Verksamhetsplan 2017 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU
Innehåll 1. Inledning... 3 Verksamhetsplanens disposition... 3 Ekonomiska förutsättningar... 3 Prioriterade målsättningar 2017... 4 2. Grund- och uppdragsutbildning... 5 Förskollärar- och lärarprogrammen... 5 Fristående kurser och övriga programkurser... 7 Utvärderingsarbeten... 8 Masterutbildningen... 8 Uppdragsutbildningen... 8 Prioriterade målsättningar 2017... 9 3. Forskning och forskarutbildning... 10 Forskning... 10 Pedagogik, specialpedagogik och barn- och ungdomsvetenskap... 10 Didaktik... 10 Utbildningssociologi och utbildningshistoria... 11 KoF17... 12 Forskarutbildning... 12 Utvärdering av pedagogik som forskarutbildningsämne... 13 Prioriterade målsättningar 2017... 13 4. Stödverksamhet... 14 Prioriterade målsättningar 2017... 14 5. Kompetensförsörjning och rekrytering... 15 6. Samverkan med studentorganisationerna... 16 Prioriterade målsättningar 2017... 16 7. Arbetsmiljö och jämställdhet... 16 Prioriterade målsättningar 2017... 16 8. Extern samverkan... 17 Prioriterade målsättningar 2017... 17
2
1. Inledning Vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) arbetar runt 200 personer i befattningar som professorer, lektorer, adjunkter, adjungerade adjunkter, postdocs, forskare, doktorander, ekonomer och administratörer. Varje termin ges cirka 130 kurstillfällen på grund- och avancerad nivå inom program och som fristående kurser. Därtill bedrivs forskning och forskarutbildning inom tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Verksamheten finns på två platser: på Blåsenhus i Uppsala och på Campus Gotland i Visby. Verksamhetsplanens disposition I denna verksamhetsplan redovisas de prioriterade målsättningarna för år 2017. Planen är upplagd efter sju huvudområden: grund- och uppdragsutbildning, forskning och forskarutbildning, stödverksamhet, kompetensförsörjning och rekrytering, samverkan med studentorganisationerna, arbetsmiljö och jämställdhet samt slutligen extern samverkan. Det finns en koppling dels till verksamhetsberättelsen för år 2016, och dels till 2016 2017 års verksamhetsplan för Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Utgångspunkten för EDUs verksamhet är Uppsala universitets övergripande målsättningar. 1 Verksamhetsplanenen fastställs av EDUs institutionsstyrelse. 1 Se vidare Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2013/110. 2. Ekonomiska förutsättningar För verksamhetsåret 2017 erhåller EDU av Fakulteten för utbildningsvetenskaper 118 366 592 kr för utbildning på grundnivå och masternivå, inkluderat verksamheten på Campus Gotland. I jämförelse med 2016 har medelstilldelningen ökat med 20 %, vilket motsvarar ett ökat utbildningsuppdrag med 355 HST-platser (helårsstudenter). Det ökade uppdraget gäller både kurser inom lärarprogram och fristående kurs. Vidare tilldelas EDU för forskning och forskarutbildning 27 283 534 kr, vilket är en ökad tilldelning från 2016 med ca 2 miljoner kr. Från Samhällsvetenskapliga fakulteten erhåller EDU för 2017 5 164 60 kr för utbildning på grundnivå, vilket är i nivå med föregående års tilldelning. Medlen avser framförallt uppdrag inom programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor (PA-programmet) och beteendevetenskapliga kandidatprogrammet. Från Medicinska fakulteten erhåller EDU 87 985 kr, också i nivå med 2016 års tilldelning. Medlen avser uppdrag inom röntgensjuksköterskeprogrammet. För 2017 ökar alltså anslagsintäkterna för grundutbildning med motsvarande totalt ca 21 miljoner. Beskedet om storleken på medelstilldelningen gavs relativt sent under hösten 2016. Det sena beskedet innebär att budgeterad kostnad för grundutbildningen inte ökar i motsvarande grad. Det är inte möjligt att under så kort tid, några månader, anpassa institutionens utgifter till en större uppdragskostym gällande framförallt personalkostnader. De lektorsrekryteringar som ligger i pipeline tar tid att processa. Trots en budgeterad ökning av andra kostnader relaterat till ökade utbildningsuppdrag, t.ex. lokalkostnader, kommer grundutbildningen Tabell 1. Institutionens uppdrag inom utbildning på grundnivå och masternivå 2017. Uppdragsenhet HST (helårsstudenter) Totalt anslag Fakulteten för utbildnings vetenskaper 2 077 118 366 592 kr Samhällsvetenskapliga fakulteten 119 5 164 60 kr Medicinska vetenskaps området 1,5 87 985 kr 3
vid 2017 års slut ha ett balanserat överskott på 29 miljoner kronor, vilket motsvarar en överskottsmarginal på 24 %. En plan för överskottet rapporteras till fakultet och ekonomiavdelning. Vad gäller forskning och forskarutbildning budgeteras för 2017 ett överskott på ca 2 miljoner kr. Eftersom medlen är bundna till verksamhet/personal är det faktiska budgeterade utfallet minus ca 1 miljon kronor. Prioriterade målsättningar för 2017 Prefekten ansvarar för att: EDU uppnår den prestationsgrad som föreskrivs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper (82.8 %), Samhällsvetenskapliga fakulteten (78 %) och Medicinska vetenskapsområdet (90%). Tabell 2. Budget 2017 Sammanställning per prestation, tkr. Grundutb Belopp Uppdr-utb Belopp Fo/Fu Belopp Bidr-fo Belopp Uppdr-fo Belopp Totalt Belopp INTÄKTER Intäkter av anslag 123 619 28 534 900 153 053 Avgifter och andra ersättningar 2 400 8 634 4 413 15 447 Intäkter av bidrag 26 214 26 214 Finansiella intäkter Gemensamma intäkter Summa intäkter 126 019 8 634 28 534 27 114 4 413 194 713 KOSTNADER Kostnader för personal -62 616-5 140-23 159-16 457-2 774-110 146 Kostnader för lokaler -23 344-637 -2 940-1 240-300 -28 461 Övriga driftskostnader -6 930-998 -3 758-2 580-250 -14 516 Finansiella kostnader -55-30 -25-75 -185 Avskrivningar och nedskrivningar -38-1 -23-15 -77 Indirekta kostnader -26 470-1 348-2 278-6 747-1 089-37 932 Summa kostnader -119 453-8 154-32 183-27 114-4 413-191 318 Verksamhetsutfall 6 567 479-3 650-0 -0 3 395 TRANSFERERINGAR Medel statsbudg. för finans. bidr. Övr. erh. medel för finans. av bidr. 3 550 3 550 Lämnade bidrag -3 550-3 550 Saldo Transfereringar Årets kapitalförändring 6 567 479-3 650-0 -0 3 395 IB Balanserat kapital 22 615 7 571 5 948 581 1 476 38 191 UB Balanserat kapital 29 182 8 050 2 298 581 1 476 41 586 Över-/Underskottsmarginaler 24% 99% 7% 2% 33% 22% 4
