Strategier för en hälsofrämjande Introduktion. Fredrik Lindencrona, leg.psykolog och Med. Dr

Transkript

1 Strategier för en hälsofrämjande Introduktion Fredrik Lindencrona, leg.psykolog och Med. Dr

2 Föreläsningens upplägg Hälsa och hälsofrämjande ur ett nationellt och internationellt perspektiv Hälsofrämjande som en samlande princip för samhällets åtagande för personer som söker asyl och personer som är nyanlända flyktingar och andra invandrare Vad behövs för att verksamheterna för personerna ovan skall ta tillvara och utveckla hälsa

3 Personer som söker asyl och anhöriga SFI IE AF Introduktionen VC

4 Hälsa och hälsofrämjande Hälsa ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och social välbefinnande och inte enbart frånvaron av sjukdom eller skada (WHO 1946)

5 Strukturellt orienterat hälsofrämjande perspektiv (Poland m.fl. 1998) Ottawadeklarationen (WHO 1986 och fortsatt) Folkhälsopolitiken måste genomsyra alla politikområden Skapa stödjande miljöer för hälsa Stärk lokal handlingskraft Utveckla personliga förmågor för hälsa En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett sätt att arbeta med hälsa som en av FNs mänskliga rättigheter präglat WHOs arbete sedan 1986 utgångspunkt för den svenska folkhälsopolitiken skapa samhälleliga förutsättningar på lika villkor för hela befolkningen

6 Idag vet vi att: Hälsa är intimt förknippat med personers levnadsvillkor Huvuddelen av faktorerna som bestämmer hälsa finns i de olika nivåerna i människors vardagsmiljöer Dåliga och ojämlika villkor har en stor betydelse för individuella och befolkningsbaserade nivåer av hälsa/ohälsa Det är angeläget att förstå vad som leder till hälsa

7 Hälsa är beroende av nutid, dåtid och framtid Erfarenheter före och under migration Livsvillkor i nutid Introduktionsverksamheter

8 Forskningsprojektet: Strategier för en hälsofrämjande introduktion Vilka livsvillkor utanför introduktionen är väsentliga för deltagares psykiska hälsa? Ny enkät som identifierar viktiga faktorer i vardagslivet Vad betyder hälsa i vardagsmiljön Introduktion? Intervjuer med personal och deltagare i introduktion Hur kan organisering, struktur, process och praktik inom Introduktionen utvecklas för att de ska stärka den hälsofrämjande potentialen i denna miljö och dess omgiving? Enkät till introduktionsprogram i Sverige

9 Den traditionella modellen Hälsa beror på erfarenheter före och under migration Super-diversity (Vertovec 2007) Livsvillkor i Irak (UNDP 2004) Dramatisk försämring från ett relativt bra läge av samhällsservice (FNs milleniemål: nu nästan sämst i regionen) av kvinnors situation (t.ex. utbildning, arbete) 20% har gymnasieutbildning eller högre, men 47% av kvinnor ej läs & skrivkunniga Hälsoläget: 53 läkare/ personer Förväntad livslängd ökat mycket långsammare än omgivande länder Sedan 2003 en överdödlighet på cirka personer 60% av de som lämnar Irak hade arbete innan de lämnade landet Cirka 40% av personer från Irak som fått permanent uppehållstillstånd har utsatts för tortyr (Söndergaard 2002, Lindencrona 2008)

10 Forskningsfronten inom psykisk folkhälsa och socialepidemiologi Hälsa beror mycket på livsvillkor i nutid och det är dessa vi mest effektivt kan påverka Skillnader i hälsa mellan grupper med olika ursprungsländer i befolkningen kan huvudsakligen förklaras av olika livsvillkor i Sverige (e.g. Lindencrona, Ekblad Johansson Blight 2006, Klintehäll 2008) Psykopatologi hos flyktingar kan påverkas avsevärt med generöst materiellt och annat stöd i mottagarlandet (Porter & Haslam 2005)

11 Modell över psykisk ohälsa Sociodemografiska faktorer (t.ex. kön) Erfarenheter innan och under flykt (t.ex. tortyr) Kapacitet att hantera stress (t.ex resurser, kontroll, meningsfullhet Levnadsvillkor i Sverige (t.ex. social och ekonomisk utsatthet och att bli behandlad som främmande) Psykisk hälsa eller ohälsa (Depression, PTSD)

12 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Oro för Ensamhet Dålig Förlorat Sv årt att familjen ekonomi roller i klara sig samhället själv De fem viktigaste påfrestningarna i Sverige för psykisk hälsa under Introduktionen (Lindencrona, Ekblad & Hauff 2008)

13 Modell över psykisk ohälsa Sociodemografiska faktorer (t.ex. kön) Erfarenheter innan och under flykt (t.ex. tortyr) Kapacitet att hantera stress (t.ex resurser, kontroll, meningsfullhet Levnadsvillkor i Sverige (t.ex. social och ekonomisk utsatthet och främlingskap) Psykisk hälsa eller ohälsa (Depression, PTSD)

14 4K för Strategiskt folkhälsoarbete Kommunal samverkan Stärk hela verksamheten Kunskapsutveckling Utbilda om hälsa och livsvillkor Klientanpassning Anpassa service Kvalificerad vård Behandla sjukdom 4K-strategin

