Boverket Plan- och bygglagen

Transkript

1 Boverket Plan- och bygglagen

2 sida 2 av 33 Innehållsförteckning 3 Översiktsplan 4 Vad är en översiktsplan? 4 Tillägg 4 Fördjupningar 5 Intervju med Henrik Oretorp 6 Vad är syftet med en aktiv översiktsplanering? 7 Vad är nyttan med en aktiv översiktsplanering? 8 Intervju med Patric Åberg 9 Vad är syftet med en aktiv översiktsplanering? 10 Vad är nyttan med en aktiv översiktsplanering? 11 Varför är översiktsplanering viktigt? 12 Vad ska översiktsplanen innehålla? 13 Översiktsplanens utformning 14 Översiktsplan från Järfälla kommun 15 Översiktsplanekartan 15 Utvecklingsstrategi 15 Användning 15 Hänsyn 16 Att hålla översiktsplanen aktuell 17 Aktualitetsprövning 18 Ändra en översiktsplan eller ta fram en ny 19 Intern samverkan och resurser 19 Dialog 20 Konsekvenser 21 Samråd 21 Utställning 22 Antagande 23 Utvärdering och uppföljning 24 Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen 24 Länsstyrelsens vägledande roll 24 Länsstyrelsens granskande roll 25 Regionens roll 26 Hur används en översiktsplan? 27 Diskussionsfrågor 27 Fråga 1 28 Svar 1 29 Fråga 2 30 Svar 2 31 Fråga 3 32 Svar 3 33 Avslutning

3 sida 3 av 33 Avsnitt 2 Översiktsplan Välkomna till det andra avsnittet i PBL-introduktionen! Här kommer vi bland annat att titta på varför översiktsplanering är viktig, vad en översiktsplan ska innehålla och hur den används.

4 sida 4 av 33 Vad är en översiktsplan? Varje kommun ska ha en aktuell, långsiktig och strategisk plan för hur man vill utveckla den fysiska miljön i kommunen. Den kallas översiktsplan. Översiktsplanen är ett måldokument och ska spegla den politiska uppfattningen. I översiktsplanen ska tydliga avvägningar, ställningstaganden och prioriteringar kring mark, vattenområden och byggd miljö göras. Översiktsplanen ska omfatta hela kommunen och vara både strategisk och vägledande. Med strategisk menas att den sätter kommunens utveckling i relation till omvärlden, fokuserar på de för kommunen viktigaste frågorna och ger vägledning för handling. Den ger också vägledning för konkreta beslut som rör byggande och användning av mark och vatten. Delar av översiktsplanen kan fördjupas och det går också att göra tematiska tillägg till översiktsplanen. Tillägg Tillägg kan göras för specifika frågeställningar som rör allmänna intressen, vilka behöver hanteras i ett sammanhang. Exempel på detta är vindkraft, översvämningsrisker och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tillägg gäller hela kommunen. Fördjupningar Fördjupningar kan tas fram för en del av kommunen, till exempel för en tätort eller en stadsdel, kustområden med hårt bebyggelsetryck eller områden med stora bevarandeintressen. Fördjupningen hanterar då mer komplicerade frågor och intresseavvägningar på ett lite mer ingående plan.

5 Henrik Oretorp, kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsutskottet i Halmstads kommun kommer nu berätta om syftet och nyttan med översiktsplanering sida 5 av 33

6 sida 6 av 33 Fråga: Vad är syftet med en aktiv översiktsplanering? Henrik Oretorp svarar: Syftet är tvådelat, tycker jag. Dels handlar det om att ha en bred dialog med medborgarna och aktörerna i kommunen för att ta in deras kunskaper i vårt arbete. Men också att förklara och försöka få människor att förstå de utmaningar som kommunen står med - klimatutmaningar, befolkningstillväxt, företagsetableringar, kollektivtrafik m.m. Den andra delen kring ÖP:n handlar om att på ett väldigt tydligt och långsiktigt sätt beskriva hur vi ska använda marken i vår kommun: var boendet ska växa fram, var företagen ska etablera sig, hur kollektivtrafikstråken ska etablera sig, var fiberstråken ska gå, vatten och avlopp... Det finns massvis med frågor som är oerhört väsentliga att aktörer och boende vet att så här kommer det att bli, förr eller senare, i vår kommun.

