Enkät till gymnasialstadiets studerande om de tekniska programmen vid Högskolan på Åland oktober-november 2004
Elektroteknik
Program: Elektroteknik Ålands lyceum, Student-, Gymnasielinjen, klass 3, n=34 1. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom elektroteknik vid Högskolan på Åland Inriktningen fartygsautomation (elmästarutbildning) Inriktningen automationsteknik JA 0 st NEJ 31 st VET EJ 3 st JA 0 st NEJ 32 st VET EJ 0 st Varför/Varför inte? (antal svar) Vill inte bli på Åland 6 Har andra planer 2 I så fall fartygs 1 Saknar intresse 23 Har högre ambitioner 1 Synen stoppar sjöjobb 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Inte så jobbigt som universitet 1 Håller god klass 1 Komplicerade 2 Positiv, bra utbildning 2 Saknar uppfattning 14 Högskolan håller hög klass trots att den 1 är liten Man skickas till olika platser hela tiden 1 Mycket matematik ock fysik 1 Ointressanta / tråkiga 3 Kanske lite låg kvalitet 2 Säkert helt ok 2 Inte bra 1 Tråkiga och sämre än svenska 1 Slappa 1 Flummiga, rörigt 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: Skolan 2 Bekanta 1 Infotillfällen 6 Vet ej 6 Tidningar 1 Internet 1 Egen uppfattning 3 HÅ studerande 1 Fördomar 1 Rykten 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Elektroteknik Ålands lyceum, Student-, Gymnasielinjen, klass 3, n=34 2. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som elmästare JA 1 st, NEJ 31 st, VET EJ 2 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Fartyg intresserar mig 1 NEJ Saknar intresse 21 Inte tänkt på det 1 Har högre ambitioner 1 Långtråkigt 1 Vill inte jobba på sjön 3 VET EJ Har andra planer / intressen 2 Kanske 1 Min uppfattning om elmästaryrket är följande: Saknar uppfattning 1 11 Koppla elgrejer / skruva 1 1 Svårt / komplicerat 1 1 Bra 3 Unik utbildning som ger bra grund 1 Inget för mig 6 Bra att de finns 1 Ganska bra lön men inte mycket motion 1 Tråkigt 3 Som vilket annat yrke som helst 1 Lågavlönat och praktiskt 1 Elektrikerliknande 1 Min uppfattning om elmästaryrket har jag fått från: Vet ej 1 11 Bekanta 1 1 Pojkvän 1 Information i skolan 1 Egen uppfattning 5 Elmästare 1 Studiehandledare 1 Pappa 1 Namnet 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Elektroteknik Ålands sjömansskola, Fartygselektriker, klass 2,3, n=14 1. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom elektroteknik vid Högskolan på Åland (ringa in) Inriktningen fartygsautomation (elmästarutbildning) Inriktningen automationsteknik JA 8 st NEJ 4 st VET EJ 2 st JA 4 st NEJ 4 st VET EJ 1 st Varför/Varför inte? (antal svar) Har andra planer 1 Vill ej arbeta på sjön. Aut ok 1 Skolans rykte inte positivt 1 Om jag tröttnar på att vara elektriker 1 Måste se hur arbetet går i framtiden 1 Vill eventuellt bli elmästare 1 Vill få högre utbildning 3 Har intresse 2 Vill eventuellt bli styrman 1 Vill kanske nångång i framtiden 1 Få bättre jobb och bättre lön 1 Tycker inte om skolor 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Hört att många hoppat av 1 Vet inte mycket, men av vänner som gått 1 där har jag fått lite dålig uppfattning Måste läsa mera än i ÅSSK 1 Jobbigt / svårt 6 Vet inte mycket men säkert ok 1 Mycket teori / matte 2 Intressant men tungt 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: HÅ studerande 6 Egen erfarenhet 2 Besök 1 Lärare 1 Studieguide 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Elektroteknik Ålands sjömansskola, Fartygselektriker, klass 2,3, n=14 2. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som elmästare JA 8 st, NEJ 2 st, VET EJ 4 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Bättre jobb / lön 4 Intressant 2 Okej 1 Det utbildar jag mig till 1 NEJ Inget behov, vill vara elektriker 1 Sjön inte min grej 1 VET EJ Blir kanske inte på sjön 1 För mycket ansvar 1 Min uppfattning om elmästaryrket är följande: Ge order åt elektrikerna och själv göra 1 det roliga och tjäna mera pengar Saknar uppfattning 1 1 Stort ansvar och skall kunna mycket 2 Bra jobb 5 1 Jobba vid behov annars bara finnas 1 tillhands Skall kunna mycket el 1 Min uppfattning om elmästaryrket har jag fått från: Arbete / praktik 1 1 Pappa / bror 1 Elmästare 2 Vet ej 1 Eget antagande 1 Lärare 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Elektroteknik Ålands yrkesskola, El- och datateknik, klass 3, n=18 1. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom elektroteknik vid Högskolan på Åland Inriktningen fartygsautomation (elmästarutbildning) Inriktningen automationsteknik JA 7 st NEJ 9 st VET EJ 2 st JA 1 st NEJ 13 st VET EJ 3 st Varför/Varför inte? (antal svar) Saknar intresse 6 Vill till Sverige 1 Därför 1 Bra lön / utbildning 1 Bra arbete 2 Skoltrött 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Saknar uppfattning 8 Tidskrävande / svåra 5 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: Vet ej 4 Tidigare skolor 1 Bekanta 1 HÅ studerande 3 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Elektroteknik Ålands yrkesskola, El- och datateknik, klass 3, n=18 2. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som elmästare JA 6 st, NEJ 9 st, VET EJ 3 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Bra löner / villkor 2 Intressant 1 Ansvar 1 Roligt 1 NEJ Saknar intresse 4 Sjön suger / vill inte 3 Därför inte 1 Min uppfattning om elmästaryrket är följande: Saknar uppfattning 3 OK / bra 2 2 Tråkigt 2 Jobbigt 1 Bra lön och slappt 1 Intressant 1 Bra lön 1 Ansvar 1 Min uppfattning om elmästaryrket har jag fått från: Skolor 1 1 Arbetskamrater 1 Rederiet 1 Lärare 1 Bekanta 1 Vet ej 1 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Informationsteknik
Program: Informationsteknik Ålands lyceum, Student- och Gymnasielinjen, klass 3, n=32 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta som programutvecklare JA 7 st, NEJ 18 st, VET EJ 7 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Varför inte 3 Intresserad 4 NEJ För lite lön 1 Saknar intresse/kunskap 8 För mycket stillasittande 4 Vet ej 2 Ej kul, tråkigt 2 Saknar den kreativa ådran som behövs 1 Passar inte mig 1 Min uppfattning om programutvecklingsyrket är följande: Suger fett 1 Ingen framtid 1 Sitta vid datorn 1 3 1 Tjänar bra 1 Inget intresse 2 1 Ingen uppfattning 1 5 3 Tråkigt 2 Rätt kul 1 Trevlig arbetsmiljö 1 Komplicerat 2 Stressigt 1 Utmanande 1 Finns mycket jobb 1 Enformigt 1 Viktigt arbete 1 Min uppfattning om programutvecklingsyrket har jag fått från: Bekanta 2 2 Media 2 3 Vet ej 1 5 2 Egen uppfattning 4 Ålands lyceum 1 Samhället 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Informationsteknik Ålands lyceum, Student- och Gymnasielinjen, klass 3, n=32 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till systemvetare inom informationsteknik vid Högskolan på Åland JA 1 st, NEJ 27 st, VET EJ 4 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Varför inte 1 NEJ Saknar intresse 14 Vill bort från Åland 5 För låg standard på HÅ 1 Inget för mig 2 För dåliga kontakter 1 Tråkigt 1 Har med datorer att göra 1 VET EJ Vet inte 2 Vill studera i Sverige 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Mera krävande 1 1 Lågkvalitativa, medelmåttliga 3 1 Saknar uppfattning 1 10 Inte högskola utan yrkeshögskola 1 Skulle aldrig söka dit 1 Tråkigt 2 Dålig planering 1 Säkert bra 5 Mera självstudier, vuxenstudier 1 Bra grund för fortsatt utbildning 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: Internet 1 HÅ Studerande 1 1 Vet ej 1 6 Bekanta, allmänheten 6 Media 3 Egen uppfattning 3 Skolan, studiehandledare 3 HÅ 1 Kurskataloger 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Informationsteknik Ålands yrkesskola, El- och datateknik, Media och kommunikation, klass 3, n=23 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta som programutvecklare JA 9 st, NEJ 10 st, VET EJ 4 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Intressant 1 Därför 3 Varför inte 1 NEJ Saknar intresse 8 Jobbigt 1 Design är min grej 1 Min uppfattning om programutvecklingsyrket är följande: Ingen uppfattning 3 2 Bra betalt 1 1 Helt ok 1 Roligt 1 Tråkigt 3 1 Intressant 1 