ÅRSREDOVISNING 2015 FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND 1
Innehåll 1. Vision och sammanfattning... 3 2. Verksamhet... 7 3. Kund... 15 4. Medarbetare... 20 5. Ekonomi... 24 6. Bokslutsdokument och noter... 33 7. Bilaga 1: Regionfullmäktiges mål... 38 8. Bilaga 2: Årlig uppföljning av Folktandvårdens prislista... 40 2
1. Vision och sammanfattning 1:1 Mot Visionen Visionen Frisk i munnen hela livet utgår från visionen för Västra Götalandsregionen Det goda livet. Visionen kompletteras med ambitionen att Folktandvården ska bidra till ökad allmän hälsa i Västra Götaland. Folktandvården avser därför att genom samarbete med andra aktörer aktivt bidra till ökad hälsa i Västra Götaland. Arbetet mot visionen Frisk i munnen hela livet är långsiktigt. Vision, mål och strategier hanteras i en process där alla i organisationen involveras från medarbetare till tandvårdsstyrelse. Utvecklingsdagar för all personal, klinikledningsdagar och tandvårdsstyrelsens seminarier är exempel på aktiviteter i processen som resulterar i en affärsplan och klinikkontrakt för kommande år. Aktiviteterna genomförs under mars till oktober i syfte att skapa gemensam förståelse för mål och strategier och för att följa hur verksamheten utvecklas. Folktandvården använder systematisk omvärldsanalys för att bedöma vad som händer i omvärlden och analysera trender för att utveckla och kvalitetssäkra gemensamma strategier. Vi har utvecklat strategier och bestämt oss för aktiviteter som styr verksamheten mot vår vision för perioden 2015 2021. I affärsplanen för 2015 och kommande år prioriteras att vården ska vara hälsostyrd. Tandvårdsstyrelsen har prioriterat följande huvudgrupper av aktiviteter i affärsplanen för 2015: Gränsövergripande koncept inom folkhälsoarbete Helhetslösning om tandvård för äldre, innefattande Frisktandvård Frisktandvården som generellt koncept Tandvårdsrädsla Roller i samverkan med andra aktörer Systematik för hälsostyrning 1.2 Sammanfattning av 2015 Årsredovisningen tydliggör de viktigaste utmaningarna 2015 2016; en fungerande kompetensförsörjning och en stabil bemanning i hela organisationen. Kompetensförsörjningen måste säkras Rätt kompetens och rätt bemanning är en förutsättning för god vård, tillgänglighet och service samt möjlighet att ge invånarna en jämlik vård. Rätt kompetens och bemanning ger också ekonomiskt utvecklingsutrymme till konkurrenskraftiga löner, anställningsvillkor och god arbetsmiljö. 3
Antalet tandhygienister har inte ökat i den omfattning som behövs för att nå målet för rätt bemanning. För närvarande saknas mellan 15 20 tandhygienister i verksamheten. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister vilket är ett stort bekymmer för tandvårdsbranschen i Västra Götaland och ett hinder för att kunna erbjuda god tillgänglighet och kostnadseffektiv vård i alla delar av regionen. Förnyad diskussion med Institutionen för odontologi har resulterat i beslut om att gemensamt planera för en utökad utbildning i Göteborg och att förmå universitetet att fatta beslut om utökning. Högskolan i Skövde uppvaktas i början på 2016 med målet att etablera en utbildning där. Generationsväxlingen inom tandsköterskegruppen innebär ett stort behov av nyutbildade tandsköterskor. Utbildningskapaciteten i Västra Götaland motsvarar inte heller här behovet. I dagsläget saknas mellan 8 10 tandsköterskor inom Folktandvården. Nyligen har Myndigheten för yrkeshögskolan beslutat bevilja tandsköterskeutbildning med 35 platser i Uddevalla, Borås och Göteborg med start hösten 2016 samt ytterligare en omgång med start hösten 2017 vilket är mycket positivt för vår verksamhet. Stabil bemanning i hela organisationen en stor utmaning Åtgärder för att stabilisera bemanningen i hela organisationen genomförs. I grunden är detta en fråga om kvalitet och patientsäkerhet. Åtgärderna är främst inriktade på allmäntandvården men omfattar hela organisationen. Målet är att förbättra och samordna rekryteringsprocessen, minska personalomsättningen vid utsatta kliniker, minska sjukfrånvaron, behålla medarbetare och motivera nyanställda att stanna kvar på den första arbetsplatsen tillräckligt lång tid för att säkra sin kompetens. Inom allmäntandvården innebär det senare att behandlaren ska se sina patienter 2 3 behandlingsperioder och därmed se resultatet av det egna arbetet. För att säkra bemanningen på kliniker i landsort har tandvårdsledningen beslutat om särskilda åtgärder. Åtgärderna innebär bland annat att klinikcheferna samverkar och stödjer varandra vid rekrytering, en översyn av gällande marknadslöneanpassningar och anställningsvillkor samt att säkerställa att samtliga kliniker kan tillgodose behovet av handledning. Denna samverkan är av avgörande betydelse för ett lyckat resultat. Mycket högt antal nya Frisktandvårdsavtal Närmare 28 000 nya avtal har tecknats under året vilket är ett mycket bra resultat Förbättringsarbete och produktions och kapacitetsplanering Systematiskt förbättringsarbete tillämpas vid de flesta kliniker vilket är en viktig framgångsfaktor för att nå en god arbetsmiljö och nå mål i styrkort och klinikkontrakt. Inom specialisttandvården följer produktions- och kapacitetsplanering uppgjord plan och omfattar de flesta kliniker. Inom allmäntandvården sker en nystart av produktions- och kapacitetsplanering under 2016. 4
Hälsostyrd vård Genomförandet av de olika uppdrag från styrelsen som redovisas under rubriken hälsostyrd vård fortsätter och följer plan. Hur arbetet fortskrider rapporteras i delårsrapporterna till styrelsen. Flyktingsituationen Den akuta och närmast dramatiska utvecklingen av flyktingsituationen under hösten har ställt stora krav på Folktandvården att flexibelt kunna anpassa verksamheten efter nya förutsättningar med en bibehållen tillgänglig och jämlik vård. Utifrån de utmaningar som flyktingsituationen har inneburit har ett stort antal särskilda insatser genomförts. Förändring i regelverk för barn- och ungdomstandvård med bibehållen kvalitet för att kunna möta ett öka patienttryck och ersättningsnivån för barn- och ungdomstandvård har lyfts till koncernkontoret. Beslut i dessa frågor förväntas under januari februari Kundenkät visar positivt resultat Vårt nöjd kund-index har sjunkit något men i en gradering från 1 100 är genomsnittet 86 fortsatt att betrakta som mycket högt. En anledning till lägre resultat kan vara genomförandet, då respondenten har en tendens att vara mer kritisk om undersökningen inte genomförs direkt på kliniken. I resultatet kan vi också se en ökad kännedom om Frisktandvård och ett behov av fortsatt fokus på tydligare kostnadsinformation. Tillgängligheten något försämrad Folktandvårdens allmäntandvård har ingen väntetid för prioriterade patientgrupper. Till denna grupp hör barn och ungdomar, personer med rätt till särskilt tandvårdsstöd och personer med akuta tillstånd. Till följd av främst rekryteringsproblem av tandläkare och tandhygienister och oförutsedda vårdåtaganden i samband med ökad asyl- och anhöriginvandring har det skett en försämring av tillgängligheten under hösten 2015 för odontologiskt och medicinskt oprioriterade patientgrupper. I specialisttandvården har samtliga mottagna remisser prioriterats i den nya modellen för köprioritering. Totalt har 7 210 (cirka 22 procent) av remisserna fått den högsta medicinska prioriteringen. Samtliga av dessa patienter har haft en maximal väntetid om tre månader. Av remisser med köprioritet 2 har 61 procent haft en maximal väntetid om tre månader Fler ambassadörer I medarbetarenkäten mäts andelen medarbetare som är nöjda med sin arbetsgivare, gärna rekommenderar och är ambassadörer för Folktandvården. Målet var att 75 procent av medarbetarna ska vara ambassadörer. Resultatet av årets enkät visar att 75,4 procent är ambassadörer, en ökning med 6 procent i förhållande till resultatet 2013. 5
Utvecklingen mot en större andel tandhygienister har stannat av Samtliga kliniker inom allmäntandvården har satt upp klinikmål med utgångspunkt från verksamhetens behov. Målet är att vid utgången av 2015 ha en tandhygienist per tandläkare totalt inom allmäntandvården. Utvecklingen av fler tandhygienister har tyvärr avstannat och andelen tandhygienister per tandläkare står kvar på samma nivå som december 2014 det vill säga 0,75 tandhygienist per tandläkare. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister. Värt att notera är den utveckling som skett sedan 2009 då värdet var 0,5 tandhygienist per tandläkare. Stabilt ekonomiskt resultat för hela förvaltningen Årets resultat uppgår till 14.1 mnkr och är starkt med hänsyn till anpassning till Västra Götalandsregionens styrmodell för konkurrensutsatt verksamhet, som för Folktandvårdens del innebär ett koncernbidrag om 21 mnkr för 2015. Dessutom har 8,7 mnkr använts för olika utvecklingsaktiviteter under året med finansiering ur eget kapital. Andelen kliniker inom allmäntandvård med positivt resultat uppgår till 60 procent motsvarande andel 2014 var 80 procent. Minskningen motsvarar 16 fler kliniker som har ett negativt resultat. 65 procent av klinikerna har eller har haft kortare eller längre tider med bemanningsluckor, beroende på brist av tandläkare/tandhygienister, personalomsättning, sjukfrånvaro eller föräldraledigheter. Vid 8 kliniker har ombyggnader under året påverkat produktionen och/eller kostnaderna. Flera kliniker har haft ett stort antal barn- och ungdomar med stort vårdbehov. Andelen specialistkliniker med positivt resultat uppgår till 82 procent och föregående år var utfallet 69 procent. Detta innebär att 42 av 51 kliniker/enheter redovisar en ekonomi i balans för 2015, en förbättring med sju kliniker/enheter. Målet att 90 procent av klinikerna/enheterna ska ha ett positivt resultat har inte uppnåtts, vilket kräver djupare analys och åtgärder under 2016. 6
