Studiehandledning för Den lärande eleven KPU2/YRK2/VAL2 15 hp Kurskod LPGK02, LPGY02 Höstterminen 2018 Karlstads universitet Datum: 18-06-186-18 Kursledare: Elisabet Olsson och Jan Axelsson Examinator: Maria Petersson (KPU) och Annelie Andersén (YRK)
Innehållsförteckning 1 Kurspresentation... 3 1.1 Undervisningen... 3 1.2 Gruppkontrakt... 4 2 Kursens lärandemål... 4 3 Kursens litteratur... 4 4 Uppgifter... 5 Uppgift 1: Elevers förutsättningar för lärande en fallstudie (individuell samt gruppuppgift - skriftligt och muntligt)... 5 Uppgift 2 Perspektiv på kunskap (individuell uppgift - skriftligt och muntligt)... 9 Uppgift 3 Perspektiv på kunskap, lärande och uppväxtvillkor (individuell uppgift)... 11 Uppgift 4 Specialpedagogik (individuell uppgift)... 12 5 Bedömning... 14 5.1 Betygssättning... 14 5.2 Betygskriterier... 14 5.3 Fusk och plagiat... 14 5.4 Omregistrering... 14 6 Momentschema... 15 7 Lärare och administration... 16 Information om didaktiken kommer att läggas ut på Canvas. Informationen kommer att finnas tillgänglig några veckor före den andra närträffen. 2
1 Kurspresentation Välkommen till kursen Den lärande eleven KPU2/YRK2/VAL2, 15 hp. Kursens syfte är att du som student ska utveckla kunskap om och förståelse för elevers lärande och kunskapsbildning och för faktorer som möjliggör och hindrar lärande. Fokus ligger på teoretiska perspektiv inom det utbildningsvetenskapliga området samt ämnesdidaktik. Elevers lärande sätts i relation till sociala och kulturella faktorer som påverkar undervisning och lärande. Vi vill i kursen bidra till er beredskap att bemöta dessa faktorer i er yrkesroll som lärare. Kursen läses på distans och går på halvfart under hela terminen. Du som läser mer än en kurs per termin måste gå in på fler kursutrymmen (helfartsstudenter läser KPU1 eller YRK1 parallellt). Tre närträffar med föreläsningar, redovisningar och seminarier är viktiga hållpunkter i kursen och däremellan sker studierna både individuellt och i grupp. Kursens lärandemål beskriver kärnan i kursen och vad du som student förväntas kunna efter avslutad kurs. För att underlätta ditt lärande innehåller undervisningen olika resurser och aktiviteter. Exempel på resurser är föreläsningar, genomgångar och olika typer av kursmaterial. Aktiviteter kan vara i form av gruppuppgifter, individuella skrivuppgifter och seminarier. Även examinationerna räknas som en aktivitet för lärande. En förutsättning och en given utgångspunkt för en givande distansutbildning är ett individuellt ansvarstagande för den egna studieplaneringen och för studiegruppsarbetet. Studiegruppen har en central roll som stödjande forum för att diskutera såväl uppgifter som andra pedagogiska frågeställningar som aktualiseras. 1.1 Undervisningen Utifrån kursens syfte och lärandemål har vi lärare organiserat kursen på ett sätt som ska ge er studenter förutsättningar för ert eget lärande. Förutom det individuella arbetet lägger vi stor vikt vid betydelsen av gemensamma aktiviteter för reflektion, dialog och samarbete. I samtal med andra får du möjlighet att dela med dig av dina reflektioner och erfarenheter, men också ta del av andras. Att se saker ur olika perspektiv är en viktig del i lärprocessen. Detta innebär att gemensamma aktiviteter inte bara är viktiga för dig själv utan också att du är med och bidrar till dina kurskamraters lärande. På närträffarna kommer det att vara föreläsningar, aktiviteter och seminarier. Mellan närträffarna ska ni i era grupper bland annat genomföra ett grupparbete där det ingår att läsa och bearbeta litteratur tillsammans. En del av kursens föreläsningar kommer att vara inspelade och de läggs ut på Canvas. På kurssidan finns också länkar till UR-program som behandlar kunskapsbegreppet. När det gäller uppgifterna i kursen så bygger de delvis på varandra, litteratur återkommer och samma mål examineras i flera uppgifter. Den formativa återkoppling som ges på uppgifterna kommer till god användning i senare uppgifter. Vi har också varierat examinationsformerna för att ni ska få möta olika exempel. 3
