Tillstånd för vattenverksamhet avseende Roslagsbanans utbyggnad av sträckan Täby kyrkby - Kragstalund

1(19) 2017-09-05 Tillstånd för vattenverksamhet avseende Roslagsbanans utbyggnad av sträckan Täby kyrkby - Kragstalund UNDERLAG INFÖR SAMRÅD Handläggare Christine Brådenmark 070-9900575 samradroslagsbanan@sl.se Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(19) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Samråd enligt miljöbalken... 4 3 Beskrivning av den sökta verksamheten... 4 4 Förutsättningar och områdesbeskrivning... 9 5 Metodik för MKB... 15 6 Avgränsning av påverkansområde för planerad vattenverksamhet... 16 7 Avgränsning av miljö- och hälsoaspekter... 17 8 Preliminära miljökonsekvenser... 18 9 Kontrollprogram och skyddsåtgärder... 19

3(19) Sammanfattning SL planerar dubbelspårsutbyggnad på sträckan mellan Täby kyrkby och Kragstalund. Projektets syfte är att förstärka kapaciteten på Roslagsbanan som är en viktig del av infrastrukturen för kollektivtrafiken i nordost. Roslagsbanan är utpekad som ett riksintresse för kommunikationer av särskild regional betydelse. Dubbelspårsutbyggnaden ersätter fyra korsningar i plan med tre planskilda korsningar. Utbyggnaden innebär ny dränering utmed delar av sträckan. Delar av planerade arbeten kan påverka grundvattensituationen i området, vilket är tillståndspliktigt enligt 11 kapitlet miljöbalken. Samråd ska ske med de personer och organisationer som berörs av vattenverksamheten. Efter att samråd hållits kommer ansökan om tillstånd för vattenverksamhet lämnas in till Mark- och miljödomstolen. Arbeten med utbyggnaden bedöms pågå under perioden hösten 2018 till hösten 2020. De miljö- och hälsofrågor som bedömts relevanta att belysa i samrådet är framför allt: Påverkan på grundvattenkvalitén Påverkan på sättningskänsliga objekt Påverkan på brunnar Naturmiljö i Byle mosse under byggskedet Risker under byggskedet

4(19) 1 Bakgrund SL planerar en utbyggnad till dubbelspår på en sträcka mellan Täby kyrkby och Kragstalund. Syftet med projektet är att förstärka kapaciteten på Roslagsbanan som är av allmänt intresse och en viktig del av infrastrukturen för kollektivtrafiken i nordost. Roslagsbanan är ett utsett riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. Miljöbalken. Planerad åtgärd är därmed en del av en förstärkning och förbättring av ett riksintresse. I samband med dubbelspårsutbyggnaden ersätts fyra korsningar i plan med tre planskilda korsningar. Utbyggnaden innebär också ny dränering utmed delar av sträckan. Delar av planerade arbeten kommer att påverka grundvattensituationen i området, vilket är tillståndspliktigt enligt 11 kapitlet miljöbalken. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kommer därför lämnas in till Mark- och miljödomstolen. 2 Samråd enligt miljöbalken Enligt miljöbalken ska den som avser bedriva en tillståndspliktig verksamhet samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Länsstyrelsen beslutar sedan om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I så fall ska även samråd ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. För denna tillståndsansökan har fastighetsägare, närboende, ledningsägare, Länsstyrelsen, kommuner, myndigheter och organisationer bjudits in till samråd. Utskick har gjorts till fastighetsägare i närheten av de områden där vattenverksamheten kommer att utföras. 3 Beskrivning av den sökta verksamheten Längs med sträckan planeras ett antal arbeten som kan påverka grundvattensituationen i området. Dessa arbeten bedöms pågå i varierande utsträckning under perioden hösten 2018 till hösten 2020. Kortare beskrivningar av dessa arbeten ges nedan, i den ordning som de kommer ske i tid. Se också Figur 2.

5(19) Figur 1 Förändringar av spårområdet vid utbyggnaden av Roslagsbanans delsträcka Täby Kyrkby - Kragstalund.

