Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Relevanta dokument
Dricksvatten och planoch bygglagen

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Riksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr

Svensk författningssamling

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

1.1 Översiktlig planering för vem och varför?

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Aktualitetsprövning av Ale kommuns översiktsplan

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Planering och beslut för hållbar utveckling

Det kommunala planeringsansvaret. Välkomna!

Antagande av Aktualitetsprövning av Översiktsplan 2040 och uppdrag att ta fram Översiktsplan 2050 för Norrtälje kommun

Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan

1.1 Vad är en översiktsplan?

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Hemställan angående områden av riksintressen

Innehållsförteckning

Det kommunala planeringsansvaret. Välkomna!

Utställt förslag till Översiktsplan för Olofströms kommun - Nära till allt!, aktualitetsprövad , Blekinge län

ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning

Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN

Eskilsby. 12 december 2018

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt kommentarer och ändringar

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Grön infrastruktur i prövning och planering

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Härryda. 15 november 2018

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Rävlanda. 4 december 2018

9 Ikraftträdande och genomförande

Översiktsplaneutredningen

Boverket Plan- och bygglagen

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Mölnlycke. 20 november 2018

Översiktsplan för Bräcke kommun

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Arvidsjaurs kommuns översikts- och tillväxtplan

Hällingsjö. 29 november 2018

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Projektplan för översiktsplan för Österåkers kommun

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Översiktsplaneutredningen. Översiktsplaneutredningen 1

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län

Landvetter. 18 december 2018

Boverket Plan- och bygglagen

Länsstyrelsen Stockholm

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Välkommen till förmiddagens workshop! En tidig dialog om fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(5) Erika Svensson DNR: MSN/2019:77. Samrådsredogörelse

Välkommen till fokus på besöksnäringen. Tema: besöksnäring i samhällsplaneringen

Vind dialogen Ted Kransby, Samhällsplanerare

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

Detaljplan för Bärstad- Smörsoppsvägen, Hammarö kommun

Höstkonferens Planprocessen

PBL (2010:900) 4 kap 17

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Transkript:

Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner

ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017

Att komma igång Hur ser planprocessen ut enligt PBL? Regleringen ger bra stöd i processarbetet. Politisk styrning Aktualitetsprövning Arbetsgrupper Planeringsunderlag Samverkan med länsstyrelsen

PBL 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Allmänna intressen Avvägning Enskilda intressen

2 kap 3 Planläggning ska med hänsyn till naturoch kulturvärden, miljö och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja... ändamålsenlig struktur estetiskt tilltalande utformning från social synpunkt god livsmiljö för alla samhällsgrupper långsiktigt god hushållning goda miljöförhållanden god ekonomisk tillväxt en effektiv konkurrens bostadsbyggande och utveckling av beståndet.

2 kap 4 Mark får tas i anspråk om... den är ur allmän synpunkt lämplig för ändamålet 2 kap 5 Lokalisering med hänsyn till... Människors hälsa och säkerhet Jord, berg- och vattenförhållanden Möjlighet att ordna trafik, va, avfallshantering, elektronisk kommunikation och samhällsservice Förebygga vatten- och luftföroreningar och bullerstörningar Risken för olyckor, översvämning och erosion Energiförsörjning och energihushållning

Miljöbalken 3 och 4 kapitlet hushållning med mark och vatten, om allmänna intressen och riksintressen 5 och 6 kapitlet om miljökvalitetsnormer och MKB

3 kap 1-10 Grundläggande bestämmelser för hushållnings med mark och vatten obetydligt påverkade områden särskilt känsliga från ekologisk synpunkt jord och skogsbruk rennäring, yrkesfiske och vattenbruk natur, kultur och friluftsliv värdefulla ämnen eller mineraler anläggningar för industri, energi, kommunikation, vattenförsörjning och avfall totalförsvaret.

Planprocessen enligt PBL ÖP DP Samråd Utställning Antagande Aktualitetsprövning Samråd Granskning Antagande

Samråd Aktualitetsprövning ÖP Utställning Antagande DP Samråd Granskning Antagande

Översiktsplanen i praktiken Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Översiktsplanen ska vara aktuell, vilket prövas varje mandat period Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare

Politisk styrning genom ÖP ÖP är kommunens ledsagare in i framtiden! I den möter visioner och framtidsdrömmar den konkreta verkligheten. ÖP är ett av kommunens viktigaste strategidokumenten. Det är självklart att politikerna ska vara involverade och engagerade i arbetet med översiktsplanen. ÖP:s roll som strategiskt, visionärt och politiskt planeringsinstrument. ÖP är politik!