1.2 Gruppkontrakt På samma sätt som i KPU1/YRK1/VAL1 utförs delar av uppgifterna i en studiegrupp. Använd det studiegruppskontrakt ni har även i denna kurs. Ser gruppsammansättningen delvis annorlunda ut i KPU2/YRK2/VAL2 kan kontraktet behöva ses över och kanske revideras. 2 Kursens lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna: 1. Redogöra för och problematisera olika förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande i skilda lärandemiljöer utifrån teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på kunskap och lärande, 2. redogöra för och problematisera hur barn och ungas utveckling och uppväxtvillkor påverkar elevers förutsättningar för lärande, 3. redogöra för och problematisera olika specialpedagogiska förhållningssätt till undervisning och lärande, 4. redogöra för och problematisera hur perspektiv på kunskap och lärande påverkar utformningen av undervisningen i det egna ämnet/yrkesämnet, 5. använda samt problematisera och värdera användning av digitala lärresurser och 6. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande med ett för sammanhanget funktionellt och adekvat språkbruk. Se kursplanen i sin helhet KPU: https://www3.kau.se/kursplaner/sv/lpgk02_20181_sv.pdf YRK: https://www3.kau.se/kursplaner/sv/lpgy02_20181_sv.pdf; 3 Kursens litteratur Litteraturlistan här i studiehandledningen är skriven enligt APA och med kapitelhänvisningar, länkar mm. Specifik ämnesdidaktisk/yrkesämnesdidaktik litteratur tillkommer (ca 600 s). Bestäms i samråd med didaktiklärarna. Ett urval vetenskapliga artiklar samt annat material tillkommer. Antal sidor ca 300. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (finns som pdf i Canvas). Göransson, K. & Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från https://webbutiken.spsm.se/inkluderande-undervisning/kap 3+4 (35s) 4
Lundgren, U.P, Säljö, R, Liberg, C. (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap.7 Den lärande människan; 11 Specialpedagogik; 13 Genusordning och utbildning; 14 Utbildning och mångkulturalitet; Epilog: Vad formar en människa?) (Observera att förändringar gjorts i texterna jämfört med tidigare upplagor av boken). Nagel, J. (2014) Knowledge: a very short introduction. Oxford: Oxford University Press. Nilholm. C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven. Pedagogisk Forskning i Sverige. 10(2), 124-138. Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB (180s). Phillips, D.C. och Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur. Selander, S. (2008). Designs for learning: A theoretical perspective. Designs for Learning 1(1), 10-23 (finns som pdf i Canvas). Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Sorbring, E., Andersson, Å. Molin, M. (Red.) (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirationsoch metodbok. Stockholm: Liber. Styrdokument för relevant verksamhet/ämne Referenslitteratur Litteratur rekommenderad av föreläsarna. Lärares yrkesetik - Lärarförbundet/LR. 4 Uppgifter Uppgift 1: Elevers förutsättningar för lärande en fallstudie (individuell samt gruppuppgift - skriftligt och muntligt) Examinerade mål: 1. Redogöra för och problematisera olika förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande i skilda lärandemiljöer utifrån teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på kunskap och lärande, 2. redogöra för och problematisera hur barn och ungas utveckling och uppväxtvillkor påverkar elevers förutsättningar för lärande, 5
6. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande med ett för sammanhanget Funktionellt och adekvat språkbruk. Följande litteratur ingår i uppgiften: Lundgren, U. P, Säljö, R., Liberg, C. (Red.) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 7, 13 och 14 (även kap.11 som handlar om specialpedagogik är värdefullt) Phillips, D.C och Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur. Selander, S. (2008). Designs for learning: A theoretical perspective. Designs for Learning 1(1), 10-23. Sorbring, E., Andersson, Å. (Red.) (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber. Läroplaner Uppgift 1 består av två delar, 1A och 1B. 1 A Elevers förutsättningar för lärande en fallstudie(förberedande individuell uppgift) Var och en ska skriva ner ett förslag på ett fall att ta med till gruppens diskussioner på närträff 1. I förslaget ska det framgå vad i litteraturen som kommer att bli användbart och hur. Den individuella uppgiften är den första delen som leder fram till gruppexamination av uppgift 1. Den ska lämnas in i Canvas senast den 2/9. Texten ska vara på 300-500 ord. Instruktioner för uppgiften finns i Canvas. 