Innehåll: 1. Inledning Rutiner för kvalitetsarbetet Prioriterade åtgärder för ökad måluppfyllelse under 2010 (lå 09/10).

Innehåll: 1. Inledning. 3 2. Rutiner för kvalitetsarbetet.. 4 3. Prioriterade åtgärder för ökad måluppfyllelse under 2010 (lå 09/10). 5-6 4. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet... 7-11 5. Resultat och måluppfyllelse.. 12-14 5:1:1 Förskolan... 15 5:1:2. Grundskolan. 15-17 5:1:3 Fritidshem. 5:1:4 Gymnasium... 5:1:5 Vuxenutbildningen. 5:1:6 Särskolan.. 17 18 19 19 5:2 Enkätundersökning föräldrar 20 5:3 Enkätundersökning elever. 21 5:4 Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling.. 22 5:5 Kommunala mål och inriktningar.. 23 5:6 IT och Media 5:7 Skolinspektionens beslut..... 23 24 6. Analys och bedömning av resultaten.. 25 7. Åtgärder för ökad måluppfyllelse under kommande läsår 27 2

1. Inledning Vision för Barn- utbildningsförvaltningens verksamheten 2007-2010 Övergripande vision: Skolan för mig" Verksamhetsvisioner: Förskolan:... Vi möter nya möjligheter varje dag Grundskolan:. Vi bygger grunder för livet Gymnasiet:. Med självtillit ut i livet Musikskolan:... Gör drömmar till verklighet Vuxenutbildningen:.. Möjligheten till vidare kompetens. 3

2. Rutiner för kvalitetsarbetet Underlag för bedömning av måluppfyllelse * Utvärderingarna utgår från de styrdokument som ligger till grund för verksamheten samt mål för åtgärder för ökad måluppfyllelse. * Vi prioriterar de mål och riktlinjer som anges i Läroplanerna och utvärderar verksamhetens måluppfyllelse i huvudsak utifrån dessa. * Avstämning sker vid tre olika tillfällen under året (se årscykeln nedan) då dokumentation av utvärderingarna sammanställs och analyseras. * Dokumentationen presenteras för nämnden som gör en analys av de sammantagna resultaten av måluppfyllelsen. * Efter analysfasen fastställs nya åtgärder för ökad måluppfyllelse dels på verksamhetsnivå och dels på kommunnivå. Underlag för utvärderingarna: Som underlag för bedömningen förekommer följande: * Resultat från enkätundersökningar * Utsagor från barn, elever, föräldrar och personalen, * Statistikuppgifter från bl.a. Skolverket salsa, landstinget m.m. * Betyg och bedömningar, * Tidigare kvalitetsredovisningar * Uppgifter hämtade från externa källor såsom skolinspektionen, Metoder för utvärderingarna: Utvärderingarna sker med bl.a. följande metoder: * enkäter, * utvärderingssamtal i grupp och enskilt, * insamling av statistik och betyg Avsikten med kvalitetsredovisningen är: 1. att visa måluppfyllelsen - hur väl verksamhet uppfyller läroplanens mål 2. att visa vilka åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse 3. att visa kopplingen mellan resultaten i utvärderingen och åtgärderna för ökad måluppfyllelse. 4

3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse under 2010 (lå 09/10) Åtgärder av övergripande karaktär. Språkutvecklingsplan På grund av bl.a. att allt fler elever bedöms som svaga läsare och detta påverkar resultaten och måluppfyllesen i många ämnen har vi prioriterat en omfattande satsning på Språkutveckling från förskola upp till åk. 9. / se vidare Språkutvecklingsplanen Förberedelsegrupp Antalet nyanlända elever har ökat markant. Bland dessa elever finns även analfabeter. För att underlätta integreringen i klasserna har dels nya rutiner för mottagning utarbetats liksom inrättandet av en förberedelsegrupp Modersmål I enlighet med Skolinspektionens krav har ekonomiska resurser och med det ett ökat antal modersmålslärare kunnat anställas. Studiehandledning på modersmål Elever med annat modersmål än svenska har ibland problem med att följa undervisningen p.g.a. för svaga kunskaper i svenska. Under året har vi tillsatt modersmålslärare för studiehandledning för att hjälpa upp dessa elevers studieresultat Kvalitetsarbetet Efter Skolinspektionens beslut nov. 2009 upprättades en åtgärdsplan som bl.a. innehöll en förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet vilket lett till de nya rutiner och den årscykel som presenteras på sid.2 Matematikutvecklare Under året har två matematikutvecklare tillsatts med vardera 20% tjänst med uppdrag att leda en matematikutvecklingsgrupp med representanter från förskola till gymnasiet. Målsättningen med arbetet är att arbeta fram en matematikutvecklingsplan för att de som undervisar ska se den röda tråden och progressionen i elevernas utveckling samt att förbättra övergångar och hitta nya metoder för ökad måluppfyllelse. Sommarskola Elever på högstadiet som inte nått målen i ett eller flera ämnen har erbjudits sommarskola vilket har visat sig ge förbättrade resultat. Ökade insatser för social anpassning Elever som har haft svårt att följa skolarbetet av bl.a. sociala skäl har lett till att fler elevassistenter har anställts. Trafiksäkerhet Vid tre av grundskolorna i kommunen har trafiksäkerheten kring skolorna aktualiserats. Tillsammans med kommunledning och tekniska kontoret har insatser påbörjats för att förbättra miljön.. Åtgärder inom förskolan Utepedagogik Språkutveckling Trygghet Hälsa 5

3. forts. Åtgärder för ökad måluppfyllelse under 2010 (lå 09/10) Åtgärder inom fritidshemmen Stärka gruppkänslan inom fritidshemmen Synliggöra fritidshemmens roll för barns utveckling Förbättra rutiner för utvärdering och dokumentation Utveckla det sociala samspelet bland barnen Åtgärder inom grundskolan F-6: Konfliktlösning Öka elevers läslust Systematisk språkutveckling Stärk, språket Stärk lärandet -pedagogik Öka elevernas inflytande Förbättra åtgärdsprogrammen Öka elevernas medvetenhet för sambandet kost, motion, livsstil och hälsa. Införa Bornholmsmodellen i F-klass 7-9: Systematisk språkutveckling Förbättra utbudet inom Elevens val Demokratiska värden ska genomsyra verksamheten/undervisningen Gemensam värdegrund kring hälsa och miljö Åtgärder inom gymnasieskolan Förbättra elevernas studieteknik Öka elevernas problemlösningsförmåga Tydlig struktur och planering i fadderföretagsprojekten Kvalitetssäkring Tidsramar för arbetet skall respekteras Åtgärder inom särskolan Tydliggöra vilken skolform särskolans elever är inskrivna i (träningsskola / grundsärskola) Ökad tydlighet i beslut kring timplanen för eleverna Kursplanerna för särskolans verksamhet ska vara kända för all personal Åtgärder inom vuxenutbildningen Komplettera och förstärka den integrerade och yrkesinriktade utbildningenför invandrare med ytterligare kurser genom Yrkesvux Bredda möjligheterna till gymnasial yrkesutbildning genom kurser inom Yrkesvux och en vidareutveckling av valideringsmöjligheterna inom olika yrkesområden. 6

4. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet 4:1 Verksamheter Barn- och utbildningsnämndens verksamhet innefattar: Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Högskolan på hemmaplan (HPH) Musikskola 4:2 Organisation Organisation för skolor/förskolor (exkl. musikskolan) gällande 2009-07-01 2010-06-30: RO GKC Gymn.chef + 2 rektorer Ungdomsgymnasium, Sfi, grundläggande gymnasium- och vuxenutbildn. inkl. yrkesvux. KY. Uppdragsutbildning, Högskolan på Hemmplan (HPH) med yrkeshögskola, särvux. Rektor I / Gymnsiechef Rektor J bitr Rektor K Ungdomsgymnasiet Naturvetenskapprogr. Samhällsvetenskapsprogr./Turismprogr,, ENTEC-teknikprogr.,/ Plåt och tråd, Handel- & administrationsprogr., Individuellt progr. gymnasiesärskolan Sfi, grundläggande gymnasium- och vuxenutbildn. inkl. yrkesvux. KY. Uppdragsutbildning, Högskolan på Hemmplan (HPH) med yrkeshögskola, särvux. 7

4:3 Personal 2008 2009 2010 Antal anställda 446 442 422 Varav tillsvidareanställda 371 374 386 Antal årsarbetare 405,8 394,5 380,2 4:4 Antal elever ANTAL barn, elever, studerande i BUNs verksamhet 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal barn placerade i förskolan 499 465 459 469 492 478 448 464 Antal elever i grundskolan 1445 1399 1311 1227 1195 1122 1105 1074 Antal elever fsk-klass 130 129 108 116 91 114 115 132 Antal barn i fritids 357 337 341 333 338 343 288 343 Antal elever gy skolan GKC 237 272 260 270 273 282 286 267 Antalet stud. vux.utb. GKC 230 225 255 235 275 375 390 1500 1400 1300 1200 1100 1000 Elev- och studerandeutveckling 2003-2010 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Elever i grundskolan Barn i förskolan Studerande vux. utb. Gymnasieelever GKC 8

4:4:1 ANDEL invandrarelever (elever som är berättigade till modersmålsundervisning) Bäckaskolan Hillerstorpsskolan Kulltorpsskolan Nissaforsskolan Åsenhögaskolan Åvikenskolan 2007 33% 29% 18% 18% 18% 24% 2010 2009 37% 32% 6% 30% 18% 20% 4:4:2 ANTAL elever i modersmålsundervisning 2007 2008 2009 2010 Berättigade till modersmålsundervisning (%av totalt antal elever) 28,7% 29,3% 31,8 32,0 Andel elever som deltar i modersmålsund. (%av totalt antal elever) 11,1 % 11,3% 17,6 17,5 4:4:3 ANTAL elever inskrivna i grundsärskola och träningsskola 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal elever i grundsär. 16 19 19 19 20 13 8 Antal elever i träningsskolan 3 2 0 1 0 0 4 4:4:4 ANTAL elever inskrivna i Gymnasiesärskolan 2010 Antal elever i gy-sär. GKC 8 Antal elever i gy-sär. annan kommun 7 Totalt antal: 15 4:5 Resurser 4:5:1 Ekonomiska resultat Bokslut i mkr Utfall 2007 208,3 + 0,3 2008 211,6 +1,8 2009 214,5 +1,2 2010 213,5 +1,1 4:5:1 Anslag för kompetensutveckling 2007 2008 2009 2010 Kompetensutveckl.anslag per heltidstjänst 2.700 kr 2.700 kr 2700 kr 2700 kr + anslag till Lärarlyftet. 9

4:6 Lärarbehörighet / lärartäthet 4:6:1 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen vid grundskolan Grundskolan Gnosjö Riket Kommungrupp Andel lärare med ped. högskoleexamen 2009 87% 85% 88% Andel lärare med ped. högskoleexamen 2010 87% 88% 90% 4:6:2 Andelen lärare per 100 elever i grundskolan Grundskolan Gnosjö Riket Kommungrupp Andel lärare per 100 elever 2009 8,8 8,4 8,6 Andel lärare per 100 elever 2010 9,4 8,3 8,4 4:6:3 Andel lärartjänster per rektor Grundskolan Gnosjö Riket Antal lärartjänster per rektor 2009 24 20 Antal lärartjänster per rektor 2010 24 20 4:7 Elevstatistik 4:7:1 Andel elever som uppnår målen / se även Nationella prov sid 15-16 Andel elever i årskurs 9 Gnosjö Riket Kommungrp. som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 20% 24% 26% som är behöriga till gy-skolan 90% 88% 88% som började i gy-skolan 100% 99% 99% v 4:7:2 Kostnad per elev i grundskolan Kostnad per elev (kr) Gnosjö Riket Komungrp. Totalt 85.500 83.700 80.800 för undervisning 42.300 42.800 40.400 för lokaler 14.900 16.700 15.800 4:7:3 Andel inskrivna i förskolan v Andel inskrivna barn Gnosjö Riket Komungrp. Andel inskrivna barn av samtliga 81% 82% 80% barn i ålder 1-5 år Inskrivna barn per årsarbetare 5,3 5,3 5,4 10

4:7:4 meritvärde åk. 9 Meritvärde åk.9 Gnosjö Riket Komungrp. Genomsnittligt meritvärde i åk.9 205,9 206,3 201,4 4:7:5 Gymnasieskolan 4:7:5:1 Behörighet till universitet och högskola samt andel som slutfört utbildn. Inom 3 år RESULTAT ÅK.3 Entek Hp Nv Sp SMTU Andelen elever som har grundl. behörighet till universitet och högskolan 100% 100% 100% 100% 100% Andelen elever som påbörjat utbildning och Slutfört den inom 3 år 87,5% 70% 92,8% 97% 71,4% 4:8 Servicegarantier v 4:7:1 Förskolans garantier * Barnomsorg ska kunna ordnas inom två månader 4:7:2 Grundskolans garantier * Alla elever inom grundskolan skall ges möjlighet till minst en kontakt per läsår med det lokala näringslivet, exempelvis inom ramen för projektet framtidskraft. 11

5. Resultat och måluppfyllelse I bedömningen av måluppfyllelsen utgår vi i först hand från Läroplanernas mål och riktlinjer. Under år 2010 har de olika verksamheterna koncentrerat sig på att utvärdera några olika delar av Läroplanernas mål och riktlinjer. De frågor (nedan) som utvärderingssamtalen utgått från är hämtade ur Skolverkets BRUK -mtrl. Förskolan / Lpfö 98 A: Utveckling och lärande - Vardagssituationerna är utformade så att barnen ges rikliga möjligheter att prova, undersöka, uppleva och erfara - Vi diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande - Personalen ser regelbundet över planeringen av dagen/veckan/året ur varje barns perspektiv och med hänsyn till barnets närvarotider. - Vi arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t.ex. språk, musik, rörelse, drama och bildskapande - Vi använder ständigt barnens olika erfarenheter av natur och miljö för att öka förståelsen av matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp. - Vi diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling B: Samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet. - Föräldrarna är informerade om läroplanens innehåll - Vi är medvetna om att föräldrar har olika förutsättningar att vara delaktiga och tar hänsyn till detta genom att erbjuda olika former för samverkan - Föräldrarnas unika kunskap om sitt barn tas tillvara och ses som nödvändigt för att verksamheten ska kunna utgå från barnets behov - Vi har rutiner för att barnen ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande när de byter avdelning eller förskola - Tillsammans med förskoleklassens och fritidshemmets personal utformar vi rutiner och aktiviteter som stödjer och underlättar barnens övergång mellan förskola, förskoleklass och fritidshem - Vi har en tydlig profilering på vår förskola 12