2. Verksamhet Hälsoinriktad är Folktandvårdens strategiska inriktning inom verksamhetshetsperspektivet. Prioriterat mål är hälsostyrning. Det innebär att Folktandvårdens verksamhet systematiskt ska styras så att all vårdverksamhet ges efter behov. De vårdinsatser och behandlingar ska väljas som ger största möjliga hälsovinster inom tillgängliga resurser. Denna inriktning ska prägla hela panoramat i Folktandvårdens vårdverksamhet: Vid val och genomförande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, sjukdomsbehandlingar, restaurerande och rehabiliterande vård samt vid stödbehandlingar för att förhindra återfall i sjukdom. Prioritering, planering, genomförande och utvärdering av vårdverksamheten ska ske utifrån aktuellt kunskapsläge, tillgängliga resurser, vårdkvalitet och bedömda hälsovinster. Utvecklingsbehov i verksamheten, lokalt vid kliniker och samlat i förvaltningen, ska tydliggöras och åtgärdas i ett ständigt pågående förbättringsarbete. Målet är att all vårdplanering och behandling ska vara hälsoinriktad med en medveten inriktning att nå så lågt framtida vårdbehov som möjligt hos våra patienter. Det betyder bland annat att vården ska vara anpassad till såväl aktuell riskprofil som individens upplevelse av sin hälsosituation. Vårdinsatser och behandlingar ska ges med en relevant kompetensnivå och med behovsanpassade revisionsintervall. 2.1 Mål i styrkort inom verksamhetsperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Verksamhet: Hälsoinriktad Prioriterade mål Hälsostyrd vård Styrtal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015 5 Andel ej avhörda barn 3-19 år 1,8% 0,7% 0,7% 0,9% <0,7% 6 Frisktandvårdsavtal. 2007-2011: ack utfall. 2012: Årets mål 59 690 82 235 96 694 110 350 15 488 15 878 27 961 22 000 7 Genomförda konsultationstimmar STV 100% 100% 100% 100% 8 Genomförda konsultationstillfällen ATV 99% 99% 100% 100% ATV 81% 9 Systematiskt förbättringsarbete STV 100% 100% FoUU 10 Andel FoU-projekt som stödjer FTV:s forskningsstrategier 75% ATV 11 Produktions- och kapacitetsplanering STV 80% 100% 2.1.1 Andel ej avhörda barn 3 19 år (5) Ett förvaltningsgemensamt arbetssätt i syfte att minska antalet barn och ungdomar som inte kommer till undersökning infördes 2014. Sammantaget för åldrarna 3 19 år är utfallet 0,9 procent (2014: 0,7), vilket avviker något från målet. Som en följd av arbetssättet är det idag förhållandevis få listade barn och ungdomar 3 17 år som inte avhörs vid kallelse: 0,2 procent, motsvarande 561 individer (2014: 0,1 procent, motsvarande 324 individer). Dessa barn och ungdomar är omyndiga och orosanmäls rutinmässigt till socialtjänsten. 7
Andelen ungdomar 18 19 år som inte kommer till undersökning är dock väsentligt högre. Vid utgången av året var denna andel 6,3 procent motsvarande 2 071 individer (2014: 4,8 procent, motsvarande 1 645 individer). I denna grupp ligger också förklaringen till avvikelsen mot önskat resultat. Dessa ungdomar är myndiga och bestämmer själva om de vill komma till tandvården. Inom ramen för arbetssättet vill vi utveckla en dialog med dessa ungdomar för att ytterligare motivera dem till en regelbunden tandvård. 2.1.2 Frisktandvård (6) Antalet Frisktandvårdsavtal har under året ökat med 27 961 avtal, vilket innebär att antalet avtal vid utgången av 2015 var 169 932. Det motsvarar en måluppfyllelse på drygt 106 procent. Samtliga kliniker utom fyra har klarat sina mål. Under hösten 2015 genomfördes en marknadsföringsinsats till patienter som är födda 1991 och snart lämnar den avgiftsfria tandvården. Syftet är att få dem att teckna avtal om Frisktandvård. Vid årsskiftet hade 9 590 avtal tecknats med patienter födda 1991, motsvarande drygt hälften av åldersgruppen. 2.1.3 Konsultationer (7 8) I specialisttandvårdens uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna ingår att genomföra patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring till allmäntandläkare och övriga vårdgivare. Konsultationerna innebär att invånarna i Västra Götaland får kvalificerade specialistbedömningar utan att behöva besöka en specialistklinik, samt att allmäntandvården får kompetensutveckling och direkt stöd i patientarbetet. Specialisttandvården har nått sitt mål för 2015 (100 procent) om antal genomförda konsultationstimmar i allmäntandvården. För allmäntandvården ska minst två konsultationstillfällen genomföras per klinik (mål 8), vilket motsvarar 220 tillfällen. Uppdraget har genomförts vid samtliga kliniker och totalt har 262 konsultationer genomförts under året i allmäntandvården. 2.1.4 Systematiskt förbättringsarbete (9) Implementering av metoder för systematiskt förbättringsarbete var inför 2015 ett prioriterat uppdrag vid varje allmäntandvårdsklinik. Uppföljning av arbetssättet per område och klinik har genomförts under december 2015 och omfattade en bedömning utifrån fem kriterier: 1. Årsplanering 2. Målbeskrivning 3. Metod för utvecklingsarbete 4. Beslutsordning 5. Kunskap och engagemang 8
Sammantaget bedöms 77 klinker, motsvarande 81 procent av allmäntandvårdens klinker, ha infört ett systematiskt arbetssätt för ständiga förbättringar. De brister som har identifierats vid klinker som inte bedömts uppfylla kriterierna rör uteslutande systematiken: få frågor är hanterade, bristande uppföljning, bristande dokumentation och medarbetarnas upplevelser i delaktighet och synligt resultat av arbetssättet. I specialisttandvården har en specifik modell införts för arbete med ständiga förbättringar på klinik, FOKUS. Modellen är en enkel och systematisk metod för förbättringsarbete och bygger på etablerade verktyg från Six Sigma, LEAN och PDSA. Förbättringsarbetet omfattar flödeseffektiva processer inom vård och administration. 2015 har 100 procent av klinikerna nått årets mål för implementering av förbättringsarbete med stöd av FOKUS. Inom Forskning och utbildning (FoUU) har systematiskt förbättringsarbete genomförts inom de sex verksamheterna. Hittills har arbetet bedrivits enligt valfri metod. Under 2016 kommer även FoUU att använda sig av metoden FOKUS. 2.1.5 Andel FoU-projekt som stödjer Folktandvårdens forskningsstrategier (10) Under året har FoU-aktiviteten kartlagts via FoU Sverige och enkäter. Målet är att 75 procent av den forskning som bedrivs ska relatera till de forskningsstrategier Folktandvården har tillsammans med Sahlgrenska akademin. Övriga 25 procent är inte föremål för styrning vilket framför allt ska underlätta nybörjarforskning. Detta har kommunicerats. Såsom strategierna kom att utformas går målet inte att mäta. Arbete pågår med att utforma ett nytt mätbart mål. 2.1.6 Produktions- och kapacitetsplanering (11) Inom allmäntandvården har arbete påbörjats med målet att samtliga kliniker ska genomföra produktions- och kapacitetsplanering av den verksamhet som i första hand rör revisionsundersökningar. Arbetet är påbörjat, men har främst på grund av bristande tekniska förutsättningar och resurs- och kompetensbrist inte kunnat genomföras enligt plan. Rekrytering av logistiker och verksamhetsutvecklare pågår och pilotprojekt för införandet beräknas starta kvartal 2 2016. Specialisttandvården genomför sedan 2014 ett omfattande arbete med att implementera en beslutsprocess för produktions- och kapacitetsplanering per klinik och specialitet. Via en tydlig och gemensam planeringsmodell (PROSIT) identifieras verksamhetens produktionsbehov utifrån uppdraget, såsom mottagna remisser. Utifrån uppdragets storlek och aktuella vårdprocesser (produktion) definieras därefter behov av bemanning (kapacitet). 9
Totalt 35 av 44 kliniker (80 procent) inom specialisttandvården har vid årsskiftet startat gemensamma strukturerade beslutsmöten för att påverka efterfrågan och kapacitet med stöd av PROSIT. Modellen beräknas vara fullt ut implementerad vid halvårsskiftet 2016. 2.2 Hälsostyrd vård Hälsostyrning i vården innebär att all vård ska ges efter behov och att de vårdinsatser ska väljas som ger största möjliga hälsovinst inom givna resurser. Inom ramen för Tandvårdsstyrelsens beslut om hälsostyrd vård är följande aktiviteter igångsatta under 2015: Gränsöverskridande koncept inom Folkhälsoarbete Beskriva de folkhälsoinsatser som gynnar munhälsa och allmänhälsa med utgångspunkt i Folktandvårdens befintliga verksamheter och föreslå lämplig utveckling. - Utredningsuppdraget är slutfört och återrapporterat. Planering för genomförande av föreslaget utvecklingsarbete pågår. Utvecklingsprojekt pågår eller ska startas inom Hälsosamtal med familjer, dietistprojekt, unga i utanförskap, tandhygienist i familjecentral och tobaksfri duo Aktivt verka för ökad och mer integrerad samverkan mellan olika hälsoaktörer, aktivt verka för samordning av budskap och möten samt skapa dialog med aktuella samarbetspartners inom VGR och med kommunerna. - En kartläggning av hur samverkan fungerar i samtliga kommuner är slutförd. Planering för genomförande av föreslaget utvecklingsarbete pågår. Projektledning är utsedd. Därutöver är Folktandvårdens representant sammankallande i VGR:s hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande nätverk och har en viktig funktion i implementeringen av medicinska regionala riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Kontakter med Närhälsans ledning för en samordnad diskussion om gemensamma utvecklingsprojekt är inplanerat. Utvärdera nuvarande försök med tandhygienist i kommunen och medverkan vid familjecentral och ge förslag till fortsatt inriktning och omfattning. - Utvärdering är genomförd. Förslag föreligger om införande vid ytterligare fyra kommuner från 2016. Fortsatt genomförande av pågående familjecentralesprojekt sker genom egenfinansiering. Projektdirektiv är antagna. Beskriva hur ett folkhälsouppdrag med inriktning på tobaksprevention och promotion av goda kostvanor med målgrupp ungdomar och unga vuxna kan genomföras. - Koncept är framtagna. Dialog med koncernkontoret om möjliga folkhälsouppdrag inom ramen för dessa beskrivna koncept pågår. Fortsatt genomförande av pågående projekt för promotion av goda kostvanor genom egenfinansiering. Start av pilotprojekt inom tobaksprevention 2016. Projektdirektiv är antagna. Helhetslösning om tandvård för äldre Skapa dialog med ägare och beställare för att utveckla verksamheten, och i större utsträckning betona stödet och vardaglig omvårdnad till brukaren. 10