6(19) Figur 2 Översiktskarta med befintliga grundvattenrör samt områden med planerade arbeten som kan komma att innebära vattenverksamhet. I figuren redovisas kilometermarkeringar, delsträckan börjar på kilometermarkering KM 17+500 vid Täby Kyrkby och avslutas vid Kragstalund vid kilometermarkering KM 20+000.

7(19) 3.1 Förberedande arbeten Arbeten som ej påverkar tågtrafiken planeras att påbörjas hösten 2018. Jarlabankes väg stängs för trafik mellan Adolf Lemons väg och Blendavägen. Nya fastighetsutfarter anordnas vid Snöbärsgränd. Både tillfälliga och permanenta ledningar läggs om där planerade planskilda korsningar ska byggas, vilket delvis kräver spont. Förberedande schaktarbeten utförs. Utanför spårområdet planeras för spont/stag för byggande av väg- samt gång-och cykeltunnel. 3.2 Arbeten när tågtrafiken är avstängd Tågtrafiken planeras vara avstängd mars december 2019 och under denna period måste planerat arbete med två planfria korsningar färdigställas så att dessa kan tas i drift. Planfri korsning Lokevägen slutförs först 2020. 3.2.1 Jarlabankes väg Vid Jarlabankes väg ersätts korsning i plan med en planskild korsning där vägen vid Jarlabankes väg går under en ny järnvägsbro. Öster om Roslagsbanan ansluts gång- och cykelvägen till befintlig trottoar cirka 15 meter väster om korsningen med Blendavägen. Vägprofilen för Jarlabankes väg sänks mellan en punkt cirka 40 meter väster om korsningen med Adolf Lemons väg och en punkt cirka 20 meter väster om korsningen med Blendavägen. Jarlabankes väg anläggs i en tät konstruktion ccirka 3,5 meter under befintlig grundvattennivå. De flesta arbeten under grundvattennivån såsom schaktning, grundläggning och byggande av väg, gång- och cykelväg, pumpstation för omhändertagande av dagvatten, betongtråg och bro kommer att utföras i torrhet inom tät spont. Efter byggnationstiden återgår grundvattennivåerna till normala vattennivåer då inget grundvatten bortleds. Grundvattensänkningen är tillfällig under byggskedet. Att använda tät spont vid schaktarbeten och att bygga täta tråg för konstruktionen är skyddsåtgärder som vidtas för att minska risken för att grundvattennivån sänks. Jordlagren vid schakten består av lera och under leran storblockig morän som har en högre vattengenomsläpplighet än resten av sträckan.

8(19) 3.2.2 Adolf Lemons väg/snöbärsgränd Plankorsningen vid Adolf Lemons väg och Hembergavägen stängs och ersätts av en gång- och cykelpassage under den nya järnvägsbron. Väster om Roslagsbanan kopplas Snöbärsgränd till gångbanan vid Adolf Lemons väg. Adolf Lemons väg/snöbärsgränds gång- och cykeltunnel med tillhörande ramper och ledningar utförs som tätt betongtråg och grundläggs frostskyddat på tätplatta i friktionsjorden/moränen. De flesta arbeten såsom schaktning, grundläggning, byggande av bro och betongtråg, ramper och pumpstation ska utföras inom tätspont. Ramper utanför trågkonstruktionen dimensioneras efter materialtyp och tjälfarlighetsklass. Avvattning av tunneln görs med självfall till kommunens dagvattennät. Jordlagren vid Snöbärsgränd består också av lera och under denna morän. Dessa är emellertid betydligt tätare jämfört med vid Jarlabankes väg. 3.2.3 Byle mosse Där järnvägen går genom Byle mosse skiftas torv mot sprängsten på grund av bärighetsskäl. Ingen dränering utförs. Markarbeten genomförs för anläggandet av nytt järnvägsspår och flytt av gång- och cykelväg. Byle mosse består av ett cirka 2,5 meter tjockt torvlager över ett tätt lerlager följt av morän på berg. I sumpskogen ligger grundvattenytans medelnivå cirka 0,5 m högre än bergnivån i spårområdet. I söder avgränsas mossen av en bergtröskel. Tätning med skärmar planeras för att motverka risk för att mossen dräneras efter utskiftning av material. 3.2.4 Dränering längs järnvägen För avvattning av järnvägen anläggs dränering och diken där ny eller ombyggnad av järnvägen utförs. I smala passager utförs diken fyllda med krossmaterial för att minska markintrång. Befintliga trummor under järnvägen förlängs för det tillkommande spåret eller byggs nya i samma läge. Mellan längdmätning 18+660 och 19+230 kommer den nya dräneringsnivån vara under rådande grundvattennivåer, se Figur 2.