15 4K för Strategiskt folkhälsoarbete Kommunal samverkan Stärk hela verksamheten Kunskapsutveckling Utbilda om hälsa och livsvillkor Klientanpassning Anpassa service Kvalificerad vård Behandla sjukdom 4K-strategin

16 Introduktionen en hälsofrämjande miljö? En hälsofrämjande miljö (setting for health) är den plats eller det sociala sammanhang i vilket människor deltar i dagliga aktiviteter i vilken miljömässiga, organisatoriska och personliga faktorer samspelar för att påverka hälsa och välbefinnande Nutbeam (1998)

17 Några identifierade utmaningar (bl.a. Kadhim 2000) För liten kontroll av verksamheten från den nationella nivån Brist på politiska mål och låg prioritet för området i politiska organ Oklar arbetsfördelning mellan organisationer i det lokala systemet Mycket föränderliga resurser och ständig strukturell förändring Litet inflytande för deltagarna på serviceutbud och genomförande Mycket stor variation mellan kommuner i mottagandets storlek (fåtal till flera tusen deltagare) och heterogenitet avseende deltagare

18 Kvalitéer i en hälsofrämjande Introduktionsmiljö Intervjuer med introduktionspersonal Stärker möjligheten för deltagare att vara med om att fatta beslut om processen Strukturen är transparent och lätt att förstå Meningsfulla insatser för var och en Fokus på deltagarnas resurser Omsorg om deltagare

19 Utveckling av hälsofrämjande miljöer: genomförs med hjälp av organisationsutveckling som baserar sig på systemteori där man planerar, stimulerar och implementerar relevant förändring (Paton et.al.2005)

20 Fokusområden för hälsofrämjande miljöer En hälsofrämjande miljö är ett öppet system som är starkt beroende av sin omgivning, viktiga områden för påverkan Kulturella faktorer inom institutionen eller organisationen Förväntningar, uppfattningar och idéer hos nyckelaktörer Den vardagliga praktikens funktion Maktdimensioner och organisatoriska strukturer Historisk utveckling av institutionen eller organisationen Övergripande sociala, ekonomiska och politiska determinanter som påverkar policy och praktik

21 Personer som söker asyl och anhöriga SFI IE AF Introduktionen VC

22 Personer som söker asyl och anhöriga SFI IE AF Introduktionen VC PROGRAMMILJÖMODELLEN

23 Personer som söker asyl och anhöriga SFI IE AF Introduktionen VC MÅLUPPFYLLELSEMODELLEN

24 Vad kan samverkan ge? Vanligaste fördelarna enligt 83 verksamhetsansvariga 1. Bättre möjligheter att möta mångfacetterade behov genom olika typer av kunskap (98%) 2. Bättre möjligheter att möta verksamhetens mål (93%) Vanligaste hindren enligt 83 verksamhetsansvariga 1. Hinder (regel, kultur och finans) upplevs p.g.a. olika huvudmän för verksamheterna (75%) 2. Verksamheternas policys och regelverk försvårar för samarbete (56%) 3. Större arbetsglädje (74%) 3. Upplevd brist på kunskap om varandra vilket gör ett positivt resultat mindre sannolikt (46%) 4. Tillgång till ny kunskap och nya metoder (73%) 4. Sekretessen förhindrar informationsutbyte (38%) 5. Bättre utnyttjande av den egna organisationens tjänster och kunskap (57%) 5. Inga naturliga ledare finns för samarbetet (29%)

25 Vad behövs för strategisk utveckling av Introduktionen Nyckelorganisationens kapacitet Nätverkets karaktäristik Strukturella samverkansformer Ledning, handläggare, deltagare Nätverkets produktion Utfall för deltagare

26 Modell för en framgångsrik Introduktion (Lindencrona 2008)

27 Viktiga utvecklingsområden Betrakta hälsa som beroende av och påverkade social och ekonomisk utveckling nu och framöver Engagera samhället på ett tydligare sätt Systematiskt arbete med kvalitetsutveckling genom FoU är kritiskt System för central, regional och lokal uppföljning med korrekta metoder måste tas fram Samordnade utvecklingsprogram mellan samhällsområden/aktörer för strategisk utveckling (forskning, metodutveckling, aktivt implementeringsstöd) istället för korta fristående projekt

28 Att utveckla för att åstadkomma resultat!

29 Samla alla aktörer Gemensam vision och aktivitet genom dialog om dåtid, nutid och framtid Förankring från högsta nivå Fokusera på gemensamma visioner och grundpelare Ta beslut och börja arbeta med frågorna direkt Planera för de kostsamma aktiviterna

30 Planering med deltagaren i centrum Handläggare får kontinuerlig handledning för att utveckla samarbetet

31 (MF): Process 21 personer fått 2 MF, 31 ej fått MF Dimension Socialt klimat i interaktionen med handläggare Delaktighet i beslutsfattande Effektivitet i planeringsarbetet Handläggare som vägvisare (ledare) Målkvalité Samarbete mellan deltagare och professionella Efter 1 Efter 2

32 Deltagarens bedömning av kvalité i introduktionsinsatserna (Preliminära data) Dimension Totalt Information om Tillgänglighet intro och service Positiv Delaktighet värdering Anpassning till Utbildning anhörig i Arbete svenskaoch Fritidsliv studier 1 2

33 Sverige har lång väg kvar till en jämlik tillgång till väsentliga resurser för hälsa och välbefinnande för alla