- Olika koncept är beskrivna. Antaget som utvecklingsområde i VÖK 2016. Skapa en modell så att äldre sköra patienter kan hålla god kontakt med Folktandvården. - Koncept ej avhörda äldre är beskrivet och kommer drivas som egenfinansierat pilotprojekt 2016. Frisktandvård som generellt koncept och avtal för äldre Anpassa Frisktandvård till behov i ett vidare perspektiv och även till olika äldregrupper. - Utredningsuppdrag pågår. Utveckla Frisktandvården för alla åldersgrupper med olika behov, så att den i högre grad blir hälsofrämjande. - Utredningsuppdrag pågår. Tandvårdsrädsla Utveckla vårdprogram för tandvårdsrädsla samt utveckla kunskapsöverföring från specialisttandvård till allmäntandvård för implementering vid samtliga kliniker. - Process för att ta fram en regional medicinsk riktlinje pågår. Roller i samverkan Beskriva uppdrag och roller inom Folktandvården för samverkan med andra vårdaktörer. - Utredningsuppdrag pågår och samordnas med arbetet inom området Gränsöverskridande koncept inom folkhälsoarbete som hittills varit koncentrerad på kliniknivån kompletteras med övriga organisatoriska nivåer och styrelsens roll i olika samverkansorgan. Systematik för Hälsostyrning Successivt utveckla hälsostyrning i alla delar av kärnverksamheten, såsom utveckling, implementering, analys och uppföljning. - Ledningsstruktur är fastställd och implementerad. Process för odontologiskt bokslut, med första rapport för 2015, är beslutad. 2.3 Patientsäkerhetsarbetet Uppföljning för 2015 görs i patientsäkerhetsberättelsen enligt mall och anvisningar som skickas till berörda förvaltningschefer. Uppdatering och utveckling av ledningssystemet för patientsäkerhet och kvalitet pågår kontinuerligt och följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9) samt Västra Götalandsregionens handlingsprogram för God Vård. Folktandvårdens övergripande mål är att minimera antalet vårdskador i verksamheten. Vi har ett system för avvikelsehantering, MedControl Pro, som är implementerat i hela 11
förvaltningen. Avvikelser registrerade där hanteras på klinik men analyseras även i gruppen som handlägger frågor som rör avvikelser och patientsäkerhet. Allvarliga händelser leder till förslag om utbildningsinsatser eller rekommendationer om åtgärder. Vi samarbetar med Västra Götalands patientnämnder och upprättar en separat årsrapport om avvikelser. 2.4 Forskning och utbildning Forskningsanslag motsvarande 4 mnkr från TUA-budgeten har utlysts och fördelats. Bedömningsgruppen har bedömt ansökningarna och de som blivit föreslagna att beviljas har antagits i odont-sam och beslutats i hälso-sam. Den lokala överenskommelsen som utgår från TUA-avtalet är ömsesidigt uppsagd. Detta avtal kommer att ersättas av en revision av det regionala samarbetsavtalet. Arbetet med det avtalet, som bedrivs på VGR-nivå med fortlöpande avstämning med oss, är nästan slutfört. Utredning pågår avseende organisationen av Folktandvårdens utbildningskliniker och tandsköterskeutbildningen. Viktigaste effektmålen är effektivare utnyttjande av resurser och ökad samverkan kring operativa frågor och utvecklingsfrågor. 2.5 Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Individbaserad statistik redovisas könsuppdelat i samtliga rapporter, delårsvis och helårsvis, där det är möjligt. Återföringen inkluderar analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv när det är relevant. Syftet är att säkerställa så att osakliga könsskillnader inte finns i hälsoläge eller i utförd vård och behandling. Exempel på fokusområden de senaste tre åren där jämställdhetsanalyser skett är uteblivande från besök, ortodontibehandling bland barn och ungdomar, narkostandvård, ej avhörda barn, remisser från allmäntandvård till specialisttandvård och anmälan till socialtjänsten. Folktandvården har under fler år utvecklat arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer vid kallelse. Rutiner har uppdaterats och arbetsmetoder utvecklats, och idag är det mycket få barn och ungdomar 0 17 år som inte kommer vid kallelse till tandvården. Utvecklingsarbetet har bland annat genomförts inom ramen för Folktandvårdens implementering av barnkonventionen och uppmärksammats nationellt. Erfarenheter från arbetet kommer att användas när vi inför motsvarande metod för att nå äldre patientgrupper som har tappat den regelbundna kontakten med tandvården. Under 2015 har Folktandvården antagit en handlingsplan för arbete mot våld i nära relationer. Planen är framtagen i samverkan med Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) och bygger på erfarenhet i projektsamverkan med VKV. Planen innefattar bland annat kontinuerlig kompetensutveckling, samverkan med socialtjänst och BVC, information och handledningsinsatser internt för Folktandvårdens anställda. 12
Enligt beslut 2014 har fortsatt implementering av Barnkonventionen och Mänskliga rättigheter (MR) genomförts 2015. Med fokus på bland annat antagen regional handlingsplan har under året utbildning av verksamhetschefer, tandvårdsledning och styrelse genomförts. Utbildningsinsatserna har omfattat mer än 100 chefer. Under hösten 2015 påbörjades produktionen av motsvarande nätbaserad utbildning till förvaltningens samtliga medarbetare. Den senare insatsen ska genomföras våren 2016. Alla Folktandvårdens kliniker är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen med fullständig anpassning till den nya versionen TD2. Såväl detta arbete som implementering av Barnkonventionen och MR har skett i samverkan med Rättighetskommitténs kansli. Den akuta och närmast dramatiska utvecklingen av flyktingsituationen hösten 2015 har ställt stora krav på Folktandvården att flexibelt kunna anpassa verksamheten efter nya förutsättningar med en bibehållen tillgänglig och jämlik vård. Omfattningen av omställningen beskrivs i avsnitt 5.2. Utifrån de utmaningar i jämlik vård som flyktingsituationen har inneburit har särskilda insatser gjorts inom följande områden: Mobil tandvård Kliniksamverkan mellan kommuner Förtydligande kring vårdprioriteringar Beslutstöd on-line kring ersättningssystem Stärkt resurs för akuttandvård i nordöstra Göteborg och Vänersborg Utbildning: barnrätt, mänskliga rättigheter och mångkulturell kompetens Påbörjad rekrytering av stödresurs (50 100 procents tjänst) 2.6 Verksamhetens miljöarbete Folktandvårdens viktigaste miljöarbete är att bibehålla och förbättra våra kunders tandhälsa. Genom ett bra förebyggande tandhälsoarbete minskar vi användandet av olika dentala förbrukningsmaterial och därmed avfallsmängderna. Vår miljödiplomering är ett viktigt verktyg för ständig förbättring av miljöarbetet. Förvaltningens miljömål är att 100 procent av klinikerna/enheterna ska vara miljödiplomerade. Utfallet för 2015 är 99 procent. I kriterierna för miljödiplomeringen ingår samtliga miljömålsområden som berör Folktandvården. Inom de mest relevanta miljömålsområdena för 2015 har följande aktiviteter och åtgärder genomförts: Lustgas (Västra Götalandsregionens mål 2016: Vårdens utsläpp av lustgas ska ha minskat med 50 procent jämfört med 2009.) Förvaltningen har tolkat uppdraget som att vi ska bevaka användningen av lustgas och följa utvecklingen av lustgasrening för små enheter. Som en följd av detta har följande insatser gjorts: 13
Uppföljning av förbrukningen av lustgas på förvaltningsnivå halvårsvis, för att kunna följa utvecklingen och hitta större avvikelser. Funktionskontroller av utrustning enligt leverantörernas anvisning, för att upptäcka eventuellt läckage. Kartläggning av möjligheter att minska utsläppen av lustgas. Kartläggningen resulterade i följande rekommendationer: - Fullständig mätning av förbrukning av lustgas vid samtliga kliniker, även kliniker lokaliserade till sjukhusen - Kartläggning av befintlig och önskad infrastruktur - Förvaltningen bör avvakta tester med mobil lustgasrening som utförs inom andra landsting. Folktandvårdens utfall för 2015 är ett minskat utsläpp av lustgas i förhållande till 2009 (422 kg) med 2,4 procent. Förbrukningen 2015 är 412 kg. Den begränsade minskningen mellan 2009 och 2015 beror bland annat på att flödesmätare för lustgas installerades på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 2014, vilket resulterade i att man från och med 2104 kan mäta Folktandvårdens förbrukning av lustgas på sjukhuset. Lustgas har förbrukats vid SÄS även innan 2014, men gick då inte att mäta. Minskningen i lustgasförbrukning för Folktandvården mellan 2009 och 2015 är därför större än vad siffrorna anger. Folktandvårdens förbrukning av lustgas vid övriga sjukhus där vi bedriver verksamhet saknas fortfarande i redovisningen, eftersom den inte är möjlig att mäta. Vår förbrukning av lustgas är dock inkluderad i beräkningar för respektive sjukhus och finns med i VGR:s totala förbrukningssiffror. Kemikalier (Västra Götalandsregionens mål 2016: Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med 2010.) Arbete har fortgått för att kunna utföra så många substitutioner som är odontologiskt och tekniskt möjligt inom ekonomisk rimlighet. En regionövergripande projektgrupp ledd av miljöavdelningen med fokus Giftfria offentliga rum har bildats och Folktandvården ingår i denna grupp. I samarbete med andra landsting inom ramen för Nationella Substitutionsgruppen, NSG, sker fortsatt gemensamt arbete för fler substitutioner och samarbete med branschen för svensk dentalhandel i kemikaliefrågor. De stora grupperna av miljö- och hälsofarliga kemikalier i Västra Götalandsregionens utfasningslista är utbytta, dock kvarstår några produkter och ämnen att substituera. Utfallet för ämnen i utfasningslistan är 99 procents minskning i volym jämfört med 2009 och 37 procents minskning i antal jämfört med 2009. När det gäller övriga miljö- och hälsofarliga ämnen utanför listan (kemikalier specifika för tandvårdsverksamhet) så har arbete för att fasa ut även dem fortsatt under 2015. 14