9(19) 3.3 Avslutande arbeten Efter att tågtrafiken är igång igen färdigställs den sista planfria korsningen (Lokevägen) då denna måste vara öppen för trafik när de andra stängs för byggnation. Planerade arbeten beräknas vara färdigställda till hösten 2020. 3.3.1 Lokevägen Plankorsningen stängs för motorfordonstrafik och vägport för gång och cykel anläggs under en ny järnvägsbro. De flesta arbeten såsom schaktning, grundläggning, byggande av järnvägsbro och betongtråg och ramper kommer utföras inom spont. Den nya järnvägsbron kommer att byggas vid sidan om järnvägen och kommer därefter att lanseras in under en kortare trafikavstängning under juni månad 2020. Järnvägsbron anläggs på berg cirka 3 meter under rådande grundvattennivåer. Permanent grundvattensänkning kommer att utföras för hela konstruktionen. Avvattning görs med självfall till kommunens dagvattennät. Vid Lokevägen består jordlagren av morän. 4 Förutsättningar och områdesbeskrivning 4.1 Områdesbeskrivning Sträckan mellan Täby kyrkby och Kragstalund är drygt två kilometer lång och passerar genom Täby och Vallentuna kommun. Sträckan går till stor del genom tätbebyggt område, med bostäder på båda sidor om spåret. Bostadsområdena präglas av småskalig villa- och radhusbebyggelse. Området har stadsbildsmässiga kvalitéer som småskalighet och variation. Norr om Jarlabankes väg finns flera friliggande villor med större trädgårdar och glesare mellan husen. Strax söder om stationen i Kragstalund passerar järnvägen genom sumpskogsområdet Byle mosse innan bebyggelsen återigen tätnar kring stationsläget. Järnvägen går på låg bank eller låg skärning med öppna diken på huvuddelen av sträckan. Korta partier med bergskärningar förekommer.

10(19) 4.2 Lokalisering Placering av planerade korsningar är utredda och prövas genom processen för Järnvägsplanen. Bortvalda alternativ och motiv till beslut kommer att redovisas sammanfattande i den slutgiltiga miljökonsekvensbeskrivningen för tillståndsprövningen. För den som redan nu vill läsa mer om hur arbetet med lokaliseringen har gått till hänvisas till Järnvägsplanen. Länk till järnvägsplanen 1 finns här: https://service.projectplace.com/pub/swedish.cgi/0/758003897 4.3 Markförhållanden Järnvägsplaneområdet domineras i söder av finkorniga sediment mestadels av lera. Från Adolf Lemons väg/snöbärsgränd ligger järnvägen i gränsen mellan morän och sediment för att strax söder om Lokevägen övergå till fastmark av friktionsjord, morän eller berg alternativt fasta sediment. Vid Byle mosse finns ett sumpskogsområde där torv med cirka 2 meter tjocklek underlagras av finsediment. Strax söder om Kragstalunds station där järnvägen ansluter mot befintlig järnväg återkommer fastmark med morän och bergsskärning. 4.4 Grundvatten- och ytvattenförhållanden Grundvattenytans nivå har uppmätts på varierande djup mellan några decimeter till 3 meter under markytan. Inga grundvattenförekomster som är av intresse som dricksvattenresurser förekommer längs med sträckan. Sträckans nordligaste del passerar, främst på sin sydöstra sida, över Byle mosse. I övrigt passerar spåret inga vattendrag. 4.5 Planbestämmelser Ny översiktsplan för Täby kommun antogs av fullmäktige i december 2009 och vann laga kraft 2014. Översiktsplanen för Vallentuna kommun antogs i maj 2010. Järnvägsplanen för dubbelspårsutbyggnaden är förenlig med Täby och Vallentuna kommuns översiktsplaner. Nästa steg i järnvägsplaneprocessen är att Trafikverket ska besluta om fastställelse. Ett antal detaljplaner längs järnvägen påverkas av järnvägsplanen och dubbelspårsutbyggnaden. I Täby pågår framtagning av ny detaljplan, som 1 Dokument med namn Pärm 1 27110-00-25 utgör själva planbeskrivningen för järnvägsplanen

