2017-12-22 N2017/07384/PBB Utredningen för att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande (N 2016:G) Regeringskansliet Näringsdepartementet Slutredovisning av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande Vid regeringssammanträdet den 17 november 2016 beslutade regeringen att uppdra åt en samordnare att identifiera en eller flera kommuner där det finns framtagna planer på samlade exploateringar för en större mängd bostäder, men där planerna av något skäl inte kan genomföras. I samordnarens uppdrag ingick också att identifiera områden som inte finns med i befintliga planer, men där det på längre sikt finns möjlighet till helt nya större bostadsexploateringar (N2016/07177/PBB). Regeringen bemyndigade samtidigt bostads- och digitaliseringsministern att utse samordnare. Till samordnare utsågs den 17 november 2016 Johan Edstav. Näringsdepartementet anställde Christina Leideman som ämnessakkunnig i utredningen fr.o.m. den 11 januari 2017. Den 22 juni 2017 (N2017/04380/PBB) förlängdes samordnarens uppdrag till den 31 december 2017. Slutredovisning ska lämnas senast detta datum. Förutom att fortsätta grunduppdraget fick samordnaren uppdraget att ingå överenskommelser med kommuner där exploatering föreslås. Näringsdepartementet anställde Frank Johan Ahlberg som jurist i utredningen fr.o.m. den 3 oktober 2017. Utredningen har i delredovisning den 31 augusti 2017 presenterat nio områden för större samlade exploateringar i sex kommuner där nya stadsdelar eller städer bedömdes kunna komma till stånd genom att staten avhjälper hinder i form av infrastruktur. Samordnaren har i december 2017 ingått överenskommelser med fyra kommuner avseende sju av de redovisade områdena. Överenskommelserna utgörs av tre avtal och en avsiktsförklaring. Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-411 36 16 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70 E-post: n.registrator@regeringskansliet.se
Överenskommelserna innebär att totalt 66 000 nya bostäder nu förbereds i större samlade exploateringsområden i Gävle, Haninge, Knivsta och Uppsala. I avtal med Knivsta och Uppsala regleras också åtgärder för att ytterligare 20 000 bostäder ska kunna byggas på längre sikt i ett område på kommungränsen benämnt Nysala. Statliga infrastrukturåtgärder inom ramen för överenskommelserna möjliggör därtill ytterligare bostadsbyggande i Uppsala. Drygt 20 000 bostäder beräknas kunna tillkomma genom förtätning och exploatering av andra mindre områden till följd av kapacitetsförstärkning i infrastrukturen. Det totala antalet bostäder som tillkommer direkt och genom synergieffekter av uppdraget bedöms därigenom hittills uppgå till cirka 106 000. Genom nya överenskommelser inom ramen för det fortsatta arbetet med detta samordningsuppdrag, som från år 2018 tas över av nya utredningen Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande (Dir. 2017:126) kan fler bostäder tillkomma. De statliga åtagandena i överenskommelserna avser bland annat påbörjad utbyggnad till dubbelspår av Ostkustbanan med ny sträckning mellan Gävle och Kringlan samt utbyggnad av järnvägen till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och stationslägen i Bergsbrunna och Alsike. Dessa åtaganden förutsätter att infrastrukturobjekten ingår i den nya nationella infrastrukturplanen för perioden 2018 2029, som regeringen beslutar om under våren 2018. Samordnaren föreslår att regeringen reserverar 900 miljoner kronor för stadsmiljöavtal för en kapacitetsstark kollektivtrafiklänk, Ultunalänken, mellan områdena Bergsbrunna och Södra staden i Uppsala. Samplanering av 33 000 nya bostäder i dessa områden med effektiv kollektivtrafikförsörjning är en förutsättning för att områdena ska uppföras med gång-, cykel-, och kollektivtrafik som norm och att boende i områdena ska kunna etablera resvanor utifrån denna planering så snart som möjligt efter inflyttning. Det förlängda uppdraget medför också att ytterligare ett område har identifierats som lämpligt för större samlad exploatering Norra Ön i Umeå. Det centralt belägna området på en ö i Umeälven ska planeras bilsnålt och bindas samman med staden genom nya broar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Genom stöd i innovationsarbetet finns goda förutsättningar för att Norra Ön ska bli en förebild för hållbar stadsutveckling. 2 (23)
Utredningen föreslår att ett långsiktigt statligt innovationsstöd till kommuner som planerar nya stadsdelar och tätorter införs från år 2020. Vidare föreslås Vinnova uppdras att fungera som sparringpart i kommunernas innovationsarbete. Utredningen finner att bestämmelsen med restriktioner om att ställa tekniska särkrav som infördes år 2015 kan motverka innovationsarbetet i nya stadsdelar. Restriktionerna förefaller således motverka målet att uppdraget ska bidra till att innovativa lösningar som kan bidra till goda livsmiljöer och minskad klimatpåverkan används. Resultatet av uppdraget visar att samplanering av bostadsbyggande och infrastruktur, liksom samordning av statens och kommunernas planeringsprocesser kan möjliggöra ett ökat bostadsbyggande samtidigt som kopplade infrastruktursatsningar får större samhällsnytta. Detta regeringsuppdrag har av berörda aktörer mottagits med stort intresse och nya satsningar av detta slag efterfrågas. Inför likande satsningar föreslås ett vidgat mandat för proaktivt arbete som möjliggör prioritering av infrastruktursatsningar kopplade till möjliga bostadsexploateringar. Härmed lämnas slutredovisningen av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande. Johan Edstav Christina Leideman Frank Johan Ahlberg Samordnare Ämnessakkunnig Jurist 3 (23)
