Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Relevanta dokument
Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Utfodring av dikor under sintiden

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Vallfoder som enda foder till får

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Rörflen som foder till dikor

AkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company

AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Fullfoder till mjölkkor

Room Service för en ko

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Hur ska man övervaka ämnesomsättningssjukdomar? Mjölkkornas ämnesomsättningssjukdomar. Tabell 1. Ekonomiska effekter av ämnesomsättningsrubbningar

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Utvärdering av snabbtest för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor

Anett Seeman

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

Lönsam mjölkproduktion

Identifiera dina kompetenser

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Leverförfettning hos mjölkkor och dess koppling. till utfodring under sintidsperioden

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Det går lika bra med rapsfett

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Kortare sintid hur påverkar det kons. mjölkavkastning, metabolism, hälsa, hull och vikt?

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Betydelsen av utfodring under sintiden, sintidens längd och kalvningsintervallet med avseende på kons hälsa under kommande laktation

Kraftfodervagnar FW och FM smart utfodring för alla stallar

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

OPTIMAT. alltid färskt foder. och mer mjölk OPTIMAL UTFODRING

Utfodring av slaktgrisar

Vid vilken glukosnivå frisätter kor insulin?

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Ungdjurs tillväxt på Bete

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

SLUTRAPPORT: SINLÄGGNING AV MJÖLKKOR (SLF DIARIENR 131/02)

Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Ekologisk djurproduktion

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Kroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi

vitafor HÄSTMINERALER

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Foderstatsparametrar

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Biologi 2. Cellbiologi

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Kolesterol på gott & ont

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

(5) Om Växa Sverige

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat

Suggorna har potential utnyttja den!

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Boosta Mjölkföretaget

Maria Svensson Kost för prestation

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

sto, föl och den växande unghästen

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

1

Transkript:

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Disposition Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen vara att minimera den negativa energibalansen? Påverkar utfodring och management under sintiden energibalansen efter kalvning?

Energi 3 25 2 Energi i konsumerat foder 15 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Energi 3 Energibehov (mjölkproduktion, underhåll, ev tillväxt) 25 2 15 Energi i konsumerat foder 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Energi 3 25 2 15 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Energibalans 4 2-2 -4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning -4-6 Kalvning -8-1

Negativ energibalans i sig vanligtvis oproblematisk

Negativ energibalans i sig vanligtvis oproblematisk Men i samband med: Intensiv utfodring under upptrappningen innan kalvning Feta kor (hull > 3,5 vid kalvning) Svåra kalvningar (tvillingfödsel etc) Hypokalcemi Olämpliga management-rutiner runt kalvning är risken för problem avsevärd!

Energibalans 8 + 6 4 Intensiv utfodring under upptrappning 2 Vecka relativt kalvning -4 4 8 12 16-2 - -4-6 -8-1

Energibalans 8 + 6 4 2-4 Vecka relativt 4 kalvning 8 12 16-2 - -4-6 -8-1

Negativ energibalans i sig vanligtvis oproblematisk Men i samband med: Intensiv utfodring under upptrappningen innan kalvning Feta kor (hull > 3,5 vid kalvning) Svåra kalvningar (tvillingfödsel etc) Hypokalcemi Olämpliga management-rutiner runt kalvning är risken för problem avsevärd!

Mjölkavkastning ECM/d Daglig avkastning & energibalans (medel dag 3-42) N=74 kor 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5-8 -6-4 -2 2 4 6 Energibalans MJ ME/d Andrée et al. opublicerat

Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen vara att minimera den negativa energibalansen? Påverkar utfodring och management under sintiden energibalansen efter kalvning?

Överutfodring under sintid, feta kor vid kalvning Djup negativ energibalans på grund av lågt foderintag men bibehållen mjölkavkastning Rukkvamsuk et al., 1999

En kort sintid förbättrar energibalansen! N=77 kor Andrée et al. 217

Men den korta sintiden minskar mjölkavkastningen Mjölkavkastning 4W 35, kg ECM/dag 8W 4,8 kg ECM/dag P<,1 Energiintag: 4w 159 MJ NE/dag 8w 159 MJ NE/dag Andrée et al. 217

Effekter av mjölkning en gång/dag efter kalvning Avkastningen minskar Avk. Kg mjölk/dag Mjölkning 2 x dag Mjölkning 1 x dag under tre veckor Mjölkning 1 x dag under sex veckor Foderintaget oförändrat Remond et al., 1999

Slutsats En viss grad av negativ energibalans i tidig laktation är en förutsättning för hög avkastning Negativ energibalans i sig behöver inte vara problematisk, men i kombination med andra belastningar på kons ämnesomsättning med för ofta betydande problem Energibalansen efter kalvningen kan påverkas av utfodring och management under sintiden

Tack för uppmärksamheten!

Fria fettsyror mmol/l BHB mmol/l Inget samband mellan energibalans och BHB eller fria fettsyror i blod vecka 2 efter kalvning 1,4 1,2 Fria fettsyror i blodplasma 1,6 1,4 BHB i blodplasma Cut-off 1 1,2,8,6 Cut-off 1,8,6,4,4,2,2-6 -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 Energibalans -6-5 -4-3 -2-1 1 2 3 4 5 Energibalans Andrée et al. opublicerat

-5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 7 Energibalans 3-42 dagar efter kalvning

Energi 3 25 2 15 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Energi 3 25 2 15 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Lipidomsättning under tidig laktation vid stress och nedsatt foderintag Insulin känslighet NEFA CO 2 Fettväv TAG NEFA TAG VLDL Keton kroppar Glycerol TAG: tri-acylglycerol, VLDL: very low density lipoproteins

Vid negativ energibalans i tidig laktation mobiliseras lipider från fettvävnaden och transporteras på olika sätt till juvret Fettväv Fria fettsyror Triglycerider Ketonkroppar

Energi 3 Intag 25 2 15 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Energi 3 Intag 25 2 15 Behov Underhåll Mjölk Ev. tillväxt 1 5-4 4 8 12 16 Vecka relativt kalvning

Varför är kor negativ energibalans efter kalvning? Foto: Norwegian Polar Institute Hoffman et al., 2 I tidig laktation använder kon energi både från konsumerat foder och kroppens fettreserver för att upprätthålla mjölkproduktionen

Negativ energibalans i sig vanligtvis oproblematisk Men i kombination med stress/störningar är risken för problem avsevärd! Intensiv utfodring under upptrappningen innan kalvning Feta kor (hull > 3,5 vid kalvning) Svåra kalvningar (tvillingfödsel etc) Hypokalcemi kalvningsförlamning Olämpliga management-rutiner runt kalvning Dålig foderhygien mm