3. Grund- och uppdragsutbildning Förskollärar- och lärarprogrammen EDU har följande utbildningsuppdrag på förskollärar och lärarprogrammen: 2011 års lärarprogram, Förskollärarprogrammet, 210 hp, Grundlärarprogrammet fk-3 och 4-6, 240 hp, Ämneslärarprogrammet 7-9, 270 hp, Ämneslärarprogram grundoch gymnasieskolan, 300/330 hp, Kompletterande lärarutbildningen 7-9 och gymnasiet, på campus och distans, samt Speciallärarprogrammet. Förskollärarprogrammets kurser är, beroende av studieort, förlagda till antingen Blåsenhus eller Campus Gotland. Detsamma gäller Grundlärarprogrammet fk-3 och från ht 2017 Grundlärarprogrammet 4-6. Inom grundlärarprogrammen fk-3 och 4-6 har EDU utöver kärnan också ansvar för svenska och matematik samt en obligatorisk kurs i musik och bild 15 hp på Grundlärarprogrammet fk-3. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har särskilt betonat att EDUs kurser inom Uppsala universitets lärarprogram ska hålla en hög kvalitet samt att programmen utvecklas som akademiska professionsutbildningar som både är forskningsbaserade och professionsnära. Vidare betonar fakulteten att internationaliseringen av lärarprogrammen ska öka samt att den digitala kompetensen ska stärkas hos lärarstudenterna. 1 Därför kommer dessa av fakulteten särskilt omnämnda områden också att prioriteras av EDU under närmaste året. Vad gäller det övergripande kvalitetsarbetet ska EDU fortsätta det arbete som har inletts under 2016 vad gäller uppföljningen av 2015 års externa utvärdering av EDUs kärnkurser. 2 Detta kvalitetsarbete genomförs på flera nivåer: ett samarbete med Enheten för universitetspedagogik om att ytterligare utveckla EDUs lärarkompetens vad gäller givandet av feedback, genomförandet av föreläsningar och seminarier samt användandet av grupparbeten i undervisningen. På en mer programnära 1 Verksamhetsplan 2016-2017, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Dnr UTBVET 2015/61 2 Utvecklande utvärdering Utbildningsvetenskapliga kärnan Uppsala universitet Kärnkurser i lärarprogram UVK - Analys av dokument, intervjuer, enkätsvar och observationer 31/10 2016. nivå fokuseras på att hitta mötes- och samarbetsformer inom EDUs program och fristående kurser, t.ex. vad gäller planeringsträffar i anslutning till att vårterminen har slutat och att höstterminen börjar. De som främst ansvarar för detta övergripande kvalitetsarbete är studierektorerna för grundutbildningen. En viktig del i kvalitetsarbetet har under flera år varit att ytterligare stärka den akademiska och vetenskapliga kompetensen på lärarutbildningarna. Under de senaste åren har det därför skett nyanställningar av professorer och särskilt universitetslektorer. Under 2017 ska ytterligare ett tiotal universitetslektorer anställas för att stärka grundutbildningens forskningsbas och vetenskapliga förankring. En avgörande del i professionsanknytningen av lärarutbildningen är vfu-kurserna (verksamhetsförlagd utbildning). Under 2016 har det skett en översyn av deras innehåll och progression, där de bland annat har kopplats närmare ledarskapskurserna. Därtill har antalet vfu-besök utökats på vissa kurser. Inte minst det senare har inneburit att mer fokus läggs på studentens progression, återkoppling och dokumentation vad gäller ledarskaps- och undervisningsskicklighet under såväl aktuell vfu-kurs som under hela lärarutbildningen. Detta utvecklingsarbete fortsätter under 2017. EDU får också under 2017 stärkta resurser från Fakulteten för utbildningsvetenskaper just vad gäller utvecklingen av vfu-kurserna. En annan del i utvecklandet av professionsanknytningen inför 2017 handlar om det så kallade partnerskolesamarbete som har inletts mellan Fakulteten för utbildningsvetenskaper, EDU, Uppsala Kommun samt Region Gotland. Det handlar om ett samarbete med några utvalda skolor i centrala Uppsala och på Gotland, med syftet att dels ytterligare professionsanknyta lärarutbildning med skolan, och dels starta upp fler forskningssamarbeten mellan lärare verksamma vid skolan och forskare vid EDU och Uppsala universitet. Avsikten är också att EDUs forskning lättare ska nå ut till skolorna och lärarna. Under vårterminen 2017 och 5
t.o.m. höstterminen 2018 erbjuds en mindre grupp studenter att ingå i projektet. Studenterna placeras under totalt fyra terminer vid en av de skolor som ingår i projektet. På detta sätt får lärarstudenterna en unik chans att lära känna eleverna och den vardagliga skolverksamheten. Studenterna ska också genomföra några av uppgifterna på EDUs kärnkurser vid aktuell skola. Partnerskolesamarbetet inleds i en tvåårig projektform för att därefter utvärderas inför en eventuell fortsättning. Under flera år har EDU som en viktig del i att svara på de ökade kraven från Fakulteten från utbildningsvetenskaper om att stärka professionsanknytningen på lärarutbildningarna anställt adjungerade adjunkter med huvuduppgiften att i undervisningen utgöra en länk mellan professionen och den mer teoretiskt inriktade lärarutbildningen vid EDU. På många sätt har denna särskilda satsning fungerat bra, men det finns också en del områden att jobba vidare med vad gäller de adjungerade adjunkternas roll i undervisningen på EDU och samarbetet mellan adjungerade adjunkter, adjunkter och universitetslektorer inom det praktik- och professionsnära undervisningsinnehållet på förskollärar- och lärarutbildningarna. Mot bakgrund av institutionens utvärdering av adjungerade adjunkters insatser, kommer EDU under 2017 att fokusera på att integrera dem ännu mer och se över förutsättningarna för att organisatoriskt förbättra olika personalkategoriers samverkan. Regeringsuppdraget som EDU får via fakulteten, att öka antalet studieplatser, understryker betydelsen av fortsatt arbete med att såväl professions- som forskningsanknyta lärarutbildningarna. I det avseendet är adjungerade adjunkter viktiga för att kvalitetssäkra lärarutbildningen. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har, i ett särskilt inriktningsbeslut, uppdragit åt EDU att prioritera arbetet med internationalisering. Några av Uppsala universitets strategier som är kopplade till detta är: öka utbudet av engelskspråkiga, internationellt orienterade kurser och program med ett internationellt perspektiv; samarbeta med andra kunskapsmiljöer och internationella studentutbyten; intensifiera arbetet med rekrytering av internationella studenter; öka mobiliteten på samtliga nivåer och utveckla fler masterutbildningar på engelska. Konkret efterlyser Fakulteten för utbildningsvetenskaper att EDU ska jobba prioriterat med kurser och kursinnehåll, student- och lärarmobilitet samt skapa en fördjupad samverkan med utländska universitet och lärosäten EDU har under flera år strävat efter att utöka antalet student- och lärarutbyten, vilket har gett tydliga resultat. Utbytena måste emellertid bli fler, för att EDU ska kunna anses infria Uppsala universitets och Fakulteten för utbildningsvetenskapers målsättningar om internationalisering. Därför fortsätter under 2017 samarbetet med universitet i Frankrike, Tyskland, Holland och Belgien. Inom det så kallade U4 samarbetet (mellan Uppsala universitet och universiteteten i Groningen, Gent och Göttingen) finns särskilt goda förutsättningar för en fördjupad samverkan vad gäller förskollärar- och lärarutbildningarna. Speciellt betydelsefullt är att skapa utbyten med partneruniversitet som har flerspråkiga utbildningsprogram, d.v.s. med undervisning på engelska. EDU önskar också utöka samarbetet med universitet utanför Europa. Här finns det redan ett konstruktivt samarbete med University of California i Berkeley inom såväl lärar- som kursutbyte. Det finns också planer på samverkan med lärarutbildningen vid Butler University, Indianapolis, Indiana. Kontakter har upprättats för att fördjupa samverkan med flera japanska universitet (Tsuru universitet och Women s University i Tokyo). Med hjälp av den särskilt anställda amanuensen för internationalisering ska informations- och marknadsföringsarbetet stärkas gentemot studenterna, bland annat via digitala plattformar av olika slag. EDUs lärare har en nyckelroll i internationaliseringsarbetet och en del av dessa kommer, inom sin tjänstgöring, att få särskilda internationaliseringsuppdrag där en utbytesresa till ett annat europeiskt universitet ingår. Det ska även fortsättningsvis erbjudas språkkurser till lärare som ska iväg på utbyten av olika slag. Internationalisering handlar emellertid inte enbart om utbyten, minst lika viktig är verksamheten på hemmaplan. Studenterna på utbildningarna i Uppsala och Visby ska få möta fler internationella inslag på sina utbildningar, exempelvis studenter och lärare från utländska universitet samt mer av undervisning och kurslitteratur på engelska. EDU ska därför under 2017 stärka samläsningsinslagen (mellan studenter från Uppsala och utbytesstudenter) inom någon eller några kurser på varje lärarprogram. Sådana moment har redan arbetats fram 6
inom bland annat kurserna Mångfald och lärande för grundskollärare och Lärande och utveckling för grundlärare. Beträffande de kurser som utbytesstudenterna läser vid EDU, pågår ett förändringsarbete med målsättningen att förenkla för samläsning med EDUs studenter. Den samläsning som skedde 2016 mellan lärarstudenter vid l Université Catholique de l Ouest i Angers (Frankrike) och lärarstudenter vid EDU kommer att utvecklas ytterligare under 2017. Satsningarna på digital kompetens och digitala inslag har pågått under flera år och EDU har kommit relativt långt på förskollärarprogrammet och på KPU-distans (Kompletterande lärarutbildningen). Därtill har särskilda utbildningsinsatser inom IKT erbjudits till EDUs lärare. Emellertid finns det avsevärt mer att göra inom detta område under 2017, då arbetet med att stärka den digitala kompetensen inom alla lärarutbildningar intensifieras. Det behövs inventeringar och satsningar för hur IKT-progressionen kan stärkas inom framförallt långa ämneslärarprogrammet och KPU samt KPU-distans. Här ska också andra medverkande ämnesinstitutioner involveras. Konstruktiva utgångspunkter för detta finns dels i Sven-Erik Hanséns och Tom Wikmans utvärdering av kärnkurserna vid EDU (2015), och dels i den genomlysning av digital kompetens som gjordes under hösten 2016 av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Under 2017 ska fler lärare vid EDU fortbildas i IKT-kompetens och vid årets slut ska de flesta av lärarna ha genomgått denna utbildning. Detta planeras ske i samverkan med Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Utgångspunkten blir riktlinjerna i Direktiv för kvalitetsutveckling inom e-lärandeområdet, som Uppsala universitet särskilt har tagit fram. Under hösten 2016 har Fakulteten för utbildningsvetenskaper genom dess programkommitté lagt fram förslag om en ny kursstruktur för förskollärar- och lärarprogrammen vid Uppsala universitet. Förändringarna handlar bland annat om att kurser om 5 och 10 hp har försvunnit, och att det hädanefter enbart finns kurser på 7.5 hp och 15 hp. På en del program har det även skett förändringar i kursordning och kursutbud. EDU ska under 2017 till programkommittén komma in med förslag på nya kursplaner för de kurser som ligger närmast i tid att förändra. Fristående kurser och övriga programkurser Vid EDU ges fristående kurser i pedagogik, barnoch ungdomsvetenskap samt i utbildningssociologi. EDU deltar även med kursverksamhet inom flera samhällsvetenskapliga program, exempelvis programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor (PA-programmet) och beteendevetenskapliga kandidatprogrammet. Målsättningen hos Fakulteten för utbildningsvetenskaper är att en utbildning av hög kvalitet bedrivs inom alla dessa kursområden. Samhällsvetenskapliga fakulteten har beslutat att göra genomgripande förändringar av utbildningsprogrammet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. Det ägs av Sociologiska institutionen och ges i samarbete med flera andra institutioner, varav EDU är en. Varje institution kommer fortsättningsvis att stå för ett särskilt tema och pedagogikämnet har fått i uppdrag att förvalta temat kompetens och kompetensutveckling. Det medför vissa strukturella förändringar och ett närmare samarbete mellan de inblandade institutionerna, bland annat i form av gemensamt ansvar för en teori- och metodkurs på B-nivå. För att klara detta nya uppdrag kommer EDU under verksamhetsåret 2017 bedriva kursutveckling inom programmet. Uppdraget är att se över alla delkurser i PIVA A och B samt i Pedagogik A och B. I arbetet ingår också att använda kompetensen inom EDUs forskningsgrupper för att garantera forskningens koppling till innehållet i grundutbildningen. De nya kurserna ska ges med början senast höstterminen 2018, då det nya programmet sjösätts. Inom utbildningssociologi A-C sker all undervisning på distans. Här är målsättningen att ytterligare stärka såväl den pedagogiska som tekniska kompetensen inom distansutbildningsområdet. Ett annat mål under 2017 är att förtydliga progressionen mellan kurserna på grundnivå. Inom utbildningssociologi fortsätter också arbetet med att i samarbete med Sociologiska institutionen etablera ett gemensamt utbildningsprogram på grundnivå: Sociologiprogrammet. Syftet är att knyta samman olika sociologiämnen på Uppsala universitet. I barn- och ungdomsvetenskap (BUV) fortgår det löpande kvalitetsarbetet med särskilt fokus på progressionen i det vetenskapliga skrivandet, på såväl grund- som avancerad nivå. Dessutom 7