5. forts. Resultat och måluppfyllelse Grundskolan / Lpo 94 A: Kunskaper, bedömning och betyg - hur vi stödjer och stimulerar elevernas språk- och kunskapsutveckling - hur vi ger eleverna möjlighet till att ta del av kunskapsmålen och bli delaktiga i sitt lärande - hur eleverna får träna och lära sig självbedömning - hur vi varierar undervisningsformerna för att utveckla elevernas förmåga att arbeta - hur vi följer upp åtgärdsprogrammen och deras effekt - hur lyckats vi med att få en likvärdig bedömning B: Samverkan / Skolan och omvärlden, Skola och hem, Övergång och samverkan - hur vi har försäkrat oss om att elever och föräldrar har tagit del av målen i läroplan och kursplan samt syftet med IUP - hur vi tillsammans med förskoleklasssens och fritidshemmets personal finner former för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. - hur vi har definierat hur vi ska arbeta med och utveckla entreprenörskap - hur vi ger eleverna möjlighet att utveckla sin kreativitet - hur vi tillsammans med förskolans och fritidshemmets personal utformar rutiner och aktiviteter som underlättar barnens övergång mellan förskola, förskoleklass och fritidshem - våra rutiner för att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang när de byter stadium Inom grundskolan följs elevernas resultat upp 2 ggr. / år genom en s.k. Pedagogisk bedömning. Blankett för dessa bedömningar finns för åk. 1-9. / se nedan exempel åk. 4-6. Bedömning av pedagogiska resultat på rektorsenheten terminen 20 Antal elever som har nått eller beräknas nå målen i åk 5 Teckenförklaring: MED = Ja, med god marginal, JA = Ja, OS = osäker, NEJ= har ej uppnått målen Nulägesrapport datum: Totalt antal elever i resp. årskurs Totalt antal POJKAR resp. FLICKOR: Pojkar: Åk 4 Flickor: Pojkar: Åk 5 Flickor: Pojkar: Åk 6 Flickor: MED JA OS NEJ MED JA OS NEJ MED JA OS NEJ Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Moderna språk Naturorienterande ämnen Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Kommentarer: Skola: Rektor: P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F 13

5. forts. Resultat och måluppfyllelse Fritidshemmen / Lpo 94 A: Komplettera skolan, meningsfull fritid, stöd i utvecklingen, särskilt stöd - Vi diskuterar fortlöpande hur vi ska kunna stödja och stimulera varje elevs språk- och Kunskapsutveckling - Vi strävar efter att utveckla samarbetsformer med lärarna kring undervisningens innehåll, utformning och organisering för att kunna vara ett komplement till skolan - Eleverna får träna och lära sig självbedömning - Vi tar tillvara de kunskaper och erfarenheter eleverna har med sig från skolan - Verksamheten innehåller ofta moment där elevens kritiska tänkande och förmåga till problemlösning stimuleras - Eleverna får pröva olika arbetssätt för att utveckla förmågan att lära och för att hitta det sätt att lära som passar eleven bäst B: Skolan o omvärld, Skola och hem, Övergång och samverkan - Tydliga kanaler finns för regelbunden och varierad föräldrainformation - Det finns väl fungerande forum där föräldrarna kan påverka på ett positivt sätt - Samplanering med skolan berör såväl verksamhetens innehåll som arbetssätt - Vi strävar efter ett gemensamt synsätt på barns utveckling och lärande hos både skolans, förskoleklassens och fritidshemmets personal - Tillsammans med förskoleklassens och förskolans personal utformar vi rutiner och aktiviteter som stödjer och underlättar barnens övergång mellan förskola, förskoleklass och fritidshem - Utvecklandet av entreprenörskap är en naturlig del i verksamheten Gymnasieskolan Lpf / Vuxenutbildningen A+B: Gymnasieskolan följer precis som övriga skolformer i kommunen Läroplan men har denna gång inte använt sig av BRUK-materialet. Den redovisade måluppfyllelsen i deras kvalitetsredovisning omfattar samtliga delar av Lpf: 1.Kunskaper måluppfyllelse 2. Normer och värden 3. Elevernas ansvar och inflytande 4. Utbildningsval - arbete och samhällsliv 5. Bedömning och betyg 6. Rektors ansvar För första gången gör gy en kvalitetsredovisning där man redovisar resultat på skoloch programlagsnivå. Varje programlag har gjort en kvalitetsredovisning som specifikt utgår från programmet resultat Resultaten från obligatoriska nationella prov finns redovisade per program 14

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:1 Måluppfyllelse del A + B A: kunskaper, utveckling och lärande, bedömning o betyg B: samverkan / skolan och omvärlden, skola och hem, övergång och samverkan, samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet 5:1:1 Förskolan 5:1.1.1 Resultat från BRUKs självärderingsfrågor A: UTVECKLING och LÄRANDE Resultatet gällande utveckling och lärande visar att förskolorna totalt sett har en hög måluppfyllelse. Exempel på områden som behöver förbättras: - utveckla hur vardagssituationerna är utformade så att barnen ges rikliga möjligheter att prova, undersöka, uppleva och erfara - de mål som förskolorna har prioriterat under året handlar mycket om språkutveckling och utemiljön. B: SAMVERKAN / Samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet Resultatet gällande samverkan visar att förskolorna har en relativt hög måluppfyllelse. Exempel på områden som behöver förbättras: - otydliga och oklara rutiner när det gäller kontinuitet och sammanhang i sitt lärande när de byter avdelning eller förskola. - profileringen av förskolorna. En förskola har tydlig profilering och en förskola har under året haft diskussioner om att profilera sig. De övriga har ingen direkt profil. - målen som förskolorna har prioriterat under året har handlat om föräldrasamverkan. 5:1:2 Grundskolan 5:1.2.1 Nationella prov år 3 Antal som deltagit i proven: 113 elever Godkända A B C D E F G H Svenska 98% 94% 93% 95% 93% 88% 95% 98% Matemak 77% 91% 86% 89% 88% 75% 52% Ej godkända A B C D E F G H Svenska 2% 6% 7% 5% 7% 12% 5% 2% Matemak 23% 9% 14% 11% 12% 25% 48% Genomsnitt Sammanställning: godkända: Genomsnitt ej godkända: Svenska 94% 6% Matematik 85% 15% 15