2.7 Verksamhetens säkerhetsarbete Säkerhetsarbetet inom Folktandvården har fokus på framförallt patientsäkerhet och avvikelser. Utbildning i personsäkerhet erbjuds alla kliniker och plan och rutiner för att klara IT avbrott finns. Folktandvården har med sina många lokala utbudspunkter delegerat mycket av arbetet med att praktiskt utforma nivån till den lokala klinikchefen beroende på lokala förutsättningar. En övning i kris och katastrofledning är planerad till 2016. Ledningssystemet för strålskydd har setts över och kommer att fastställas under våren 2016. 2.8 Systematisk återkoppling till kund Folktandvården utför kundundersökningar vart annat år, nu senast hösten 2015. Mer information om kundundersökningen finns under rubrik 3:1:1 nedan. I kundundersökningen ställs frågor som rör exempelvis bemötande, service, tillgänglighet, information och förtroende för kompetens. Här finns också frisvarsfält där kunderna kan lämna synpunkter. Utifrån resultaten görs sedan handlingsplaner på övergripande förvaltningsnivå och per klinik. Vi har också en systematik i hantering och uppföljning av synpunkter och klagomål. Det finns en funktionsbrevlåda på externa webben och många kliniker har synpunktslådor, där de samlar in synpunkter från patienterna. Oavsett hur de kommer in återförs synpunkter till klinikchefen som ansvarar för återkoppling till kund och att alla klagomål rapporteras och hanteras i MedControlPro. 3. Kund Marknadsledande är Folktandvårdens strategiska inriktning inom kund-/patientperspektivet. Prioriterat mål inom kundperspektivet är att upplevas som en attraktiv vårdgivare i den hårdnande konkurrensen på tandvårdsmarknaden. Därför görs fortsätta satsningar för att stärka varumärket bland våra kunder, medarbetare och andra intressenter såsom allmänheten, beslutsfattare och opinionsbildare. Verksamheten styrs mot att ha nöjda kunder (patienter, remittenter och studenter) och att erbjuda god tillgänglighet. 3.1 Mål i styrkort inom kundperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Kund/patient: Marknadsledande Prioriterade mål Attraktiv vårdgivare Styrtal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015 1 Nöjd kund-index 87 89 89 89 86 92 2 ATV Kö nya patienter 75% 91% 88% 95% Tillgänglighet. 3 STV Remisskö 60% 95% 95% 4 Nöjd student-index 83 79 90 15
3.1.1 Nöjd kund-index (1) Styrtalet grundar sig på den vart annat år återkommande kundenkäten och mäter kundnöjdhet där våra kunder får gradera hur starkt de samtycker till påståendet Jag är nöjd med Folktandvården och rekommenderar dem gärna till mina bekanta. Nöj kund-index speglar kundernas upplevelse av total nöjdhet. De anger den i ett spann från 1 (missnöjd) till 8 (mycket nöjd). Maxvärde, om samtliga kunder besvarar frågan med mycket nöjd, ger ett index om 100. Ett index >70 betraktas som ett gott resultat. I kundundersökningen som genomfördes hösten 2015 är nöjd kund-index 86. Denna undersökning genomfördes på ett nytt sätt, genom sms-utskick till ett slumpmässigt urval av dem som besökt oss under augusti/september. Våra kunder kunde sedan besvara enkäten via webben. Till dem som inte svarat via webben skickades även en pappersenkät per post. Drygt 16 400 personer fick enkäten och totalt 7 330 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 45 procent. På grund av ett nytt genomförande kan inte resultatet fullt ut jämföras med tidigare resultat, där våra kunder tillfrågats direkt på kliniken. Vårt nöjd kund-index har sjunkit något men i en gradering från 1 100 är genomsnittet 86 fortsatt att betrakta som mycket högt. En anledning till lägre resultat kan vara genomförandet, då man som respondent har en tendens att vara mer kritisk om undersökningen inte genomförs direkt på kliniken. I resultatet kan vi också se en ökad kännedom om Frisktandvård och ett behov av tydligare kostnadsinformation. Nästa stora kundundersökning genomförs enligt plan 2017. 3.1.2 Tillgänglighet (2 3) Styrtalet mäter hur stor andel kliniker inom allmäntandvården som kan ta emot nya patienter inom 3 månader. I specialisttandvården har en ny modell för köprioritering av inkommande remisser införts 2015. Köprioritering i specialisttandvården görs efter medicinsk prioritet i fyra prioriteringsgrupper: 1 4, där köprioritering 1 är remisser med högst prioritet och köprioritering 4 lägst medicinsk prioritet. En fördjupning av tillgänglighet inom allmäntandvård och specialisttandvård ges nedan. Patienter med akuta besvär tas om hand utifrån vårdbehov inom både allmäntandvården och specialisttandvården, och återfinns inte i dessa mätningar. Tillgänglighet inom allmäntandvård Hög prioritet gäller inom allmäntandvården för att öka möjligheterna att kunna ta emot fler kunder, oavsett vårdprioritet. Målsättningen är att varje klinik ska erbjuda en tid för undersökning eller behandling inom tre månader. Prioriterade patientgrupper med stora vårdbehov ges företräde inom denna målsättning. Folktandvårdens allmäntandvård har ingen väntetid för prioriterade patientgrupper. Till denna grupp hör barn och ungdomar, personer med rätt till särskilt tandvårdsstöd och personer med akuta tillstånd. Till följd av främst rekryteringsproblem av tandläkare och tandhygienister och oförutsedda vårdåtaganden i samband med ökad asyl- och anhöriginvandring har tillgängligheten för odontologiskt och medicinskt oprioriterade patientgrupper försämrats under hösten 2015. 16
För 86 (2014: 101) av verksamhetens 109 utbudspunkter (2014: 111) är målsättningen för oprioriterade patientgrupper uppfylld, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 79 procent (2014: 93 procent). Nio utbudspunkter (2014: 4) har en väntetid som innebär att tid för undersökning kan ges inom tolv månader. Antal kunder på väntelista vid dessa kliniker är totalt 1337 personer (2014: 1008). Ytterligare 14 utbudspunkter (2014: 6) har väntetid, där tid kan ges inom sex månader. Väntelistan vid dessa kliniker omfattar 136 personer (2014: 290). Totalt har antalet personer som har väntetid för undersökning ökat med 175 sedan årsskiftet 2014/2015, och antalet utbudspunkter med kö har ökat med 13. Aktuella väntetider publiceras på Folktandvårdens intranät och på externa webbplatsen. Det är angeläget att i sammanhanget beskriva den totala förändring av vårdvolymer som skett i allmäntandvården till följd av en allt större efterfrågan. Antal behandlade patienter har sedan 2012 ökat med två till tre procent per år och var 2015 nära 670 000. Antalet patientbesök har under samma period ökat med cirka 8 procent, vilket innebär mer än 1,45 miljon besök 2015. Utfallet av genomförda aktiviteter och utvecklingsarbete för bättre tillgänglighet, kapacitet och kortare köer bör också ses utifrån att antalet behandlingsrum under samma period har kunnat minskas enligt plan med 11 rum till totalt 822 behandlingsrum vid utgången av 2015 (2014: 833). Tillgänglighet inom specialisttandvård Specialisttandvården har under de senaste åren tagit emot allt fler patienter och antalet mottagna remisser, exklusive ortodonti, fortsätter att öka. Under 2015 mottogs 46 445 remisser, vilket är 2 778 (drygt 6 procent) fler än 2014. År 2015 har en ny modell för köprioritering av inkommande remisser införts i specialisttandvården. Syftet är att säkerställa ett jämlikt omhändertagande av remisser, att patientens medicinska vårdbehov styr remissens prioritering samt att öka tydlighet i kommunikation till patient och remittent om prioriteringar och aktuella väntetider. Köprioritering görs efter medicinsk prioritet i fyra prioriteringsgrupper: 1 4, där köprioritering 1 är högst prioritet och köprioritering 4 är remisser med lägst medicinsk prioritet. Prioriteringarna kommuniceras på Folktandvårdens intranät och på externa webbplatsen, tillsammans med mål för väntetider samt faktiskt längsta väntetid, per specialitet och köprioritet. Under 2015 har samtliga mottagna remisser prioriterats i den nya modellen för köprioritering. Totalt 7 210 (cirka 22 procent) av remisserna har fått den högsta medicinska prioriteringen. Den 31 december 2015 hade 100 procent av dessa patienter en maximal väntetid om tre månader. Av remisser som har köprioritet 2 har 61 procent en maximal väntetid om tre månader. Kliniker med längre väntetider är specialiteter som under perioder haft ett bekymmersamt bemanningsläge, såsom oral protetik i Uddevalla och parodontologi i Skövde. 17
För att på sikt möjliggöra omhändertagande av ett ökat remissinflöde och samtidigt minska väntetiderna, för vård på lika villkor för befolkningen i Västra Götaland, genomförs ett flertal åtgärder. Exempel på aktiviteter som genomförts med detta fokus under 2015 är: Fortsatt implementering av produktions- och kapacitetsplanering, bland annat i syfte att definiera bemanning utifrån vårdbehov och uppdrag. Fortsatt stöd till allmäntandläkare och övriga vårdgivare med patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring. Årlig analys av inkommande remisser till specialisttandvården för att bland annat säkerställa att remisserna rör vård inom specialisttandvårdens gränssnitt. 3.1.3 Nöjd student (4) Styrtalet mäter om tandläkar- och tandhygieniststudenter upplever Folktandvården positivt och är nöjda med den kliniska delen av utbildningen som vi ansvarar för. Undersökningen genomförs årligen tillsammans med Institutionen för Odontologi och resultatet för nöjd student-index 2015 är 79. Siffran är ett medelvärde av fyra enkäter och avser tandläkar- och tandhygienistprogrammet. En omorganisation av våra båda utbildningskliniker pågår. Ett av syftena är att öka kvaliteten i den kliniska utbildningen. 3.2 Övriga aktiviteter för att uppnå målen 2015 Den nya mobila tandvårdskliniken har tagits i bruk för ökad tillgänglighet på orter som saknar stationär klinik, för barn- och unga eller äldre genom att finnas i nära anslutning till skolor och äldreboenden. Den mobila tandvårdskliniken har stått på Restad Gård, Sveriges största asylboende, periodvis under hösten då Folktandvården Vänersborg gör riktade insatser till asylsökande. Fortsatt arbete med patient- och kundinformation på fler språk, både på externa webben och i trycksaker. Regionala event, exempelvis Partille och Gothia cup där vi ger akut tandvård på plats i vår mobila klinik, premiär på kulturkalaset i Göteborg där vi hade en fluorbar med fluorsköljning för besökarna och information till studenter i samband med inskrivning vid högskolorna. Lokala event och marknadsföring på klinikernas initiativ med information om Folktandvården, munhälsovård och Frisktandvård, exempelvis vid äldremässa i Svenljunga, härliga barn-mässa i Skövde, oktobermarknad i Vänersborg och Sotenäs, yrkeslivsmässa i Falköping och Finalkampen, Chalmers Lindholmen i Göteborg. En riktad insats för erbjudande om Frisktandvård till ungdomar födda 1991. Läs mer under rubrik 2:1:2 Frisktandvård. 18
Debut på sociala medier, Linkedin, Facebook och Instagram, med syftet att öka tillgängligheten och skapa intresse för vår verksamhet både som arbetsgivare, hos kunder och potentiella kunder. 3:3 Marknadsandelar Från och med 2015 mäter och följer vi marknadsandelar på regional och lokal nivå. Som underlag för mätningarna används bland annat befolkningsstatistik och vår kunddatabas. I diagrammet nedan visas Folktandvårdens marknadsandel i Västra Götaland inom olika åldersgrupper. Där kan vi se att Folktandvårdens marknadsandelar fortsätter att öka. Marknadsandel = antalet kunder i relation till antalet folkbokförda inom respektive åldersgrupp. Definitionen för kund hos Folktandvården är: Barn 3 19 år = listning Vuxna 20 år 100 + = kund som undersökts fullständigt under senaste 3-årsperioden. 19