7 sida 7 av 33 Fråga: Vad är nyttan med en aktiv översiktsplanering? Henrik Oretorp svarar: Nyttan är väldigt många. Men en sak som varit viktig för oss i Halmstads kommun är att få en snabb och effektiv samhällsbyggnadsprocess. Har vi då ett tydligt översiktsplaneinstrument gör det det så mycket enklare i de senare processerna. Det blir enklare och snabbare att gå på detaljplaneprocesser för man är trygg i den översiktsplanering vi har. En viktig sak har också varit att förklara för alla politiker att den här översiktsplanen måste vi rätta oss efter. Också för att skapa ett ökat förtroende för dokumentet om hur vi ska utveckla vår kommun. Nyttan är också väldigt tydlig när det gäller hållbarhet. Vi vill ju bygga ett hållbart samhälle för kommande generationer och då är det en viktig aspekt med i det här dokumentet. Det är också ett viktigt dokument för de människor som vill flytta hit, de aktörer som vill etablera sig i Halmstad kommun, att de vet hur kommunen kommer att utvecklas långsiktigt sett.

8 Patric Åberg, ordförande i kommunstyrelsen i Östra Göinge kommer nu berätta om syftet och nyttan med översiktsplanering sida 8 av 33

9 sida 9 av 33 Fråga: Vad är syftet med en aktiv översiktsplanering? Patric Åberg svarar: Syftet med översiktsplaneringen är att få en samlad vision, en samlad bild av vägen framåt. Som Östra Göinge var tidigare så var det en negativ befolkningsutveckling, väldigt negativ inställning till kommunen från medborgarnas sida. Detta var vi tvungna att ändra på. Därför började vi för ett antal år sedan att jobba med hur kan vi vända det här? Och det är syftet med hela planen. Det handlar om att få en bättre utveckling av kommunen, få en samlad bild av hur vi ska planera våra byar, hur samhället ska växa fram, hur medborgarna ska trivas bättre - till att bli stolta göingar, som är vår vision här i Östra Göinge. En av utmaningarna för Östra Göinge handlar om hur vi kan få ett hållbart samhälle. En av de frågorna handlar om hur fler kan välja att åka kollektivt, med kollektivtrafiken. Där har vi intensivt jobbat med att stärka byn och stärka människors rörelsemönster. Och här är det viktigt att man sätter kollektivtrafiken längst fram i prioriteringarna och det jobbar vi väldigt mycket med. Översiktsplanen talar tydligt om att det är den prioriteringen vi ska ha.

10 sida 10 av 33 Fråga: Vad är nyttan med en aktiv översiktsplanering? Patric Åberg svarar: Vår nytta med vår översiktsplan handlar ju om att när vi nu går in och utvecklar by för by så har vi den som en färdplan. Till exempel hur vi har tänkt när det gäller planering av gång- och cykelvägar. När vi nu tittar på att utveckla fler förskolor eller hur vi ska stärka handeln i våra byar då är översiktsplanen ett viktigt verktyg för hur vi ska göra det här i vardagen. Nyttan handlar ju också om att när vi nu sitter i olika forum där vi för dialog med andra att vi har en plan som vi i kommunen har tagit ställning till att det är vår linje som vi ska föra tillsammans med till exempel Trafikverket eller Region Skåne att kommunen tillsammans med medborgaren har en ståndpunkt, en vilja som beskriver tydligt vad kommunen vill. Det är en oerhört stor nytta för kommunen och dess invånare att ha det i den dialogen.