11(19) väntas antas i september 2017. Planerad vattenverksamhet kommer ej att strida mot gällande detaljplan. Vallentuna kommun har upphävt de delar av gällande planer som berörs av dubbelspårsutbyggnaden från Kragstalund station och söderut mot kommungränsen mot Täby. 4.6 Riksintressen, lagenligt skyddade områden, m.m. 4.6.1 Riksintressen Roslagsbanan är utpekad som ett riksintresse av särskild regional betydelse. Planerat projekt med Roslagsbanans utveckling bidrar till att stärka riksintressets möjligheter att tillhandahålla regional persontrafik. Inga andra riksintressen eller Natura 2000 områden berörs av ombyggnationen. 4.6.2 Fornlämningar Inga fornlämningar eller andra kulturhistoriskt värdefulla områden eller objekt berörs. 4.6.3 Ekologiskt särskilt känsliga områden Byle mosse (Vallentuna kommun) är ett sammanhängande sumpskogsområde söder om Kragstalunds station, bestående av fuktskog, mosse och fattigkärr. Området delas i väster av Roslagsbanan. I området ligger spridnings- och rekreationsstråk i nordsydlig och östvästlig riktning. Byle mosse saknar formellt skydd, men finns med i Skogsstyrelsens databas Skogens Pärlor, där värdefulla skogsområden redovisas. Sumpskog utgör generellt en ekologiskt värdefull miljö, som minskat kraftigt på grund av utdikning, skogsbruk och jordbruk. 4.7 Sättningskänsliga objekt 4.7.1 Byggnader Sättningsberäkningar har utförts som underlag för bedömning av markens känslighet för tillförda laster och en grundvattensänkning. I anslutning till sättningskänslig delsträcka finns byggnader som är direkt grundlagda med platta på jord där lera förekommer. I Figur 3 nedan redovisas byggnaders grundläggningssätt vid korsningen Jarlabankes väg och Snöbärsgränd. Byggnader med orange färg som ligger inom påverkansområdet bedöms som sättningskänsliga vid en grundvattensänkning. Behov av kontroller

12(19) som kontinuerlig sättningsmätning före, under och en tid efter planerade anläggningsarbeten kommer att utredas. Marken inom påverkansområdet för grundvattensänkning vid Lokevägen består uteslutande av morän med inslag av sandlinser. Marken bedöms därför inte vara sättningsbenägen då ett överlagrande lerlager saknas och byggnaderna inom området är grundlagda antingen direkt på berg eller på moränjordar. Figur 3. Grundläggning av byggnader vid Jarlabankes väg/snöbärsgränd 4.7.2 Ledningar Ledningssystemen på sträckan Täby kyrkby - Kragstalund utgörs både av huvudledningar tillhörandes Täby kommun (VA) och mindre ledningsgravar för övrig infrastruktur. Det finns begränsat med information gällande ledningarnas eventuella grundläggning. De ledningssystem där information finns är SL:s egna elledningar och dessa bedöms inte vara känsliga för sättningar som skulle kunna uppstå vid de planerade arbetena då dessa till stor del är förlagda i kabelrännor längs järnvägen.