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:1:2 Grundskolan 5:1.2.2 Nationella prov år 5 Nedanstående Antal som ifylls deltagit INTE. i proven: 188 elever Godkända A B C D E Svenska 91,5% 95,8% 93,2% 94,9% 97,5% Matemak 93,2% 92,4% 92,4% 87,3% Engelska 83,9% 74,6% 90,7% 89,0% Ej godkända A B C D E Svenska 8,5% 4,2% 6,8% 5,1% 2,5% Matemak 6,8% 7,6% 7,6% 12,7% Engelska 16,1% 25,4% 9,3% 11,0% Sammanställning: Genomsnitt godkända: Genomsnitt ej godkända: Svenska 94,6% 5,4% Matemak 91,3% 8,7% Engelska 84,5% 15,5% 5:1.2.4 Andel elever som ej når målen i åk. 9 Andel elever i årskurs 9 Gnosjö Riket som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 20% 24% som är behöriga till gy-skolan 90% 88% 5:1.2.5 Pedagogisk bedömning + betyg år 8-9 (vt-2010) Bedömning av pedagogiska resultat på rektorsenheten Gnosjö kommun åk.8-9 Vårterminen 2010 Antal elever som har nått eller beräknas nå målen. Nulägesrapport datum: Totalt antal elever i resp. årskurs Åk 8 Sa: POJKAR 63, Flickor 70 Total: 133 Åk 9 Sa: POJKAR 79 Flickor 77 Total:156 MVG VG G EJ G ÄÅP MVG VG G EJ G ÄÅP P F P F P F P F P F P F P F P F P F P F Bild 3% 16% 19% 23% 19% 10% 7% 3% 0 0 6% 15% 25% 27% 19% 5% 1% 2% 0 3 Engelska 0% 2% 17% 23% 24% 21% 9% 5% 1 2 7% 5% 23% 21% 17% 21% 3% 3% 0 1 Hem och konsumentkunskap 0% 5% 14% 30% 33% 17% 2% 0% 1 0 3% 16% 20% 22% 25% 10% 1% 3% 0 2 Idrott och hälsa 1% 2% 21% 20% 22% 27% 3% 5% 2 1 7% 5% 30% 18% 13% 23% 0% 3% 0 2 Matematik 2% 3% 15% 19% 22% 26% 7% 6% 6 4 5% 7% 14% 12% 27% 27% 3% 4% 1 3 Modersmål Musik Moderna språk 1% 12% 30% 24% 20% 5% 2% 4 2 0% 6% 17% 24% 18% 24% 7% 4% Naturorienterande ämnen Biologi 4% 11% 11% 20% 32% 21% 2% 0% 0 1 5% 10% 15% 14% 28% 24% 2% 2% 3 2 Fysik 1% 1% 11% 23% 34% 29% 2% 0% 1 1 7% 7% 15% 12% 23% 28% 5% 3% 2 2 Kemi 1% 2% 13% 25% 28% 28% 3% 0% 2 0 3% 2% 17% 15% 28% 30% 3% 2% 2 3 Samhällsorienterande ämnen Geografi 2% 0% 15% 30% 27% 20% 5% 1% 0 0 6% 4% 21% 21% 22% 22% 2% 2% 0 2 Historia 0% 5% 13% 23% 32% 20% 6% 2% 0 0 6% 3% 19% 21% 25% 25% 1% 2% 0 2 Religionskunskap 2% 4% 12% 25% 32% 21% 5% 0% 2 0 5% 7% 21% 22% 23% 19% 1% 2% 1 2 Samhällskunskap 1% 2% 11% 19% 33% 27% 5% 2% 1 1 5% 5% 18% 18% 23% 24% 4% 2% 2 2 Slöjd (åk 7 tx) 2% 29% 61% 8% 0 7% 37% 53% 3% Slöjd tm 5% 28% 60% 7% 0 21% 39% 39% 1% Svenska 0% 8% 8% 30% 30% 20% 6% 0% 2 0 3% 8% 15% 27% 30% 15% 1% 2% 0 2 Svenska som andraspråk 0% 0% 11% 22% 22% 39% 11% 6% 1 0 0% 0% 0% 0% 50% 38% 6% 6% 0 0 Teknik 0% 0% 10% 33% 33% 33% 2% 3% 0 0 5% 5% 17% 17% 28% 25% 1% 1% 0 2 16

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:1:2 Grundskolan 5:1.2.3 Resultat från BRUKs självärderingsfrågor / grundskolan A: KUNSKAPER, BEDÖMNING o BETYG. De resultat skolenheterna redovisar från BRUKs självvärderingsfrågor visar att det återstår en del arbete på många skolor för att man ska vara tillfredsställd med måluppfyllelsen på alla punkter. Bland de områden som nämns är följande: * likvärdig bedömning, fortfarande finns en hel del att förbättra * eleverna möjlighet till att ta del av kunskapsmålen och bli delaktiga i sitt lärande * eleverna självbedömning. * att åtgärdsprogrammens effekt följs upp och utvärderas. * Det är allt svårare att bedriva god och utvecklande undervisning i åldersblandade grupper som sträcker sig över fler årskurser (3-6) gällande i först hand främmande språk och delar av NO-ämnet. I idrotten har det minskande elevantal försvårat att nå målen i ämnet. B: SAMVERKAN, SKOLAN OCH OMVÄRLDEN, SKOLA OCH HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN. Resultat som skolenheterna redovisar från BRUKs självvärderingsfrågor visar i stort på en tillfredsställande måluppfyllelse.. Några skolenheter anser sig behöva utveckla följande områden: - rutiner för att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande när de byter årskurs ( stadium ). - tillsammans med förskoleklassens och fritidshemmets personal finns behov av att hitta bättre former för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans - hur arbetet med att utveckla entreprenörskap ska utvecklas. - information till föräldrarna kring läroplanen bli bättre 5:1:3 Fritidshemmen A: KOMPLETTERA SKOLAN, MENINGSFULL FRITID, STÖD I UTVECKLINGEN, SÄRSKILT STÖD Fritidshemmen visar god måluppfyllelse från BRUKs självvärderingsfrågor. Bland de områden som fortfarande behöver förbättras nämns är följande: * utveckla samarbetsformer med lärarna kring undervisningens innehåll, utformning och organisering för att kunna vara ett komplement till skolan. Försöka få en röd tråd mellan PA och lektionstid, men saknar planeringstid med lärarna. Det är då svårt att få en full inblick i varandras arbete B: SKOLAN O OMVÄRLD, SKOLA OCH HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Resultat från BRUKs självvärderingsfrågor visar i stort på en tillfredsställande måluppfyllelse.. Några fritidshem anser sig behöva utveckla följande områden: * samplanering med lärarna i skolan, avsatt tid för gemensam planering. * medverkan vid överlämningssamtal från förskola till förskoleklass. * entreprenörskap * arbetet med hållbar utveckling behöver utvecklas * göra eleverna mer delaktiga i planeringen av aktiviteter och möjlighet att komma med egna förslag 17

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:1:4 Gymnasieskolan 5:1:4:1 Årskurs 3 Nationella Prov jämfört med slutbetyg IG NP IG betyg G NP G betyg VG NP VG betyg MVG NP MVG betyg Meritvärde Ma A 12% 1% 32% 38% 41% 41% 15% 20% 13,04 Ma B 19% 18% 54% 52% 23% 25% 2% 6% 9,83 Ma C 8% 8% 69% 46% 15% 38% 8% 8% 10,77 Ma D 8% 8% 31% 38% 23% 23% 38% 38% 14,23 En A 4% 14% 36% 40% 43% 34% 8% 13% 12,35 En B 5% 4% 51% 37% 37% 47% 7% 12% 11,39 Sv B 13% 5% 51% 40% 35% 45% 2% 9% 9,88 5:1:4:2 Elevenkät i skalan 1-6 där 6 är högsta värdet. 18

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:1:5 Vuxenutbildningen 5:1:5:1 Resultat från utvärderingsenkät (Skala 1-4 där 4 är högsta resultat) 5:1:6 Särskolan 5:1:6:1 Ur BRUKs självvärdering behöver följande punkter följas upp * I samband med att den nya läroplanen och de nya kursplanerna skall träda i kraft ge information till föräldrar om dess innehåll. * Utifrån varje elevs förutsättningar ständigt tänka på att ge utrymme för elevens egna kreativitet i den dagliga verksamheten. * I vår planering av arbetsområden eller enskilda lektioner tänka till före vad elever kan bidra med redan på detta stadium och hur vi kan få dem mer delaktiga/kreativa över huvud taget. Gör vi elever mindre delaktiga/kreativa genom att vi detaljplanerar? * För att övergångar mellan stadier och skolor ska bli så smärtfri som möjligt för eleven är det bra om personal har möjlighet till auskultation hos varandra. Det ger en förståelse för vad som gjorts i tidigare skolår och vad som förväntas i de högre. Auskultationer har påbörjats men bör bli en regelbundet återkommande aktivitet för särskolans personal. 19

