ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER
2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering, rån av en mobiteefon på nattbussen, misshande i en park eer en stöd i en butik. Gemensamt för aa dessa brott är att de drabbar gemene man, de är instegsbrott mot grövre kriminaitet och de tas inte på tiräckigt stort avar av poitiker och rättsväsende. Svensk Hande har ett anta försag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhäe där även små brott tas på avar. Utgångspunkten är brott som drabbar handen (med huvudfokus på stödbrott), men åtgärderna är effektiva mot ett stort anta brott som drabbar medborgarna i det dagiga ivet. Varje år stjäs det för sex mijarder kronor i svenska butiker. Var 15:e sekund stjäs det något i en butik, på ett år handar det om 2 000 000 stöder och snatterier. Förusterna motsvarar ökade kostnader på ca 1 300 kronor för ett normat svenskt hushå årigen. Sverige har fest anmäda stöder per invånare i hea EU, 166 % fer stöder än genomsnittet i EU (samt fest anmäda misshandesfa, vådtäkter samt fa av sexuet våd). Antaet anmäda vådsbrott per invånare i Sverige har ökat med 236 % sedan 1975. Vådsbrott per 100 000 invånare 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
3 Anmäda brott per 100 000 invånare, 2000-2014 16 000 15 000 14 000 13 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 Sverige Norge 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sedan år 2000 har antaet anmäda brott i Norge minskat med 24 %. Under samma period har anmäda brott i Sverige ökat med 9 %. I Sverige finns det cirka 2 poiser på 1 000 invånare viket pacerar Sverige band de tre änder i EU som har minst anta poiser per invånare. I EU är snittet ca 3,5 poiser per 1 000 invånare. Poisen har minskat sitt brottsförebyggande arbete mot stöder i butik med 40 % från ett redan ågt utgångsäge. I praktiken är antaet timmar som poisen agerar synigt på gator och torg närmast obefintiga. Sedan 1965 har synig yttre pois minskat med 54 %, befokningen i Sverige ökat med ca 40 % och poisanmäningarna ökat med drygt 400 %. Svenska domstoar envisas med att döma tjuvar ti böter trots att de saknar inkomst och har mängder av obetada böter sedan tidigare. 8 av 10 dömda butikstjuvar betaar adrig sina böter. Tjuvar som saknar hemvist i Sverige får ofta ett strafföreäggande och säpps på fri fot. Vid kontro av ett sumpvist urva var det ingen som hade betaat sin skud. 14 000 personer i Sverige har just nu tre eer fer böter som förfait ti betaning. Kronofogden har att driva in nära 500 mijoner kronor i obetada bötesskuder. År 2015 avskrevs böter för hea 70 mijoner kronor.
4 SVENSK HANDEL HAR FÖLJANDE KRAV OCH FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGAR: Notoerans mot vardagsbrott Sverige har fest anmäda stöder per invånare i hea EU (samt fest anmäda misshandesfa, vådtäkter samt fa av sexuet våd). a. Vardagsbrotten i aa dess former måste tas på större avar hos pois, åkagare och i Sveriges domstoar. b. Poisen måste utreda de brott som är rimiga att kara upp. 1 c. Poisen måste arbeta för att aa brott ska poisanmäas och därmed suta uppmana brottsoffer att inte anmäa den brottsighet de utsatts för. 2 Fer syniga poiser på gator och torg Sverige igger i botten band EUs änder vad gäer antaet poiser per invånare, samtidigt som den fria rörigheten gör Sverige ti en at mer integrerad de av EU. Sverige behöver fer poiser för att kunna hantera dagens situation. a. Sverige behöver 10 000 nya poiser fram ti 2022. Det innebär en årig rekrytering av drygt 1 600 poiser, viket är nödvändigt för att kompensera för naturiga avgångar, brottsutvecking och befokningsökning. Detta ger en tota av 24 000 poiser år 2022, (motsvarande det anta poiser per capita som besutades år 2010.) Utöver detta måste civianstäda rekryteras så att poisen hinner utföra poisiära kärnuppgifter. b. Poisens förebyggande arbete måste öka i form av fer syniga poiser på gator och torg. 3 Effektivisera hanteringen av stödbrott i butik För stödbrott där den misstänkte kan identifieras, brottet erkänns och händesen i övrigt inte kräver poisiär närvaro bör hanterandet förenkas så att poisens resurser kan äggas på andra mer kvaificerade jobb. a. Enka stödbrott i butik bör kunna hanteras utan fysisk närvaro av pois. Väktare och handare ska ges förtroende att kunna identifiera en gärningsperson och poisen ska kunna genomföra förhör av den misstänkte på distans. Den så kaade Snattofonen, genom viken poisen håer förhör med misstänkta butikstjuvar, ska återinföras över hea andet. Lösningen bör bygga på tigängig teknik, ti exempe mobiteefon med ämpig mjukvara, som möjiggör för poisen att håa förhör via videoänk. Poisen ska ansvara för att atid ha en speciautbidad stödutredare tigängig via teefon/ video. b. Tiden mean brottsig gärning, rättegång och avtjänande av straff måste kortas betydigt. För brott med insag av våd ska gärningspersonen inte säppas på fri fot innan straffet är avtjänat.