Uppdraget... 5 Avgränsning till nya stadsdelar och städer... 5 Målet är ökat bostadsbyggande och nya hållbara stadsdelar... 5 Nio områden för större samlad exploatering har presenterats i delredovisning... 6 Överenskommelser har ingåtts om exploatering i sju områden... 6 Statens åtaganden i överenskommelserna... 7 Regionernas åtaganden i överenskommelserna... 9 Kommunernas åtaganden i överenskommelserna... 9 Uppdraget leder till mer än 100 000 bostäder... 11 Fortsatt arbete för ökat och hållbart bostadsbyggande... 12 Potential för ökat bostadsbyggande i fler områden... 12 Fler exploateringar genom samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande... 12 Fortsatt dialog om exploatering i Segersäng i Nynäshamns kommun... 13 Fortsatt dialog om exploatering i Landvetter södra i Härryda kommun... 15 Ytterligare ett område har identifierats Norra Ön i Umeå kommun... 16 Innovationsstöd till nya stadsdelar föreslås... 18 Unik möjlighet till nya lösningar i områden som byggs på obruten mark... 18 Stöd till innovationer och testbäddar i nya stadsdelar... 18 Stöd för att driva innovationsarbete... 19 Tekniska särkrav kan motverka innovation och utveckling... 20 Reflektioner inför nya regeringsuppdrag för ökat bostadsbyggande. 20 Regeringens initiativ lovordas... 20 Kommande satsningar bör möjliggöra proaktivt arbete... 21 Bilagor... 22 4 (23)
Slutredovisning av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande Uppdraget I november 2016 beslutade regeringen om Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande. En samordnare fick i uppdrag att identifiera kommuner där det finns framtagna planer på eller möjlighet till samlade exploateringar för en större mängd bostäder, men där planerna av något skäl inte kan genomföras. 1 Uppdraget är en av åtgärderna i regeringens 22-punktsprogram för ökat bostadsbyggande som presenterades i juni 2016. 2 I juni 2017 förlängdes uppdraget till den 31 december 2017. Samordnaren fick då även i uppdrag att ingå överenskommelser med kommuner där exploatering föreslås. 3 Avgränsning till nya stadsdelar och städer Utredningen är avgränsad till nya stadsdelar, tätorter och städer. Uppdraget avser att verka för att en betydande mängd bostäder kommer till stånd, koncentrerat i tid och till plats. Utgångspunkten för uppdraget är bostadsbristen i storstadsregionerna, men byggandet av nya stadsdelar och städer ger unika möjligheter att även bidra till att lösa andra samhällsutmaningar. Målet är ökat bostadsbyggande och nya hållbara stadsdelar Av uppdragsbeskrivningen framgår att regeringen med detta uppdrag vill medverka till att väl genomtänkta och långsiktigt hållbara stadsdelar och städer som påtagligt bidrar till att ett ökat bostadsbyggande kommer till stånd. Innovativa lösningar som kan bidra till goda livsmiljöer och såväl minskad klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat är av särskilt intresse. Exploateringarna ska kunna utgöra förebilder för hållbar stadsutveckling. 1 http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2016/12/uppdrag-att-samordna-storre-samlade-exploateringarmed-hallbart-byggande/ 2 http://www.regeringen.se/contentassets/d63bada461384f02b2d55f9bea90c55c/sammanfattning -avregeringens-forslag-22-steg-for-fler-bostader.pdf 3 http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/06/storre-samlade-exploateringar-med-hallbart-byggande/ 5 (23)
Nio områden för större samlad exploatering har presenterats i delredovisning Samordnaren presenterade i delredovisning i augusti 2017 nio områden i sex kommuner där nya stadsdelar eller städer bedömdes kunna komma till stånd genom att staten avhjälper hinder i form av infrastruktur. Omkring etthundratusen bostäder bedömdes kunna byggas i de identifierade områdena. Områdena avser Landvetter södra i Härryda kommun, Segersäng i Nynäshamns kommun, Hemfosa i Haninge kommun, Nydal och Alsike i Knivsta kommun, Bergsbrunna och Södra staden i Uppsala kommun, Nysala i Knivsta och Uppsala kommuner samt Näringen i Gävle kommun. 4 Överenskommelser har ingåtts om exploatering i sju områden Efter dialog under hösten 2017 har samordnaren den 18 december 2017 på regeringens uppdrag ingått överenskommelser med fyra kommuner avseende större bostadsexploateringar och planberedskap i sju av de områden som presenterades i delredovisningen i augusti. Överenskommelserna utgörs av tre avtal och en avsiktsförklaring. Avtal om större samlade exploateringar i sex områden har ingåtts med Gävle kommun, Knivsta kommun och Uppsala kommun. Avtalsparter är även Region Gävleborg och Region Uppsala. En avsiktsförklaring har ingåtts med Haninge kommun. Part är även Stockholms läns landsting. Avsiktsförklaringen syftar till att reglera en gemensam avsikt och fortsatt arbete för möjliggöra en större samlad exploatering med hållbart byggande i Hemfosa. Förutsättningar saknas för att under uppdragsperioden ingå överenskommelse om Segersäng i Nynäshamns kommun och Landvetter södra i Härryda kommun, se nedan. 4 http://www.regeringen.se/rapporter/2017/09/rapport-delredovisning-av-uppdrag-att-samordna-storresamlade-exploateringar-med-hallbart-byggande 6 (23)