1B Elevers förutsättningar för lärande - en fallstudie (gruppuppgift) Uppgiftens syfte är att bearbeta och problematisera flera av kursens grundläggande frågeställningar och därigenom också läsa in kurslitteraturen inför arbetet med uppgift 3. Uppgiften genomförs i studiegrupperna och redovisas vid ett examinerande seminarium. Uppgift 1B genomförs i fyra steg som beskrivs nedan: Steg 1 Konstruktion av ett fall Steg 2 Bearbetning av litteraturen Steg 3 Analys av fallet Steg 4 Muntlig redovisning STEG 1 Konstruktion av ett fall Den inledande delen av er uppgift (som påbörjas på närträff 1) ska beskriva ett fall där ni utifrån kurslitteratur, egna erfarenheter och reflektioner formulerar en probleminriktad fallbeskrivning som åskådliggör någon aspekt av barns och ungdomars livsvillkor i form av social utsatthet och samspel med vuxenvärlden och det offentliga. Instruktionerna är medvetet öppna för att ni i gruppen skall få utrymme att själva tolka och utveckla uppgiften utifrån gruppens egna intressen och erfarenheter. 6
Denna del ska vara kortfattad och distinkt för att kunna tjäna som utgångspunkt till de teoretiska resonemangen i den andra delen. Tänk efter noga så att fallet passar ihop med kurslitteraturen. Konstruera alltså ett scenario, ett fall, utifrån en elevs situation. Gör en bakgrundsbeskrivning och lyft fram enskilda situationer och händelser där formen av och symptomen på den problematik ni vill spegla tydliggörs. Exempel på social utsatthet bland barn och ungdomar: Misshandel, mobbning, sexuella övergrepp, missbruk, kriminalitet, psykiskt sjuka föräldrar, flyktingbakgrund, etc. Andra områden som kan problematiseras i en fallstudie är exempelvis: identitetsproblematik, homosexualitet, etnicitet, genus, rasism m.m. Det viktiga är att ni i gruppen hittar ett område ni upplever relevant och intressant att lära er och era studiekamrater mer om. Utgå även från olika perspektiv när ni beskriver fallet; individ, familj/vuxna, skola, genus och samhälle. Vilka aktörer har varit aktiva? Varför? Hur har olika aktörer agerat? Varför? Vad är rimligt/troligt att de har gjort? Hur har eleven reagerat? I beskrivningen skall alltså skolans och enskilda lärares agerande för att påverka elevens situation ingå. Det viktiga med den inledande presentationen är att de engagerar er som lärare och att den handlar om en elev i en socialt utsatt situation. Fallbeskrivningen i del 1 sammanfattas i en text (max 1000 ord). STEG 2 Bearbetning av litteraturen Under tre veckor skall litteraturen bearbetas i gruppdiskussioner i Canvas. Efter att du läst angiven litteratur skall du varje vecka skriva en text på mellan 350-400 ord utifrån följande frågeställningar: - Vad är budskapet i texten? - Vilka centrala begrepp finns i texten och vad betyder de? - Vilka reflektioner gör du när du läser texten kopplat till dina tankar om skola och undervisning? I din text ska du ange referenser på ett korrekt sätt enligt APA. Du skall också varje vecka kommentera två andra studenters inlägg och beskriva på vilket sätt de bidragit till ökad förståelse eller insikt av innehållet i boken/texten. Ytterligare instruktioner finns i Canvas. Vecka 37 (10-16/9) Gruppdiskussion 1: Interkulturalitet och globala perspektiv, mångkulturalitet, genus Bunar, N. (2017). Utbildning och mångkulturalitet det globala samhället. I U.P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (ss.457-471). Stockholm: Natur & Kultur. Johansson, T. (2014). Att bli stoppad socialpsykologiska studier av vithet, ungdomskultur och plats. I E. Sorbring, Å. Andersson, M. Molin (Red.) (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirations- och metodbok (ss. 72-96). Stockholm: Liber. 7
