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du som student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller också seminarier i akademiskt skrivande. http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-språkverkstaden/språkverkstaden 9. Examination För denna delkurs, Lärande som professionellt uppdrag (8,5hp), består examinationen av fyra (4) delmoment: 9.1 Betygsgrundande del, A-F: 1. En individuell examination i form av enskild skriftlig rapport. Betygsgrundande del med betygsskalan A-F. Samtliga kurskrav måste vara uppfyllda för att betyg skall sättas. Betygskriterier anges nedan. Har du godkänts på den betygsgrundande examinationsdelen, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering av kursen. Vid betyget Fx på den betygsgrundande delen är antalet dagar för komplettering begränsat till 7 arbetsdagar efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinerande lärare. Examinator gör då ny bedömning på inlämnad uppgift. Om uppgift ej lämnats inom begränsad tid kvarstår betyget Fx och omtentamen måste göras. 9.2 Övriga kurskrav, G-U: 2. Deltagande i samtliga seminarier. Betygsskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. 3. Deltagande i gruppens arbete med uppgiften Blogg, att gemensamt publicera minst tre inlägg i en blogg om området lärande. Betygskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. 4. Deltagande i den muntliga redovisning av uppgiften Fallstudie som redovisas i form av en Peer Review. Betygsskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. Vid frånvaro eller då uppgifter ej lämnats diskuteras komplettering med undervisande lärare. 9.3 Datum för examinationer Examinationsform Ordinarie examinationsstillfälle Examinationstillfälle 2 Individuell skriftlig rapport, fallstudie. 12/1, 2018 6/3, VT-18 9.4 Betygskriterier Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Urskilja, beskriva och jämföra huvudlinjerna och centrala begrepp i olika teorier om lärande och undervisning.

9 Använda teoretiska begrepp från kursen för analys av lärande och undervisning i olika situationer. Att med utgångspunkt i teoretiska begrepp i kursen analysera observationsdata i en vald lärsituation och presentera resultaten. Använda teorier om lärande som redskap för kritisk granskning av lärarens profession, uppdrag, styrdokument och det pedagogiska ledarskapets villkor. Diskutera skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. 9.4.1 Betygskriterier individuell skriftlig rapport Den individuella skriftliga rapporten bedöms enligt följande betygskriterier enligt betygsskalan A-F: Betyg A Urskilja, beskriva och jämföra huvudlinjer samt centrala begrepp inom ett antal olika teorier om lärande och undervisning Redogör för och jämför teoretiska perspektiv på lärande i en utvecklad och sammanhållen teoriram där centrala begrepp synliggörs. Resonemanget är tydligt kopplat till kursens Tillämpar teoretiska perspektiv för att utforska och analysera lärande i vald verksamhet Tillämpar olika teoretiska perspektiv på lärande på ett sammanhållet, utvecklat och integrerat sätt och med tydlig förankring i kursens Diskuterar skolväsendets historia, organisation och villkor ur olika aspekter Problematiserar skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv där förändringar speglas i en utförlig analys kopplad till kursens B Redogör för och jämför teoretiska perspektiv på lärande i en sammanhållen teoriram där centrala begrepp synliggörs. Resonemanget är tydligt kopplat till kursens Tillämpar olika teoretiska perspektiv på lärande på ett sammanhållet och integrerat sätt och med tydlig förankring i kursens Problematiserar skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv där förändringar speglas i en analys kopplad till kursens C Redogör för och jämför teoretiska perspektiv på lärande där centrala begrepp synliggörs. Resonemanget är kopplat till kursens Tillämpar olika teoretiska perspektiv på lärande på ett integrerat sätt och med tydlig förankring i kursens Problematiserar skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv med tydlig koppling till kursens D Redogör för teoretiska perspektiv på lärande där centrala begrepp synliggörs. Resonemanget är kopplat till kursens Tillämpar olika teoretiska perspektiv på lärande på ett korrekt sätt och med förankring i kursens Beskriver skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv med tydlig koppling till kursens E Redogör för teoretiska perspektiv på lärande där begrepp synliggörs. Resonemanget är kopplat till kursens Tillämpar vissa begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande på ett delvis korrekt sätt och kopplat till kursens Beskriver skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv med koppling till kursens Fx Betyget medger en komplettering inom 7 arbetsdagar. Redogör för teoretiska perspektiv på lärande och på ett bristfälligt eller delvis korrekt sätt. Tillämpar teoretiska perspektiv på ett bristfälligt eller icke korrekt sätt. Beskriver skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv på ett delvis inkorrekt sätt med brister i koppling till kursens F Betyget innebär underkänt och omprov måste utföras. Har helt underlåtit att redogöra för eller jämföra några perspektiv på lärande och undervisning. Tillämpar ej i tillräcklig grad teoretiska perspektiv eller redovisar inte tillämpning på ett korrekt sätt. Bristande koppling till kursens Beskriver skolväsendets framväxt och dess form ur ett historiskt perspektiv på ett inkorrekt sätt med brister i koppling till kursens

10 9.4.2 Betygskriterier för fallstudien Den kortare, sammanfattande skriftliga rapporten från uppgiften Fallstudien bedöms i betygsskalan Godkänd-Underkänd/Komplettering med stöd av följande kriterier: Aspekt Fx (Underkänd) Kriterier för godkänd 1. Redovisning av fallstudiens teoretiska utgångspunkter. Texten resonerar utan att diskutera eller problematisera lärande på ett systematiskt sätt. Texten innehåller få eller inga hänvisningar till kursens Texten har få eller saknar referenser helt. Texten innehåller resonemang om problem, möjligheter och frågor om lärande och undervisning som systematiskt bearbetas och problematiseras. Texten innehåller hänvisningar till teoretiska perspektiv och tillämpar ett antal teoretiska begrepp i sin argumentation. Valda teoretiska begrepp/verktyg redovisas. Texten är förankrad i kursens 2. Redovisning av fallstudiens analys 3. Kritisk reflektion Analysen redovisas otydligt eller saknas helt. Argumentation och tolkningar saknar relevans. Argumentation och tolkningar saknar koppling till teoretiska perspektiv. Texten saknar koppling till kursens Diskussion om möjligheter och svårigheter att genomföra fallstudien saknas. Kurslitteratur används inte. Analysen redovisas genom en tydlig argumentation förankrad i såväl teoretiska perspektiv som i kursens Argumentationen redovisar tydligt relationer mellan analys och aktivitet/verksamhet. Texten förklarar hur de teoretiska begreppen använts för att generera analyser. Texten hänvisar och är kopplad till kursens Texten innehåller ett kritiskt resonemang över vilka möjligheter och svårigheter som agerar vid genomförandet av en fallstudie. Texten innehåller en reflektion över genomförandet av denna fallstudie, om svårigheter och kritiska punkter under arbetet. Texten innehåller koppling till kursens 4. Referenser Inget eller bristfälligt referenssystem. 5. Språk Texten brister i språklig stringens. Texten saknar en koherent struktur. Texten saknar en relevant logik. Texten är osaklig och värderande. Följer ett etablerat referenssystem. Texten håller en tillräcklig språklig stringens. Texten innehåller en koherent struktur. Texten innehåller en relevant logik, en röd tråd som följer genom dess argumentation. Texten argumenterar tydliga förhållanden som redovisas utan personliga värderingar. Stockholms universitet 106 91 Stockholm Telefon: 08 16 20 00 www.su.se