Avtal och avsiktsförklaring finns i bilaga. Statens åtaganden i överenskommelserna Åtaganden i avtal Det statliga åtagandet i avtalen avseende exploateringarna i Gävle, Knivsta och Uppsala avser infrastrukturåtgärder i form av nya järnvägsspår och nya stationslägen. De sex områden som överenskommelserna avser är alla belägna längs befintlig järnväg. I tre av områdena finns idag stationslägen. Åtgärder som ingår i statens åtaganden i Gävle kommun är främst: Påbörjad utbyggnad till dubbelspår av Ostkustbanan med ny sträckning mellan Gävle och Kringlan. Utbyggnaden av järnvägen och följdåtgärder är en förutsättning för att området Näringen ska frigöras för större bostadsexploatering. Överenskommelsen förutsätter att påbörjad utbyggnad till dubbelspår finns med som namngivet objekt när regeringen beslutar om Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, vilket beräknas ske under våren 2018. Åtgärder som ingår i statens åtaganden i avtalen med Knivsta kommun och Uppsala kommun är främst: Två nya spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm, med nytt stationsläge i Alsike i Knivsta och i Bergsbrunna i Uppsala. Exploateringarna i de identifierade områdena i Knivsta och Uppsala förutsätter spårutbyggnad för att pendeltågstrafik och fjärrtrafik ska kunna hanteras åtskilt. Därmed möjliggörs stopp på fler lokala platser med stora exploateringar längs sträckan. Överenskommelsen förutsätter att åtgärden finns med som namngivet objekt när regeringen beslutar om Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, vilket beräknas ske under våren 2018. Vidare reglerar avtalet med Uppsala kommun och Region Uppsala åtaganden som rör kapacitetsstark kollektivtrafik, Ultunalänken, mellan områdena Södra staden och Bergsbrunna. Den tekniska lösningen förutsätts vara spårväg och ska inte inkludera vägdragning över jordbruksmark. Ultunalänken är en förutsättning för kommunens bostadsåtagande och att de 7 (23)
nya bostadsexploateringarna kan planeras med gång-, cykel- och kollektivtrafik som norm. Vidare bidrar Ultunalänken till ökad samhällsekonomisk nytta av stationsläget i Bergsbrunna genom att bland annat avlasta Uppsala resecentrum. Samordnaren bedömer att ett statligt åtagande avseende finansieringen av Ultunalänken är avgörande för att exploateringen av de planerade 33 000 nya bostäderna i Bergsbrunna och Södra staden ska komma till stånd och samplaneras med effektiv kollektivtrafikförsörjning av områdena. Samordnaren föreslår därför att regeringen reserverar medel för stadsmiljöavtal 5 avseende 50 procent av kostnaden eller högst 900 miljoner kronor för Ultunalänken. Åtaganden i avsiktsförklaring Avsiktsförklaringen avseende Hemfosa i Haninge kommun reglerar bland annat vilket ytterligare beslutsunderlag som ska tas fram. Utgångspunkten för exploateringen är att Hemfosa planeras med gång-, cykel- och kollektivtrafik som norm och att boende i området ska kunna etablera resvanor utifrån denna planering redan vid inflyttning. Åtagandet innebär att Trafikverket, i samarbete med berörda parter, ska ta fram en åtgärdsvalsstudie som klargör vilka infrastrukturåtgärder som behövs för att möjliggöra större bostadsexploateringar i områden längs Nynäsbanan. Inom åtgärdsvalsstudien studeras såväl åtgärder på systemnivå som åtgärder som behövs i direkt anslutning till föreslagna bostadsexploateringar. De framtida åtgärder som diskuterats inför avsiktsförklaringens undertecknande är främst: Ny väg mellan Hemfosa och väg 73. Planskild korsning över Nynäsbanan. Fler tåglägen för att möjliggöra en god kollektivtrafikförsörjning. 5 Se Förordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer 8 (23)
Regionernas åtaganden i överenskommelserna Åtaganden i avtal Region Gävleborg och Region Uppsala har i respektive avtal åtagit sig att försörja de större samlade exploateringarna i Gävle, Knivsta och Uppsala med god kollektivtrafik. Regionerna ska även reservera medel i de regionala transportinfrastrukturplanerna för gång- och cykelvägar till de nya områdena. Tillsammans med kommunerna har åtaganden även gjorts om finansiering av trafikplatser. Region Uppsala åtar sig tillsammans med Uppsala kommun att färdigställa en kapacitetsstark kollektivtrafiklänk mellan Bergsbrunna och Södra staden, Ultunalänken. Regionen ska för detta åtagande söka medel för stadsmiljöavtal. Ansökan ska uppfylla villkoren i förordningen. Åtaganden i avsiktsförklaring De åtaganden som diskuterats under höstens dialog med Haninge kommun och Stockholms läns landsting avseende exploateringen i Hemfosa har bland annat avsett förutsättningarna för att försörja området med god kollektivtrafik. Utgångspunkten är att kollektivtrafikförsörjningen ska möjliggöra att boende i området etablerar goda resvanor redan vid inflyttning. Behovet av fler tåglägen ska belysas i det fortsatta arbetet. Kommunernas åtaganden i överenskommelserna Åtaganden i avtal med Gävle, Knivsta och Uppsala I avtalen med Gävle, Knivsta och Uppsala regleras kommunernas åtaganden om större samlade bostadsexploateringar i de utpekade områdena. Kommunernas planer och intentioner för exploateringarna ifråga beskrivs i promemorior, som finns i bilagor till överenskommelserna och som bilagor till denna rapport. I avtalen mellan samordnaren, berörda kommuner, regioner och kollektivtrafikmyndigheter regleras exploateringarnas täthet, antal bostäder, andel hyresrätter och andel bostäder med maximal hyra motsvarande 9 (23)