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:2 FÖRÄLDRAENKÄT till vårdnadshavare för elever i årskurs 2, 5 och 8 1 De svar jag lämnar i enkäten gäller mitt barn som går på följande skola Bäckaskolan 45% Hillerstorpsskolan 21% Kulltorpsskolan 3% Nissaforsskolan 1% Åsenhögaskolan 9% Åvikenskolan 22% 2 Svaren jag ger gäller mitt barn som går i följande årskurs Klass 2 30% Klass 5 49% Klass 8 20% 3 Jag upplever att mitt barn känner sig trygg och trivs i skolan Stämmer helt 70% Stämmer delvis 25% Stämmer ganska dåligt 4% Stämmer inte alls 0% 4 Jag upplever att vuxna i skolan bryr sig om mitt barn Stämmer helt 67% Stämmer delvis 28% Stämmer ganska dåligt 2% Stämmer inte alls 1% 5 När jag kontaktar personalen i skolan blir jag väl bemött Stämmer helt 75% Stämmer delvis 25% Stämmer ganska dåligt 1% Stämmer inte alls 0% 6 Jag tycker att både jag och mitt barn får tydlig information vid utvecklingssamtalen om mitt barns kunskapsutveckling Stämmer helt 79% Stämmer delvis 18% Stämmer ganska dåligt 1% Stämmer inte alls 0% 7 Jag tycker att både jag och mitt barn får tydlig information vid utvecklingssamtalen om vad skolan ska göra för att mitt barn ska Stämmer helt 72% Stämmer delvis 23% Stämmer ganska dåligt 5% Stämmer inte alls 0% 8 Jag har fått information om vilka kunskapsmålen är i de olika ämnena som Stämmer helt 75% Stämmer delvis 18% Stämmer ganska dåligt 4% Stämmer inte alls 1% 9 Jag anser att undervisningen i den skola/klass mitt barn går i är bra Stämmer helt 64% Stämmer delvis 30% Stämmer ganska dåligt 7% Stämmer inte alls 0% 10 Jag tycker det är viktigt att mitt barn når målen i skolan Stämmer helt 91% Stämmer delvis 9% Stämmer ganska dåligt 1% Stämmer inte alls 0% 11 Jag tycker att mitt barn får den hjälp han/hon behöver i skolan Stämmer helt 65% Stämmer delvis 28% Stämmer ganska dåligt 5% Stämmer inte alls 1% 12 Jag vill som förälder / vårdnadshavare ha större inflytande i skolan Stämmer helt 22% Stämmer delvis 55% Stämmer ganska dåligt 11% Stämmer inte alls 11% 13 Vilka två av de ovanstående påståendena 3-10 anser du vara de viktigaste för dig som 3 41% 4 12% 5 2% 6 1% 7 5% 8 0% 9 13% 10 26% 20

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:3 ELEVENKÄT till elever i årskurs 2, 5 och 8 1 Kryssa för den skola du går på Bäckaskolan 43% Hillerstorpsskolan 33% Kulltorpsskolan 2% Nissaforsskolan 2% Åsenhögaskolan 4% Åvikenskolan 16% 2 Vilken årskurs går du i? Klass 2 27% Klass 5 36% Klass 8 37% 3 Jag trivs i skolan Ja, stämmer mycket bra 62% Stämmer ganska bra 33% Stämmer ganska dåligt 2% Nej, stämmer inte alls 2% 4 Jag har kompisar i skolan Ja, stämmer mycket bra 85% Stämmer ganska bra 13% Stämmer ganska dåligt 1% Nej, stämmer inte alls 1% 5 Jag känner mig trygg i skolan Ja, stämmer mycket bra 69% Stämmer ganska bra 28% Stämmer ganska dåligt 3% Nej, stämmer inte alls 0% 6 Jag vet att det finns mobbning på Ja, stämmer mycket bra 18% Stämmer ganska bra 22% Stämmer ganska dåligt 35% Nej, stämmer inte alls 27% 7 På vår skola har vi ett bra arbete mot mobbning Ja, stämmer mycket bra 41% Stämmer ganska bra 37% Stämmer ganska dåligt 16% Nej, stämmer inte alls 6% 8 Det finns alltid någon vuxen att prata med på skolan Ja, stämmer mycket bra 61% Stämmer ganska bra 29% Stämmer ganska dåligt 5% Nej, stämmer inte alls 5% 9 Jag får hjälp av mina lärare när jag Ja, stämmer mycket bra 64% Stämmer ganska bra 31% Stämmer ganska dåligt 4% Nej, stämmer inte alls 3% 10 Mina lärare vet vad jag kan Ja, stämmer mycket bra 51% Stämmer ganska bra 42% Stämmer ganska dåligt 5% Nej, stämmer inte alls 3% 11 Jag lär mig saker i skolan som är viktiga för mig Ja, stämmer mycket bra 70% Stämmer ganska bra 26% Stämmer ganska dåligt 3% Nej, stämmer inte alls 2% 12 Lärarna berättar alltid vilka saker man ska kunna i de olika ämnena Ja, stämmer mycket bra 54% Stämmer ganska bra 38% Stämmer ganska dåligt 7% Nej, stämmer inte alls 2% 13 Jag får vara med och planera vad jag ska arbeta med under lektionerna Ja, stämmer mycket bra 19% Stämmer ganska bra 49% Stämmer ganska dåligt 22% Nej, stämmer inte alls 11% 14 Jag tycker att elevrådet tar upp och arbetar med viktiga frågor Ja, stämmer mycket bra 42% Stämmer ganska bra 38% Stämmer ganska dåligt 14% Nej, stämmer inte alls 6% 15 Jag äter mig mätt i skolan för det Ja, stämmer mycket bra 38% Stämmer ganska bra 35% Stämmer ganska dåligt 17% Nej, stämmer inte alls 11% 16 På rasterna finns trevliga saker att göra på skolan Ja, stämmer mycket bra 41% Stämmer ganska bra 31% Stämmer ganska dåligt 21% Nej, stämmer inte alls 9% 17 Toaletterna i skolan är bra Ja, stämmer mycket bra 18% Stämmer ganska bra 42% Stämmer ganska dåligt 27% Nej, stämmer inte alls 14% 18 Jag är stolt över min skola Ja, stämmer mycket bra 47% Stämmer ganska bra 37% Stämmer ganska dåligt 10% Nej, stämmer inte alls 7% 21