11 sida 11 av 33 Varför är översiktsplanering viktig? Översiktsplanen är viktig av många olika anledningar, till exempel för att den visar på en tydlig färdriktning framåt via vision, mål och strategier sätter fokus på de för kommunen viktigaste frågorna och utmaningarna sätter tydliga spelregler för den fysiska utvecklingen genom tydliga avvägningar och ställningstaganden vägleder de vardagliga besluten och den långsiktiga utvecklingen ger handlingskraft för efterföljande planeringsprocess, bygglovgivning och genomförande underlättar samverkan och dialog bidrar till kommunens kvalitet för dem som ska bo, verka och leva i kommunen stärker demokratin och dialogen kring viktiga samhällsfrågor.

12 sida 12 av 33 Vad ska översiktsplanen innehålla? peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen hur den fysiska planeringen bör samordnas med nationella och regionala mål hur den byggda miljön bör användas, utvecklas och bevaras hur redovisade riksintressen och miljökvalitetsnormer kommer att tillgodoses hur man tänker ta hänsyn till allmänna intressen hur mark- och vattenområden i stora drag bör användas i framtiden Översiktsplanen hanterar avvägningar mellan allmänna intressen och inte mellan allmänna och enskilda.

13 sida 13 av 33 Översiktsplanens utformning Med hjälp av kartor, bilder och stödjande texter kan översiktsplanen göras tydlig och överskådlig. Översiktsplanen bör hållas kort och koncis och vara tydlig med vad som är kommunens mål, ställningstaganden och strategier och skilja detta från planeringsunderlag. Så länge planen innehåller det lagen kräver och dess innebörd och konsekvenser tydligt framgår kan kommunernas planer se olika ut beroende på kommunernas lokala förutsättningar och behov. Översiktsplanen bör innehålla målbild, strategi för att nå målbilden samt vägledning för handling och beslut.

14 sida 14 av 33 FRAMTIDSBILD FÖR JÄRFÄLLA ÅR 2030 F R A M T I D E N S J Ä R FÄ L L A Urban/stadsmässig struktu r Förtätningsområde Framtidsbilden är kommunens ställningstagande om Järfällas fysiska struktur år 2030 med syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för en hållbar utveckling. Exempel ur en översiktsplan från Järfälla kommun Småskalig struktur Område med bibehållen karaktär Verksamhet Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur Verksamhet, möjlighet till bostäder vid eventuell flytt Framtidsbildens avvägningar mellan olika intressen förtydligas genom planeringsprincipernaoch vägledningeni kapitlet Vägen dit. Urban koppling Återvinningscentral Golfbana I Idrottsplats K Kultur- och fritidsnod S Småbåtshamn Vatten Natur- och friluftsområde I Järfälla kommuns översiktsplan har man definierat sex tydliga utmaningar för kommunen utifrån omvärlds- och lokala förutsättningar. Fem delmål har formulerats i syfte att jobba mot huvudmålet hållbar utveckling och möta kommunens utmaningar. Aktivitets- och rekreationscentrum Rekreationsstråk Entré/koppling till natur U Urban park Prioriterade ekologiska landskapssamband Möte bebyggelse/natur Naturreservat Cykelstråk med regional funktion Kapacitetsstark kollektivtrafik Stomlinjer för kollektivtrafik (markplan/tunnel) Tunnelbana T Tunnelbanestation F Färjeläge för persontrafik J Järnvägsstation Med utgångspunkt i utmaningarna och målen har kommunen definierat en framtidsbild 2030 för Järfälla och viktiga principer och prioriteringar för vägen dit, det vill säga vägledning för hur man ska handla i nutid för att nå önskad framtid. Järnväg Kommunala huvudvägar och uppsamlingsgator Statligt vägnät (markplan /tunnel) Trafikplats Kommungräns Se även beskrivande teckenförklaring på nästa sida. Översiktsplanen pekar ut vilka verktyg och metoder som behövs för genomförandet av planen, till exempel fördjupade utredningar, dialog och samverkan, detaljplanering och bygglovgivning. Översiktsplanen redovisar också hur man ska följa upp målen för att se om utvecklingen går i linje med översiktsplanens ambitioner. JÄRFÄLLA NU TILL 2030 ÖVERSIKTSPLAN 23