Politisk styrning Politisk styrgrupp från början! KSAU? Nämndordföranden? ÖP-grupp? Samhällsbyggnadsnämnd? Beredningsgrupp med både politiker och tjänstepersoner? Politikerna behöver bli / vara engagerade och ska vara med från början, innan allt ÖParbete blir för konkret! Att politikerna är med i processen och få förståelse för frågorna. Viktigt att politikerna är ute och träffar medborgarna. Många avvägningar kan göras av tjänstepersoner men de flesta avvägningar som resulterar i inriktningar i ÖP är politiska! ÖP ska förankras i politiken och politiken ska förankras i ÖP!

Hur får vi politikerna intresserade? Börja med att se efter om ni har några visionsdokument eller strategier eller likande i kommunen. Vad finns förutom budgeten? OM det inte finns, starta arbetet med en diskussion/workshop om vilka de främsta framtidsfrågorna är för kommunen och vilka de största konflikterna är? Vid revidering kan frågan bli vad som hänt sedan den senaste planen togs fram? ÖP:s roll är som strategiskt, visionärt och politiskt planeringsinstrument men också.

Aktualitetsprövning Ja, ÖP är aktuell Nej, ÖP är inte aktuell Ja, ÖP är aktuell med dessa ändringar Nej, ÖP är inte aktuell ska revideras 3 kap 27 KF ska minst en gång under mandatperioden pröva om ÖP är aktuell i förhållande till 5. Länsstyrelsen ska redovisa statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för ÖP:s aktualitet, i en sammanfattande redogörelse.

Arbetsgrupper, planeringsunderlag tidplaner mm Vilket kunskaps/planeringsunderlag behöver vi? Hur hittar jag planeringsunderlag i kommunen, hos staten eller andra aktörer? Hur förankrar jag i kommunen? Vilka arbetsgrupper behöver jag? Vilka grupper finns redan? Planeringsgrupp? Förvaltningsövergripande? Bolagen? Hur träffar vi medborgare, näringsliv, civilsamhället? Byggherrarna? Trafikverket? Budget, tidplan och arbetsordning? Besluta om arbetsgrupper, tidplan, budget och arbetsordning!

Bättre samverkan med länsstyrelsen Sammanfattande redogörelse? Samråd Statlig samordning / avvägning? Tidig dialog! Aktualitetsprövning ÖP Utställning (Dialogen i DP) Granskningsyttrande? Antagande

Process för tidig dialog med länsstyrelsen Ta initiativ och bjud in till dialog På vilket sätt samverkar och kommunicerar kommunen och länsstyrelsen idag? Har ni regelbundna träffar där det passar att ta upp aktuella frågor och planer? Bemanna med personer som har mandat att driva frågor För att den tidiga dialogen ska vara effektiv och driva projekten framåt, krävs att de personer som deltar i mötena har kompetens och mandat att ta ställning i frågor. Ta fram gemensam lägesbild Ta fram en gemensam lägesbild över berörda allmänna intressen och aktuellt planeringsunderlag! Använd till exempel länsstyrelsernas planeringskatalog. Vilka frågor är viktiga i kommunen? Vilka frågor har en statlig dimension?

Vilka är knäckfrågorna? Prioritera bland dessa Vilka frågor är de viktigaste i planen? Vilket statligt planeringsunderlag behövs för dessa frågor? Vilket material är inte relevant för planen? Det gäller att bli överens vilka knäckfrågor som finns i den specifika situationen speciellt där länsstyrelsen och kommunen har olika syn på bedömningen. Vilka utredningar är nödvändiga? Utredningarna kan vara mycket kostsamma och tidskrävande. Analysera därför noga och i ett tidigt skede vilka utredningar som är nödvändiga för planen, vilken omfattning de behöver ha och vad som redan är gjort.

Dokumentera vad ni är och inte är överens om Dialogen är en kontinuerlig process. Men respektive organisation byter ibland medarbetare under processens gång. Dokumentera därför dialogen löpande och klargör vilken bild av läget parterna har. Gör bilden känd för alla aktörer Vilka aktörer inom och utom kommunen och länsstyrelsen behöver ta del av det ni kommit fram till? Andra statliga aktörer som exempelvis Trafikverket? Byggherren?

Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare Länsstyrelsen ska vid samrådet lämna ett aktuellt planeringsunderlag i rätt tid och vid behov sammanväga riksintressena. Länsstyrelsen ska i granskningsyttrandet, under utställningstiden, bara yttra sig om: riksintressen inte tillgodoses miljökvalitetsnormer inte följs strandskydd och LIS-områden strider mot miljöbalken mellankommunala intressen hotas risk för olyckor, översvämningar eller erosion ökar eller människors hälsa och säkerhet hotas

Arvidsjaur kommun Britta Lundgren samhällsplanerare och planingenjör

Samtal: Att komma igång! Hur fungerar det idag och vad behöver ni förändra avseende: Politisk styrning? Aktualitetsprövning? Arbetsgrupper? Planeringsunderlag? Samverkan med länsstyrelsen?