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:4 Likabehandlingsplanerna / planer mot Kränkande behandling 5:4:1 BRUKs självvärderingsfrågor rörande arbetet med Likabehandlingsplanerna. * Likabehandlingsplanen uttrycker tydligt att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling * Likabehandlingsplanen anger en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor/ansvarig och personal. * Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för planerade åtgärder med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. * Likabehandlingsplanen beskriver rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras. * Likabehandlingsplanen beskriver hur barn, elever och personal ska medverka i arbetet med planen samt hur vårdnadshavare ska göras delaktiga i arbetet. * Likabehandlingsplanen beskriver hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. * Likabehandlingsplanen beskriver hur planen årligen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras. 5:4:2 Resultat De olika enheter har bedömt sitt arbete på en 5-gradig skala med hjälp av Skolverkets BRUK-frågor (ovan) och lämnat in en reviderad plan dels för Kränkande behandling och dels för Likabehandling. Dessa planer finns tillgängliga på resp. skolas hemsidor (via: ww.gnosjo.se) 22

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:5 Kommunala mål och inriktningar INRIKTNINGSMÅL: att värna om och utveckla det livslånga lärandet att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor VERKSAMHETSMÅL: 1. Gnosjöregionens entreprenörskap ska synliggöras i alla kommunens skolor 2. En ökad kunskap om miljö- och klimatfrågorna ska leda till att eleverna praktiserar konkreta handlingar för att bevara en god miljö 3. Eleverna ska ges en kontinuerlig och god språk- och matematikutveckling genom samtliga årskurser 4. Samtliga elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan REDOVISADE ÅTGÄRDER: ( alla enheter har inte redovisat utvärderingarna av de kommunala mål och inriktningar därav kan resultaten vara något missvisande) * Skolor har haft studenter som gjort sitt examensarbete bl.a. kring Entreprenörskap i kommunen. * Studiebesök genomförs enligt plan. * Ett legoprojektet kallat BäckaOne (Bäckaskolan 7-9) har vunnit Nordiska Mästerskapet där det gällde att programmera och styra en robot.. * Några skolor och fritidshem har miljö som prioriterat mål * Skolorna har arbetat fram matriser i olika ämnen och gemensamma måldokument för att tydliggöra och få en likvärdighet. * Språkutvecklingsplanen håller på att implementeras i ett 1-19-års perspektiv * Förhållningssätt och idéer i boken Stärk Språket Stärk Lärandet har använts på flera skolor * Flera skolor arbetar prioriterat med matematikutvecking. * Matematikutvecklare kommer tillsammans med matematikutvecklingsgruppen att utarbeta en matematikutvecklingsplan. * Skolorna har infört skriftliga omdömen. * IUP har förbättrats så att kunskapen om var eleven befinner sig i sin individuella utveckling är tydlig * Ung företagsamhet för åk 1-6 har haft ett projekt i åk 6 där man har bjudit in företagare bl.a. Lisa Bengtsson som har berättat om hur det är att starta eget företag samt om hur viktigt det är att vara nyfiken och kreativ. * Någon skola har köpt in Skolverkets bok Skapa och Våga för att få en större förståelse för hur förhållningssättet entreprenöriellt lärande skall genomsyra verksamheten. * Några klasser sopsorterar och pappersinsamling finns i flertalet klasser. 5:6 IT och media Andel av den pedagogiska personalen som uppnått de olika nivåerna inom PIM (Praktisk IT och Media). Nivå 5 0% Nivå 4 0% Nivå 3 22% Nivå 2 36% Nivå 1 31% Nivå 0 11% 23

5. forts. Resultat och måluppfyllelse 5:7 Skolinspektionens beslut (ej tillfredsställande resultat vid inspektionen) * Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen * Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. * Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till * Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. * Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. * Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav 24

6. Analys och bedömning av resultaten Analys och bedömning av utvärderingsresultaten KVALITETSARBETET. När det gäller de olika enheternas kvalitetsarbete kan vi se en tydlig trend mot att man mer och mer äger sitt eget kvalitetsarbete, att kvalitetsarbetet är en del av och påverkar verksamheten. Huruvida detta är en frukt av den nya strukturen vi genomfört är svårt att säga. En orsak kan också vara en ökad tydlighet från staten och de statliga styrdokumenten om vad vårt uppdrag omfattar. Till detta kommer Skolinspektionens beslut som visade att vårt kvalitetsarbete inte fullt ut uppfyller kraven, vilket ledde till en åtgärdsplan som berörde alla verksamheter. Vi har mer aktivt under året följt upp resultat. Detta har lett till att åtgärder kunnat sättas in i ett tidigare skede. De förändringar som nu är gjorda i kvalitetsarbetets struktur kommer att följas upp med en återkoppling till Skolinspektionen. LÄROPLANENS MÅL * A - Utveckling och lärande / Kunskaper I förskolan finns inga krav på att barnen ska uppnå vissa resultat. Istället ställs krav på vad verksamheten ska erbjuda barnen. Förskolorna i Gnosjö har länge arbetet mot en mer pedagogiskt inriktad verksamhet för att stimulera barnens utveckling. Våra egna utvärderingsresultat visar att måluppfyllelsen är hög även om Skolinspektionen hade en del påpekande i sitt beslut. Förskolan har under året bl.a. satsat mycket på språkutveckling vilket vi tror ska öka måluppfyllelse på elevernas resultat i grundskolan. Språket har en nyckelroll i skolan genom att ett bra språk krävs för att tillgodogöra sig undervisningen även i andra ämnen. De utvärderingsresultat som redovisas blir aldrig heltäckande. Ett resultat som vi vet om, men som inte framgår av redovisningen tidigare, är att barnen i förskoleklass gör större framsteg än tidigare i sin språkutveckling som ett resultat av språkutvecklingssatsningen. Behovet av en satsning på en språkförskola för i första hand barn med annat modersmål än svenska, har blivit tydlig. I grundskolan ser vi att måluppfyllelsen i matematik och engelska är lägre än vad vi önskar. Vi ser inte någon tydlig anledning till varför eleverna visar sämre resultat i dessa två ämnen. Klart är dock att vi måste vidta åtgärder för att höja resultaten. Den satsning som skett under de senaste åren på språkutveckling kan vi se börjar ge resultat såväl på nationella prov som i betygen. I kvalitetsarbetet har vi efter påpekande från Skolinspektionen sammanställt resultaten i samtliga ämnen vilket lett till ökade pedagogiska samtal och diskussioner (pedagogisk bedömningsblankett). Andelen elever som når målen och som är behöriga till gymnasieskolan ligger över riksgenomsnittet. Vi kan dock se att många elever har svårt att uppnå målen i Svenska som andraspråk vilket bl.a. kan bero på att många nyanlända kommit till kommunen med väldigt låga språkkunskaper i sitt modersmål. Under senaste året har elever kommit som varit analfabeter. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen är måluppfyllesen hög vilket kanske bl.a. kan förklaras av de tydliga mål som de olika programlagen har satt upp för sin verksamhet. Målen har åtföljts av målkriterier som varit lätta att utvärdera. Inom vuxenutbildningen har framgångar nåtts genom det unika sätt arbeta som utarbetats vid GKC och som bygger på att SFI-undervisningen sker i integration med yrkesförberedelser. Denna metod har vunnit gehör på riksnivå. 25