15 sida 15 av 33 Översiktsplanekartan Översiktsplanekartor kan göras på olika sätt, det viktiga är att de är tydliga. Ett sätt kan vara att strukturera dem utifrån tre aspekter: en utvecklingsstrategi, en del som redovisar användning och en som redovisar olika hänsyn som bör tas. Utvecklingsstrategin Utvecklingsstrategin illustrerar övergripande prioriteringar för att ta sig från mål till genomförande. Den utgör ett viktigt verktyg i dialogen med grannkommuner, region och stat. Användning Användning visar med karta och vägledning kommunens samlade planerade utveckling. Hänsyn Hänsyn visar hur kommunen hanterar allmänna intressen. Den innehåller också vägledning för vilket intresse som kommunen anser ska prioriteras om det råder konflikt mellan fler olika.

16 sida 16 av 33 Att hålla översiktsplanen aktuell Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Som förtroendevald i kommunen har du ett ansvar för att översiktsplanen är aktuell och speglar den politiska synen på utvecklingen av den fysiska miljön. Den ska fungera vägledande för kommunens och andra myndigheters beslut och för samordning och dialog med andra aktörer i samhällsbyggandet. Översiktsplanen ska hålla beredskap för att hantera nya utmaningar. Detta förutsätter att den översiktliga planeringen är en process som sker kontinuerligt.

17 sida 17 av 33 Aktualitetsprövning Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Som förtroendevald ska du ta ställning till om översiktsplanen är aktuell minst en gång per mandatperiod. Frågor som då kan vara lämpliga att ställa sig är om kommunens utveckling följer översiktsplanen och går i en hållbar riktning, om nya nationella och regionala mål tillkommit eller nya allmänna intressen eller anspråk som kommunen bör förhålla sig till. Det är kommunfullmäktige som ska fatta beslutet om översiktsplanens aktualitet. I och med att kommunen har en skyldighet att hålla översiktsplanen aktuell ska kommunfullmäktige antingen besluta att översiktsplanen är aktuell eller inleda ett planarbete.

18 sida 18 av 33 Att ändra en översiktsplan eller ta fram en ny Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Om kommunfullmäktige konstaterar att hela eller större delen av planen är föråldrad måste den ses över i sin helhet. Detta innebär att kommunen i princip tar fram en ny översiktsplan. Då är det bra att börja arbetet med att se över eller formulera tydliga mål och visioner. Om kommunfullmäktige bedömer att huvuddragen i översiktsplanen är aktuella kan mindre revideringar göras i de delar det behövs. Om man behöver hantera mer specifika frågeställningar eller nya typer av anspråk inom vissa områden kan översiktsplanen ändras genom fördjupning eller tillägg. De samband och konsekvenser som fördjupningen eller tillägget har på översiktsplanen som helhet ska tydligt redovisas.

19 sida 19 av 33 Aktualitetsprövning Intern samverkan och resurser Utvärdering och uppföljning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny I arbetet kan det bli aktuellt att ta fram nytt planeringsunderlag och göra nya analyser, till exempel för trafik, bebyggelse, grönstruktur eller dagvatten. Här har du som förtroendevald ett ansvar för att tillräckliga resurser finns avsatta och att organisationen ger goda förutsättningar för ett sektorsövergripande arbete mellan kommunens olika förvaltningar. Trafik, skola, barnomsorg, vatten och avlopp och grönstruktur är flera viktiga funktioner som måste samverka och samordnas för att den översiktliga planeringen ska bli bra. Dialog I detta arbete har du som förtroendevald ett bra tillfälle att föra dialog med dem som bor och verkar i kommunen om hur de ser på orten eller landsbygden. Dialogen breddar kunskapen och ökar samsynen. Genom dialogen byggs ett ömsesidigt förtroende upp mellan kommunen och dess invånare. Dialogen bör komma tidigt och vara en integrerad del i planeringsarbetet.