13(19) 4.7.3 Inventering av brunnar Inventeringen av brunnar i området baseras på utdrag från SGUs brunnsarkiv. Inom det bedömda påverkansområdet för grundvattenavsänkning har sex energibrunnar identifierats och inga dricksvattenbrunnar. Se Tabell 1 för sammanställning av dessa brunnar och Figur 4 för deras geografiska positioner. Tabell 1. Energibrunnar Brunnstyp X Y Fastighet Vattenmängd (l/min) Totaldjup (meter) Djup till berg (meter) Energibrunn 153942 6598066 Miklagård 106 Okänd 130 4 Energibrunn 154080 6597961 Semaforen 14 Okänd 150 3 Energibrunn 154104 6598042 Semaforen 6 Okänd 200 4,5 Energibrunn 154122 6598084 Slånbäret 9 300 150 4 Energibrunn 154391 6598728 Hallonet 2 Okänd 90 1,5 Energibrunn 154362 6598838 Aprikosen 50 100 140 1,5

14(19) Figur 4. Sammanställning, inventering av befintliga brunnar. [fel i läge] anger inrapporterad koordinatkvalitet till SGU. Alla brunnar ligger inom fastigheten.

15(19) 5 Metodik för MKB I tillståndsansökan som tas fram inkluderas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande arbetsgång tillämpas i arbete med MKB: 1. Avgränsning av påverkansområde för planerad vattenverksamhet samt riskobjekt 2. Identifiering av berörda miljöaspekter och effekter av planerade arbeten 3. Avgränsning av miljöaspekter och riskobjekt 4. Konsekvensbedömning och identifiering av behov av åtgärder 5.1 Nollalternativ Enligt miljöbalkens bestämmelser ska en planerad verksamhet jämföras med ett nollalternativ i MKB. Som tidigare nämnts följer lokaliseringen av anläggningen av järnvägsplanen. Nollalternativet innebär att det inte sker någon dubbelspårsutbyggnad och att de planfria korsningarna inte byggs. I nollalternativet utförs inga schakter vid Jarlabankes väg, vid Snöbärsgränd eller vid Lokevägen. Inte heller tillkommer ny dränering längs med sträckan och ingrepp i Byle mosse uteblir. I nollalternativet genomförs ingen vattenverksamhet i form av bortledning av grundvatten.

16(19) 6 Avgränsning av påverkansområde för planerad vattenverksamhet Vid grundvattensänkning i och kring schakten kommer grundvattennivån sjunka under byggtiden och i Figur 5 visas de preliminära områden som kommer att påverkas. Figur 5. Bedömda påverkansområden för de planerade schakterna under rådande grundvattennivåerna på sträckan Täby kyrkby Kragstalund. Jordartskartan finns i bakgrunden där gult=lera, blått=morän och rött är berg i dagen. Påverkansområdet har beräknats och bedömts utifrån områdets geologi, topografi och jordens genomsläppliga förmåga.

17(19) 7 Avgränsning av miljö- och hälsoaspekter Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att fokusera på miljökonsekvenserna av vattenverksamheten. Det innebär att beskrivningen omfattar byggskedets konsekvenser men också de konsekvenser som kan uppstå av vattenverksamheten under driftskedet. Övriga miljökonsekvenser under driftskedet beskrivs i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Vid uttag av grundvatten och installation av ny dränering påverkas grundvattenytans nivå. De miljö- och hälsofrågor som bedömts relevanta att belysa i denna miljökonsekvensbeskrivning är avgränsade till: Påverkan på grundvattenkvalitén Påverkan på sättningskänsliga objekt Påverkan på brunnar Naturmiljö i Byle mosse under byggskedet Risker under byggskedet Annan typ av miljöpåverkan och miljöåtgärder som skall vidtas inom ramen för utbyggnaden prövas inom järnvägsplanen. En separat miljökonsekvensbeskrivning är upprättad för järnvägsplanen. Störande verksamhet, som buller och vibrationer kan tidvis förekomma under byggskedet. Planerade åtgärder och beredskap redovisas inom ramen för järnvägsplanen. SL kommer att informera berörda inför byggstart och genomför löpande informationsinsatser under hela byggskedet. Länk till järnvägsplanen 2 och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns här: https://service.projectplace.com/pub/swedish.cgi/0/758003897 2 Dokument med namn Pärm 1 27110-00-25 utgör själva planbeskrivningen för järnvägsplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen återfinns längre ner i dokumentlistan och är benämnt Miljökonsekvensbeskrivning 27111-01-040_MKB