Stillasittande 1 Geek 1 Svårt 2 Bra yrke 1 Min uppfattning om programutvecklingsyrket har jag fått från: Ålands yrkesskola 5 2 Vet ej 1 2 1 Tidigare skolor 1 Egen erfarenhet 1 1 1 Praktik 1 Fördomar 1 TV 1 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Informationsteknik Ålands yrkesskola, El- och datateknik, Media och kommunikation, klass 3, n=23 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till systemvetare inom informationsteknik vid Högskolan på Åland JA 8 st, NEJ 12 st, VET EJ 3 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Nära hem 1 Intressant 3 Ett jobb 1 För att lära mera 1 NEJ Har andra planer 1 För dålig skola 1 Saknar intresse 9 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Hård 1 Saknar uppfattning 4 4 2 Ingen kommentar 1 Inte så värst 1 Kul och bra, ok 1 3 Inte ämnen i högskoleklass 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: Studerande 1 Olika 1 Vet ej 5 3 Ålands yrkesskola 1 Tidigare skolor 1 Kamrater 1 Släkting 1 Medier 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Maskinteknik
Program: Maskinteknik Ålands lyceum, Student- och Gymnasielinjen, klass 3, n=46 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som maskinbefäl JA 6 st, NEJ 34 st, VET EJ 6 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Bra/intressant jobb 3 Bra betalt 1 NEJ Dålig arbetsmiljö, bullrigt 1 Saknar intresse/oteknisk 22 Absurd tanke 1 Har andra planer 5 Vill inte jobba på sjön 2 Slavgöra 1 Blir sjösjuk 1 VET EJ Har inte tänkt på det 1 Satsar inte på det 1 Intresserad av människor 1 Inte för mig 1 Min uppfattning om maskinbefälsyrket (maskinmästare) är följande: Omfattande 1 Saknar uppfattning 10 2 Bra betalt 3 1 Bullrigt, oljigt 1 1 1 God/kul/soft/ok 3 4 Se till att allt funkar/ansvar 1 1 Tungt jobb 1 2 Jobbar på båt/i maskin 2 Ointressant 1 Dricka kaffe 1 Pappersarbete 1 Gilla att mecka 1 Bör vara kompetent 1 Värdelöst 1 Min uppfattning om yrket har jag fått från: HÅ 2 1 Vet ej 2 2 Studiebesök 2 1 Pappa 2 1 Internet 1 Ålands sjömansskola 1 Vänner, bekanta 1 2 1 Egen uppfattning 1 1 Rederiet 1 Då jag åkt båt 1 Maskinbefäl 3 Media,TV 3 Högstadier studiehandledare 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Maskinteknik Ålands lyceum, Student- och Gymnasielinjen, klass 3, n=46 Befälsstuderande 1 Har inte fått info 1 Skolor 1 Infotidningar 1 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom maskinteknik vid Högskolan på Åland (maskinbefäls/maskinmästarutbildning) JA 2 st, NEJ 35 st, VET EJ 9 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Kul 1 Mera teknik 1 NEJ Har andra planer 4 Saknar intresse 24 Vill utomlands 4 Tråkiga studier 1 Vill inte bli maskinmästare 1 Oteknisk 1 Blir sjösjuk 1 VET EJ Inte tänkt på det 1 Inte min grej 2 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Trevliga, bra uppfattning, ok 1 8 3 Saknar uppfattning 18 2 Jobbigt 1 1 Mystiska 1 För liten skola 1 Hyfsat krävande 1 Vill bort 2 För låg standard 1 Lätta 1 Dåliga 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: HÅ studerande 2 1 Kompisar 3 2 Vet ej 11 1 Föreläsning, infotillfälle 2 1 Internet 1 Egen uppfattning 1 Tidningar, media 3 Pappa, anhöriga 2 Studiehandledare 1 Broschyr 1 Olika skolor 1 Högt uppsatta källor 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Maskinteknik Ålands sjömansskola, Däcks- och maskinreparatör, klass 2,3, n=26 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som maskinbefäl JA 14 st, NEJ 10 st, VET EJ 2 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Bra yrke 4 Har intresse 9 NEJ Dålig arbetsmiljö 2 Saknar intresse 1 Vill vara på däck 6 VET EJ Vet ej 1 För mycket teori 1 Min uppfattning om maskinbefälsyrket (maskinmästare) är följande: Praktiskt yrke 2 Bra villkor / finns mycket jobb 3 2 Bra yrke 4 2 Svår utbildning 1 Stort ansvar 2 Mycket pappersarbete 1 Ointressant / ej roligt 2 Arbetsamt 1 Lätt, pappersarbete 1 Min uppfattning om yrket har jag fått från: Föräldrar 1 Praktik / arbete 7 6 1 Maskinister / vänner 2 2 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Maskinteknik