läggs fokus på att öka genomströmningen på både grund- och avancerad nivå. Därtill undersöks möjligheterna till ytterligare samläsning med andra ämnen och program Utvärderingsarbeten Fakulteten för utbildningsvetenskaper önskar särskilt följa upp hur fakultetens enheter under 2017 ämnar arbeta med det kontinuerliga utvärderingsarbetet av undervisningen. EDU ska fortsätta med de rutiner som har upparbetats vad gäller uppföljningen av kursvärderingar som görs vid EDU. Studierektorerna diskuterar kursvärderingarna med inblandade kursledare och presenterar inför institutionsledningen studenternas synpunkter på undervisningen. Om så är påkallat, genomförs särskilda insatser på aktuell kurs där studierektor samråder med berörda kursledare. Studierektorer och prefekt träffar regelbundet såväl LÄRAS styrelse som Uppsala Studentkårs särskilda studiebevakare vid Blåsenhus, för att följa upp studenternas synpunkter om kursernas innehåll och kvalitet. Ansvarig studierektor har också regelbundna möten med studenterna på program med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor och beteendevetarprogrammet. Masterutbildningen Vid EDU finns ett masterprogram med inriktning mot fem huvudområden: pedagogik, didaktik, utbildningssociologi, barn- och ungdomsvetenskap och specialpedagogik. Därtill drivs ett masterprogram i pedagogiskt ledarskap. Hösten 2015 startade ett internationellt masterprogram i utbildningssociologi, vilket ges på engelska. Inga större förändringar planeras för masterprogrammen under 2017, men det ska ske en översyn av kursutbudet. Till exempel har ett arbete inletts med att skapa masterkurser som är mer inriktade mot lärare i skolan, d.v.s. med målet att på sikt skapa en så kallad praktikmaster. Därtill pågår alltjämt arbetet inom didaktikämnet med att skapa internationella kurser i samarbete med utländska universitet inom området hållbar utveckling. Institutionens studievägledare har inlett en uppföljning av studiegången hos samtliga studenter som antagits till magister- och masterstudier sedan HT 2010. Det handlar om 350 studenter i pedagogiskt ledarskap och 302 studenter i utbildningsvetenskap. Denna uppföljning avslutas under VT 2017 och blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att öka programmens attraktivitet och kvalitet. Uppdragsutbildningen Uppdragsutbildningen är en viktig del i EDUs verksamhet. Inför 2017 har det kommit in flera större uppdrag från Skolverket där fokus ligger på nyanländas lärande. Det märks också ett ökat behov av att utbilda speciallärare. Flera nya kurser ska genomföras, exempelvis Att motverka rasism och främlingsfientlighet i förskolan och skolan, Att undervisa nyanlända elever för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen, Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen. Sedan 2015 pågår en omfattande inkluderingsutbildning i Håbo, vilken fortsätter under 2017. Nytt blir att även förskolepersonal tas med i denna utbildning. EDU har till 2017 också fått ett särskilt uppdrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten att dokumentera utvecklingsprojektet Inkluderingsperspektiv i en skola för alla. Under 2016 ska kvaliteten på uppdragsutbildningen stärkas genom bland annat ett användande av samma typer av utvärderingsmallar som finns på EDUs grundutbildning; ökad forskningsanknytning i undervisningen genom att koppla samman uppdragskurser med EDUs lärarprogram; stärka samarbetet med närområdets kommunlednings- och kommunstyrningsgrupper. Särskilt ansvarig för detta utvecklingsarbete är studierektorn för uppdragsutbildningen. Det blir viktigt att även fortsättningsvis hålla igång diskussioner och uppdragsförhandlingar med de centrala aktörerna för uppdragsutbildning inom skolområdet: Skolverket och intresserade kommuner, såväl inom närområdet, som på längre geografiskt avstånd. Det är tydligt att EDUs uppdragsutbildning är uppskattad, vilket bland annat förklaras av att forskningsanknytningen är uttalad. Föreläsarna är ofta professorer och universitetslektorer, vilket även framöver ska utgöra en kvalitetsgaranti för EDUs externa uppdrag. Under 2017 utgör också en särskild prioritering att ytterligare stärka banden mellan uppdrags- och grundutbildning samt forskningen vid EDU. 8
Prioriterade målsättningar 2017 Prefekten ansvarar för att: tillse att de aviserade satsningarna inom Fakulteten för utbildningsvetenskapers prioriterade områden akademiska professionsutbildningar, bättre forskningsbasering, internationalisering och digital kompetens fullföljs under året. Studierektorerna för grundutbildningen ansvarar för att: partnerskolesamarbetet börjar implementeras i undervisningen på de särskilda kurser som har valts ut i pilotprojektet, ytterligare stärka uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom respektive ansvarsområde, leda kursplaneförändringsarbetet av berörda kurser inför förändringen av kursstrukturen på lärarprogrammen. Studierektorerna för utbildning på avancerad nivå ansvarar för att: tillsammans med ämnesansvariga, fortsätta med det pågående utvecklingsarbetet av masterkursernas vetenskaplighet, kursinnehåll, teori- och metodinnehåll samt progression, fortsätta analysarbetet av förändringarna av studentgenomströmningen. Studierektorn för uppdragsutbildningen ansvarar för att: bibehålla uppdragsutbildningens omfång utifrån nuvarande nivå, samt att fortsätta med det påbörjade kvalitetsarbetet vad gäller sammankopplingen mellan uppdrags-, grundutbildning och forskning. 9