5 4 Avskaffa straffrabatten för återfasförbrytare Straffrabatten gynnar personer som begår många brott. Den underminerar förtroendet för rättsväsendet och uppmuntrar gärningspersoner att håa sig undan rättegång och begå fer brott. a. Att begå många brott är värre än att begå få. Svenska domstoar måste suta ge rabatt ti de som systematiskt begår vardagsbrott. b. Systematisk brottsighet, exempevis om en person begår många iknande brott, ska ses som försvårande och ge ängre och/eer hårdare straff. Kronofogden. Börja med de drygt 500 individer som har 10 eer fer oregerade bötesskuder. Utdöm inte böter för gärningspersoner som inte kan/vi betaa sina skuder. Använd fängese som påföjd för dem som redan har två eer fer oregerade bötesskuder. Kompettera befintig agstiftning med en aternativ omvandingspåföjd, bötestjänst. Låt den skydige arbeta av sin skud ti samhäet. b. Poisen bör få ett tydigare uppdrag att ta brottsverktyg i besag och förverka egendom och annat av värde som misstänkt har i sin ägo. 5 Svensk Hande kräver påföjder som är anpassade efter gärningspersonens vija och förmåga att göra rätt för sig Idag döms nästan aa tjuvar ti böter för stöd i butik. Detta trots att många av dem varken har förmåga eer intresse av att göra rätt för sig. Det är viktigt att det straff en gärningsperson riskerar är tiräckigt avskräckande för att avstå från sin brottsighet. Bötesstraff med tihörande notering i beastningsregistret är enbart avskräckande för agydiga medborgare utan krimine historik. För yrkes- och ivsstiskriminea krävs andra påföjder. a. Obetada böter bör omvandas ti fängese at. bötestjänst. Använd redan befintig agstiftning för att omvanda obetada böter ti fängese för de ca 14 000 personer som har tre (3) eer fer oregerade bötesskuder hos 6 Identifiera och agför brottsingar utan hemvist i Sverige En stor de av dem som begår brott i butik är hitresande brottsingar utan fast adress i Sverige. De är ofta svåra att identifiera viket tar stora poisiära resurser i anspråk. Hittis har åkagarna ti stor de använt möjigheten att utdea strafföreägganden för dessa, vä medvetna om svårigheten att någonsin kunna driva in skuderna efteråt. Föga överraskande är det mycket få av dessa individer som betaat sina böter. a. Individer som begår brott ska dömas ti annan påföjd än böter om det finns stor risk för att böter förbir obetada och/eer där det bir svårt att driva in obtada skuder. Aternativt ska värdeföremå tas i besag minst motsvarande det utdömda bötesbeoppet.
6 7 Beivra häeri för att komma åt organiserade stöder För professionea stödigor utgör häerinätverken en centra de av ogistiken kring stöder i butik. Genom att angripa dem som handar med eer hanterar stuna produkter kan rättsväsendet kraftigt försvåra för dem som stjä i butik på ett organiserat sätt. För att kampen ska bi effektiv bör även privata aktörer ges möjighet att arbeta mot häeriet. a. Privata bevakningsföretag ska ges rätt att föja efter personer som stuit för att kunna spåra varornas väg från butik ti häare. b. Det krävs ett tydigare poisiärt arbete mot aktörer som befattar sig med stuna varor. patsen. Person som vägrar ämna friviigt ska kunna dömas för oaga intrång. b. Respektive kommun bör i sina okaa ordningsföreskrifter införa tiståndspikt på verksamhet som bedrivs inom fem meter från butikernas entréer. Denna tiståndspikt ska omfatta försäjning, musicerande, tiggeri, samt iknande verksamhet som hindrar eer stör besökare och därigenom minskar tigängigheten ti butiken. c. En person som döms för upprepade brott mot butik ska av domsto kunna åäggas kontaktförbud avseende butiken och dess närområde. Exempevis ska en individ som upprepat trakasserar och misshandar personaen kunna förbjudas att besöka aktue butik under en begränsad tidsperiod. c. Butiker och restauranger som säjer stödgods samt transporter av stuna varor ut ur andet bör prioriteras i det poisiära arbetet mot häeribrott. 8 Butiken ska vara en fredad zon En butik är uppåten för hande. Handaren har rätt att avvisa dem som inte handar eer ägnar sig åt handesreaterad verksamhet. Exempe på icke acceptabe verksamhet i butiksmijö kan vara musicerande, insaming av pengar, tiggeri, egen försäjning samt stödförberedande verksamhet. a. Personer som inte åtyder anvisningen (exempevis genom att vägra ämna okaen eer upphöra med den icke tiåtna verksamheten) ska anses störa mot amän ordning och ska kunna avägsnas från
Besök gärna Svensk Handes Säkerhetscenter på svenskhande.se/sakerhetscenter 7
Kontakta oss 010-47 18 500 info@svenskhande.se svenskhande.se