normhyran för att erhålla det nu gällande statliga investeringsstödet. Om investeringsstödet förändras genom att det höjs/sänks/uteblir, ska omräkning av maximal hyra ske efter de nya förutsättningarna. I syfte att säkerställa vissa kvalitéer och höga ambitioner åtar sig kommunerna i avtalen också att ta fram detaljerade planer utifrån vad som beskrivs i respektive kommuns promemoria avseende: Plan för variation i upplåtelseformer. Plan för hur områdena ska planeras utifrån gång-, cykel-, och kollektivtrafik som norm. Plan för fossilfria transporter på områdesnivå. Plan för att säkerställa funktionsblandning och tillgång till kommersiell och offentlig service. Plan för klimatneutral energianvändning i bebyggelsen på områdesnivå. Plan för anpassning till ett förändrat klimat. Plan för att bevara gröna kilar och spridningskorridorer. Plan för säkerställande av kommunal marktillgång (om kommunen inte är enda markägaren). Avtalet med Uppsala kommun avser därtill åtaganden som rör Ultunalänken. Åtaganden som rör Nysala En möjlig framtida lokalisering för större samlad exploatering är ett område med arbetsnamnet Nysala, på gränsen mellan Uppsala och Knivsta. Stockholms handelskammare föreslår i skriften Fyra spår ger 100 000 bostäder i en första etapp en stadsbildning på 75-100 hektar, med 8 000 flerbostadshus och 12 000 småhus. 6 Området markeras i Uppsala kommuns översiktsplan från 2016 som framtida stadsbygd. Knivsta kommun åtar sig i avtalet att införa området i nästa översiktsplan. Knivsta och Uppsala kommuner åtar sig därtill i respektive avtal att vidta de åtgärder som behövs för planberedskap och möjlighet till en större samlad exploatering i området på lite längre sikt. Åtagandena innebär också att säkerställa marktillgång i Nysala för 6 Fyra spår ger 100 000 bostäder. Bygg ut järnvägen Stockholm Uppsala. Analys 2015:4. Sid 11. Stockholms Handelskammare 10 (23)
framtida bostadsexploatering liksom att utrymmet längs järnvägsspåret kan användas för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Avtalsparterna har kommit överens om att behovet av bostadsexploateringen och möjligheten till stationsläge i Nysala ska utvärderas år 2021. Om parterna då finner att bostadsbehov och möjligheter till trafikering finns, ska exploatering och stationsläge förberedas. Banvallar och andra nödvändiga förberedelser för att möjliggöra en senare etablering av stationsläge ska beaktas i arbetet med järnvägsplan. Åtaganden i avsiktsförklaring med Haninge I avsiktsförklaringen med Haninge åtar sig kommunen att i sitt fortsatta arbete med den översiktliga planeringen av området Hemfosa fortsatt undersöka möjligheterna för en större bostadsexploatering i enlighet med vad som beskrivs i kommunens promemoria, se bilaga. Kommunen har som utgångspunkt att en möjlig expansion i Hemfosa kan uppgå till 12 000 bostäder. Inriktningen är en tät blandad stadsbebyggelse med centralt belägen kommersiell och offentlig service. Det eftersträvas en hög andel hyresrätter och bostäder för alla ekonomier. Uppdraget leder till mer än 100 000 bostäder De överenskommelser som hittills ingåtts inom ramen för Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande innebär att totalt 66 000 nya bostäder nu förbereds i sex stycken större samlade exploateringsområden i Gävle, Haninge, Knivsta och Uppsala. Åtgärder vidtas även i Knivsta och Uppsala för att ytterligare 20 000 bostäder ska kunna byggas i Nysala på längre sikt. Genom nya överenskommelser inom ramen för det fortsatta arbetet med detta samordningsuppdrag, som från år 2018 tas över av nya utredningen Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande, kan fler bostäder tillkomma. Vissa infrastrukturinvesteringar som ingår i överenskommelserna - två nya spår mellan Stockholm och Uppsala, ny station i Bergsbrunna och Ultunalänken - möjliggör ytterligare bostadsbyggande i Uppsala. Drygt 20 000 bostäder beräknas kunna tillkomma genom förtätning och exploatering av andra mindre områden till följd av kapacitetsförstärkning i 11 (23)