Wernersson, I. (2017). Genusordning och utbildning förr och nu. I U.P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (ss. 435-455). Stockholm: Natur & Kultur. Vecka 38 (17-23/9) Gruppdiskussion 2: Lärande Phillips, D.C. och Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur. Selander, S. (2008). Designs for learning: A theoretical perspective. Designs for Learning 1(1), 10-23. Säljö, R. (2017). Den lärande människan teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (ss.203-264). Stockholm: Natur & Kultur. Vecka 39 (24-30/9) Gruppdiskussion 3: Ungdomskulturer och ungdomsvillkor Sorbring, E., Andersson, Å. Molin, M. (Red.) (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirationsoch metodbok. Stockholm: Liber. STEG 3 Analys av fallet Veckorna 40 till halva vecka 42 (1-18/10) Arbete i gruppen med att analysera fallet. I del 3 av uppgiften skall ni med hjälp av kurslitteraturen förhålla er mer distanserat och teoretiskt till gruppens fall (del 1). En viktig tanke här är att ni verkligen använder litteraturen och diskuterar med varandra hur den kan förstås. Här har ni god hjälp av gruppdiskussionerna i Canvas. Med avstamp i ert fall skall ni i gruppen författa en fortsättning av er text som fördjupar, problematiserar och även föreslår lösningar på det ni uppmärksammat i ert fall. Som stöd i er text skall ni använda läroplanen och kurslitteraturen och belysa ert valda område utifrån flera av följande perspektiv: - Skolans/lärarens samhällsuppdrag - Genusperspektiv. - Media, informationsteknologi och nya virtuella gemenskaper. - Ungdomskultur - Interkulturalitet och globalisering Vad ni som lärare kan göra för att påverka elevens lärande i relation till ovanstående aspekter måste finnas med även i analysdelen. Analysen i steg 3 skall omfatta max 2000 ord. Använd APA som referenshanteringssystem och kom ihåg att stämma av med manualen. Beskrivningen av fallet och analysen, steg 1 och 3 (totalt max 3000 ord), skall lämnas in som en gruppuppgift i Canvas senast den 18/10. 8
STEG 4 Muntligt seminarium På närträff 2 skall gruppen presentera sitt arbete med hjälp av en Power Point (eller liknande). Varje grupp har 30 min till sitt arbete, 15 min till presentationen och 15 min till diskussion. Gruppen får återkoppling från seminarieledaren i samband med seminariet. Om arbetet inte är godkänt får gruppen fram till den 11/11 på sig att lämna in en ny version. För den som varit förhindrad att delta i den muntliga redovisningen ges ett nytt tillfälle i samband med närträff 3. Uppgiften inför det extra seminariet kommer att se delvis annorlunda ut. Den som inte deltagit i grupparbetet får ta igen det nästkommande termin. Uppgift 1B bedöms med U eller G. På hela uppgift 1 ges också ett individuellt betyg. För det krävs att man gjort uppgift 1A, sammanfattat litteraturen och skrivit reflektioner i Canvas (enligt instruktioner), deltagit i grupparbetet och varit delaktig på seminariet på ett godtagbart sätt. Uppgift 2 Perspektiv på kunskap (individuell uppgift - skriftligt och muntligt) Examinerade mål: 1. Redogöra för och problematisera olika förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande i skilda lärandemiljöer utifrån teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på kunskap och lärande, 6. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande med ett för sammanhanget funktionellt och adekvat språkbruk. Litteratur för denna uppgift: Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Liedman, S-E. (2017). Vad formar en människa? I U.P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (ss. 677-699). Stockholm: Natur & Kultur Nagel, J. (2014) Knowledge: a very short introduction. Oxford: Oxford University Press. Under två veckor skall ovanstående litteratur bearbetas och diskuteras i gruppdiskussioner i Canvas. Ni fortsätter att skriva där ni skrev för uppgift 1. Varje vecka ska du skriva en text på ca 300-500 ord utifrån den instruktion som ges. I din text ska du ange referenser på ett korrekt sätt enligt APA. Vecka 41 (8-14/10) Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 9