4. Medarbetare Utvecklingsinriktad är Folktandvårdens strategiska inriktning inom medarbetarperspektivet. Att ha rätt kompetens och rätt bemanning i varje situation är vårt prioriterade mål. Med rätt kompetens avses medarbetare med rätt kunskaper, färdigheter, attityd och engagemang. Med rätt bemanning avses rätt volym av medarbetare av rätt yrkeskategorier. Rätt kompetens och rätt bemanning är en förutsättning för god tillgänglighet och service samt möjlighet att ge invånarna i Västra Götaland en hälsorelaterad vård. Rätt kompetens och bemanning ger också ekonomiskt utvecklingsutrymme till konkurrenskraftiga löner, anställningsvillkor och god arbetsmiljö. 4.1 Mål i styrkort inom medarbetarperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Medarbetare: Utvecklingsinriktad Prioriterade mål Rätt kompetens och rätt bemanning Styrtal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015 12 Andel medarbetare. Många ambassadörer 69,2% 75% 75% 13 Arbetsorganisation ATV Antal thyg per tdl 0,50 0,52 0,55 0,60 0,75 0,74 0,75 1 4.1.1 Andel medarbetare/många ambassadörer (12) Styrtalet grundar sig på den vart annat år återkommande medarbetarenkäten och mäter andelen medarbetare som är nöjda med sin arbetsgivare, gärna rekommenderar och är ambassadörer för Folktandvården. Målet för 2015 är att 75 procent av medarbetarna ska vara ambassadörer, en ökning med 6 procent i förhållande till resultatet 2013. Resultatet av årets enkät visar att 75,4 procent är ambassadörer. 4.1.2 Effektiv arbetsorganisation allmäntandvård (13) Styrtalet mäter antalet tandhygienister per tandläkare. Samtliga kliniker inom allmäntandvården har satt upp klinikmål med utgångspunkt från verksamhetens behov. Målet är att vid utgången av 2015 ha en tandhygienist per tandläkare totalt inom allmäntandvården. Utvecklingen av fler tandhygienister har tyvärr avstannat och andelen tandhygienister per tandläkare står kvar på samma nivå som december 2014 det vill säga 0,75 tandhygienist per tandläkare. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister vilket är ett stort bekymmer för tandvårdsbranschen i Västra Götaland och ett hinder för att kunna erbjuda god tillgänglighet och kostnadseffektiv vård i alla delar av regionen. 20
4.2 Aktiviteter för att uppnå målen 2015 Kompetensförsörjning och bemanning Behovet av fler utbildningsplatser för tandhygienister och långsiktigt hållbar kompetensförsörjning av tandsköterskor har påtalats genom flera skrivelser till utbildningsdepartementet. I juni sändes också en skrivelse från tandvårdsstyrelsen till Västra Götalandsregionens personalutskott för att påtala vikten av att personalutskottet ger sitt stöd i ansträngningarna att trygga kompetensförsörjningen av tandhygienister och tandsköterskor. I svaret från utbildningsdepartementet meddelas att frågan om hur antalet utbildningsplatser fördelas mellan olika program avgörs lokalt av universitet och högskolor. Antalet tandhygienister har inte ökat i den omfattning som behövs för att nå målet för rätt bemanning. För närvarande saknas mellan 15 20 tandhygienister i verksamheten. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister vilket är ett stort bekymmer för tandvårdsbranschen i Västra Götaland och ett hinder för att kunna erbjuda god tillgänglighet och kostnadseffektiv vård i alla delar av regionen. Ytterligare kontakter har tagits med Myndigheten för yrkeshögskolan för att säkerställa att länets behov av tandsköterskor tillgodoses. Folktandvården har ansökt om att bedriva tandsköterskeutbildning i Uddevalla, Borås och Göteborg med 30 platser på respektive ort. Beslut har nyligen fattats av Myndigheten för yrkeshögskolan att Folktandvården Västra Götaland får bedriva tandsköterskeutbildning med 35 platser i Uddevalla, Borås och Göteborg med start hösten 2016 samt ytterligare en omgång med start hösten 2017 i Göteborg samt januari 2018 i Uddevalla och Borås. Frågan om långsiktig finansiering av samtliga 18 ST-platser för utbildning till specialisttandläkare har säkerställts i beställningsarbetet inför 2016. För att säkra bemanningen på kliniker i landsort har tandvårdsledningen beslutat om särskilda åtgärder. Åtgärderna innebär bland annat att klinikcheferna samverkar och stödjer varandra vid rekrytering, översyn och av gällande marknadslöneanpassningar och anställningsvillkor samt att säkerställa att samtliga kliniker kan tillgodose behovet av handledning. Samarbete har inletts med Arbetsförmedlingen om regeringens särskilda satsning för hälso- och sjukvårdspersonal från tredje land det så kallade snabbspåret. Ledarförsörjning och ledarutveckling Många av Folktandvårdens klinikchefer uppnår pensionsålder under de närmaste åren vilket kräver ökat fokus på ledarförsörjning för att klara generationsväxlingen. En översyn av ledarförsörjningsprocessen har genomförts för att säkerställa att fler kandidater nomineras och utbildas för kommande chefsuppdrag. Ledarskapet har en avgörande betydelse för medarbetarnas engagemang i Folktandvårdens utvecklingsarbete och arbetet med ständiga förbättringar på klinikerna. Under året har utvecklingsinsatser för att stärka chefernas kompetens i förståelsebaserat ledarskap och kommunikativt ledarskap genomförts. 21
Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaron har ökat från 5,5 till 6,1 procent i förhållande till 2014. Ökningen härrör främst till årets första hälft då korttidssjukfrånvaron ökade kraftigt. Även långtidssjukfrånvaron har ökat, framförallt för tandhygienister och tandsköterskor. Orsaken till långtidssjukfrånvaron är i första hand fysiska och psykosomatiska besvär och sjukdomar som inte är kopplade till arbetet. De psykosomatiska besvären har ökat mest. Fokus och satsningar under året har varit på medarbetare med hög korttidssjukfrånvaro genom att samtliga med sex eller fler sjukfall under de senaste tolv månaderna kallats till ett hälsosamtal hos företagshälsovården samt att samtliga rehabiliteringsplaner för långtidssjuka uppdaterats. De hälsofrämjande insatserna har förstärkts genom att konceptet för hälsoprofiler utvecklats, vilket innebär att medarbetare som har behov av att förbättra sin hälsa får individuell rådgivning och coachning hos Hälsan och arbetslivet. Sjukfrånvaron för Västra Götalandsregionen totalt har ökat från 6,1 till 6,8 procent. Sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid per personalgrupp Personalgrupp 2015 2014 Specialisttandläkare 2,9 % 1,8 % Tandläkare, undervisningstandläkare, sjukhustandläkare 5,5 % 5,0 % Tandhygienist 6,9 % 5,8 % Tandsköterska, ortodontiassistenter, receptionister 7,2 % 6,6 % Administrativ personal 5,2 % 5,3 % Klinikchefer 3,4 % 3,4 % Klinikkoordinator 4,0 % 2,5 % Hela förvaltningen 6,1 % 5,5 % 4.3 Antalet årsarbetare och aktuell bemanningssituation Antalet årsarbetare har ökat med 72 årsarbetare i förhållande till december 2014. De flesta personalgrupper har ökat men framförallt är antalet tandsköterskor, tandhygienister och allmäntandläkare fler. Tillgången på tandläkare är god till kliniker i storstadsområdet medan många landsortskliniker har svårt att rekrytera och framförallt behålla tandläkare. För närvarande saknas 15 tandläkare. De flesta sökande är nyutbildade vilket innebär att de behöver handledning av erfarna kollegor. Handledningssituationen är bekymmersam på många av landsortsklinikerna. Trots ökat antal ST-platser är det svårt att möta upp mot den omfattande generationsväxlingen på specialisttandläkare. I dagsläget saknas specialisttandläkare på samtliga specialisthus (brist inom endodonti i Uddevalla och Göteborg, Borås saknar ortodontist, Skövde protetiker och Mölndal parodontolog). Som tidigare nämnts har antalet tandhygienister inte ökat i den omfattning som behövs för att nå målet för rätt bemanning. För närvarande saknas 26 tandhygienister. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister vilket är ett stort bekymmer för tandvårdsbranschen i Västra Götaland och ett hinder för att kunna erbjuda god tillgänglighet och kostnadseffektiv vård i alla delar av länet. 22
Generationsväxlingen inom tandsköterskegruppen innebär ett stort behov av nyutbildade tandsköterskor under de närmaste tio åren. Utbildningskapaciteten i Västra Götaland har inte svarat upp mot behovet. I dagsläget saknas 11 tandsköterskor. Årsarbetare per personalgrupp 2015 2014 Antal Antal Specialisttandläkare 125,3 124,7 Tandläkare 615,9 608,7 Tandhygienister 456,1 444,2 Tandsköterskor m.fl. 1 287,5 1 237,3 Övrig tandvårdspersonal 30,2 31,4 Ledning- och administrativ personal 98,2 94,8 ST-tandläkare 29,2 25,5 Klinikchef 112,5 110,8 Klinikkoordinator 134,3 139,8 Summa 2 889,4 2 817,1 4.4 Chefsförutsättningar För att ge ökade förutsättningar för chefsrollen inom Västra Götalandsregionen har regiondirektören beslutat om ett normtal (10 35) för antal underställda medarbetare per chef. Normtalet ska vara nått senast 2017. Folktandvården har kartlagt behovet av insatser och utarbetat en handlingsplan för att säkerställa förutsättningarna för klinikchefer. Samtliga klinikchefer har lokalt ledningsstöd i form av klinikkoordinator, därutöver finns stöd från särskilda stödteam som består av ekonom, HR konsult och verksamhetscontroller. Genom dessa stödresurser bedöms de flesta chefer ha goda förutsättningar att klara uppdraget. I något fall behövs dock vissa organisationsförändringar. Folktandvården kommer framförallt att koncentrera sitt utvecklingsarbete till att säkerställa att klinikchef och klinikkoordinator prioriterar och avsätter tillräckligt med tid för sitt ledningsuppdrag utveckla arbetsfördelningen mellan klinikchef och klinikkoordinator säkerställa långsiktig försörjning av klinikchefer och klinikkoordinatorer kvalitetssäkra introduktionsprogrammen för klinikchefer och klinikkoordinatorer och förstärka samt vidareutveckla ledarutvecklingsinsatserna genom fortsatt ledarutvecklingsprogram och individuell utveckling 4.5 Bemanningsföretag Bemanningsföretag har anlitats av ekonomi- och HR-enheten samt av administrativ service. Kostnaden uppgår till drygt 500 tkr. 23