Ålands sjömansskola, Däcks- och maskinreparatör, klass 2,3, n=26 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom maskinteknik vid Högskolan på Åland (maskinbefäls/maskinmästarutbildning) JA 7 st, NEJ 14 st, VET EJ 5 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Bra skola 1 Närmaste skolan 1 Har intresse 1 För att få bra arbete 3 NEJ För svårt / för lång utbildning 3 Vill läsa annanstans 1 Skoltrött 1 Saknar intresse 3 Vill vara på däck 4 VET EJ Skoltrötthet och för svårt 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: För lätt ma, fy på ÅSSK 1 Svåra men bra 2 Svåra / jobbiga / långa / svår ma, fy 5 10 3 Bra undervisning 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: HÅ studerande 5 6 2 Skolan 1 Bekanta 1 3 1 Internet 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Maskinteknik Ålands yrkesskola, Verkstads- och produktionsteknik, Fordons- och transportteknik, klass 3, n=8 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som maskinbefäl JA 3 st, NEJ 3 st, VET EJ 2 st Varför/Varför inte? (antal svar) JA Vill bo i skärgården 1 Bra lön 1 NEJ Bullrigt 1 Saknar intresse 1 Min uppfattning om maskinbefälsyrket (maskinmästare) är följande: Intressant 1 Ingen uppfattning 1 Bra yrke 1 Slött 1 Min uppfattning om yrket har jag fått från: Föräldrar 1 Arbete 1 Maskinister 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Program: Maskinteknik Ålands yrkesskola, Verkstads- och produktionsteknik, Fordons- och transportteknik, klass 3, n=8 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom maskinteknik vid Högskolan på Åland (maskinbefäls/maskinmästarutbildning) JA 1 st, NEJ 3 st, VET EJ 4 st Varför/Varför inte? (antal svar) NEJ Dålig utbildning 1 Vill jobba 2 VET EJ Vill jobba 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Svåra, jobbiga 1 Inte intressanta 1 Saknar uppfattning 1 1 Slött 1 Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: Föräldrar 1 1 Bekanta 1 Vet ej 1 Högskolan på Åland Enkät till gymnasialstadiets studerande, oktober-november 2004
Frågeformulär
Inom Högskolan på Åland är vi intresserade av din inställning till studier till ingenjör inom elektroteknik och eventuellt framtida arbete till sjöss på fartyg som elmästare. Inom elektroteknik kan man välja mellan två inriktningar: Den ena inriktningen är fartygsautomation som är anpassad för jobb till sjöss (elmästarutbildning) och den andra inriktningen är automationsteknik för jobb med el- och automationssystem iland. Vi ber dig därför att besvara nedanstående frågor. 1. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom elektroteknik vid Högskolan på Åland (ringa in) Inriktningen fartygsautomation (elmästarutbildning) Inriktningen automationsteknik Varför/Varför inte? Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: (strecka under den viktigaste informationskällan om du anger flera) 2. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som elmästare Varför/Varför inte? Min uppfattning om elmästaryrket är följande: Min uppfattning om elmästaryrket har jag fått från: (strecka under den viktigaste informationskällan om du anger flera) Min skola Linje/program Klass Tack för din medverkan!
Inom Högskolan på Åland är vi intresserade av din inställning till studier inom informationsteknik till systemvetare och eventuellt framtida arbete som programutvecklare. Vi ber dig därför att besvara nedanstående frågor. 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta som programutvecklare (ringa in) Varför/Varför inte? Min uppfattning om programutvecklingsyrket är följande: Min uppfattning om programutvecklingsyrket har jag fått från: (strecka under den viktigaste informationskällan om du anger flera) 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till systemvetare inom informationsteknik vid Högskolan på Åland Varför/Varför inte? Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: (strecka under den viktigaste informationskällan om du anger flera) Min skola Linje/program Klass Tack för din medverkan!