infrastrukturen. Det totala antalet bostäder som tillkommer direkt och genom synergieffekter av uppdraget bedöms därigenom hittills uppgå till cirka 106 000. Fortsatt arbete för ökat och hållbart bostadsbyggande Potential för ökat bostadsbyggande i fler områden Utredningen hade inför delredovisningen i augusti 2017 tagit del av ett 40-tal kommuners planer för större samlade exploateringar. Under hösten 2017 har ytterligare dialog förts om planer för bostadsbyggande i bland annat Göteborg och Helsingborg. Utredningen konstaterar att det i flera kommuner finns planer för bostadsbyggnation i centrala lägen med god tillgång till kollektivtrafik som förefaller vara lämpliga för större bostadsexploateringar. De aktuella kommunernas planer bedöms vara i linje med de regionala planerna. De hinder som har presenterats för utredningen har dock varit av sådan karaktär att de inte har kunnat hanteras inom denna utredning. Komplexa planeringsförutsättningar försvårar, fördröjer eller förhindrar större samlade exploateringar. Utredningen har därför i delrapport föreslagit en samordningsfunktion med uppgiften att bland annat erbjuda en arena för dialog om områden med komplexa planeringsförutsättningar, samt erbjuda process- och kunskapsstöd i syfte att underlätta för parter att mötas i en möjlig lösning. Förslaget utgör grunden i uppdraget till en ny utredning, Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande, se nedan. Fler exploateringar genom samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande Regeringen beslutade vid regeringssammanträdet den 13 december 2017 om kommittédirektiv för en ny utredning, Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande (Dir. 2017:126). Direktivet anger att en särskild utredare ska underlätta samordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar. Syftet med uppdraget är att underlätta planeringsprocesser för att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande. 12 (23)
Utredaren ska enligt direktivet bland annat: erbjuda en arena för dialog mellan berörda parter, stödja kommuner i planeringen av bostadsexploateringar där förutsättningarna är särskilt komplexa, underlätta för kommuner i arbetet med innovationer för hållbar stadsutveckling, verka för metodutveckling för särskilt komplexa planeringsförutsättningar, bilda och driva ett nätverk för kommuner som bygger nya stadsdelar och städer, fortsätta arbetet med uppdraget att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande fortsätta arbetet med uppdraget om bostadsbyggande på statens fastigheter, analysera för- och nackdelar med ett införande av möjlighet till krav på transportplaner i detaljplanering för nyetablering av bostäder. Fortsatt dialog om exploatering i Segersäng i Nynäshamns kommun Ett av de områden som presenterades i delredovisningen i augusti 2017 är Segersäng i Nynäshamns kommun. Området ägs av kommunen och ligger i direkt anslutning till befintlig pendeltågstation på Nynäsbanan och riksväg 73. Inom en radie av en till två kilometer från Segersäng station kan bostäder, kommunal service, handel och verksamheter rymmas. Området pekas ut som en utvecklingsort i kommunens översiktsplan från år 2012. Kommunen ser möjlighet att skapa förutsättningar för att det byggs 7-10 000 nya bostäder i Segersäng fram till år 2035. Segersäng ska planeras för boende med olika ekonomiska förutsättningar. Ambitionen är att skapa ett samhälle i samklang med de natur- och kulturhistoriska förutsättningarna och som genomsyras av hållbarhet. Segersäng är ett havsnära kulturlandskap med fornlämningar från jägarstenåldern. I kommunens översiktliga naturinventering har fem områden runt Segersäng pekats ut som ekologiskt värdefulla. Nynäshamns kommun vill därför införa ett kommunalt naturreservat nära Segersäng. 13 (23)
Genom bildandet av ett naturreservat bidrar grönstrukturen till att öka både de sociala och ekologiska värdena i området. Kommunen har under senare tid sett en ökad efterfrågan på bostäder delvis till följd av den näringslivsutveckling som följer av Stockholm Norvik hamn som nu byggs i Norvik nära Nynäshamn stad. Hamnen bedöms få en betydande roll för varuförsörjningen i hela Stockholmsregionen efter år 2020. Efterfrågan finns nu även på företagsetableringar i närheten av hamnen. En stor exploatering är en utmaning för en liten kommun Utbyggnaden av Segersäng är en utmaning för en kommun av Nynäshamns storlek. Befolkningen i kommunen är idag 27 000, varav 5 400 bor på landsbygden. Exploateringen innebär framtunga investeringar i bland annat vatten- och avloppssystem och skolor. Förutsättningarna för hur rimliga finansiella kostnader för finansieringen av de nödvändiga samhällsfunktionerna behöver därför utredas. En förutsättning för exploatering i Segersäng är en ny väg som binder ihop riksväg 73 med området väster om järnvägen och en planskild korsning mellan vägen och Nynäsbanan. Vägen behövs för att möjliggöra byggtrafik till området. I takt med att befolkningen i Segersäng ökar behöver Nynäsbanans kapacitet utökas. För att området ska kunna planeras med gång-, cykel- och kollektivtrafik som norm måste de boende i området ha möjlighet att etablera resvanor utifrån denna planering redan vid inflyttning. Dialog med ny utredning Samordnaren har under hösten 2017 fört dialog i syfte att ingå överenskommelse med Nynäshamns kommun om större samlad exploatering i Segersäng. Dialogen har rört åtaganden om bostadsexploatering och infrastrukturåtgärder för att exploateringen ska komma till stånd. Den tillgängliga tiden har dock inte varit tillräcklig för att en överenskommelse ska kunna ingås före slutredovisningen av detta uppdrag. Fortsatt dialog avseende större samlad exploatering i Segersäng kan ske genom kommittén Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande. Enligt kommittédirektivet har utredaren möjlighet att fram till den 15 mars 2018 14 (23)