4. Forskning och forskarutbildning Forskning Vid EDU bedrivs forskning inom huvudsakligen tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi (inklusive utbildningshistoria). Kopplade till huvudområdena är de tre handledarkollegierna (pedagogik, didaktik och utbildningssociologi). Handledarkollegierna kommer även under 2017 att förfoga över egna medel (350 000 kr) som ska användas till bland annat långsiktig planering, inbjudan av gästföreläsare och gästforskare samt till nätverksbyggande av olika slag. Fakulteten har som målsättning att forskningen ska vara högkvalitativ och internationellt framstående. Därför önskar fakulteten att EDU ökar antalet externt finansierade forskningsprojekt, ökar antalet publiceringar i internationellt erkända publikationer samt verkar för en ökning av antalet internationella utbyten av forskare och forskarstuderande. Således uppdras åt EDU att redovisa hur konkreta mål för hur utvecklingen av de olika forskningsmiljöerna kan stärkas och i synnerhet hur den internationella dimensionen i forskning/utbildning på forskarnivå kan stödjas och utvecklas. Här vill också fakulteten att etiska frågor uppmärksammas, om sådana aktualiseras i forskningsprojekt. Därtill efterfrågas att EDU deltar i fler tvärvetenskapliga och universitetsgemensamma samarbeten som involverar forskare, doktorander och masterstudenter. 3 Pedagogik, specialpedagogik och barnoch ungdomsvetenskap Inom pedagogikämnet bedrivs forskning inom företrädesvis tre forskargrupper: CLIP (Studier i Barndom, Lärande och Identitet som Interaktionella Praktiker), Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik (PS-gruppen) och STEP (Studies in Educational Policy and Education). Inom dessa grupper utvecklas kunskap om formella och informella processer, genom vilka människor formas och förändras i olika sociala, kulturella, och institutionella praktiker. Grundforskningen täcker centrala aspek- 3 Verksamhetsplan 2016 2017, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Dnr UTBVET 2015/61. ter och perspektiv på fostran, bildning, utbildning, socialisation, lärande, identitetsformering, undervisning och inkludering genom studier av förskola, skola, familj, kamratgrupp, fritid, arbetsliv och högre utbildning. Under 2017 ska samarbetet mellan forskningsmiljöerna förstärkas ännu mer för att skapa en internationellt och nationellt förankrad forskningsplattform. Navet för utvecklingen av forskning, utbildning och samverkan utgör handledarkollegiet, högre seminariet, specialseminarierna samt nätverk och konferenser av olika slag. Inför 2017 önskar man särskilt satsa på underförsörjda områden som pedagogik i arbetslivet och ledarskap. Det blir också viktigt att fortsätta utvecklingen av den framgångsrika pedagogiska tidskriften NORD-. STEP. Pedagogisk forskning som grund för utbildningen inom rektors- samt förskollärar- och lärarprogrammen är också ett område som blir särskilt centralt att jobba med under 2017. Detsamma gäller samverkan med andra lärosäten kring forskarutbildningskurser och tvärvetenskapliga forskarskolor, t.ex. inom specialpedagogik och yngre barns lärande. Didaktik I didaktik finns följande verksamma forskningsmiljöer: SMED (Studies of Meaning Making in Educational Discourses), STOLP (Studies Of Language Practices), TRUST (Uppsala Trans-disciplinary Seminar in Sustainable development), Matematikdidaktikgruppen samt Forskargruppen för komparativ ämnesdidaktik. Inom alla dessa grupper finns ett brett internationellt nätverk i form av samarbete med forskare i bland annat Norge, Danmark, Frankrike, Schweiz, Kanada, Vietnam och Sydafrika). De flesta forskarna kommer under 2017 och 2018 att vara aktiva i pågående projekt, men det planeras också för flera större forskningsansökningar, exempelvis inom praktisk didaktik, utbildning för hållbar utveckling, svenskämnets didaktik, professionalisering av lärarutbildning/högre utbildning samt antibiotikaresistens. Inom didakti- 10
kämnet finns ett behov av en förstärkt långsiktig forskningsfinansiering, dels genom mer fakultetsmedel och dels med finansiering från större forskningsprogram inom bland annat Riksbanken och Mistra. En annan viktig uppgift för 2017 är att vara med och leda den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Uppsala universitet Det pågående forskningsarbetet inom professionalisering och IKT fortsätter under 2017. Detsamma gäller lic-forskarskolan (9 licentiander), samarbetet med partnerskolor och Forum för samverkan. Ett mål under 2017 är att samordna erfarenheter och pågående forskningsprojekt, för att ännu mer stärka kopplingen mellan forskning, lärarutbildning och skola. Det finns också planer på att knyta särskilda kommundoktorander (5-10) till didaktikområdet inom de närmaste åren På den internationella arenan kommer förhoppningsvis medel för en fortsatt period om tre år att tilldelas didaktikämnet för att fortsätta stödja det omfattande uppskalningsprojektet inom utbildning för hållbar utveckling i Mongoliet. Beträffande internationalisering i allmänhet är målet att öka antalet publikationer i de högst rankade tidskrifterna inom didaktik, öka samförfattandet med de främsta forskarna, bjuda in ledande internationella forskare, delta i internationella peer-review konferenser, förstärka möjligheter för doktorander att möta doktorander från internationella lärosäten och att fortsätta utveckla kurser i samarbete med våra internationella samarbetspartners. Exempel på partners är forskarskolan inom projektet Transformative Knowledge Network (där sju internationella partners ingår) finansierat av International Social Science Council. Utbildningssociologi och utbildningshistoria I utbildningssociologi och utbildningshistoria som utgör en del av forskningsgrupperna SEC (Sociology of Education and Culture) och SHED (Uppsala Studies of History and Education) sker 2017 en fortsatt satsning på att bli nationellt och nordiskt ledande inom respektive forskningsområde. Detta inkluderar publicering i internationella tidskrifter och vid internationella förlag. Det är också viktigt att nå ut till en bredare publik i Sverige, från allmänheten till mer specifika intressenter. Detta föranleder mer författande av läromedel, monografier och tematiska antologier på svenska. 