Att göra jobbet! Vilken typ av plan behöver kommunen? Vilka frågor är viktigast? Avvägning mellan olika och motståenden intressen? Hur göra en tydlig plan? Hur ska planen se ut? Riksintressen!

3 kap 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. Grunddragen i användning av mark och vatten 2. Hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras 3. Tillgodose riksintressen och följa miljökvalitetsnormer 4. Samordna med relevanta nationella och regionala mål, planer och program 5. Tillgodose långsiktiga behovet av bostäder 6. LIS- områden.

Vilken typ av plan behöver kommunen? Strategi- och inriktningsdokument eller mark- och vattenanvändningsplan eller både och? Vilken nivå i redovisningen behöver politiker, allmänhet, detaljplan- och bygglovhandläggare? Tillägg eller fördjupning till ÖP? Gör den plan som kommunen har nytta av!

Vilka frågor är viktigast? Vad vill vi med vår kommun! Svar från politiken! Planeringsunderlag faktaunderlag utredningar mm Hur ska vår fysiska miljö se ut om fem eller tjugo år? Vilka frågor är de viktigaste för just vår kommun? Tyng inte översiktsplanen med för många frågor!!!!

Avvägningar mellan olika intressen? Att ta fram en ÖP innebär alltid många val, sammanvägningar och avvägningar av olika och ibland motstående intressen. Resultatet av avvägningarna som görs mellan olika intressen är översiktsplanen!

Översiktsplanen ska vara tydlig 3 kap 6 ÖP ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. I ÖP visas resultatet av de avvägningar som har gjorts och de riktlinjer som behövs för genomförandet. Hur mark, vatten och bebyggelseutveckling ska användas, utvecklas och bevaras!

Hur ska översiktsplanen se ut? Ju tydligare redovisning desto lättare att tolka för alla parter t ex länsstyrelsen! Ibland vet man inte och då kan det redovisas som ett utredningsområde!? Konsekvensbedömningar? Gör en tydlig plankarta med tydliga riktlinjer

Boverkets ÖP-modell

Riksintresseområden Sverige har ca 5000 riksintressen och de täcker ca 50 % av Sveriges yta! SKL har medverkat i riksintresseutredningen och anser att: 1. Områden av riksintressen ska endast tillgodose nationellt betydelsefulla intressen inom väl avgränsade områden. 2. Områden av riksintressen ska bli färre än idag och täcka en mindre del av Sveriges yta. 3. När statlig myndigheter pekar ut områden av riksintressen ska det ske enligt tydliga definitioner och kriterier i lagstiftningen. 4. Områden av riksintressen ska förankras på en nationell politisk nivå, gärna regeringen. 5. Områden av riksintressen ska aktualitetsprövas.

Hur ska det gå till! Ansvariga myndigheter pekar ut områden som är deras anspråk på riksintresse (RI). Länsstyrelsen ska ta tillvara och samordnar dessa och förmedlar till kommunen. SKL anser att länsstyrelsen även ska sammanväga och prioritera mellan statliga intressen. ÖP är det avtal mellan stat och kommun där RI redovisas. I efterföljande beslut blir det ett riksintresse!!!

Gör er själva till initiativtagare i dialogen med länsstyrelsen och se till att ha en jättebra översiktplan. Riksintressen är inget heligt, utan ett förslag från staten att ha dialog kring!

Trosa kommun Linda Axelsson, planchef

Samtal: Att göra jobbet! Vilken typ av plan behöver kommunen? Vilka frågor är viktigast? Avvägning mellan olika och motståenden intressen? Hur göra en tydlig plan? Hur ska planen se ut? Riksintressen!

Att använda planen! Det är nu arbetet börjar! Hur och vem ska genomföra översiktsplanen? Hur bygger vi en kontinuerlig process?

Arvidsjaur kommun Britta Lundgren

Samtal: Att använda planen! Vem ansvarar för planen? Vem använder planen i kommunen? Hur genomförs planen? Hur följs planen upp i kommunen?

ÖP-utredningen Hur ska dialogen mellan stat och kommun ske i tidiga skeden inom ramen för översiktsplaneringen för att underlätta efterföljande planering? Ska översiktsplanen göras bindande i vissa delar? Hur ska planen bli kontinuerlig och hållas aktuell? Hur kan redovisningen av planhandlingar förbättras för att skapa förutsättningar för ökad förutsägbarhet?