Mötesplats Ämne och språk, Malmö, 3 maj Forskningscirklars påverkan på lärares förmåga att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Relevanta dokument
Utvecklingsarbete som inspirerar

Forskningscirkelns möten som idégivare för språkutvecklande arbetssätt

Flerspråkighet en möjlighet!

Språk-, läs- och skrivutveckling

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk

LLSA60, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5hp, kvartsfart distans.

Skolutveckling på mångfaldens grund

Mål med språksamtalet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

!!!!!!Vetenskap!i!Skolan!(VIS)!!!

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

PILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Parallellseminarium 3

Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017

Kvalitetsarbete i förskolan

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Att stötta nyanlända elever

TALIS länder/regioner lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 2008, 2013 och 2018 av OECD. Skolverket.

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Forskningscirkelns bidrag till kunskapsutveckling - hinder och möjligheter

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Svenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den november

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Att se och förstå undervisning och lärande

Pedagogiskt bokslut 2017, med utvecklingsplan

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Vision Kompetensutvecklingsplan Ro 3. Fortbildningståget Att minska den digitala klyftan Läsåret

Fokus Yrkesutbildning VO

Barn och Familj Språkutveckling

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket

Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Visa vägen genom bedömning

Extra anpassningar Vid oro att elev inte når kunskapskraven Undervisande lärare och elev

Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Språk- och kunskapsutveckling

Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Örnsköldskolan, centrala Örnsköldsvik Förskola 6 avd. 120 barn Grundskola F elever 50% m. annat m-mål 25 olika språk

Nationella Strävansmål Spanska

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Spanska höstterminen 2014

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Svenska som andraspråk

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Så här gjorde vi sen

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Information- Slutrapport kollegialt lärande

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET

LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Transkript:

Mötesplats Ämne och språk, Malmö, 3 maj 2012 Forskningscirklars påverkan på lärares förmåga att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning Ann-Marie Wahlström Sören Andersson Göteborgs universitet

UPPDRAGSUTBILDNING Att undervisa i svenska som andraspråk, 7,5 hp (För lärare i svenska och svenska som andraspråk) Mars till oktober 2009 Produkt: projektrapport Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp (För andra lärare och annan personal) Mars till oktober 2009 Produkt: projektrapport

Vad är en forskningscirkel? En form av studiecirkel Ett möte mellan vetenskaplig och erfarenhetsgrundad kunskap En plats för reflektion över sitt handlande Tre arenor som möts Högskola/ universitet Forskningscirkel LärCenter

Högskolan deltar för att Det behövs ny kunskap om vad det innebär att vara lärare idag Relevanta frågor med utgångspunkt i lärares praktik behöver ställas Kunskaper och erfarenheter från cirkeln kan användas i forskning och undervisning av blivande lärare (Persson 2008:11)

Forskningsdesign Studie av forskningscirkeln som metod för att utveckla språkutvecklande arbetssätt på en skola Tore Otterup (fokus på forskningscirklarna och undervisningen) Ann-Marie Wahlström Sören Andersson Forskningscirkel 1 (Fokus på lärarna) Forskningscirkel 2 (Fokus på lärarna) Klassrummet Undervisningen

Ann-Marie Wahlströms studie Undersökning av hur forskningscirkeln kan möjliggöra ett förändrat arbetssätt som leder till förbättrad språkutveckling. - På vilket sätt kan olika kompetenser hos lärarna inom forskningscirkeln bidra till reflektion över den egna undervisnings- eller verksamhetssituationen? - Hur kan diskussionen i forskningscirkeln möjliggöra ökad insikt/kunskap hos deltagarna? - Hur kan diskussionen kring deltagarnas olika ämnesaktioner möjliggöra ökad insikt/kunskap?

Exempel 1 På vilket sätt kan olika kompetenser hos lärarna inom forskningscirkeln bidra till reflektion över den egna undervisnings- eller verksamhetssituationen? CL1: Du hade en spontan reflektion över att det är intressant att komma in och se andras ämnen. CD1 (sv): Ja, / / Skulle man auskultera i sitt eget ämne skulle man lägga så mycket fokus på ämnet: Vad tar hon upp? Hur lär hon ut just det här momentet? Vad har hon för exempel? Då skulle man lägga fullt fokus på innehållet men nu ställer man sig lite utanför, jag är absolut inte experten i det här rummet. CD2 (vård): Det tror jag är en fördel / / CD3 (vård): Överhuvudtaget, det är kompetensutveckling, alltså en EN LÄRANDE ORGANISATION att ta del av varandra överhuvudtaget. / / CD3 (vård): Då förstår du [vänder sig till CD1], varför jag var så fruktansvärt angelägen om att du skulle följa med och att det var just du som skulle vara med i forskningscirkeln.