informera Regeringskansliet och redovisa vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att en överenskommelse ska komma till stånd. Fortsatt dialog om exploatering i Landvetter södra i Härryda kommun Ytterligare ett av de områden som presenterades i delredovisningen i augusti är Landvetter södra i Härryda kommun. Kommunen införskaffade huvuddelen av marken i området år 2014. Översiktsplan antogs år 2012 och en fördjupad översiktsplan för området beräknas vara klar år 2018. Området har, som anförts i delredovisningen i augusti 2017, höga miljö-, natur- och kulturmiljövärden som måste beaktas i planeringsprocessen. Utredningen erfar att dialog om exploateringens lokalisering pågår med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och andra intressenter. Vid en exploatering av området bör bebyggelsen koncentreras och planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafik som norm. En spårbunden förbindelse till Göteborg och Landvetter flygplats bedöms ge de bästa förutsättningarna för en tät stadsbebyggelse med moderna transportsystem och minimerad traditionell bilanvändning. Om en spårbunden lösning kan vara på plats först efter att området börjar befolkas krävs en temporär lösning för att möjliggöra att goda resvanor etableras från början. Den temporära lösningen bör utgå från ett tänkt stationsläge. Exempelvis kan en BRT-liknande 7 lösning användas i det framtida tågspåret. Statens roll kan vara att bidra till att en temporär lösning kommer till stånd. Dialog med ny utredning Som tidigare nämnt saknas för närvarande förutsättningar för att ingå överenskommelse om exploateringen. Det omtag som gjorts av berörda parter i planeringen av den framtida järnvägssträckningen för regional- och höghastighetståg mellan Borås och Göteborg är ännu inte avslutat. Innan dragningen är känd kan slutsatser inte dras om möjliga lösningar för att öka attraktiviteten för kollektivtrafik till det tänkta området. Fortsatt dialog avseende exploatering i Landvetter södra kan ske genom kommittén Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande, förutsatt att spårdragningen mellan Borås och Göteborg lagts fast. Enligt 7 Kollektivtrafikkonceptet Bus Rapid Transit, BRT, kännetecknas bl.a. av egna körbanor i direkt anslutning till befintlig väginfrastruktur, tydliga linjesträckningar, hög framkomlighet och signalprioritering, hög turtäthet etc. Se BRT i Stockholmsregionen, Per Kågesson, juni 2015 och Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2013. Remissutgåva, mars 2016 15 (23)
kommittédirektivet har utredaren möjlighet att fram till den 15 mars 2018 informera Regeringskansliet och redovisa vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att en överenskommelse ska komma till stånd. Ytterligare ett område har identifierats Norra Ön i Umeå kommun Det förlängda uppdraget som beslutades i juni 2017 har medfört att ytterligare ett område för större samlad bostadsexploatering kan presenteras i denna slutredovisning Norra Ön i Umeå kommun. Beskrivning av området Norra Ön är en stadsnära tät bostadsexploatering för 3 000 bostäder på en ö i Umeälven i centrala Umeå. Genom bilsnål planering för Norra Ön ska boende och verksamma på ön uppmuntras att i första hand använda andra färdsätt än bilen för vardagsresor. Gång- och cykelbroar mellan Norra Ön och centrala målpunkter planeras att vara på plats i samband med att inflyttningen till området startar. Norra Ön planeras för en tät blandad stadsdel med attraktiva boendemiljöer med utvecklade offentliga rum och sammanhängande grönstruktur. Användningen av resurser ska begränsas och så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt ska eftersträvas. Området ska ha blandade upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. I planeringen av Norra Ön ska kommunen verka för prioritering av mark för underrepresenterade bostadstyper och diversifiering av bostadsmarknadsaktörer. Detaljplan för området väntas antas under hösten 2018 och byggstart för infrastruktur till ön från år 2019. Hinder för genomförandet av exploateringen Området har funnits med i kommunens planer under en längre tid, men inte prioriterats på grund av att läget ger högre exploateringskostnader per bostad jämfört med andra områden i kommunen. Tillkomsten av stadsmiljöavtalen har gjort att området har aktualiserats. De tekniska och gestaltningsmässiga förutsättningarna för att samplanera infrastruktur för gång- och cykeltrafik till ön med försörjningssystem för fjärrvärme, vatten och el utreds. 16 (23)