4.6 Personalkostnadsanalys Lönerna för Folktandvårdens medarbetare höjdes med i genomsnitt 3,1 procent per den 1 april. Lönekostnaderna under året har däremot ökat med 2,5 procent. En närmare analys visar att de totala lönekostnaderna främst påverkats av dels den pågående generationsväxlingen som innebär att medarbetarna som går i pension ersätts med nyutbildade med lägre lönenivå och dels av att antalet årsarbetare ökat. 5. Ekonomi Utvecklingsutrymme är Folktandvårdens strategiska inriktning inom ekonomiperspektivet. Att leverera ett positivt resultat inom verksamhetens alla delar är det prioriterade målet för att långsiktigt garantera en konkurrenskraftig organisation. De ökade krav som ställs nationellt på uppföljning och särredovisning av Folktandvårdens verksamheter tydliggör att varje separat verksamhet ska bära sina egna kostnader och att inga subventioner mellan verksamheterna ska ske. Ett positivt resultat över tid skapar ekonomisk stabilitet som gör att vi klarar förändringar i ett kort perspektiv och möjliggör satsningar av engångskaraktär utan stor inverkan på ordinarie verksamhet. Folktandvården Västra Götaland driver ur många perspektiv utvecklingen i branschen och har långsiktigt högt uppsatta strategiska mål för att nå visionen. För att genomföra detta krävs finansiering som i huvudsak skapas inom den egna organisationen. VGR har fattat beslut som styrker att konkurrensmässiga villkor ska gälla för Folktandvården. Detta innebär ökad självständighet och självbestämmande, förenklade processer i vissa frågor men också ett utökat ansvar. Därtill tillkommer att Folktandvården ska lämna ett koncernbidrag, vilket 2015 uppgår till 21 mnkr. Folktandvårdens verksamhet präglas av engagerad personal med hög ekonomisk medvetenhet. En väl genomtänkt ekonomimodell bidrar till att styra verksamheten mot positiva resultat i verksamhetens alla delar. 5.1 Mål i styrkort inom ekonomiperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Ekonomi: Utvecklingsutrymme Prioriterade mål Positivt resultat inom verksamhetens alla delar Styrtal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015 14 Andel kliniker med positivt resultat ATV 83% 73% 81% 75% 80% 78% 60% 90% 15 Andel enheter med positivt resultat STV 86% 91% 74% 83% 79% 69% 82% 90% 16 Resultat efter koncernbidrag, till ägaren FTV 23 mkr 10 mkr 17 Rumsutnyttjande i förhållande till 1600 tim/år ATV 54% 54% 58% 61% 64% 65% 68% 70% STV 45% 43% 45% 45% 48% 60% 24
5.1.1 Andel kliniker med positivt resultat (14 15) Målet, andelen kliniker med positivt resultat, visar på värdet av att hela organisationen präglas av hög ekonomisk medvetenhet. Klinikernas förmåga att bedriva verksamheten med ett ekonomiskt positivt resultat är en förutsättning för en samlad god ekonomi för Folktandvården. Styrtalet är uppdelat på allmäntandvård respektive specialisttandvård. Andelen kliniker inom allmäntandvård med positivt resultat uppgår till 60 procent motsvarande andel 2014 var 80 procent. Minskningen motsvarar 16 fler kliniker som har ett negativt resultat. 65 procent av klinikerna har eller har haft kortare eller längre tider med bemanningsluckor, beroende på brist på tandläkare/tandhygienister, personalomsättning, sjukfrånvaro eller föräldraledigheter. Vid 8 kliniker har ombyggnader under året påverkat produktionen och/eller kostnaderna. Flera kliniker har haft ett stort tryck av barn- och ungdomar med stort vårdbehov. Andelen specialistkliniker med positivt resultat uppgår till 82 procent och föregående år var utfallet 69 procent. Detta innebär att 42 av 51 kliniker/enheter redovisar en ekonomi i balans för 2015, en förbättring med sju kliniker/enheter. Av de nio kliniker som redovisar ett negativt resultat har fem av dem ett större underskott (över 400 tkr). Tre av dessa har haft stora bemanningsproblem, en är under uppstart efter att äntligen fått ändamålsenlig bemanning och den femte brottas med såväl bemannings- som kostnadsökningsproblem. Alla kliniker med stora negativa underskott upprättar handlingsplaner som löpande följs, utvärderas och justeras. Sammantaget hade 68 procent av alla kliniker ett positivt resultat 2015. 5.1.2 Resultat, efter koncernbidrag till ägaren (16) Måltalet anger förvaltningens resultat med hänsyn tagen till kostnader där beslut finns om möjlig finansiering av eget kapital. Redovisat utfall om 22,8 mnkr består av faktiskt resultat om 14,1 mnkr samt kostnader hänförda till eget kapital om 8,7 mnkr. Förvaltningen bedömer resultatet som starkt och att organisationen anpassat sig till Västra Götalandsregionens styrmodell för konkurrensutsatt verksamhet, som för Folktandvårdens del innebär ett koncernbidrag om 21 mnkr för 2015. I diagrammet nedan visas Folktandvårdens resultatutveckling för åren 2013 2015, i mnkr: 25
5.1.3 Rumsutnyttjande (17) Styrtalet för utnyttjande av lokaler och fast utrustning mäts utifrån totalt bokad patienttid i förhållande till en årsarbetstid om 1 600 timmar och ställs i relation till antal behandlingsrum. Successivt påverkas värdet positivt i samband med översyn av behovet av behandlingsrum i samband med ombyggnader och nyetableringar. På kort sikt påverkas värdet positivt av faktiska bokningar av patient i rummen, av förändrade arbetstidsmodeller och ökade öppettider. Även detta måltal är uppdelat på allmäntandvård respektive specialisttandvård. Värdet för allmäntandvård har ökat till 68 procent, att jämföra med 65 procent föregående år samma period. Specialisttandvårdsklinikerna redovisar ett rumsutnyttjande på 48 procent, att jämföra med 45 procent föregående år. Ökningen beror främst på ökat antal vårdtimmar inom alla specialiteter förutom parodontologi, denna specialitet har haft ett flertal vakanser under året. Möjligheterna inom specialisttandvården att förändra antal rum är ganska små, det sker främst vid ombyggnationer. Specialisttandvårdens pågående utvecklingsarbete fokuserar på bland annat en förbättrad produktion- och kapacitetsplanering för samtliga kliniker inom alla specialiteter. Detta är en bidragande effekt till ökningen. Genom en gemensam planering mellan regionens specialisthus förbättras flödet av patienter och skapar förutsättningar för en jämnare vårdproduktion. Framtida ny- och ombyggnationer grundar sig på ett rumsutnyttjande om minst 70 procent. 26
5.1.4 Övriga aktiviteter för att uppnå målen 2015 Under året har framförallt följande aktiviteter genomförts för att uppnå målen: Handlingsplaner har kontinuerligt upprättats i samband med delårsboksluten för kliniker med ett negativt resultat. Planerna har fokuserat på åtgärder och aktiviteter för att få en positiv ekonomiskt utveckling och till hjälp finns stöd- och ledningsfunktioner. Arbetet med uppföljningsverktyg pågår för att möjliggöra en snabbare och mer samlad uppföljning på såväl klinik som förvaltningsnivå inom samtliga perspektiv. Enheterna inom stöd- och service har genomgått en utbildning i utvecklingsinriktat ledarskap som ett led i att ännu bättre kunna bemöta klinikerna och deras behov, med ökat fokus på proaktivt arbete. Implementeringen av produktions- och kapacitetsplanering innebär en positiv effekt på ekonomiskt resultat och rumsutnyttjande. 5.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1512 1512 1412 utfall % Såld vård internt, avtal 837,8 855,3 837,9-17,5 0,0 % Statsbidrag 83,5 85,0 88,3-1,5-5,3% Tandvårdsintäkter 1 236,8 1 202,5 1 169,6 34,3 5,7 % Övriga intäkter 84,7 65,0 73,2 19,7 15,7% Verksamhetens intäkter 2 242,8 2 207,8 2 168,9 35,0 3,4 % Personalkostnader -1 494,2-1 518,0-1 459,2 23,8 2,4 % Läkemedel -11,1-12,2-11,2 1,1-0,4 % Fastighetskostnader -134,0-134,6-129,3 0,6 3,6 % Övriga kostnader -525,0-477,5-512,3-47,5 2,5 % Avskrivningar -40,8-50,0-39,7 9,2 2,7 % Verksamhetens kostnader -2 205,1-2 192,3-2 151,7-12,8 2,5 % Finansiella intäkter/kostnader m.m. -23,6-25,5-2,4 1,9 Resultat 14,1-10,0 14,8 24,1 27
Folktandvårdens finansiering Folktandvårdens verksamhet bedrivs i huvudsak, cirka 80 procent, på en konkurrensutsatt marknad. Detta gäller den vård som finansieras av prislistan för tandvård i Västra Götaland, samt barn- och ungdomstandvård för åldersgruppen 3 24 år. Prislistan för tandvård korrigerades 1 januari 2015 med i genomsnitt 3,95 procent. Kommentarer till resultaträkningen Verksamhetens intäkter är 3,4 procent högre jämfört med föregående år och det är framförallt kopplat till tandvårdsintäkter. Såld vård internt, avtal avser ersättning för den konkurrensutsatta barn- och ungdomstandvården och sker via överenskommelser slutna mellan tandvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Omfattningen av barn- och ungdomstandvård 3 24 år uppgick till cirka 440 mnkr för 2015 varav cirka 88 mnkr avser unga vuxna 20 24 år och 16 mnkr förstärkt barnpeng till vårdtunga områden och ersättning för tandvård i landsort. Specialistvård och övriga uppdrag ersätts via överenskommelser och uppgick till cirka 398 mnkr. Sammantaget innebär detta en minskad ersättning med cirka 17 mnkr jämfört med budgeterad nivå. Minskningen beror på att volymen ersättningsberättigade barn- och ungdomar är färre, cirka 8 mnkr, och på motsvarande sätt minskad ersättning för färre antal unga vuxna med cirka 9 mnkr. Detta är delvis en följd av rådande flyktingsituation vilket inneburit att revisionsintervall för barn- och ungdomstandvård samt unga vuxna inte kunnat hållas fullt ut. Statsbidrag. Folktandvården erhåller statsbidrag enligt tandläkarutbildningsavtalet vilket reglerar Folktandvårdens medverkan i den kliniska delen av tandläkarutbildningen vid Göteborgs Universitet samt viss forskning. Minskningen beror på att den särskilda momsersättningen för 2015 redovisas under rubriken övriga intäkter istället för under statsbidrag. Tandvårdsintäkter har i jämförelse mellan åren ökat med 5,7 procent. De faktorer som påverkat intäktutvecklingen positivt är att antalet kunder ökat och därmed en ökad volym av andelen bokade patienttimmar samt förändring av Folktandvårdens prislista. Effekten av prisförändring, med hänsyn tagen till frekvens, uppgår till 3,1 procent. Se bilaga 2. Övriga intäkter har ökat delvis beroende på ändrad redovisning av momsersättning samt att ersättningen för asylsökande ökat kraftigt jämfört med föregående år (+81procent). Verksamhetens kostnader har ökat jämfört med föregående år med 2,5 procent. Personalkostnadsutvecklingen uppgår sammantaget till 2,4 procent, utvecklingen av enbart lönekostnader uppgår till 2,5 procent. Personalkostnaderna är påverkade av: Lönerevision per 1 april 2014 = 3,1 procent Ökning av antal nettoårsarbetare med 46 jämfört med föregående år samma period 28