2016 var ett synnerligen framgångsrikt år vad gäller erhållande av externa medel och satsningarna på att få externa forskningsprojekt i konkurrens fortsätter under 2017. Ett fortsatt prioriterat område är internationell mobilitet för forskare och doktorander. Detta inkluderar dels att fler internationella forskare och doktorander inom utbildningssociologi och utbildningshistoria vistas vid EDU, dels att flera i Uppsala verksamma forskare tillbringar en kortare eller längre tid vid ett utländskt lärosäte. Ambitionen är att etablera en ännu tydligare närvaro vid strategiskt utvalda internationella forskningsmiljöer som EHESS och Sciences Po i Paris, London Institute of Education och Stanford University (för sociologiska studier) samt vid Humboldt universitet i Berlin, Luxemburgs universitet och universitetet i Zürich (för utbildningshistoriska studier). Viktiga led i satsningen på internationalisering är det kontinuerliga etablerandet av det internationella masterprogrammet i utbildningssociologi som behöver förstärkas med internationella doktorander, arrangemang av internationella konferenser och workshopar (en konferens och två workshopar genomfördes under 2016) och aktivt deltagande i internationella konferenser, allt syftande till att öka ämnets synlighet på den internationella arenan. Under sommaren 2017 planeras internationella sammankomster vid Campus Gotland. Tre strategiska forskningsområden är särskilt viktiga inför 2017: 1) Utbildningshistoria, som i dag utgör en av Sveriges två största miljöer inom detta forskningsfält, behöver konsolideras på längre sikt med ett förstärkande av den högre akademiska ledningsstrukturen inom området. 2) Språk, internationalisering, migration och utbildning, ett forskningsfält som erhållit forskningsnodsmedel av Fakulteten för utbildningsvetenskaper och som rymmer stora samhälleliga utmaningar och goda samarbetsmöjligheter. Som en särskild satsning inom detta område planeras bildandet av ett centrum för Studier av internationalisering av högre utbildning. 3) Studier av nationella och regionala utbildningsfält är en kontinuerlig del av den utbildningssociologiska grundforskningen. Här behövs kompetensen stärkas ytterligare vad gäller uppdatering och utveckling av databaser och utprövande av nya analysmetoder. 11
KoF17 Under 2016 2017 genomförs en forskningsutvärdering vid Uppsala universitet, Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17). Det övergripande syftet är att analysera förutsättningar och processer för god kvalitet och strategisk förnyelse av forskning. Liksom tidigare forskningsutvärderingar, kommer KoF17 att bestå av självvärderingar, bibliometriska analyser och externa granskningar av bedömarpaneler. Nytt denna gång är att en enkät riktad till lärare, forskare och doktorander genomförts som ett underlag för självvärderingsarbetet. Det som slutligen bedöms är forskningsmiljöernas förmåga till reflektion och beredskap att vidta nödvändiga åtgärder. EDU är med i denna forskningsutvärdering. Enkäten är redan avslutad och de olika forskningshuvudområdena (didaktik, pedagogik och utbildningssociologi) kommer att skriva självvärderingar (klart i mars 2017) och intervjuas av en expertpanel under senvåren 2017. Forskarutbildning Vid EDU finns doktorander som läser mot antingen en licentiats- eller en doktorsexamen. Antal aktiva doktorander inom respektive forskarutbildningsämne framgår av nedanstående tabell. EDU kommer under 2017, om ekonomin tillåter, utlysa tre doktorandtjänster, en tjänst inom respektive forskarutbildningsämne. Eftersom det inte antogs någon doktorand i didaktik 2016 har ämnet företräde vid en eventuell prioritering Den 1 september 2016 startade forskarskolan i ämnesdidaktik, som samfinansieras av flera aktörer inom Uppsala universitet, med syftet att samordna och ytterligare förstärka den ämnesdidaktiska forskningsbasen inom lärarprogrammen vid Uppsala universitet. 16 doktorander har antagits med finansiering av forskarskolan samt tre som följer forskarskolan med annan finansiering. Två av dessa doktorander har antagits vid EDU; den ena i didaktik med inriktning mot språk-, läs- och skrivut- veckling i de yngre åldrarna, och den andra i didaktik med inriktning mot juridik. Arbetet med kontinuiteten i erbjudandet av forskarutbildningskurser fortsätter. Ett positivt inslag är den ovan nämnda forskarskolan i ämnesdidaktik som erbjuder ett antal kurser på forskarnivå. Det åligger vidare de tre ämnenas ämnesföreträdare och handledarkollegier att utforma och genomföra kurser. Detta sker i olika former, bland annat inom ramen för institutionens satsning på internationalisering och de besök av gästforskare som denna innefattar. Vidare fortsätter arbetet med att ge kurser som både ligger på master- och forskarutbildningsnivå och som inriktas mot områden som forskningsmiljöerna vid EDU har särskild kompetens inom. Exempel på detta är kurserna i videoetnografi och geometrisk dataanalys, som vid flera tillfällen getts i pedagogik och utbildningssociologi med många deltagare. EDU avser att under 2017 fortsätta ansträngningarna att internationalisera forskarutbildningen. Doktorandutbyten mellan Uppsala och samarbetspartners utomlands ska öka ytterligare, liksom besök av utländska gästforskare som både ger kurser och har direkt kontakt med doktorander. De tre forskarutbildningsämnena förväntas vid 2017 års utgång visa konkreta resultat av sina satsningar på internationalisering och hur doktorander involverats i dessa Under hösten 2016 intensifierades diskussionen vid EDU om vetenskaplig kvalitet i forskarutbildningen. Faran har påtalats att forskningsmiljöer isolerar sig från varandra och utvecklar tämligen skilda synsätt på vetenskaplighet. Denna diskussion ska under 2017 fortsätta i former som ämnesföreträdare, handledarkollegier och institutionsledning kommer överens om. En del av detta arbete innefattar en översyn av olika styrdokument för forskarutbildningen, vilken inletts i samarbete med olika fakultetsorgan, t ex forskningsutskottet och kvalitetsutskottet. Tabell 3. Aktiva forskarstuderande i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi HT2015. Pedagogik Didaktik Utbildningssociologi Totalt Licentiatexamen 2 3 5 Doktorsexamen 15 12 12 39 Totalt 17 15 12 44 12