Behov av statliga insatser och statliga kostnader förknippade med exploateringen på Norra Ön Kommunen avser att söka stöd för stadsmiljöavtal till gång- och cykelbroarna. De planerade broarna bedöms kunna uppfylla villkoren i förordningen. Kommunen har erfarenhet av att arbeta med innovativa lösningar i stadsutvecklingen och flera projekt har uppmärksammats nationellt och internationellt. Ambitionen är att tillvarata erfarenheterna från tidigare projekt och att utveckla nya innovativa lösningar som bidrar till goda livsmiljöer på Norra Ön. Norra Ön bedöms kunna bli en förebild för innovativ och hållbar stadsutveckling med bilsnål planering. För att öka omfattningen av och takten i innovationsarbetet för Norra Ön bör kommunen stödjas i detta arbete. Formerna för stödet bör inledningsvis utvecklas i dialog med utredaren för Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande. Exploateringens lämplighet ur ett regionalt perspektiv och övriga konsekvenser av exploateringen Lämplighet av exploateringen av Norra Ön har analyserats utifrån ett regionalt perspektiv. Av analysen, som bifogas i bilaga, framgår följande. Umeå är en av Europas snabbast växande städer och norra Sveriges mest befolkningsrika kommun. För att möta den snabba befolkningsökningen finns idag 10 000 nya bostäder utpekade i Umeås byggnadsordning 2016-2023. Ett av de större nya bostadsområdena är Norra Ön med upp till 3 000 bostäder. Norra Ön har synnerligen goda möjligheter att bidra till de regionala utvecklingsmålen. Ön har ett unikt läge mitt i Umeälven och en viktig utgångspunkt för exploateringen är att med två gång- och cykelbroar knyta samman Norra Ön med Centrala Stan och med Teg. GC-broarna innebär att Centrala Stan, universitets- och sjukhusområdet, flygplatsen och Botniabanans resecentrum Umeå Östra hamnar inom bekvämt gång- och cykelavstånd. Norra Ön är medvetet planerad som en bilsnål stadsdel där GC-broarna ger betydande tids- och avståndsmässiga fördelar för gång- och cykeltrafikanter framför bilister som får en betydligt längre färdväg. 17 (23)
I bilaga redovisas hur exploateringen Norra Ön förhåller sig till relevanta mål och resultatindikatorer 8 och övriga konsekvenser av exploateringen. Innovationsstöd till nya stadsdelar föreslås Unik möjlighet till nya lösningar i områden som byggs på obruten mark Utgångspunkten för regeringsuppdraget att samordna större samlade exploateringar är bostadsbristen i storstädernas arbetsmarknadsregioner. Som framgår ovan bedöms totalt cirka 86 000 bostäder planeras i nya stadsdelar och tätorter som en följd av uppdraget hittills. Byggandet av nya stadsdelar och tätorter på obruten mark ger därtill unika möjligheter att prova helt nya och innovativa lösningar. Fler innovationer och synergilösningar kan eftersträvas i planeringen av bostäder och infrastruktur. Förutom innovativa produkter bör social och ekonomisk innovation 9 kunna tillämpas. De nya stadsdelarna ger även kommunerna en möjlighet att erbjuda näringslivsaktörer testbäddar i verkliga miljöer där nya lösningar kan utvecklas och prövas. Utredningen bedömer att de aktuella exploateringsområdena har potential att bli föregångsområden för hållbar stadsutveckling och kan utgöra basen i en serie bomässor. Innovationer bidrar till att områdena blir viktiga referenser för svensk industri, svenskt stadsbyggnadskunnande och arbetet inom bland annat export- och investeringsplattformen Smart City Sweden. Stöd till innovationer och testbäddar i nya stadsdelar Det finns i dagsläget ett flertal ekonomiska stöd med koppling till byggande och hållbar stadsutveckling. Dock sträcker sig inte dessa stöd tillräckligt långt 8 Exploateringen av Norra Öns lämplighet har granskats i förhållande till de målsättningar/resultatindikatorer som anges i Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS 2014-2020, med vissa kompletterande uppgifter hämtade från Länstransportplan för Västerbottens län 2014-2025, Innovationsstrategi Västerbotten 2014-2020 och Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2016-2019. 9 Med social innovation avses den definition som används av Mötesplats Social Innovation: innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Se http://socialinnovation.se/social-innovation/vad-ar-social-innovation/ Med ekonomisk innovation avser utredningen lösningar som möjliggör att ett beredare segment av invånare med olika ekonomiska förutsättningar har möjlighet att flytta in i de nya bostäderna 18 (23)
fram i tiden för att vara möjliga att sökas avseende de av utredningen presenterade områdena. För att stödja kommunerna i arbetet med att planera för innovativa föregångsområden och erbjuda testbäddar för innovationer föreslås att ett ekonomiskt stöd införs. Stödet bör inriktas mot nya stadsdelar och sträcka sig över en lång tidsperiod. Innan innovationer har etablerats på marknaden kan kostnaderna för nya produkter och tjänster vara högre än för motsvarande konventionella lösningar. De kommuner som nu planerar nya stadsdelar och tätorter ska samtidigt finansiera stora investeringar i offentlig service och infrastruktur. Stimulansmedel kan därför vara avgörande för att kommunerna ska våga ta den risk det kan innebära att i full skala använda nya lösningar. Stödet bör utformas så att risk delas mellan kommun, stat och berörda näringslivsaktörer. För att tillvarata det momentum som nu finns till följd av detta regeringsuppdrag föreslås de områden som ingår i ingångna överenskommelser ges prioritet i prövningen av fördelningen av det ekonomiska stödet. Innovationsstödet bedöms behövas från år 2020. Stöd för att driva innovationsarbete Kommunerna bör genom det ovan föreslagna innovationsstödet ges incitament att planera de nya områdena utifrån nya behov, livsstilar, konsumtionsmönster och normer. Dock måste planeringen redan i tidiga skeden skapa utrymme för innovationerna i genomförandefasen. Exempelvis innebär planering som utgår från gång-, cykel- och kollektivtrafik som norm att infrastruktur kan planeras på nya sätt. Utredningen bedömer att fler innovationer kan tillämpas om kommunerna ges stöd i innovationsarbetet i samband med planeringen av nya stadsdelar. Ett processtöd i kommunernas innovationsarbete föreslås därför till kommuner som planerar nya stadsdelar och tätorter. Ett möjligt upplägg är att Vinnova ges i uppdrag att vara sparringpart i kommunernas innovationsarbete kopplat till nya stadsdelar. I uppdraget kan ingå att stödja kommunerna i utlysningar av innovationstävlingar och -upphandlingar för att stimulera att nya lösningar tillämpas i de aktuella områdena. 19 (23)
