Hur mår flyktingbarn psykiskt och hur kan man förbättra deras psykiska hälsa i kommunerna? Frida Johansson Metso, leg. psykolog

Hur mår flyktingbarn psykiskt och hur kan man förbättra deras psykiska hälsa i kommunerna? Frida Johansson Metso, leg. psykolog

Läget i världen idag I slutet av 2016 var 300 000 fler personer på flykt än 2015. 51 % är barn 84 % är kvar i grannländer, u-länder I Libanon är var sjätte person flykting. Nästan tre miljoner flyktingar finns nu i Turkiet. Flyktingarna kommer från Syrien (5,5 miljoner), Afghanistan (2,5 miljoner) och Sydsudan (1,4 miljoner) http://www.unhcr.org/globaltrends2016 /

Vägen hit 2,718 personer noterades döda under migration fram till juni 2017. 70 procent hade dött i Medelhavet Under 2016 dog 14 personer per dag i Medelhavet.

Läget i Sverige 2015 och nu 2015: 70 000 barn, 35 000 ensamkommande 2017: 3 133 barn, varav 494 ensamkommande (2017-05)

Stressorer Asylprocessen, inkl väntan Barn, i familj och ensamma Etableringsprocessen Papperslösa

Detta vet vi om nyanländas hälsa Bland nyanlända från Syrien har var tredje en högst påtaglig depressions- eller ångestproblematik 30 % uppger symtom som stämmer överens med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien indikerar dessutom att psykisk ohälsa i form av depression, ångest, PTSD och lågt välbefinnande är betydligt vanligare bland asylsökande än bland nyanlända, särskilt bland asylsökande från Eritrea och Somalia. Röda Korsets Högskola 2016, Nyanlända och asylsökande en studie om psykisk hälsa, trauma och levnadsvillkor

Flyktingar och asylsökande Flyktingar är en mer sårbar grupp. Sämre psykisk hälsa än inhemskt födda. Hollander, 2013 Ökad psykisk ohälsa med depression, ångest, PTSD. Fazel, Wheeler & Danesh, 2005 Det finns få studier om asylsökande Vanligt med psykiska och psykosomatiska besvär. Laban et al, 2005; Kirmayer, Narasiah et al, 2011. Ökad risk för suicid och suicidförsök i flera studier. Goosen et al, 2011; Staehr & Munk-Andersen, 2006; Cohen, 2008 Trauma, särskilt tortyr, och PTSD är viktigt för utveckling av suicidtankar och suicidalt beteende hos invandrare och asylsökande. (Ferrada-Noli, Åsberg et al, 1998; Ekblad & Shahvanaz, 2004)

Färre besök i vården Asylsökande erhåller mindre vård jämfört med övriga befolkningen, och vårdkonsumtionsmönstret skiljer sig åt. Vuxna asylsökande personer erhöll mindre primärvård med undantag år 2016 och mindre specialiserad vård, men fler akutmottagningsbesök och slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda i Västra Götaland. Asylsökande barn erhöll mindre primärvård men får generellt mer vård jämfört med folkbokförda barn i regionen. Särskilt stora skillnader ses inom den psykiatriska vården, där asylsökande barn både har fler öppenvårdskontakter och fler slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda barn. Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos som ses i betydligt högre utsträckning bland både asylsökande barn och vuxna. Asylsökandes vårdkontakter för posttraumatiskt stressyndrom sker framförallt inom specialiserad öppenvård Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016

Barn på BUP med minst en utrikesfödd förälder fick fler ospecifika diagnoser jämfört med andra barn. (De Haan, 2014) Skillnader i diagnosticering? Ensamkommande barn (som fått uppehållstillstånd) får mindre ADHD-läkemedel förskriven jämfört med svenskfödda barn - men mer annan psykofarmaka. (Axelsson, 2016)

Postmigrationsmiljön gör skillnad Levnadsvillkor efter migration påverkar symtom från trauma före migration. Ex lång asyltid (Laban et al, 2005) Psykisk sjukdom påverkas av mottagandet (Porter & Haslam, 2005) Skillnader i hälsa mellan grupper med olika ursprungsländer förklaras ffa av olika livsvillkor i Sverige (Lindencrona, Ekblad, Johansson & Blight, 2006; Klintehäll, 2008) Longitudinell studie från Danmark: Upplevd stress efter migration förutsåg psykologiska problem i högre grad än händelser innan migrationen (Montgomery, 2008) EKB klarar sig ganska bra 10-årsuppföljning av ensamkommande barns livsvillkor god förmåga till återhämtning 3/4 sysselsatta efter 10 år (Hässle, 2009) 7-10 års uppföljning av ensamkommande ungdomar i Norge: Depressiva symptom. Ungdomarna har samma utbildningsnivå och är i arbete i samma grad som andra unga med utländsk bakgrund (Eide).

When they were asked about the factors that made them sad or created difficulties for them, most young people identified their immigration status and the consequent uncertainty about the future as their overriding concern. Many said they had a persistent sense of uncertainty about what lay ahead, an inability to envisage a future and feelings of having fundamentally no importance in the world. (Chase, 2012).

Ensamhet är den största gemenskapen

Färre BIF söker vård än EKB Skillnad i nätverk mellan EKB och barn i familj Föräldrar som själva är sjuka Föräldrar som inte hittar i systemen Oro att söka hjälp kommer barnet tas ifrån mig? Barn vill helst inte att föräldrar ska veta att de mår dåligt döljer det.