Antagna doktorander och licentiander ska fortsättningsvis normalt bedriva forskarutbildningsstudierna på 80 % av tjänstgöringstiden och undervisa 20 %. Erfarenhet av undervisning har stor betydelse för kommande anställningar efter avslutad utbildning. Vidare behöver institutionen den undervisningsinsats som doktoranderna representerar. Doktoranderna blir också genom institutionstjänstgöring mer integrerade i institutionens och universitetets verksamhet. Deras medverkan i undervisningen innebär även att ny forskning naturligt förs in i kurser och handledning. Från och med hösten 2016 har en av studierektorerna för grundutbildningen som särskilt ansvar att samordna doktorandernas institutionstjänstgöring i avsikt att underlätta doktorandernas planering och minimera risken att de åläggs undervisning som inverkar negativt på deras forskarutbildningsstudier. Utvärdering av pedagogik som forskarutbildningsämne I januari 2017 startar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en utvärdering av forskarutbildningen på svenska universitet. Pedagogikämnet vid EDU har valts ut för närmare granskning. Utvärderingen består dels av en självvärdering, dels av intervjuer med doktorander, handledare och ledning. Därutöver kommer bland annat de individuella studieplanerna (ISP) att utgöra grund för en sammantagen bedömning av huruvida forskarutbildningen håller hög eller ifrågasatt kvalitet. Arbetet på institutionen genomförs i en arbetsgrupp bestående av representanter från ledning, handledarkollegiet i pedagogik, doktorander, administration samt med stöd av en av fakultetens utbildningsledare. Från slutet av 2017 till början av 2018 förväntas utvärderingarna vara klara och UKÄ fattar därefter beslut om forskarutbildningens framtida examensrättigheter. Prioriterade målsättningar för 2017 Prefekten ansvarar för att: ge fortsatta ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar för de olika forskningsmiljöerna, så att de kan sträva efter att uppfylla fakultetens målsättningar om externt finansierade forskningsprojekt, internationella publiceringar och internationella utbyten för forskare och doktorander. Studierektorerna för forskarutbildning ansvarar för att: bistå ämnesprofessorerna i utvecklandet av nya forskarutbildningskurser, bistå och stödja ämnesprofessorerna i arbetet med internationaliseringen av forskarutbildningen, understödja studierektorerna för grundutbildningen i fördelningen av undervisningsuppdrag till doktoranderna. 13
5. Stödverksamhet EDU har en verksamhetsnära administrativ stödfunktion med 18 medarbetare. I funktionen ingår ekonomi- och personaladministration, utbildningsoch forskningsadministration, utbyteskoordination, studievägledning, kommunikation och information samt system- och webbadministration. Stödverksamheten leds av en administrativ samordnare. Delar av stödfunktionen vfu-administration och viss utbyteskoordination är finansierad av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. EDUs stödfunktion ger också, enligt löpande överenskommelse, verksamhetsstöd till övriga enheter inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper samt till Blåsenhus intendenturområde, motsvarande totalt en och en halv heltidstjänst. Stödverksamhetens övergripande målsättning, i enlighet med universitetets, är att kontinuerligt sträva efter effektivisering och kvalitetssäkring, i syfte att ge ändamålsanpassat stöd till kärnverksamheten. Som ett led i det arbetet ligger EDUs institutionsgemensamma kostnader (institutionens del av overheadkostnader) på en stabil, och i jämförelse med övriga institutioner inom HUM- SAM-området, låg nivå. Under 2017 ska EDU se över organisationen för utbildningsadministration och studievägledning i syfte att möta upp växande studentgrupper på lärarprogram. Exempelvis ska terminsstartsarbetet utvecklas, dels för att stärka mottagarorganisationen för nya studenter, dels för att skapa bättre arbetsmiljö vid arbetstoppar. Vidare behövs, eftersom det planeras för tre lärarprogramintag på Campus Gotland höstterminen 2017, bättre samverkan med stödverksamheten i Visby. Under 2017 planerar EDU överta ansvar från Enheten för lärarutbildningens studievägledare och VFU-koordinatorerna gällande handläggning av tillgodoräkningar inom lärarprogrammen. Förklaringen är att EDU önskar effektivisera beredningsarbetet. Som en del i utvecklingen av EDUs webbmiljö ska kommunikations- och informationsgruppen (KOMIN) under 2017 färdigställa ny internwebb. Vidare behövs ett kontinuerligt arbete för att levandegöra EDUs webbsidor, bl.a. genom en decentralisering av informationsansvar och användande av nya kommunikationskanaler som film och sociala medier. Under 2016 har en verksamhetsanpassning av planeringsverktyget Planedit genomförts med avsikt att ersätta institutionens nuvarande system för kurs- och tjänsteplanering. Under 2017 ska den nya modulen testas och implementeras. Inom institutionens ekonomi- och personaladministration fortskrider arbetet med kvalitetssäkringen av arvodes- och lönekostnadskonteringen. Prioriterade målsättningar 2017 Den administrativa samordnaren ansvarar för att: utveckla terminsstartsarbetet för stärkt mottagarorganisation för studenter och bättre arbetsmiljö för medarbetare, utveckla samverkan med stödverksamheten vid Campus Gotland, överta ansvar för handläggning av tillgodoräkningar från Enheten för lärarutbildningens studievägledare och VFU-koordinatorerna, utveckla och implementera ny internwebb, testa och implementera Planedit. 14