Liedman, S-E. (2017). Vad formar en människa? I U.P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (ss. 677-699). Stockholm: Natur & Kultur Din text i gruppdiskussionerna ska handla om hur Gustavsson ser på teoretisk samt praktisk kunskap och hur han behandlar begreppet praktisk klokhet. I de fall som Gustavsson stödjer sin begreppsbildning på klassiska filosofer bör denna koppling göras synlig. Begreppen bildning/utbildning i Liedmans text är centrala. Du ska också kommentera två andra studenters inlägg och beskriva på vilket sätt de bidragit till ökad förståelse eller insikt av innehållet i texten. Vecka 42 (15-21/10) Nagel, J. (2014) Knowledge: a very short introduction. Oxford: Oxford University Press. Du ska skriva en sammanfattning av det viktigaste författaren vill säga i de olika texterna (300-500). - Vad är budskapet i texten? - Vilka reflektioner gör du när du läser texten kopplat till dina tankar om skola och undervisning? Du ska också kommentera två andra studenters inlägg och beskriva på vilket sätt de bidragit till ökad förståelse eller insikt av innehållet i texterna. På närträff 2 hålls ett obligatoriskt seminarium kring de texter som behandlats i gruppdiskussionerna. OBS! Det krävs att du deltagit i gruppdiskussionerna (enligt instruktionerna) inom den angivna tiden (v. 41 och v. 42) för att få vara med på det muntliga seminariet under närträff 2. På det muntliga seminariet måste du vara beredd att delta i diskussioner och problematiseringar kring begreppet kunskap. Du ska också kunna referera till de olika författarna. Nedanstående ges som exempel på vad som kan komma att diskuteras: - "I riktlinjerna om skolans innehåll har frågan om utbildningens betydelse för medborgarskapet samt för deltagandet i ett demokratiskt samhälle och för utvecklandet av ett kritiskt tänkande sjunkit undan till förmån för rop efter mer kunskap i form av mätbara resultat som skall utvärderas i nationella prov och betyg, samt ordning och reda i skolan." - "Vissa människors kunskaper värderas mer än andras. Kunskap har i långa tider varit ett sätt att göra skillnad mellan människor." - Begreppen bildning/utbildning utifrån vad Liedman skriver - Begreppen teoretisk och praktisk kunskap och praktisk klokhet Om du är förhindrad att närvara på seminariet blir det ett nytt tillfälle i samband med närträff 3. 10
Uppgift 2 bedöms med U eller G. För G krävs att man genomfört gruppdiskussionerna och aktivt deltagit i det muntliga seminariet enligt instruktionerna och att man visat att man uppnått lärandemålen kopplade till uppgiften. Uppgift 3 Perspektiv på kunskap, lärande och uppväxtvillkor (individuell uppgift) Uppgiften består av två delar, 3A och 3B. Examinerade mål: 1. Redogöra för och problematisera olika förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande i skilda lärandemiljöer utifrån teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på kunskap och lärande, 2. redogöra för och problematisera hur barn och ungas utveckling och uppväxtvillkor påverkar elevers förutsättningar för lärande, 6. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande med ett för sammanhanget funktionellt och adekvat språkbruk. Följande litteratur ingår i uppgiften: Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lundgren, U.P, Säljö, R, Liberg, C. (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap. 7, 13, 14 och Epilog Vad formar en människa?) Nagel, J. (2014) Knowledge: a very short introduction. Oxford: Oxford University Press. Phillips, D.C. och Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur. Selander, S. (2008). Designs for learning: A theoretical perspective. Designs for Learning 1(1), 10-23. Sorbring, E., Andersson, Å. (Red.) (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber. Läroplaner 3A Begreppstest Uppgift 3A är ett test på begrepp som är centrala inom området kunskap, lärande, elevers utveckling och uppväxtvillkor. Det är av stor betydelse att man både som student och lärare har en god förståelse för de begrepp som förekommer i olika typer av litteratur och i samtal och diskussioner man för. Att ha ett gemensamt yrkesspråk är också något som utmärker en profession. Exempel på centrala begrepp är: behaviorism, formativ bedömning och multimodalt lärande. Testet kommer att vara i form av ett tidsbegränsat quiz med flervalsfrågor och ske via Canvas under närträff 2. Du behöver alltså ha med dig en dator/platta/telefon med uppkoppling. Den som inte blir godkänd vid första försöket får möjlighet att göra om testet vid närträff 3. Urvalet av frågor kommer att ske slumpvis och variera mellan de olika tillfällena. 11