För att uppnå ökad måluppfyllelse ser vi att möjligheterna att använda IT inomskolan ökar. På vilket sätt kan IT och teknisk utrustning användas som pedagogiska redskap? Inom gymansieskolan har en-till.en datorer använts ett antal år med gott resultat. Det finns dock ingen samlad utvärdering vilket vore intressant att ha om kommunen på sikt även ska införa en-till-en datorer även i grundskolan. Kommunens IT-avdelning har tagit initiativ till en inventering av IT-utrustning i klassrummen. Detta har lett till att vi under året, genom extra budgetanslag, kommer att uppdatera och utrusta klassrummen med en grundutrustning som erbjuder lärare att utnyttja IT mer i sin undervisning. LÄROPLANENS MÅL * B - Samverkan I förskolan har man genom verksamhetens utformning en tradition av tät samverkan med föräldrar. När den omarbetade läroplanen för förskolan ska implementeras blir det viktigt att samverkan såväl med föräldrar som med lärare i förskoleklass prioriteras. Inom grundskolan har sedan länge stadieövergångar varit svåra att hantera på ett tillfredsställande sätt för lärarna trots försök med omarbetade rutiner. Inom ämnet matematik har två matematikutvecklare påbörjat utformningen av nya överlämningsrutiner mellan lärarna. Dessa kommer att prövas under året. Forskning har visat att elever tappar kunskaper mellan olika stadier vilket vi hoppas kunna undvika genom de åtgärder som vidtas framöver. Flera grundskolor har arbetat för en ökad och förbättrad samverkan med föräldrar. I styrdokumenten för grundskolan sägs att samverkan med vårdnadshavare ska ske på flera olika sätt. Här har vi fortfarande en bit att gå för att nå full måluppfyllelse. Viktigt är att skolan har rimliga förväntningar på föräldrarnas medverkan men att de ges reella möjligheter att påverka och ge sitt bidrag till skolans utveckling. Fritidshemmen är i sin roll som ett komplement till skolan beroende av samverkan. Utvärdering visar att vi har en mycket bra fritidshemsverksamhet i kommunen såväl till innehåll som till samverkan. Trots detta pekar fritidshemmen i sin utvärdering på att en större samplanering med lärare och deltagande i överlämningssamtal vore önskvärt. Särskolan har genomfört utvärderingssamtal med samtliga föräldrar. Inom särskolan är vikten av god samverka med föräldrar viktig för att ta tillvara varje barns unika behov. Flertalet av särskolans elever är integrerade och här har såväl klassläraren som övriga pedagoger runt barnet en viktig roll för att samverkan med hemmet ska fungera bra. Såväl inom gymnasieskolan som inom vuxenutbildningen sker samverkan med näringslivet med goda resultat. Näringslivet i kommun och framförallt industrin pekar ofta på behovet av att utbilda ungdomar inomde verksamheter som finns i kommunen. Under de senaste åren har det varit mycket svårt att locka elever att söka till industriprogrammet vilket kommunens industriförening beklagar. Gemensamma satsningar i samverkan för att visa på möjligheterna till framtida arbete inom den mer och mer teknologiskt avancerade industrin är viktig. LIKABEHANDLINGSPLAN Utvärderingen av enheternas likabehandlingsplaner visar att ett stort steg har tagits mot att göra planerna händelseanpassade och utformade efter lokala behov. Konkreta åtgärder har kunnat vidtas i större omfattning än tidigare som ett resultat av planernas utformning. De synpunkter Skolinspektionen framförde i sitt beslut kan, med utvärderingsresultaten som grund, sägas vara åtgärdade. Den kontinuerliga uppföljningen av planerna liksom dokumentationen måste även i fortsättningen vara prioriterade områden för att alla barn, elever och studerande ska känna den trygghet som de har rätt till i förskolan, fritidshemmen och skolan. 26

7. Åtgärder för ökad måluppfyllelse under kommande läsår 7:1 Övergripande åtgärder Barn- och utbildningsnämnden samt ledninggruppen (skolchef, rektorer, utvecklingsledare) har beslutat om följande mål och åtgärder för ökad måluppfyllelse: * MÅL: Fram till vårterminens slut 2012 ska elevernas meritvärde höjas till 210. ÅTGÄRD: Tillsätta ämnesutvecklare i matematik och engelska. Kontinuerligt följa upp och analysera elevernas resultat * MÅL: Ökat entreprenöriellt lärande på grundskolan. ÅTGÄRD: Införa NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) * MÅL: Alla lärare på grundskolan ska 2012 ha tillgång en basutrustning av IT i klassrummen. ÅTGÄRD: Under 2011 2012 utrusta klassrum på grundskolan med projektor, högtalare, duk. * MÅL: Höja språkförmågan hos förskolebarn med annat modersmål än svenska. ÅTGÄRD: Starta en språkförskola i Gnosjö. * MÅL: Ge bättre mottagning och stöd till nyanlända elever ÅTGÄRD: Ökade resurser till kommunens Förberedelsegrupp. * MÅL: Öka måluppfyllelsen bland elever med annat modersmål än svenska. ÅTGÄRD: Ge ökade resurser till studiehandledning på modersmål och i samarbete med flyktingsamordnare utarbeta bättre rutiner för mottagande. * MÅL: förbättra språkutvecklingen för barn i förskoleklass på Hillerstorpsskolan och Bäckaskolan. ÅTGÄRD: tillföra specialpedagogiska resurser till förskoleklasserna på Hillerstorpsskolan och Bäckaskolan Nedan följer sammanfattningar och exempel ur de olika enheternas åtgärder för ökad måluppfyllelse. Fullständiga kvalitetsredovisningar med åtgärder för ökad måluppfyllelse för de olika områdena, skolorna, enheterna och verksamheterna finns på resp. enhet. 7:2 Förskolans åtgärder * Mål Få fungerande rutiner för överskolning av barnen mellan avdelningarna på förskolan. Målkriterier Skriftligt dokument för rutinerna ska finnas Barn och föräldrar ska uppleva att det finns kontinuitet. Barnen har en portfolio som följer med dem och visar deras lärande och utveckling (Åviken) En reviderad plan för samverkan mellan förskola, förskoleklass och fritids är framtagen * Mål: Ge föräldrarna mer insyn i förskolans styrdokument. Målkriterier: De styrdokument vi vill ge föräldrarna insyn i är för tillfället läroplanen, arbetsplanen och likabehandlingsplanen. Med insyn menar vi att vi berättar och informerar om de olika styrdokumenten och att det är utav dessa verksamheten styrs 27

7:3 Förskolklassernas åtgärder * Mål Eleverna utvecklar sin egen förmåga att se sitt eget lärande och börjar ta ansvar för det. Målkriterier Detta sker när eleverna utvecklar sin förmåga att återberätta och reflektera på ny kunskap samt utan hjälp kunna genomföra olika uppgifter 7:4 Fritidshemmens åtgärder * Mål Fritidshemmet utvecklar barnens problemlösningsförmåga. Målkriterier Barnen löser självständigt och/eller i grupp olika slags problem och argumenterar för sina förslag. Barnen överväger för- och nackdelar i olika valsituationer Barnen löser konflikter utan de vuxnas hjälp. * Mål Bra rutiner för överlämnande vid alla stadieövergångar och verksamhetsövergångar. Målkriterier 1. Handlingsplaner/rutiner finns nedtecknade. 2. Pedagogen känner sig väl förberedd när han/hon tar emot nya elever. *Mål Fritidshemmet ingår som en naturlig del i arbetet med språkutveckling hos barn i behov av stöd. Målkriterier Vi arbetar medvetet och planerat med vår del i deras språkutveckling. 7:5 Grundskolans (1-6) åtgärder * Mål Vi har en mer likvärdig bedömning 1. Eleverna har en ökad matematisk förståelse (Hp 1-3, Kp 1-6). 2. Eleverna är medvetna om och kan reflektera över sin egen kunskapsutveckling (Hp 4-6). Målkriterier 1. Vi kan formulera gemensamma kriterier och känner oss säkra i vår bedömning av eleverna. 2. Eleverna kan förklara muntligt, skriftligt eller genom att rita hur de tänkt när de löst en uppgift. Eleverna kan redogöra för uppsatta mål och kan skriftligt eller muntligt ge reflektion till målen. * Mål Arbeta med grundläggande taluppfattning Målkriterier: 1. Vi har utvecklat kommunikationen i klassrummet, eleverna är vana vid att analysera och redovisa för sina strategier, muntligt och/eller skriftligt. 2. Fler elever som når målen samt fler elever som når målen med god marginal. 3. Eleverna har grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla bråktal och enkla tal i decimalform. * Mål Bra rutiner för överlämnande vid alla stadieövergångar och verksamhetsövergångar. Målkriterier Handlingsplaner/rutiner finns nedtecknade. Pedagogen känner sig väl förberedd när han/hon tar emot nya elever. * Mål: Öka kunskapen om entreprenöriellt lärande. Målkriterier: Målet är nått när vi undervisar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt 28