6. Kompetensutveckling och rekrytering EDU står också fortsättningsvis inför utmaningar vad gäller nyrekrytering och kompetensförsörjning. På ett till två års sikt räknar EDU med att ha ett årligt utbildningsuppdrag på cirka 2000 HST per år. För att klara detta åtagande (även ekonomiskt) med en god undervisningskvalitet och för att gardera för de externa forskningsmedel som förhoppningsvis fortsättningsvis kommer att strömma in till EDU (utifrån nuvarande nivå) behövs i undervisningen på grundutbildningen ytterligare universitetslektorer och adjungerade adjunkter. Till 2017 planeras därför en nytillsättning av åtminstone 10-12 nya universitetslektorer (alla kommer inte hinna att börja 2017) och ytterligare ett antal adjungerade adjunkter (motsvarande 49 % tjänstgöringstid vardera). Därtill ska, om de tilldelade forskningsmedlen är tillgängliga, särskilda forskningssatsningar med främst ettåriga forskartjänster göras inom prioriterade områden (förskoleområdet, pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv samt pedagogiskt ledarskap och klassrumsledarskap). Den nu planerade rekryteringen för 2017 ser ut som följer Universitetslektor i didaktik med inriktning mot svenska (placering Blåsenhus) (utlyst) Universitetslektor i didaktik med inriktning mot svenska (placering på Gotland) (utlyst) Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot pedagogik i arbetslivet (utlyst) Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap (utlyst) Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik (utlyst) Adjungerade adjunkter (tjänster på 49%) Runt 6-8 tjänster (49 %). Aktuella ämnesområden: förskolan, IKT, ledarskap, specialpedagogik läs- och skriv, mångfald och flerspråkighet samt nyanländas lärande. Samtliga kommer att ha en stor del vfu-besök i sina tjänster. Universitetslektorer Universitetslektor i utbildningshistoria (ännu inte utlyst) Universitetslektor i utbildningssociologi (utlyst) Universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap (utlyst) Universitetslektor i didaktik med inriktning mot flerspråkighet och nyanländas lärande (utlyst) Universitetslektor i didaktik med inriktning mot förskolan (utlyst) Universitetslektor i didaktik med inriktning mot ledarskap i klassrummet (utlyst) Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik (utlyst) 15
7. Samverkan med studentorganisationerna EDUs ledning har under de senaste åren byggt upp ett nära samarbete med de studentorganisationer som finns verksamma vid institutionens utbildningar. Direkt knutna till EDUs utbildningsutbud arbetar två studentorganisationer: LÄRA, som riktar sig till samtliga studenter inom fakulteten samt Dynamicus, som organiserar studenter inom programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. LÄRA erbjuds representation i samtliga beslutsorgan och beredningsgrupper. Därutöver inbjuds LÄRA att medverka i andra sammanhang. Prefekten träffar LÄRAs styrelse minst två gånger per termin för att dryfta aktuella studentfrågor. Därtill har prefekten runt fyra gånger per termin möten med Uppsala studentkårs särskilda studierepresentant vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Institutionsledningen, främst genom studierektorerna, träffar också regelbundet studentrepresentanter för Dynamicus och Beteende- vetarna. EDU kommer också under 2017 att ge stöd till arbetsmarknadsdagar och andra studentaktiviteter för alla studentorganisationer vid EDU. EDU har ett gemensamt doktorandråd för forskarstuderande i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Doktoranderna har representanter i EDU:s berednings- och beslutsorgan. Forskarutbildningens studierektorer har huvudansvaret för samverkan med doktorandrådet. Samma upplägg fortsätter under 2017. Prioriterade målsättningar 2017 Prefekten ansvarar för att: institutionens samarbete med student- och doktorandföreningar bibehålls samt förstärks och utvecklas ytterligare. 8. Arbetsmiljö och jämställdhet EDU upprättar varje år en ny arbetsmiljöplan. Centralt för 2017 års arbetsmiljöarbete blir bland annat att jobba med de nu upprättade rutinerna för medarbetarsamtal, trivselhöjande aktiviteter av olika slag samt öppet kollegium till vilket personal inbjuds att dryfta frågor med medarbetare och arbetsledning. Även under 2017 ämnar arbetsledningen, tillsammans med arbetsmiljögruppen, att bjuda in medarbetare att diskutera prioriterade arbetsmiljöfrågor vid EDU. Under 2016 har institutionsledningen, i samarbete med personalavdelningen vid Uppsala universitet, förberett genomförandet av en arbetsmiljöenkät, en så kallad arbetsmiljöindikator. Den kommer ut under våren 2017 och utgör en central del i det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet vid EDU. Institutionen har idag en jämställdhetsplan som gäller till och med 2018. Här ingår också en lägesrapport om jämställdhet och likabehandling på EDU med syftet att skapa en plattform för ett systematiskt arbete kring dessa frågor. Det finns ett nyutsett jämställdhetsombud och en särskild lika villkorsgrupp som tar hand om detta arbete. Prioriterade målsättningar 2017 Prefekt och biträdande prefekt ansvarar för att: under våren 2017 i samarbete med personalavdelningen vid Uppsala universitet genomföra en arbetsmiljöundersökning vid EDU, tillsammans med EDUs arbetsmiljögrupp dryfta aktuella arbetsmiljöfrågor och författa en arbetsmiljöplan för 2018, tillsammans med jämställdhetsombudet och likabehandlingsgruppen följa upp frågor om jämställdhet och lika behandling vid EDU. 16
7. Extern samverkan I juni 2013 inrättades av Fakulteten för utbildningsvetenskaper Forum för samverkan. Forumbildningens främsta uppgift är att underlätta samverkansuppdraget genom att fungera som en stödorganisation för en rad olika verksamheter och nätverk. EDU ska också fortsättningsvis medverka i Forum för samverkan, exempelvis med representation i form av styrelserepresentanter samt genom att lärar- och forskarpersonal från EDU finns med i Forum för samverkans verksamhet. Partnerskolesamarbetet tillsammans med Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala Kommun och Region Gotland är ett annat prioriterat externt samarbetsområde under 2017. Därtill kommer många av institutionens medarbetare att delta i aktiviteter kopplade till den så kalllade tredje uppgiften, alltså vid externa seminarier, utbildningsdagar och uppdragsutbildningar av olika slag. Samverkansparterna för EDU är många och uppdragen kan exempelvis komma från Uppdragsutbildningen vid Uppsala universitet, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Rektorsutbildningen, Skolverket, Högskoleverket samt olika skolhuvudmän. Särskilt angeläget vad gäller verksamheten vid Campus Gotland är att tillsammans med Uppsala universitet fortsätta stärka samarbetet med Region Gotland. Prioriterade målsättningar 2017 Prefekten ansvarar för att: EDU samverkar med enheter såväl inom Uppsala universitet som utanför detsamma enligt de mål för samverkan som finns vid Uppsala universitet. 17
www.edu.uu.se Produktion: Inst. för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2017. Foto framsida: Erik Åstrand