20 sida 20 av 33 Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Konsekvenser I arbetet med att ta fram en översiktsplan eller ändra i den ingår att bedöma konsekvenserna av olika förslag och strategier. Det finns flera vinster med att behandla såväl sociala, ekonomiska som miljömässiga frågor och låta konsekvensbedömningen bli en integrerad del tidigt i arbetsprocessen och dialogen. Konsekvensbeskrivningen bör utgöra ett transparent underlag som visar på effekten av olika alternativa lösningar. Om planförslaget innebär en betydande miljöpåverkan krävs normalt att man också gör en miljöbedömning följt av en särskild miljökonsekvensbeskrivning. PBL har här en koppling till Miljöbalken. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Miljöbalken 6 kap. Miljöbalken

21 sida 21 av 33 Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Samråd När det finns ett samlat förslag genomförs ett samråd där samtliga berörda parter får ta del av förslaget och lämna synpunkter. Resultatet av samrådet bifogas översiktsplanen som en samrådsredogörelse. Samråd ska alltid ske med länsstyrelsen, berörda kommuner och regionala organ. Kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar m.fl. ska ges tillfälle att delta i samrådet. Utställning När förslaget till ny eller ändrad översiktsplan är klart ska kommunen ställa ut det under minst två månader. För fördjupningar gäller ett något förenklat granskningsförfarande. De särskilda regler som gäller vid utställning och granskning finns reglerade i PBL. Inkomna synpunkter sammanställs i ett så kallat särskilt utlåtande som bifogas planen.

22 sida 22 av 33 Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Antagande Det är kommunfullmäktige som beslutar om att anta en översiktsplan eller en ändring i den. Översiktsplanen är ett politiskt beslut som är vägledande men inte juridiskt bindande. Med detta menas att planen inte ger någon automatisk rätt att bygga. Den används även vid prövningar i mark- och miljödomstolarna. Planen kan inte överklagas i sakfrågor. Däremot kan själva processen med hur den har tagits fram överklagas.

23 sida 23 av 33 Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Aktualitetsprövning Aktuell översiktsplan Ändra eller ta fram en ny Med översiktsplanen som grund fortgår planeringen och leder fram till idéer som stegvis konkretiseras via detaljplaner och byggande. Genom att följa upp sin översiktsplan regelbundet och titta på hur den fungerar och följs kan kommunen hålla en bättre beredskap för att hantera olika frågor och styra i en hållbar riktning. Uppföljningen kan lämpligast göras i samband med den årliga budgeten och verksamhetsplaneringen som sker i kommunerna. Olika frågor som lokalförsörjningsfrågor, bostadsfrågor eller infrastruktursatsningar kan då samordnas för största nytta och effektivitet. PBL ställer inga krav på årlig uppföljning men en mer regelbunden uppföljning kan underlätta i kommunens arbete att hålla översiktsplanen aktuell, prioritera och ge översiktsplanen en tydligare styrverkan.

24 sida 24 av 33 Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen Dialogen mellan stat och kommun är en väsentlig del i översiktsplaneringen. Länsstyrelsens roll är både vägledande och granskande. Länsstyrelsens vägledande roll Under arbetet med översiktsplanen ska länsstyrelsen bidra med planeringsunderlag och råd. Som stöd för kommunerna att hålla översiktsplanen aktuell ska länsstyrelsen redovisa statliga och mellankommunala intressen av betydelse. Detta ska ske minst en gång per mandatperiod eller när kommunerna begär det. Denna redovisning kallas sammanfattande redogörelse. Länsstyrelsens granskande roll Länsstyrelsen ska granska och företräda statens intressen i planeringen. Dessa är: riksintressen, frågor om hälsa och säkerhet, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormerna samt områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunerna ska särskilt redovisa hur de tänkt tillgodose dessa intressen i sina översiktsplaner. I samband med utställningen av översiktsplanen ska länsstyrelsen sammanställa ett så kallat granskningsyttrande där länsstyrelsen ger sin syn på kommunens förslag.

25 sida 25 av 33 Regionens roll Kommunerna ska samråda med de regionala aktörerna som har ansvar för regional tillväxt samt trafik- och kollektivtrafikfrågor. Allt fler regioner börjar även sammanställa de kommunala översiktsplanerna och utveckla mer geografiska kopplingar och samband som får en direkt påverkan på översiktsplaneringen. En god regional dialog är en nyckel för en lyckosam och strategisk översiktsplanering.