Pågående generationsväxling har bidragit till den förhållandevisa låga personalkostnadsökningen Förvaltningens resultatdelningsmodell förutsätter ett positivt resultat efter att reservation för resultatdelning är gjord, i bokslutet är en reservation gjord på 24,4 mnkr jämfört med 23,3 mnkr föregående år. Övriga kostnader har ökat både jämfört med föregående år och jämfört med periodiserad budget. Förvaltningen har haft en hög kostnadsutveckling för vårdmaterial på grund av att området varit avtalslöst. Ökningen beror också på att resekostnader från och med 2015 redovisas under rubriken övriga kostnader istället för övriga personalkostnader. Kostnadsökning för finansiella kostnader med 21 mnkr jämfört med 2014 hänförs till avkastningskravet (koncernbidraget) 21 mnkr. Resultatet uppdelat per verksamhetsområden enligt nedan; Resultat per verksamhetsområde Bokslut 2015* Bokslut 2014* Allmäntandvård 12,1 15,1 Specialisttandvård 13,6 8,0 Forskning och utbildning -1,3 0,0 Förvaltningsgemensamt -1,7-3,8 Finansiering av eget kapital -8,7-4,5 SUMMA: 14,1 14,8 *Uppbokad kostnad för resultatdelning ingår i resultat för allmäntandvård med 16,7 mnkr och för specialisttandvård med 7,7 mnkr att jämföra med motsvarande period föregående år allmäntandvård 17,8 mnkr och specialisttandvård 5,5 mnkr. Allmäntandvårdens resultat är 3 mnkr lägre än 2014. Flyktingsituationen har påverkat verksamheten och främst under hösten 2015 förändrades förutsättningarna för planerad vård då ett stort antal allmäntandvårdskliniker snabbt fick ställa om verksamheten för en väsentligt ökad efterfrågan på akuttandvård. Förändringen av antalet behandlade patienter och vårdtimmar inom allmäntandvård framgår enligt nedan: Akut behandlade asylsökande Antal 2014 Antal 2015 Förändring Vårdtim. 2014 Vårdtim. 2015 Förändring 0-19 år 2036 4466 119 % 4037 8638 114 % 20-24 år 478 780 63 % 636 991 56 % 24+ år 2892 3806 32 % 3701 4589 24 % SUMMA: 5406 9052 67 % 8374 14218 70 % I vissa delar av regionen är bemanning och tillgång till vårdgivare bekymmersam. Det försämrade resultatet är också kopplat till pågående generationsväxling. Stora resurser går åt till att handleda nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister. 29
Allmäntandvårdens resultat på +12,1 mnkr fördelar sig enligt nedan: Allmäntandvård, resultat per verksamhetsgren Bokslut 2015, mnkr (resultatmarginal %) Bokslut 2014, mnkr (resultatmarginal %) Tandvård för barn och unga vuxna -2,1 (-0,4 %) 5,3 (1,0 %) Vuxentandvård (prislistefinansierad vård) 8,6 (1,1 %) 2,1 (0,3 %) Frisktandvård 5,6 (2,3 %) 7,7 (3,7 %) Summa 12,1 (0,8 %) 15,1 (1,0 %) Resultatet per verksamhetsgren fördelas, där det är möjligt, efter direkt hänförbara intäkter och kostnader per verksamhet. Övriga intäkter och kostnader fördelas efter den bokade tiden, viktad per yrkeskategori, i respektive verksamhetsgren. Resultatet för tandvård barn och unga vuxna är -2,1 mnkr, vilket är en försämring med 7,4 mnkr jämfört med föregående år. Ersättningen för barn och unga vuxna har minskat med 7,2 mnkr. Den bokade tiden har ökat för barn och unga vuxna med 1 procent. Ökningen avser gruppen 3 19 år. Trots att andelen ersatta barn minskat med cirka 6 000 barn jämfört med 2014, så har andelen bokad tid ökat för denna grupp. Flera barn och ungdomar behöver stora vårdinsatser, vilket påverkar antalet ersättningsberättigade barn och ungdomar. Resultatet för vuxentandvården är 8,6 mnkr vilket är en förbättring med 6,5 mnkr jämfört med föregående. Trots att den bokade tiden för övrig vuxentandvård har minskat med 3,8 procent under året är intäkterna i princip är oförändrade. Prislistan höjdes 1 januari för vuxentandvård med i genomsnitt 3,95 procent. Resultatet för frisktandvård är 5,6 mnkr vilket är en minskning med 2,1 mnkr jämfört med föregående år. Den bokade tiden har ökat med 2,8 procent. Antal Frisktandvårdsavtal har under 2015 ökat med 20 procent (27 961 avtal). Prislistan höjdes med i genomsnitt 3,49 procent för Frisktandvård, men höjningen gäller endast för nytecknade avtal från och med januari 2015. En stor andel av de nytecknade avtalen avser födda 1990 som tecknades i 2014 års priser, dvs. prishöjningen har inte hittills fått någon större effekt på omsättningen, utan kommer i takt med att nya avtal tecknas eller gamla tecknas om. Specialisttandvården redovisar ett resultat på +13,6 mnkr och samtliga specialiteter förutom endodonti och parodontologi har en ekonomi i balans. Endodonti har dock förbättrat sitt resultat med över 2 mnkr jämfört med 2014, detta på grund av en ökad vårdvolym med över 13 procent samt justerad prislista inför året. För 2015 har tandläkarbemanningen (antal produktionsårsarbetare) inom specialisttandvården ökat med 2 procent. Nivån på bemanning avseende assisterande personal har varit oförändrad. Förvaltningsgemensamt har ett förbättrat resultat jämfört med föregående år, delvis beroende på en ändrad prisbild för regiongemensamma tjänster och effekter av den översyn som genomfördes 2014. 30
5.3 Eget kapital I affärsplan 2015 finns beslut om disposition av eget kapital om sammanlagt 10 mnkr. I bokslutet 2015 redovisas kostnader om totalt 8,7 mnkr fördelat enligt nedan: 1,8 mnkr för projektering av nästa generations tandvårdssystem 1,5 mnkr för utvecklingskliniken vid Kvillebäcken 1,7 mnkr hälsostyrd vård 1,2 mnkr ökade insatser för medarbetarnas kompetensutveckling 2,5 mnkr för larm och passagesystem på Odontologen Enligt beslut i regionstyrelsen, Dnr 488-2012, ska tandvårdsstyrelsens eget kapital fördelas mellan konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt verksamhet från och med 2014. En uppdelning har till och med 2013 skett i samråd med regionkansliet. Det sammanlagda egna kapitalet efter 2014 på 100,2 mnkr fördelar sig på 91,4 mnkr för konkurrensutsatt verksamhet och 8,8 mnkr för icke konkurrensutsatt verksamhet. Uppdelning och redovisning av 2015 års resultat görs slutligen till regionkansliet i samband med separat redovisning, se nedan, enligt tidplan 25 februari 2016. 5.3.1 Separat redovisning enligt transparensdirektivet Enligt regeringsbeslut ska varje landsting upprätta redovisning enligt nationell gemensam modell för tandvårdsverksamhet. Folktandvården redovisar för sin del årets resultat uppdelat på konkurrensutsatt respektive konkurrensskyddad verksamhet till huvudmannen. Västra Götalandsregionens totala redovisning av tandvård kommer att upprättas av regionkansliet senast den 25 februari. Detta inkluderar även en uppdelning av Folktandvårdens egna kapital i konkurrensutsatt och konkurrensskyddad verksamhet. 5.4 Investeringar Investeringar inom Folktandvården består i huvudsak av inköp av utrustning i samband med om- eller nybyggnationer. Därtill kommer investeringar föranledda av verksamhetsförändringar och ersättningar av uttjänt utrustning. Kliniker med modern standard är en viktig del av varumärket Folktandvården, både för kunder och medarbetare. Vi har sedan 2007 satsat kraftfullt på att utveckla och förnya våra lokaler. Arbetet fortsätter under 2015 i en allt intensivare takt. Under 2015 har ett stort antal kliniker färdigställts i samband med nyetablering efter omfattande renovering: Gråbo Biskopsgården, Göteborg Öckerö Tidaholm Bollebygd Landvetter 31
Ljungskile Pedagogen Park, Mölndal Mun-H-Center, Odontologen, Göteborg Entré och reception, Odontologen, Göteborg Arbetet med åtgärder av varumärkesstärkande karaktär, ombyggnad av i huvudsak väntrum, reception och i förekommande fall övriga ytskikt. Dessa insatser ger en kvalitetsförbättring i publika ytor till en mindre investering. Varumärkeshöjande insatser har under 2015 genomförts i: Götene Rörstrand, Lidköping Skultorp, Skövde Ortodontikliniken, Borås Folktandvårdens investeringsutgifter uppgår till 61 mnkr. Genomförda investeringar avser del av lokalanpassningarna enligt ovan samt inköp av utrustning i huvudsak i samband med dessa. Därutöver har reinvesteringar gjorts av 50 dentala utrustningar på olika kliniker i Västra Götaland samt 45 röntgenutrustningar i samband med säkerställande av CE-märkt utrustning. 32
6. Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning 1512 1412 Verksamhetens intäkter 1 2 242 848 2 168 918 Verksamhetens kostnader 2, 3-2 164 363-2 111 996 Avskrivningar och nedskrivningar 4-40 784-39 707 Verksamhetens nettokostnader 37 701 17 215 Finansnetto 5-2 594-2 369 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut -21 000 0 Årets resultat 14 107 14 846 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1512 1412 Löpande verksamhet Årets resultat 14 107 14 846 Avskrivningar 4 40 784 39 707 Utrangeringar/nedskrivningar 7, 8 532 523 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 55 423 55 076 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 18-20 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -5 222-49 737 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 61 701 52 447 Kassaflöde från löpande verksamhet 111 920 57 766 Investeringsverksamhet Investeringar 6-61 244-40 360 Försäljningar anläggningstillgångar 7 125 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -61 119-40 360 Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -10 023-13 890 33
Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner -2 500 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -12 523-13 890 ÅRETS KASSAFLÖDE 38 278 3 516 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 54 166 50 650 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 92 444 54 166 Kontroll av årets kassaflöde 38 278 3 516 Not Utfall Utfall Balansräkning 1512 1412 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier 8 214 527 196 538 - pågående investeringar 9 2 007 193 Summa anläggningstillgångar 216 534 196 731 Omsättningstillgångar Förråd 2 281 2 299 Kortfristiga fordringar 10 452 000 446 778 Likvida medel 92 444 54 166 Summa omsättningstillgångar 546 725 503 243 Summa tillgångar 763 259 699 974 Eget kapital Eget kapital 102 678 87 832 Bokslutsdispositioner -2 500 0 Årets resultat 14 107 14 846 Summa eget kapital 114 285 102 678 Skulder Långfristiga skulder 11 9 954 19 977 Kortfristiga skulder 12 639 020 577 319 Summa skulder 648 974 597 296 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 763 259 699 974 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 34