Exempel 2 Hur kan diskussionen i forskningscirkeln möjliggöra ökad insikt/kunskap hos deltagarna? CD1 (sv): Men många skoluppgifter skrivs ju faktiskt för oss /.../. CD3 (vård): Och vad ska det vara för nytta för? CD1 (sv): Ja, precis, för att jag ska kunna sätta betyg. CD3 (vård): Ja, men det är inte det som är huvudsaken. Huvudsaken är vad en studerande lär sig. CD1 (sv): Ja, precis, men det blir gärna så att det stannar där. CD3 (vård): Vi kanske måste tänka om tänka nytt. / / Samtidigt som man ska lära sig olika sorters texter, alltså instruktioner är en sorts text, bildinstruktioner och textinstruktioner, sen finns ju berätta och allt möjligt.

Exempel 3 Hur kan diskussionen kring deltagarnas olika ämnesaktioner möjliggöra ökad insikt/kunskap? CD1 (sv): / / Sen var en tanke nu är vi på reflektionerna när det gällde den där punktlistan hur man ska göra, hur man ska arbeta etc. Den läser hon [vårdläraren], hon uttalar etc. Men då var min fundering det är väl en svensklärarskada och det pratade jag med Maja [vårdläraren] om att där hade jag bett dem att läsa och de hade fått lite uttalsträning men det kan ju ha att göra med mig. CD2 (vård): Stopp lite, ta det igen, de skulle alltså få läsa upp / / CD1 (sv): Alltså det var en punktlista på det här papperet som hon hela tiden gick tillbaka till / / CD2 (vård): Och den läste hon upp? CD1 (sv): Den läste hon upp och de gick igenom och hon förvissade sig om att de hade förstått. CD2 (vård): Fast det är ju inte dumt att vända på steken.

Slutsatser Forskningscirkeln - en mer långsiktig metod som kompetenssatsning jämfört med satsningar i form av enstaka studiedagar eller kortare kurser. Cirkeldeltagarna får ökade insikter i verksamheten och bredare kunskaper i den egna yrkesrollen genom diskussionerna och det positiva klimatet i cirkeln. Cirkeldeltagarna får möjlighet att fördjupa sig i många frågor från den tidigare kompetensutvecklingen vilket lett till viktiga insikter. Genom de olika kompetenserna hos lärarna uppstår ny kunskap ur reflektioner och diskussioner

Sören Anderssons studie Undersökning av hur en diskussion utifrån förbestämda frågor kan öka möjligheten för en fördjupad kunskap om språkutvecklande arbetssätt. - På vilket sätt kan olika frågeställningar i diskussionen i forskningscirkeln bidra till att fördjupa förståelsen av språkutvecklande arbetssätt? - Lärarna gör aktioner som redovisas och diskuteras på mötena utifrån en fastställd frågestruktur - Tolkning och analys av varje aktion stegvis av alla cirkeldeltagare

Sören Anderssons studie Exempel på frågeställningar i diskussionen: Genom denna undervisning/aktion, hur ökar möjligheten för deltagarna att? Genom denna undervisning/aktion, hur blockeras möjligheten för deltagarna att? Vad vet du nu som du inte visste förut? Är du närmare att lösa problemet? Fritt efter Gebhard & Oprandy (2005). Language Teaching Awareness.

Resultat från undersökningen Olika sätt att bidra i analysen: En fördjupning av det sagda utvecklande tankar som för diskussionen vidare En motsägelse av det sagda en motsatt mening till det som någon sagt tidigare En bekräftelse av det sagda - något som understödjer det sagda, ofta egna exempel som bekräftar det som sagts tidigare

Exempel på fördjupning (svar på aktion om en utökad, förlängd talövning) CD 2: (paus) / /. Jag tror det inte bara gynnar språket jag tror det gynnar självkänslan, modet att våga prata, kanske bli modigare att verkligen våga, att pusha på andra att de pratar svenska med mig, att ha med sig då, att våga titta på ett svenskt tv program o s v. Jag tror det stärker självkänslan, ökar modet väldigt. (paus)

Exempel på motsägelse (svar på en aktion om att lära svåra ord genom att plocka ut och fokusera på enskilda ord) CD 3: Om man läser en text och plockat ut ord som är svåra, tycker jag lite att man blockerar deltagarnas helhetsförståelse. Genom att plocka ut svåra ord. Att man kanske istället skulle ha tittat på texten i sin helhet, vad förstår deltagarna i den när de säger att det var inte så svårt att förstå.

