Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av vattendraget Göta älv är 93 km lång och omfattar delen från Vänern till havet (Kattegatt). I delen ovanför Vänern utgörs huvudtillflödet av Klarälven, 460 km lång varav 300 km ligger i Sverige och resten i Norge. Anda tillflöden av betydelse är Gullspångsälven, Norsälven, Byälven, Upperudsälven, Lidan och Tidan. Avrinningsområde omfattar totalt 50.000 km2, varav ca 6300 km2 omfattas av riksintresseanspråket. Vattendragets längd [km] Göta/Göta+Klarälven 93/460 Avrinningsområdets yta [km2] /50 000 Installerad effekt (totalt i älven) [MW] 369/ Årsmedelproduktion [GWh] 1.624/ Medelvattenföring (vid mynningen) [m3/s] 570 Total kapacitet årsmagasin [Mm3] 9.400/ Regleringsgrad (vid mynningen) [%] *? * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin I Göta älv finns nedströms Vänern 3 kraftverk, alla klassade som klass 1, i Energimyndighetens rapport ER2016:11. Medelvattenföringen vid älvens mynning är 570 m3/s och årsmedelproduktionen 1980-2017 är 1.624 GWh. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 1. Årsregleringen ger en förändrad flödesprofil i hela älven, här illustrerade genom uppmätt vattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring, enhet m3/s. Göta älv ligger inom prisområde SE3. I den nedersta delen av Göta älv delas den upp sig i två grenarar vid Kungälv, Nordre älv och Göta älv.
Figur 2. Karta över Göta älv Förutom att hantera vatten till elproduktion så finns det flera andra påverkande faktorer på vattenflödet. Göta älv är en viktig transportled för lastfartyg. Sedan flera århundraden har sluss - system funnit i Göta älv för att båttrafiken ska kunna komma upp och ner från Vänern och dess hamnar. Flödet och ytor måste anpassas till båttrafiken. Göta älv är dricksvattenkälla för hela Göteborgsområdet. För att motverka saltvattenuppträngning till dricksvattenintaget finns upp- nerfällbara skärmar som kan styra vattenflödet i de olika älvsgrenarna vid Ormo. Betydande delar av närliggande områden är skredkänsliga och förändringar och höga vattenflödet måste hanteras med beaktande av detta. Ytan i Vänern måste styras via utflödet till Göta älv för att minimera olägenheter längs strandlinjen. Tappningsställaren är en överenskommelse med syftet att minimera risken för höga ytor och höga flöden. Baserat på SMHI s prognoser beräknas inflödet den närmaste åtta-veckors perioden. Prognosen på detta inflöde styr sedan tappningsflödet från Vargön. Götaälvs summerade reglerbidrag Götaälvs bidrag till balansering av elsystemet givet som summan av alla kraftverkens relativa reglerbidrag* enligt rapporten ER2016:11: 1 dygn: 0.7 % 28 dygn: 0.9 % 1 år: 1.73 % * För varje tidshorisont maxvärdet som respektive kraftverket uppnått något av åren 2009 2014 Förutsättningar för flexibel elproduktion Vid kraftproduktionsplanering hanteras Götaälv som en huvudfåra. Reglermagasinen Vänern är Sveriges och EU s största sjö och utgör huvudmagasinet för Göta älv med lagringkapacitet på 9.400 Mm 3. Vänern kan ha tillflöden på upp till 5.000 m 3 /s och ner till -500 m 3 /s vid hög avdunstning soliga dagar.
MWH/h Gällande vattendomar Korttidsreglering ät tillåtet i alla tre kraftstationer i Göta älv. Krav på minimitappning finns i Lilla Edet med ett dygnsmedelvärde på 170 m 3 /s. De uppströms liggande stationerna följer detta flöde (med hänsyn till den mellantillrinning som finns). Eftersom det är ett dygnsmedelvärde får enskilda timmar variera uppåt och nedåt. Utbyggd effekt Vattenfall Vattenkraft AB är ensam aktör och producent i Göta älv. Med sitt höga vattenflöde och för området hög effekt blir Göta älv mycket viktig i det geografiska området SE3. Produktionen i Göta är sker mot marknadens behov med beaktande av till omkringliggande referenserna (tappningsställaren m.fl.). Göta älv är utbyggd med en installerad effekt/teoretisk kapacitet på 363 MW. Lägsta möjliga effekt baserat på lägsta dygnsmedelflöde är 58 MW. Enskilda timmar tillåts effekten vara lägre. 350 300 Göta älv 250 200 150 100 50 0 Figur: Producerad effekt i MWh/h för Göta älv 2017. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar Åtgärder som minskar möjligheten till säsongslagring i älvens årsmagasin innebär mera spill vid högflödessituationer och därmed minskad produktion sett på årsbasis totalt. Dessutom försämras möjligheterna att leverera energi och effekt under de tider som marknadens efterfrågan är som störst (förträdesvis vardagar dagtid på vintern). Konsekvensen blir också att produktionen kommer att öka på vår och försommar när efterfrågan typiskt sett är mindre vilket kan innebär spill och överföringsbegränsningar i de fall detta sammanfaller med tidpunkter med hög vindkraftsproduktion. Som en naturlig följd av detta påverkas också möjligheterna att leverera önskade systemtjänster i form av balans- och reglerkraft, frekvensstyrning mm till elnäten. Även korttidsregleringsmöjligheterna i nedströms liggande kraftverk försämras av minskade magasinsvolymer då det finns risk för att vatten måste spillas vid högflödessituationer som snösmältning och höstregn. Detta innebär dessutom en minskad energiproduktion.
Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi, effekt och systemtjänster i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög. Kommer vidare att påverka möjligheten till utbyggnad av intermittent kraft då minskade korttidsmöjligheter slår negativt på anläggningarnas flexibilitet och kortar ner de tider som finns tillgängliga för fullastproduktion av vattenkraft i det sammanhållna systemet. I takt med renoveringar av anläggningarna finns goda möjligheter till effektiviseringsåtgärder främst i form av möjligheter till ökad effekt men även en viss, om än mindre, ökning av energiproduktionen. Dessa åtgärder som utförs i befintliga anläggningar innebär ingen eller en marginell fysisk påverkan och är därmed relativt enkla att utföra samtidigt som renoveringsåtgärder utförs.
Bilaga 1 Översiktsbild Gideälven Figur: Schematisk bild över Göta älv
Bilaga 2 data för magasin Namn Volym Mm 3 Volym GWh* Regleringsgrad % Dämningsgräns möh Regleringshöjd m Vänern 9 400 1 039 44,85 1,31 * Den elenergi som produceras i alla nedströms liggande kraftverk vid full magasinsvolym, medel regleringshöjd och 90 % verkningsgrad. Tabell: Uppgifter magasin Göta älv Kraftverk Tillståndsgivet flöde (m3/s) Korttidsreglerin g tillåten Mintappning enl dom Vargön 900 Ja Nej Trollhättan 900 Ja Nej Lilla Edet 912 Ja Ja Kommentar Den bestäms av tappningen genom Göteborggrenen Fakta: Vattendomar
Bilaga 3 Karta med geografiskt sammanhang Karta: Göta älvs och Klarälvens avrinningsområde