1. Verksamhetens intäkter 1512 1412 Patientavgifter med mera 794 369 760 188 Såld vård internt 971 137 953 561 Såld vård externt 309 130 293 740 Försäljning material, varor och tjänster, internt 5 529 1 196 Försäljning material, varor och tjänster, externt 16 319 21 694 Hyresintäkter 7 730 7 128 Specialdestinerade statsbidrag 83 539 88 260 Övriga bidrag, internt 21 336 15 313 Övriga bidrag, externt 3 531 5 772 Övriga intäkter, internt 18 603 13 087 Övriga intäkter, externt 11 625 8 979 Totalt 2 242 848 2 168 918 2. Verksamhetens kostnader 1512 1412 Personalkostnader 1 494 222 1 459 187 Köpt vård internt 1 478 1 019 Köpt vård externt 5 381 4 321 Läkemedel 11 144 11 189 Lämnade bidrag, internt 2 471 593 Lämnade bidrag, externt 0 30 Lokalkostnader, internt 34 470 40 232 Lokalkostnader, externt 136 202 134 356 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 17 744 16 194 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 131 166 125 398 Material och varor, internt 23 354 27 522 Material och varor, externt 138 319 132 714 Övriga tjänster, internt 74 829 65 893 Övriga tjänster, externt 26 425 16 379 Övriga kostnader, internt 46 290 45 192 Övriga kostnader, externt 20 868 31 777 Totalt 2 164 363 2 111 996 3. Personalkostnader, detaljer 1512 1412 Löner 1 002 487 977 024 Övriga personalkostnader 59 783 60 825 Sociala avgifter 431 892 421 278 Pensionskostnader 60 60 Totalt 1 494 222 1 459 187 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1512 1412 35
Avskrivningar Maskiner och inventarier 40 784 39 707 Totalt 40 784 39 707 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 40 784 39 707 5. Finansnetto 1512 1412 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 23 367 Ränteintäkter, externt 858 686 Totalt 881 1 053 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 648 1 078 Räntekostnader, externt 46 32 Övriga finansiella kostnader, externt 2 781 2 312 Totalt 3 475 3 422 Totalt finansnetto -2 594-2 369 6. Investering i anläggningstillgångar 1512 1412 Årets investering i maskiner och inventarier 59 430 40 167 Årets pågående investering 1 814 193 Totalt 61 244 40 360 7. Försäljning anläggningstillgångar 1512 1412 Försäljning maskiner och inventarier 125 0 Totalt 125 0 8. Maskiner och inventarier 1512 1412 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 571 484 545 568 Nyanskaffningar 59 430 40 167 Försäljningar/utrangeringar -24 419-14 251 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 606 495 571 484 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 374 946 348 967 Årets avskrivning och nedskrivning 40 784 39 707 Försäljningar/utrangeringar -23 762-13 728 Utgående ackumulerade avskrivningar 391 968 374 946 Utgående restvärde 214 527 196 538 36
9. Pågående investeringar 1512 1412 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 193 0 Nyanskaffningar 1 814 193 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 2 007 193 10. Kortfristiga fordringar 1512 1412 Kundfordringar, internt 10 425 14 991 Kundfordringar, externt 355 649 337 083 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, 35 688 51 928 internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, 31 489 28 490 externt Övriga fordringar, internt 20 0 Övriga fordringar, externt 18 729 14 286 Totalt 452 000 446 778 11. Långfristiga skulder 1512 1412 Övriga långfristiga skulder, internt 9 954 19 977 Totalt 9 954 19 977 12. Kortfristiga skulder 1512 1412 Leverantörsskulder, internt 763 617 Leverantörsskulder, externt 94 295 86 828 Semesterskuld 50 354 49 146 Löner, jour, beredskap, övertid 4 089 4 154 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 23 741 23 024 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 2 304 6 235 internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 462 027 406 657 externt Övriga kortfristiga skulder, internt 343 384 Övriga kortfristiga skulder, externt 1 104 274 Totalt 639 020 577 319 37
Bilaga 1 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Se avsnitt 2:6 Verksamhetens miljöarbete. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Hur Folktandvården bedriver detta arbete beskrivs genom hela årsredovisningen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Se avsnitt 2.2 Hälsostyrd vård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Se avsnitt 2.8 Återkoppling till kund och avsnitt 3. Kund. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Se avsnitt 2.1.3 Konsultationer, 2.2 Hälsostyrd vård och avsnitt 2.5 Jämlik vård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Se avsnitt 2.5 Jämlik vård. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Se avsnitt 4. Medarbetare. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Se avsnitt 5. Ekonomi. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Se avsnitt 2.1.4 Systematiskt förbättringsarbete och 2.1.6 Produktions- och kapacitetsplanering. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar för att integrera jämställdhetsperspektivet under året Se avsnitt 2.5 Jämlik vård. 38
Bilaga 2 Årlig uppföljning av Folktandvårdens prislista I regionfullmäktiges beslut om förändrad styrmodell och hantering för fastställande av prislista för tandvård (Dnr RS 22-2014) anges att uppföljning av prisjusteringarnas effekter ska rapporteras i tandvårsstyrelsens årsredovisning. I handlingen presenteras specifikation av uppföljningens utformning. Jämförelsen görs för enskilda åtgärder och åtgärdsgrupper: Sammanlagt pris per grupp enligt gruppering i TLV:s föreskrift Åtgärdspaket enligt specifikation Enskilda åtgärder enligt specifikation Jämförelseobjekt: TLV:s referenspriser Övriga landstings pris för tandvård Löne- och prisförändring enligt SKL:s index LPIK, exklusive läkemedel Index i VGR som ligger till grund för överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnder och tandvårdsstyrelsen Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 1: Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder, allmäntandvård Grupp 2: Sjukdomsförebyggande åtgärder, allmäntandvård Grupp 3: Sjukdomsbehandlande åtgärder, allmäntandvård Grupp 4: Kirurgiska åtgärder, allmäntandvård Grupp 5: Rotbehandlingsåtgärder, allmäntandvård Grupp 6: Bettfysiologiska åtgärder, allmäntandvård Grupp 7: Reparativa åtgärder,allmäntandvård Grupp 8: Protetiska åtgärder, allmäntandvård Grupp 9: Tandreglering (åtgärd 901-908), specialisttandvård VGR Median Medel Spridning Referenspris Grupp 1 12 656 11 835 11 910 11 260-12 670 11 455 Grupp 2 1 608 1 580 1 668 1 481-2 160 1 575 Grupp 3 9 692 9 420 9 570 9 170-10 729 9 420 Grupp 4 76 299 71 038 71 912 68 380-77 625 68 380 Grupp 5 23 700 23 700 23 999 21 502-25 165 23 700 Grupp 6 14 511 14 455 14 713 14 330-15 932 14 330 Grupp 7 8 331 8 094 8 166 7 745-9 175 7 745 Grupp 8 416 387 403 985 406 764 375 735-497 615 375 735 Grupp 9 219 380 205 912 208 950 188 513-248 100 196 195 39
Kommentarer Referenspris har använts i de fall pris saknas i landstingens listor. Grupp 1: Grupp 1: Grupp 9: Grupp 9: Åtgärd 133-134 (Tomografiundersökningar) är inte inkluderade på grund av att de ofta utförs inom specialisttandvården och flera landsting saknar priser för dessa åtgärder inom allmäntandvården. Åtgärd 115 och 116 (Konsultation specialisttandvård) är exkluderade då de enbart används av specialister Åtgärderna avser fast tandställning vilka oftast utförs i specialisttandvården. Specialistpriser redovisas därför i denna grupp. Utbytesåtgärder, vilka också hör till gruppen, har exkluderats på grund av att pris saknas i flera av landstingens prislistor. Åtgärdspaket allmäntandvård Paket 1: Åtgärd 101 och 205. Revisionsundersökning med extra fluorbehandling Paket 2: Åtgärd 103, 121 och 401. Akutbesök med extraktion av en tand Paket 3: Åtgärd 101, 321, 705 och 706. Undersökning, icke operativ behandling av kariessjukdom och fyllningar i två kindtänder Paket 4: Åtgärd 101, 121, 501, 800 och 802. Undersökning, en röntgenbild, rotfyllning, pelare och krona på en framtand Paket 5: Åtgärd 101, 121, 401, 801x2 och 804. Undersökning, en röntgenbild, extraktion av en tand och treledsbro Paket 6: Åtgärd 101, 121, 131, 925 och 926. Undersökning, en röntgenbild, tomografi och entandsimplantat VGR Median Medel Spridning Referenspris Paket 1 1 035 925 944 916-1 035 925 Paket 2 1 319 1 320 1 349 1 310-1 590 1 310 Paket 3 3 586 3 765 3 786 3 586-4 200 3 670 Paket 4 12 514 12 645 12 712 12 024-13 850 12 300 Paket 5 13 164 12 950 13 013 11 645-14 625 11 645 Paket 6 20 958 17 858 18 427 16 187-21 212 11 825 40
Kommentarer Paket 6: Paket 6: Paket 6: Åtgärd 131 finns inte inom allmäntandvård i alla landsting. Specialistpris har använts för denna åtgärd. Referenspriset för åtgärderna 925 och 926 avser den billigare ersättningsberättigande behandlingen. Tandstödd bro. Väljs implantat får patienten betala mellanskillnaden själv. Det är orsaken till att referenspriset är så mycket lägre än landstingens priser för paketet Pris för åtgärd 925 och 926 saknas i Örebros prislista. I stället anges "Enl. kostnadsförslag". Örebro exkluderas på grund av detta i sammanställningen. Enskilda åtgärder allmäntandvård Åtgärd 101: Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare Åtgärd 112: Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist Åtgärd 401: Tanduttagning, en tand Åtgärd 503: Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Åtgärd 706: Fyllning av tre eller fyra ytor på molar eller premolar Åtgärd 800: Permanent tandstödd krona, en per käke Åtgärd 828: Hel överkäksprotes VGR Median Medel Spridning Referenspris Åtgärd 101 885 775 788 771 885 775 Åtgärd 112 777 755 772 755 898 755 Åtgärd 401 925 925 942 890-1 022 925 Åtgärd 503 4 705 4 705 4 794 4 337-5 230 4 705 Åtgärd 706 1 395 1 420 1 437 1 395-1 540 1 395 Åtgärd 800 5 435 5 435 5 571 5 425-6 555 5 435 Åtgärd 828 8 475 8 520 8 800 7 880-9 754 8 475 41
Prisutveckling jämfört med SKL:s index samt VGR:s index för perioden 2008-2015 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 FTV VGR prisutveckling (ökning i %) SKL Löne- o prisindex, LPI LPI inkl VGR effektiviseringskrav Löne- och prisförändring enligt SKL:s index LPIK, exklusive läkemedel = 2,8 % Index i VGR som ligger till grund för överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnder och tandvårdsstyrelsen = 1,7 % Prisutveckling med hänsyn till prisförändring och frekvens för samtliga åtgärder = 3, 1 % 42
43