Exempel på bekräftelse (aktion om att stärka begreppsoch ordinlärnning i värderingsövningar) CD 4: Det är jag övertygad om att de gjorde eftersom de fick värdera själva och tänka till. Det är ju bra att jobba praktiskt med en sån sak och stärka begreppen så klart. Det är ju inte lätt att värdera något som man inte förstår. Det är väl det jag tänker först [mm, mm] (paus)

Slutsatser EN aktion i taget är i fokus Både fördjupning och motsägelse finns i diskussionen Många diskussioner innehåller olika tolkningar och analyser Många diskussioner innehåller olika förslag på fördjupande ändringar Alla diskussioner behåller fokus på språk- och kunskapsutveckling

Vad gör du idag tack vare forskningscirkeln som du inte gjorde tidigare? - Jag har helt andra ögon. Jag kan omsätta kunskapen också för dem som inte har svenska som sitt andraspråk - Jag har mycket större medvetenhet och är säkrare i att undervisa i svenska som andraspråk. Gruppindelningar har blivit viktiga. - Hur interaktionen i klassrummet går till har blivit viktig för mig. Jag fokuserar mer på språket nu. - Jag tänker mycket mer. Jag har blivit mycket säkrare. Jag kan luta mig mot forskning i det jag gör. Jag utgår mer från kursdeltagarnas behov.

Hur tycker du att vunna kunskaper och erfarenheter av forskningscirkeln bör tas tillvara och fås att fortleva? Många cirkeldeltagare är tongivande personer. Vi kommer att fortsätta. Vi är inte klara med detta! - Jag tänker prata med skolledningen om fortsättning. - Det är svårt att stoppa den processen. Kontinuerlig fortbildning inom temat vore bra, för att inte processen ska avstanna. Fortbildningsdagar. - Miniförsöksverksamhet som vi kan börja med till våren.

Är forskningscirkeln en bra metod för att utveckla kunskaper om språkutvecklande arbetssätt? - Forskningscirkeln kan användas för att utveckla massor av områden. - Definitivt! Jättebra metod! Den ger möten mellan skola och högskola på lika villkor. Tillsammans är vi forskningscirkeln. - Absolut! Resonemanget tillsammans i grupp ger så mycket. - Säg någon bättre metod! Här möts teorivärlden och den praktiska världen. Det kan nog inte bli bättre.

Slutsats Lyckad satsning med kompetensutbildningskurser Lyckat med påbyggnad med forskningscirklar Forskningscirkeln bra metod för utveckling av arbetssätt

Exempel Alternativ till exempel 2 Hur kan diskussionen i forskningscirkeln möjliggöra ökad insikt/kunskap hos deltagarna? CD4: På förmiddagen idag så var jag lite resurs Och det var substantiv, både obestämd och bestämd form, singular och plural en fot, den foten, många fötter... CD1: Om du ska prata om singular och pluralis varför tar du vägen om bestämd form? CD4: Jag gör bara vad jag får för uppgift. Det ska du göra punkt slut. Då gör jag så. CD3: Det är ju också en fråga varför man blandar in flera saker. Jag tycker att det är en komplicerad väg. CD4: Det tycker jag med. CD1: I så fall måste man vara konsekvent och köra fot-foten-fötter-fötterna / / Om vi tänker på gruppen så kanske det är tillräckligt att man kan att det heter en fot och kan man dessutom plural så får vi vara nöjda. CD4: Så känner jag också. CD1: Men den där andra formen, den får vi spara tills vi kommit lite längre i svenska språket CD3: / / skulle jag få detta på ett annat språk skulle jag nog känna att jag blev förvirrad, tror jag. Ja, det var min reflektion. CD4: Vad tror du att jag blev då?

Aktionsforskning i forskningscirkeln Fokuserad analys: Den som gjort aktionen ska försöka att bara beskriva sin aktion ej analys och tolkning Gruppdeltagarna ska analysera och tolka utifrån beskrivningen - utan att ha en första analys som mall Gruppdeltagarna ska analysera och tolka utifrån fasta frågor som har språkutvecklande arbetssätt i fokus Mål: många olika tolkningar med fokus på språkutveckling och fördjupning

Läraren får redskap att analysera pedagogiska händelser använda begrepp för att bättre förstå undervisning och annan pedagogisk verksamhet använda kunskaper om forskningsprocesser för att undersöka pedagogisk verksamhet (aktionsforskning) läsa och förstå relevant forskning inom intresseområdet presentera sina kunskaper använda kunskaperna