Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Relevanta dokument
Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Navigera rätt i livet

Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund

Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Motiverande samtal vid autism och adhd

Om autism information för föräldrar

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Om autism information för föräldrar

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

När föräldern har kognitiva svårigheter

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Vardagen - utvärdering

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

AST projektet i Borås

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden

Adhd och Autism i vardagen

Stöd- och servicekedja. Personcentrerat stöd. Aktivitetskedja Isbergsmetaforen

Om autism information för föräldrar

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Bemötande och beteendeanalys

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Motiverande samtal vid autism och adhd

Autismspektrumtillstånd AST

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

FÖRskola förskola. Utmaningar i förskolan. Allt som kan automaaseras kommer a1 automaaseras. Förväntningar på eleverna

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Förra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Neuropsykiatri i förskolan

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Arbete med barn och elever med autism

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Barn och ungdomar med adhd

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Vägledning av personer med funktionsnedsättning. Vad jag ska prata om. Hur förstår vi. Hanterbarhet. Begriplighet

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!


Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

En likvärdig utbildning för alla

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.

BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Jag duger Jag kan Jag vill och vågar

Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet?

Läropussel, minikonferens

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.


Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Beslut för grundsärskola

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Stödmaterial för projektet Dit-i-tid

Beslut efter kvalitetsgranskning

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Skola Elev Plan (SEP)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Värt att veta om ADHD

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

Kollegial handledning kring elever med autism och adhd

Transkript:

Barn och elever med ojämna förmågor Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG Anna Sjölund Autismpedagogik.se PC kontra MAC Att förstå hur personen förstår Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer / Sören Kirkegaard Ojämna förmågor Tillgänglig informationbegriplig,hanterbar Tydliggörande pedagogik ICF-Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Perception Central koherens Theory of mind Exekutiva funktioner Uppmärksamhetsförmåga Impulskontroll Aktivitetsreglering Kravanpassa och kompensera på individnivå 1

Användarvänlig och lättöverskådlig, lätt att lära och använda. (TP) Underlag för kartläggning av ojämna och starka förmågor. Heltäckande pedagogiskt underlag situationsanalys av personens hela dag. Inspirerad av CPS (Collaborative & Proactive Solutions) utgår från personenss perspektiv. Kravanpassa och kompensera-lab Konkreta förslag på anpassningar och stödåtgärder. WHO:s klassifikationssystem av ICF används som stöd för att beskriva hur personer fungerar i sina vardagliga miljöer och för att förklara situationer som inte fungerar tillfredsställande. Utgår från ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstån d, funktionshinder och hälsa). Skapar samsyn och gemensam förståelse. Kan med fördel användas vid ex SIP. Samlar flera pedagogiska verktyg i en och samma modell. Varför göra en kartläggning? För förståelse personens individuella förutsättningar och behov För att kunna göra situationsanalyser För att kunna kravanpassa och kompensera utifrån personens individuella stöd och funktionsprofil Underlag vid upprättande av genomförandeplan, handlingsplan eller vid ansökan om extra resurser För att kunna planera adekvata stödinsatser för personen. Skapa gemensam förståelse av personens behov Identifiera och förankra styrkor! 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor. Glöm aldrig den viktiga kartläggningen! Identifiera ojämna funktionsförmågor 2

Alternativ och kompletterande kommunikation AKK 2017-03-28 Svårigheter i ömsesidig social kommunikation Att koppla ihop tanke och tal.. Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt. Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen. Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög /Gunilla Gerland, En riktig människa Svårigheter i att planera och organisera 3

Svårigheter med sinnesintryck och motorik Intrycksallergi Hur det kan kännas att leva med intrycksallergi Svårigheter med att styra sin uppmärksamhet 4

Svårigheter med impulskontroll och aktivitetsreglering Svårigheter med tidsuppfattning 5

Svårigheter med flexibilitet Övergångskort Hur blir det utan stöd och anpassningar Stress och stressorer 6

Identifiera vilka krav som ställs på barnets ojämna förmågor i situationen 2. Se över vilka krav situationen ställer på barnets ojämna förmågor. Svårt att bearbeta och förstå muntliga instruktioner Svårt att uttrycka vad han eller hon vill samt att be om hjälp Svårt att förstå i vilken ordning något ska göras Svårt att komma ihåg vad han eller hon ska göra Svårt att hantera lukter och känselintryck Svårt att avgöra hur mycket styrka som behövs till en uppgift Svårt att vänta, vill att någon ska komma NU Inhämta personens perspektiv 2. Ta reda på barnets perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt. Gör en situationsanalys Vilka krav ställs på barnets ojämna förmågor i situationen? 3. Gör en situationsanalys var överstiger kraven i situation elevens funktionsförmåga var och när behöver vi kravanpassa och kompensera? Vad upplever barnet självt som svårhanterligt i situationen? Vilka styrkor och grund har ni identifierat? Vilka av barnets styrkor kan ni förankra? 7

Varför blir situationen svår för Viktor? Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för utveckling. -Tina Wiman Har situationen högre krav än personens faktiska funktionsförmåga? 5 funktionsminus + X anpassingsplus = tillgänglig vardag Låt stå! Du ska här med stöd av Kalles funktionsminus räkna ut vilka anpassningsplus han behöver Kalle har följande funktionsminus: Svårt att ställa frågor för att få mer information kommunikation/information) Svårt att planera och organisera eget arbete (planering/organisation) Svårt att komma ihåg muntliga instruktioner (arbetsminne) Svårt att sortera bort bakgrundsljud (sinnesintryck) Svårt att beräkna hur lång tid uppgifter tar (tidsuppfattning) Vilka anpassningsplus behöver du använda för att ekvationen ska gå ihop? Vad behöver du anpassa för att lärandesituationen och lärandemiljön blir tillgänglig för Kalle? 8

Du har nu en samlad bild och förståelse av personens behov av stöd. Du har nu ett underlag för att fylla i det vi kallar sjökort, vilka du med fördel kan använda vid systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Detta gör att du får en samlad helhetsbild av vad du/ni som finns runt personen bör kravanpassa, kompensera och träna samt vilka styrkor du bör använda dig av för att kunna förankra. Om du/ni kartlägger och dokumenterar på detta sätt blir det sedan enklare för alla i personens omgivning att få en gemensam helhetsbild och förståelse för personen i er verksamhet. Alla behöver en egen tryggsäck! 9

Föräldrasamverkan Försök att ställa dig i förälderns skor och förstå förälderns perspektiv. Tips Glöm inte att bekräfta att du förstår vilka utmaningar familjen står inför, till exempel kämpiga mornar. Att känna sig förstådd är viktigt både för barnet och föräldrarna. Att visa förståelse är som att gjuta olja på vågorna det mildrar och lättar. Förståelse kan ses som förälderns flytväst, vara det som gör att han/hon orkar hålla sig flytande i en utmanande vardag. Använd kontaktboken, helst med bildstöd. Gör ett system som symboliserar barnets dagsform i kontaktboken. Använd till exempel grön, gul och röd färg. (Grönt = barnet har sovit bra och allt har flutit på under morgonen, gult = lite ansträngande, barnet har exempelvis inte fått i sig tillräckligt med frukost, rött = kaosartad morgon, barnet har sovit dåligt, inte fått i sig frukost, påklädningen har varit oerhört ansträngande.) Ett gott och heltäckande underlag för att hjälpa barn med utvecklingsrelaterade svårigheter vare sig de har diagnos eller inte. Eve Mandre Med den här boken kan du som förälder eller personal underlätta vardagen. Gunilla Gerland 10