26 sida 26 av 33 Hur används en översiktsplan? Miljö Klimat Översiktsplan Detaljplan Ekonomisk tillväxt Som vi sett tidigare har översiktsplanen flera funktioner. Översiktsplanen ska vara en politisk vägvisare in i framtiden. I den kommunala verksamheten fungerar den som en gemensam plattform för utvecklingen av den fysiska miljön och samordningen mellan olika kommunala förvaltningar och bolag. Kulturvärden Lov- och byggprocess Tillsyn God livsmiljö Kommunikationer Planen utgör också underlag och vägledning för efterföljande detaljplanering, förhandsbesked, bygglovsgivning och andra tillståndsprövningar. För dig som förtroendevald är översiktsplanen ett viktigt stöd i mötet med medborgare och företagare. Planen är också viktig i dialogen med grannkommuner, region och statliga myndigheter i strategiska frågor, till exempel ortstruktur och infrastruktur.

27 sida 27 av 33 Diskussionsfrågor Diskutera eller fundera över frågorna en stund och gå sedan till nästa sida för att höra svaret. Fråga 1 av 3 Varför ska konsekvensbedömningar och miljöbedömningar göras?

28 sida 28 av 33 Svar 1 av 3 Enligt PBL ska konsekvenserna av en översiktsplan tydligt framgå. Vid betydande miljöpåverkan ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Detta är oftast fallet vid översiktsplanering. PBL har här en koppling till miljöbalken. Det finns flera vinster med att hanterar sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenser samlat. PBL:s och Miljöbalken:s krav på konsekvensbedömningar och miljöbedömningar ska då uppfyllas.

29 sida 29 av 33 Fråga 2 av 3 Vad är syftet med konsekvensbedömningar och miljöbedömningar?

30 sida 30 av 33 Svar 2 av 3 Syftet med konsekvensbedömningar är att åstadkomma en så god helhetslösning som möjligt och en för kommunen hållbar utveckling. Konsekvensbedömningar och miljöbedömningar ska ingå i arbetet med att ta fram eller ändra en översiktsplan. De ska komma in tidigt i processen och vara en integrerad del av arbetet och dialogen med att pröva olika utvecklingsstrategier och tänkbara markoch vattenanvändningssätt. Man kan säga att man konsekvensbedömer sig fram till det bästa alternativet och helhetslösningen utifrån människors livkvalitet, miljön och tillväxten.

31 sida 31 av 33 Fråga 3 av 3 Under samrådet om översiktsplanen ska länsstyrelsen bland annat verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Vad kan sådana mellankommunala frågor i en ÖP handla om?

32 sida 32 av 33 Svar 3 av 3 Det kan exempelvis handla om: Nyetablering och utvidgning av större köpcentra Kommunikationer och infrastruktursatsningar Planer på byggande i gränstrakterna som kan påverka miljön eller utbyggnadsmöjligheterna i grannkommunen Vilken volym på bostadsbyggande som planen tillåter. Bostadsmarknaden är regional och om en kommun bygger mycket kan det påverka möjligheterna att bygga i andra kommuner.

33 sida 33 av 33 Avslutning Nu är ni färdiga med avsnitt 2. Tack för er medverkan! Här följer ytterligare två diskussionsfrågor som ni kan lyssna på och diskutera kring. Fråga 1 Hur fungerar processen för översiktsplanering i er kommun? Fråga 2 Har ni bra resurser och en organisation som underlättar arbetet? Boverket tipsar Oavsett hur översiktsplaneringen fungerar i er kommun kan det vara bra med några goda råd på vägen: rigga en bra organisation och ge resurser delta aktivt i styrgrupper och följ arbetet möt kommunens medlemmar och samtala om hur de ser på staden, tätorten eller landsbygden nyttja översiktsplanen som det strategiska verktyg det kan vara för att nå kommunens mål och visioner glöm inte bort mellankommunala och regionala frågor och samverkan med grannkommuner och regionala organ våga vara tydliga i era avvägningar och ställningstagande då tydliga spelregler underlättar för etablering, planering och genomförande.