Barn i familj, forts. När föräldrarna upplevs misslyckas med asyl, boende etc (apati). Konflikter i familjen predicerar psykisk ohälsa. Risk för våld i PTSD-familjer. Anknytningsproblem Andragenerationstraumatisering Barnuppfostran i andra länder ( Hans beteende är normalt hemma som försvar av beteende.) De som inte vill/velat ha hit sina föräldrar (hedersproblem) Om gömd barn tar ansvar för föräldrarnas beslut.

Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda deras föräldrar John Bowlby, 1951

Exilrelaterad stress Posttraumatisk stress (imorgon) Känsla av att vara död (dödskognition) Känsla av förkortad framtid Tortyrskador Utvisningsskräck, tillfälliga uppehållstillstånd Familjeåterförening Papperslös?

I Grekland ökade självmordsfrekvensen bland män med 24 procent från 2007 till 2009. De irländska siffrorna för samma period är 16 procent. Orsaken till de alarmerande siffrorna i länder som Grekland, Irland och Italien är den ekonomiska krisen. En epidemi, säger David Stuckler, forskare vid Cambridgeuniversitetet, till New York Post. Saxat från Expressen 15 april 2012 Självmordsvåg i Europa

Suicidrisk Sociala riskfaktorer i hög grad bestämmande för suicidalitet i allmänhet. (Goosen et al, 2011; Staehr & Munk-Andersen, 2006.) Suicidal behaviour indicates deep unhappiness but not necessarily mental disorder. Many people living with mental disorders are not affected by suicidal behaviour, and not all people who take their own lives have a mental disorder. (WHO, Preventing suicide, 2014)

Upplevda alternativ 1. Återvända 2. Suicid 3. Papperslös

För att ta till sig behandling behöver barnen Förutsägbarhet Framtidshopp Tillit Trygghet

Risk och skyddsfaktorer (Fazel, Lancet 2012) RISK Exponering för våld Flicka Separation från familj Upplevd diskriminering Flera byten av bostadsort Ekonomiska svårigheter SKYDD Mycket stöd från förälder Positiv skolgång Välfungerande familjerelationer Fungerade stöd från jämnåriga

Relationer är det största skyddet resilience does not lie in either the competence or relationship; it lies in the development of competence or relationship where they did not exist before Hauser et al 2006, p. 261

Referenser Behnia, Behnam (2008). Trust Development: A Discussion of Three Approaches and a Proposed Alternative. British Journal of Social Work Vol. 38, s. 1425-1441. Chase, Elaine (2013). Security and subjective wellbeing: the experiences of unaccompanied young people seeking asylum in the UK. Sociology of Health & Illness Vol. 35. No. 6. Douma, M (2013). Therapeutic Alliance with Traumatized Refugees and Asylum Seekers in relation to Treatment Change. Ethnicity & Health Vol. 21, No.2 158-180. Ekblad, S. & Shahnavaz, S. (2004). Trauma, postmigrations stress och suicidala tankar hos asylsökande, Suicidologi 9(1):19-22 Mina Fazel, Jeremy Wheeler, John Danesh (2005). Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet 2005; 365: 1309 14. Ferrada-Noli M., Åsberg, M., Ormstad, K. (1998). Suicidal behavior after severe trauma. Part 1: PTSD diagnoses, psychiatric comorbidity, and assessments of suicidal behavior. J Trauma Stress. 1998;11(1):10312. Goosen, S. Kunst, A.E., Stronks, K., van Oostrum, I., Uitenbroek, D.G & Kerkhof, J.F.M. (2011). Suicide death and hospital-treated suicidal behaviour in asylum seekers in the Netherlands: a national registry-based study. BMC Public Health201111:484 DOI: 10.1186/1471-2458-11-484 Goosen et al; licensee BioMed Central Ltd. 2011. Hauser, S.T., Allen, J.P. & Golden, E. (2006). Out of the woods. Tales of resilient teens., Cambridge, Massachusetts, London, England, Harward University Press. Hollander, A. (2013). Social inequalities in mental health and mortality among refugees and other immigrants to Sweden epidemiological studies of register data. Doktorsavhandling. Glob Health Action 2013, 6: 21059 Kirmayer LJ, Narasiah L, Munoz M, Rashid M, Ryder AG, Guzder J, Hassan G, Rousseau C, Pottie K (2011). Common mental health problems in immigrants and refugees: general approach in primary care. CMAJ. 2011 Sep 6;183(12):E959-67. doi: 10.1503/cmaj.090292. Epub 2010 Jul 5. Canadian Collaboration for Immigrant and Refugee Health (CCIRH). Laban, C.J, Gernaat, H.B, Komproe, I.H., Schreuders, B.A. & De Jong JT. (2004). Impact of a long asylum procedure on the prevalence of psychiatric disorders in Iraqi asylum seekers in The Netherlands. The Journal of Nervous and Mental Disease, 2004; 192:843 851. Lindencrona F, Ekblad S, Johansson Blight K. Integration och folkhälsa en kunskapsöversikt. Rapport Integration 2005 Bilaga. Integrationsverket P2540 Porter, M. & Haslam, N. (2005). Predisplacement and postdisplacement factors associated with mental health of refugees and internally displaced persons: a meta-analysis. JAMA. 2005 Aug 3;294(5):602-12. Raghallaigh, Muireann (2013). The Causes of Mistrust amongst Asylum Seekers and Refugees: Insights from Research with Unaccompanied Asylum-Seeking Minors Living in the Republic of Ireland. Journal of Refugee Studies Vol. 27, No.1. Staehr, M.A. & Munk-Andersen, E. (2006). Suicide and suicidal behavior among asylum seekers in Denmark during the period 2001-2003. A retrospective study. Valibhoy, M. Kaplan, I. Szwarc, J. (2016). It comes down to just how human someone can be: A qualitative study with young people from refugee backgrounds about their experiences of Australian mental health services. Transcultural psychiatry. Sage.