3B Skrivuppgift Utgångspunkten i uppgiften är den föreställningskarta du gjorde vid kursstarten. Föreställningskartan ska ligga först i dokumentet, men texten i den räknas inte in i antalet ord som angetts för uppgiften. Föreställningskartan ska vara renskriven som en bild (word, Power Point eller annat) och begreppen, det du sa i samband med begreppen och kopplingar mellan begreppen ska framgå tydligt. I din text ska du behandla följande frågeställningar: Vilka föreställningar har du fått bekräftade/förstärkta under kursen om elevers förutsättningar för lärande och kunskapsbildning? I vilka avseenden har dina föreställningar om faktorer som möjliggör och hindrar lärande förändrats/utmanats under kursen? Vad har du eventuellt upptäckt saknades i din föreställningskarta utifrån vad kursen innehållit? Tänk på följande: - Att du visar att du nått de för uppgiften angivna målen: 1. Redogöra för och problematisera olika förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande i skilda lärandemiljöer utifrån teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på kunskap och lärande, 2. redogöra för och problematisera hur barn och ungas utveckling och uppväxtvillkor påverkar elevers förutsättningar för lärande, 6. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande med ett för sammanhanget funktionellt och adekvat språkbruk. - Att när du behandlar de två första målen refererar till den för uppgiften angivna litteraturen (se ovan) på ett sätt som visar att du är påläst och att du kan använda det som står på ett relevant sätt. - Tänk på att använda begrepp på ett korrekt sätt och att de definieras i texten. Den färdiga uppgiften lämnas in i Canvas senast den 4/11. Texten till 3B ska omfatta högst 5000 ord. Använd APA som referenshanteringssystem och kom ihåg att stämma av med manualen. Om texten inte är godkänd ska en ny version lämnas in i Canvas senast den 6/1 2019. Även den som inte gjort uppgiften tidigare kan lämna in den senast den 6/1 2019. Nästa tillfälle att lämna in uppgiften blir under kommande termin då kursen går nästa gång. Uppgift 3 bedöms individuellt med U, G eller VG. Uppgift 4 Specialpedagogik (individuell uppgift) Examinerat mål: 3. redogöra för och problematisera olika specialpedagogiska förhållningssätt till undervisning och lärande, 12
Litteratur Asp- Onsjö, L. (2017) Specialpedagogik i en skola för alla att arbeta med elever. I U.P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red) (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (ss. 395-410). Stockholm: Natur & Kultur Göransson, K. & Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från https://webbutiken.spsm.se/inkluderande-undervisning/ kap 3+4 (35s) Nilholm. C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven. Pedagogisk Forskning i Sverige. 10(2), 124-138. Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB (180s). Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Styrdokument för relevant verksamhet/ämne Uppgiften är i form av en tidsbegränsad hemtentamen som publiceras i Canvas den 9/1 2019 och ska lämnas in senast den 16/1 2019. Max antal ord 1500 Uppgift 4 bedöms individuellt med U, G eller VG. Om texten inte är godkänd ska en ny version lämnas in i Canvas den 3/3 2019. För den som inte lämnade in vid första examinationstillfället publiceras en ny uppgift den 25/2 2019 med inlämning senast den 3/3 2019. Nästa tillfälle att göra examinationsuppgiften blir under kommande termin då kursen går nästa gång. Didaktiska examinationsuppgifter. Se bilaga i respektive grupputrymme. Examinerade mål: 4. redogöra för och problematisera hur perspektiv på kunskap och lärande påverkar utformningen av undervisningen i det egna ämnet/yrkesämnet, 5. använda samt problematisera och värdera användning av digitala lärresurser Uppgifterna varierar beroende på studentens inriktning och finns därför i grupputrymmet för dina respektive ämnen/ditt yrkesämne i Canvas. De examineras genom skriftliga rapporter som lämnas in till respektive didaktiker och vid muntliga seminarier på närträffarna. Alla studenter deltar i två didaktiska grupper, där varje ämne motsvarar 3 hp. 13