18(19) 8 Preliminära miljökonsekvenser Påverkan, effekter och konsekvenser av vattenverksamheten kommer att beskrivas i den miljökonsekvensbeskrivning som ska tas fram I nuläget redogörs för vad som kan hända och vad vi utreder. 8.1 Nollalternativ Nollalternativet bedöms inte ge upphov till påverkan för någon av nedanstående aspekter. 8.2 Påverkan på grundvattenkvalitén Grundvattenkvalitén är god och den grundvattensänkning som projektet medför bedöms inte påverka denna negativt. Prover visar inga avvikande föroreningar. Grundvattenprover tas där schaktning utförs, när grundvatten pumpas upp kommer det först sedimenteras samt provtas innan det släpps på avloppsnätet. Norrvattens och Roslagsvattens riktlinjer kommer att följas. 8.3 Påverkan på sättningskänsliga objekt Grundläggning av byggnader och andra anläggningar, ledningar med självfall och större hårdgjorda ytor kan vara känsliga för sättningsrörelser. Sättningsrörelser orsakade av en grundvattennivåsänkning beror på att marklagrets portryck minskar och därmed trycks marken ihop. Risken är störst i de fall marken utgörs av lera. Morän är mindre sättningskänslig. En portrycksminskning i leran kan orsakas av en grundvattenavsänkning i moränen under leran. En utredning om vilka byggnader och anläggningar inom påverkansområdet som kan komma att påverkas av sättningar är under framtagande och kommer närmare redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med förslag till skyddsåtgärder och kontroller. Berörda fastighetsägare är kallade till samrådet. 8.4 Påverkan på brunnar Mellan längdmätning Km 18+660 19+230 samt vid Lokevägen, se Figur 2, kommer den nya dräneringsnivån att vara under befintliga grundvattennivåer vilket orsakar en permanent avsänkning av grundvattennivån längs spåret. Maximalt kommer avsänkningen att vara 1,5 meter närmast spårområdet och vid gränsen för påverkansområdet ca 0,3 meter.

19(19) De brunnar som ligger i närområdet bedöms inte påverkas vid en grundvattenavsänkning, dels på grund av att grundvattenavsänkningen är liten jämfört med brunnens djup, dels på grund av att inga betydande arbeten sker i berg. 8.5 Naturmiljö För Byle mosse är de vattenförande morän- och torvlagren under järnvägen betydelsefulla för att förhindra avvattning av mossen. I söder finns en bergtröskel som håller kvar vattnet i mossen, vilken är avgörande för att undvika avvattning. Schaktarbeten i mossen kommer ske under grundvattenytan. För att undvika dränering av mossen planeras tätskärmar i utkanten av mossen och ingen dränering av spårområdet sker inom Byle mosse. Torv kommer att skiftas mot sprängsten som tillåter vattnet att fortsatt flöda fritt genom banvallen. 8.6 Risker i byggskedet Risker under byggskedet är exempelvis risk för utsläpp i vatten från arbetsfordon. Möjliga skyddsåtgärder och beredskap kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 9 Kontrollprogram och skyddsåtgärder Ett kontrollprogram för den planerade verksamheten kommer att tas fram och redovisas tillsammans med tillståndsansökan. Mätningar av grundvattennivåer i området har pågått under ett flertal år och utgör underlag för jämförelser med nivåer under byggskede samt efter färdigställd anläggning.