Tekniska särkrav kan motverka innovation och utveckling En fråga som tagits upp i samordnarens dialog med kommunerna är de restriktioner i bestämmelsen om tekniska särkrav som infördes år 2015 i syfte att främja enhetliga nationella byggregler. 10 Bestämmelsen innebär att en kommun inte får använda det så kallade kommunala planmonopolet eller sin funktion som myndighet för att förmå den enskilde att acceptera krav (och därmed kostnader) som går längre än vad lagstiftaren anser vara nödvändigt för att säkerställa väsentliga tekniska egenskaper. Om man ändå ställer sådana krav, är dessa krav utan verkan. 11 Utredningen har uppmärksammats på att bestämmelsen inte förefaller få avsedd effekt såsom minskade byggkostnader eller kortare ledtider i byggprocessen. Reglerna upplevs motverka möjligheten att använda innovationer som skulle kunna bidra till ett mer hållbart byggande och minskad klimatpåverkan. Ett återkommande exempel som tagits upp är att restriktionerna minskar kommuners möjlighet att styra och verka för minskad energianvändning. Utredningen konstaterar att bestämmelsen ifråga förefaller motverka ett av målen med detta regeringsuppdrag. Enligt uppdragsbeskrivningen är innovativa lösningar som kan bidra till goda livsmiljöer och minskad klimatpåverkan [är] av särskilt intresse. Reflektioner inför nya regeringsuppdrag för ökat bostadsbyggande Regeringens initiativ lovordas Resultatet av detta regeringsuppdrag visar att samplanering av bostadsbyggande och infrastruktur, liksom samordning av statens och kommunernas planeringsprocesser kan möjliggöra ett ökat bostadsbyggande samtidigt som kopplade infrastrukturinvesteringar får större samhällsnytta. Uppdraget att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande har inneburit dialog med ett stort antal aktörer. Vi uppfattar att uppdraget har mottagits med stort intresse och lovordats. Flertalet aktörer bekräftar att initiativ av detta slag behövs för att planeringen av 10 Plan- och Bygglagen 8 kap 4a. 11 Restriktionerna om tekniska särkrav infördes med verkan från den 1 januari 2015 efter förslag i prop. 2013/14:126, En enklare planprocess. 20 (23)
bostadsbyggande och infrastruktur ska effektiviseras. Fler initiativ som möjliggör sektorsövergripande arbete och ökad samverkan efterfrågas. Kommande satsningar bör möjliggöra proaktivt arbete I genomförandet av detta regeringsuppdrag har nära samarbete med Trafikverket och andra berörda aktörer varit en förutsättning för lyckat resultat. Uppdraget har resulterat i tre avtal och en avsiktsförklaring. Kommunernas åtaganden i överenskommelserna avser planering och genomförande av bostadsbyggande. Statens åtaganden rör infrastrukturåtgärder. Överenskommelser har enligt uppdraget bara kunnat ingås om de aktuella infrastrukturåtgärderna finns med i Trafikverkets förslag till nationell plan eller i länsplaneupprättarnas förslag till länsplaner för regional infrastruktur. För att kommande satsningar av liknande slag ska få full effekt bör det vara möjligt att föreslå infrastruktursatsningar som inte finns med i dessa planer, förutsatt att infrastrukturinvesteringarna ifråga är samhällsekonomiskt effektiva och ger ett stort tillskott av bostäder. Idag krävs att brister i befintlig infrastruktur har konstaterats innan åtgärder kan prioriteras. Detta minskar möjligheten att prioritera infrastrukturåtgärder kopplade till nya bostadsexploateringar. Exempelvis kan en ny väg för byggtrafik behövas för att ett område med obruten mark vid befintligt stationsläge ska kunna bebyggas. Innan området är exploaterat och bebott finns inte någon faktisk brist i infrastrukturen att påtala. Trafikverket och länsplaneupprättare föreslås i framtida satsningar av detta slag ges mandat att vid prioritering av infrastrukturåtgärder verka proaktivt för att möjliggöra samplanering av vissa infrastrukturåtgärder och planerade bostadsexploateringar. 21 (23)
Bilagor Avtal avseende bostadsbyggande i Näringen i Gävle kommun samt Promemoria om större samlad exploatering Näringen hållbar stadsdel i Gävle Avtal avseende bostadsbyggande i Alsike, Nydal och Nysala i Knivsta kommun samt Promemoria om större samlade exploateringar i Alsike och Nydal i Knivsta kommun Avtal avseende bostadsbyggande i Bergsbrunna med omgivningar, Södra staden och Nysala i Uppsala kommun samt Promemoria om större samlade exploateringar i Bergsbrunna med omgivningar och Södra staden i Uppsala kommun Avsiktsförklaring avseende bostadsbyggande i Hemfosa i Haninge kommun samt Promemoria om större samlad exploatering i Hemfosa i Haninge kommun Norra Ön i Umeå - Exploateringens lämplighet ur ett regionalt perspektiv 22 (23)
23 (23)