Didaktiken bedöms individuellt med VG, G eller U i respektive ämne. 5 Bedömning Examinationen skall ses som ett tillfälle att bedöma om målen för kursen har uppnåtts. Lärare bedömer i allmänhet inlämnade uppgifter inom tre veckor. Det åligger dig som student att bevaka när omtenta eller omseminarium sker. Det är också ditt ansvar att meddela kursledaren ditt deltagande. 5.1 Betygssättning Betyg registreras vid tre tillfällen efter att olika lärandemål examinerats klart och på hel kurs. Lärandemål 1, 2 och 6 = 7,5 hp Lärandemål 3 = 1,5 hp Lärandemål 4 och 5 = 6 hp Kursen bedöms genom en samlad bedömning utifrån kursmålen med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Generella betygskriterier framgår nedan. Om inte alla uppgifter är klara sätts betyget U. Ytterligare rapporteringar av betyg sker i samband med nästföljande examinationstillfällen och extra seminarier. Inga betyg rapporteras in efter enskilda uppgifter eller för enskilda studenter. 5.2 Betygskriterier Kriterier för Godkänt betyg: - examinerande moment är utförda enligt instruktioner och visar att man uppnått kursens mål. Kriterier för Väl godkänt betyg: Samma som ovan samt: - Att studenten visar en djupare förståelse av uppgiftens innehåll genom att med ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt gå bakom det självklara och uppmärksamma komplicerade sammanhang. 5.3 Fusk och plagiat Under mappen allmän information finns information om fusk och plagiat, som du som student har skyldighet att känna till. Det finns också information på universitetets hemsida på länken: https://www.kau.se/student/ar-student/mina-studier/anmalan/tentamen/fusk-och-plagiat 5.4 Omregistrering Om du inte fullföljer kursen den termin du är förstagångsregistrerad och sedan vill ta igen moment du inte gjort måste du omregistrera dig på kursen en senare termin. Tänk då på att resurser är tilldelade en student den termin studenten är förstagångsregistrerad på en kurs. Det innebär att en student som blir 14
omregistrerad på kursen en senare termin, eller kompletterar tidigare uppgifter, inte kan räkna med att få återkoppling på uppgifter på samma sätt. 6 Momentschema För att få en helhetsbild av terminen, kan du här själv fylla i aktuell information för dina resp. ämnesdidaktikgrupper. Allmän del Yrkesdidaktik Yrkesämnesdidaktik v. 35 Inläsning av litteratur Inlämning uppgift 1A 2/9 v.36 Närträff 1 5-6/9 v.37 Gruppdiskussioner i Canvas uppgift 1 v.38 Gruppdiskussioner i Canvas uppgift 1 Inspelad föreläsning Teorier i vardagspraktiken Inspelad föreläsning Perspektiv på lärande v.39 Gruppdiskussioner i Canvas uppgift 1 v.40 Inspelad föreläsning Vuxnas lärande Grupparbete Fallstudie v.41 Gruppdiskussioner i Canvas uppgift 2 Grupparbete Fallstudie v.42 Inlämning av Uppgift 1B 18/10 Gruppdiskussioner i Canvas uppgift 2 15
v.43 Närträff 2 25-26/10 - Seminarium Fallstudie Uppgift 1 - Seminarium Perspektiv på kunskap Uppgift 2 - Uppgift 3A Quiz v.44 v.45 Inlämning av uppgift 3B 4/11 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 Närträff 3 18-19/12 v.52 v.1 Inlämning spec.ped. 16/1 v.2 v.3 7 Lärare och administration Kursledare Examinator Kursadministratör Programledare Projektledare (vik) Elisabet Olsson elisabet.olsson@kau.se Jan Axelsson jan.axelsson@kau.se YRK2/VAL2 Annelie Andersén anneli.andersen@kau.se KPU2/VAL2 Maria Petersson maria.petersson@kau.se KPU, YRK Erika Öjergård, erika.ojergard@kau.se 054-700 16 08, rum 3C403 VAL Eva Asperen, eva.asperen@kau.se 054-700 1799, rum 3C422B YRK Anita Ward anita.ward@kau.se KPU Elisabet Olsson elisabet.olsson@kau.se VAL Marlene Sohl marlene.sohl@kau.se 16