* Mål: I övergången mellan åk F-1 skall varje elev uppmärksammas när det gäller elevens behov av stöd och stimulans. Eleverna skall uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande mellan förskoleklass och årskurs 1. I övergången mellan åk 3-4 skall vi ha rutiner för att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande Målkriterier: I övergången åk F-1 Målet är uppnått när vi har schemalagt ett tillfälle per vecka för samverkan mellan personal i förskoleklass, årskurs 1 och PA. Målet är uppnått när eleverna fått besöka varandras verksamheter kontinuerligt. Målet är uppnått när läromedel anpassas individuellt efter varje elevs behov. Målet är uppnått när vi tillvaratagit varandras kompetenser. Målet är uppnått när årskurs 1 tar del av genomförda diagnoser i svenska och matematik. I övergång åk 3-4 Målet är uppnått när vi har fungerande rutiner för att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande när de byter årskurs ("stadium"). I övergång åk 6-7 Målet är uppnått när vi har fungerande rutiner för att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande när de byter årskurs ("stadium"). * Mål: Förbättra elevernas resultat i engelska och matematik. Målkriterier: Målkriterier: Fler elever som når målen samt fler elever som når målen med god marginal. Vi har arbetat fram gemensamma riktlinjer för vad eleverna bör kunna efter varje årskurs för att fler elever ska nå målen i årskurs 5. 7:6 Grundskolans (7-9) åtgärder * Mål Elevernas förmåga till självbedömning ska utvecklas. Målkriterier Måletär nått när merparten av eleverna (90%) har utvecklat sin förmåga till självbedömning Vi kan formulera gemensamma kriterier och känner oss säkra i vår bedömning av eleverna. * Mål Stadieövergångarna ska ske på ett sådant sätt att eleverna upplever kontinuitet och sammanhang. Målkriterier Målet är nått när: Eleverna känner sig trygga i den nya miljön och får möjlighet att arbeta efter förmåga och förutsättningar vid övergången från åk 6 till 7 och från åk 9 till gymnasiet (GKC). Rutinerna för överlämnandet mellan stadierna ger den information som krävs för att ge varje elev den undervisning och det stöd den behöver * Mål: Samtliga elever uppnår behörighet till gymnasieskolan.(verksamhetsmål) Målkriterier: a Likvärdig bedömning i samtliga ämnen b Förbättra rutiner för elever som har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. c Gemensam planeringstid för elevassistent/lärare för enskild elev, samt bättre framförhållning inför arbetet med elever som har assistentstöd d Plan på vad föräldramöten ska innehålla e Utforma ett PM för utvecklingssamtal/välkomstsamtal 29

7:7 Särskolans åtgärder * Mål Föräldrar ska få information om de nya kursplanerna och den nya läroplanen. Varje elevs kreativitet ska få utrymme i verksamheten. Eleverna ska känna sig väl förtrogna och trygga med personal, lokaler och elevgrupp när de går över till ett nytt stadium/ny skola. Personal auskulterar på lägre och högre stadier minst en gång per läsår. Djupare kunskaper i KH. Föregående läsårs satsning på kommunikation fortsätter men i kombination med ämnet matematik. Målkriterier När föräldrar tillfrågas ska de kunna svara att de fått/erbjudits information om ny läroplan och nya kursplaner. När personal kan dokumentera varje elevs kreativitet utifrån sina förutsättningar i IUP. Det ska vara vid upprepade tillfällen och inte bara någon enstaka gång. Elever som byter stadium/skola uttrycker en vilja att börja i den nya gruppen/stadiet/skolan. Personalen har auskulterat på lägre och högre stadium minst en gång under läsåret. Övriga åtgärder: Vi har valt att koncentrera oss på utveckling av rumsuppfattning och tidsuppfattning, två mycket viktiga områden för elever i alla åldrar, i och utanför skolan. Dessa moment finns med i träningsskolans, grundsärskolans och gymnasiesärskolans kursplaner i olika varianter.utbildning i Tecken som stöd. Specialisera pedagoger inom olika områden (exempelvis AKK och KH) för att förmedla till andra, vara bollplank etc. Gemensamma forum för särskolans personal exempelvis gemensamma träffar kan gynna spridning av kunskaper inom olika områden. Särskolan kan ha en egen tvärgrupp på samma sätt som det finns mattegrupp, Sva-grupp etc. Men det är viktigt att vi inte blir en liten isolerad enhet utan även ingår i grundskolans verksamhet där vi kan verka som informatörer och förespråkare för särskolans elever. 7:8 GKC / Gymnasiets och vuxenutbildningens åtgärder Gemensamt mål GKC Eleverna tar ansvar för sina studier och har en god studieteknik. Målet är uppnått när: 1. Den studerande är aktiv på lektioner och vid planering 2: Den studerande kan redogöra för självstudier 3: Den studerande följer de ordningsregler som skolan och respektive grupp har bestämt. Insatser för måluppfyllelse: 1. Uppföljning av självstudier (skriftligt och muntligt) 2. Regelbundna samtal mellan studerande och lärare 3. Målblanketter som de studerande fyller i där de sätter sina egna mål för kommande termin och/eller läsår. Gymnasiet * Mål 1. Större andel av eleverna som startar programmet slutför det inom tre år. 2. Över tid uppnå slutbetyg och grundläggande behörighet för majoriteten av studenterna i en årskull. Målet uppnått 1. När avhoppen från programmen understiger 10%. 2. När 90% av studenterna under tre år uppnår slutbetyg och grundläggande behörighet. * Mål 1. Elevrådet sammanträder regelbundet och upplever att de har möjlighet att påverka verksamheten. 2. Klassrådens genomförs och dokumenteras. 3. Redovisa skolans resultat för eleverna på klass- respektive skolnivå. 4. Skolledning redovisar skolans övergripande mål. Målet uppnått 1. När elevrådet upplever att de är delaktiga i och kan påverka verksamheten. 2. När protokoll finns tillgängliga i Fronter. 3. När eleverna informerats på klassrådstid om skolans resultat och dessa finns tillgängliga i Fronter. 4. När eleverna känner till skolans övergripande mål. SFI-utbildning Målkriterier * Den studerande är aktiv på lektioner och vid planering * Den studerande kan redogöra för självstudier * Den studerande följer de ordningsregler som skolan och respektive grupp har bestämt. 30

Gnosjö 2011-04-27. Gunnar Crona skolchef. Thomas Svenningsson utvecklingsledare 31