Inom Högskolan på Åland är vi intresserade av din inställning till studier inom maskinteknik till ingenjör och eventuellt framtida arbete till sjöss på fartyg som maskinbefäl (maskinmästare). Vi ber dig därför att besvara nedanstående frågor. 1. Jag kan tänka mig att i framtiden arbeta på fartyg som maskinbefäl (ringa in) Varför/Varför inte? Min uppfattning om maskinbefälsyrket (maskinmästare) är följande: Min uppfattning om yrket har jag fått från: (strecka under den viktigaste informationskällan om du anger flera) 2. Jag kan tänka mig att i framtiden studera till ingenjör inom maskinteknik vid Högskolan på Åland (maskinbefäls/maskinmästarutbildning) Varför/Varför inte? Min uppfattning om studierna vid högskolan är följande: Min uppfattning om studierna vid högskolan har jag fått från: (strecka under den viktigaste informationskällan om du anger flera) Min skola Linje/program Klass Tack för din medverkan!
SAMMANSTÄLLNING Bästa studerande Vi försöker utreda hotell och restaurangserviceprogrammets (hädanefter hotrest) studerandes intresse för att skapa en större gemenskap med de övriga högskoleprogrammen. Vi vill gärna också få idéer på hur detta kunde förverkligas om ni anser att detta är något vi bör jobba vidare med. Besvara frågorna nedan och skriv egna kommentarer som vi gärna tar del av. Hälsningar hotrest-kollegiet Tycker Du att hotreststuderande är utanför högskolegemenskapen eller på en öde ö? JA 14 NEJ 8 Kommentarer: - Långt borta från de andra - ingen kontakt - dålig info Tycker Du att det är önskvärt att hotrestprogrammet skulle samarbeta mera med de övriga programmen? JA 17 NEJ 5 Kommentarer: - Skulle vara kul att lära känna de andra Tycker Du att fler kurser borde vara gemensamma med högskolans övriga studerande? JA 10 NEJ 12 Kommentarer: - Hur ordna det om man ej har bil - Krångligt att byta plats hela tiden, då skulle man få mera kontakt med andra studerande - Språken fungerar inte, hela klassen måste välja samma språk för att de skall få starta - Att springa runt halva Åland är ingen hit - Kommer ihåg presentationstekniken tillsammans med FEK, perfekt sätt att få lära känna dem,
Tycker Du att det skulle vara bra om fler av våra egna teorikurser skulle hållas vid någon av högskolans egna byggnader? JA 2 NEJ 20 Kommentarer: - Risk för stress, hur ordna transporten om man ej har bil - Andra bör då också komma hit, lättare att flytta på en lärare än 10 studerande Finns det något samhörighetsproblem? JA 11 NEJ 11 Om ja, hur skulle Du lösa problemet? Inte inom programmet men ja inom högskolan Tycker Du att det fungerar bra som det är nu? JA 18 NEJ 4 Kommentarer: - Det behövs mera organisering beträffande enkla kansliuppg. som ringtider, utg. av studiekorten etc. - Information om vem man skall kontakta beträffande specifika uppgifter - Bekvämt men... Tycker Du att SKÅHLA kunde bidra till att öka samhörigheten? JA 22 NEJ 0 Kommentarer:
Plats för allmänna kommentarer:
PROGRAMMET FÖR HOTELL- OCH RESTAURANGSERVICE STRATEGIDOKUMENT 2005-2010 Godkänd av styrelsen för Högskolan på Åland den xx.12.2004
INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 PROGRAMMETS MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNINGAR 4 NULÄGESANALYS 5 TAKTIK 6 KONKLUSION 1
1. INLEDNING Programmet för hotell- och restaurangservice har sin begynnelse i Ålands hotell- och restaurangskolas s.k. restaurangadministrationsprogram som delvis var ett samarbete med Svenska Handelshögskolan i Vasa. Efter att Ålands yrkeshögskola inledde sin försöksverksamhet döptes programmet om till programmet för hotell- och restaurangservice, som den än heter idag. Nu har programmet lösgjort sig från Ålands hotell- och restaurangskola och utgör en del av Högskolan på Ålands yrkeshögskoleutbildningar. Programmet för hotell- och restaurangservice är en 160 studieveckors (sv) utbildning med två inriktningsalternativ, gastronomi eller hotell och turism. Inriktningsstudierna utgör 16 sv av utbildningen. Praktikåret tillsammans med förmanspraktiken utgör 40 sv av utbildningen. Titeln som studerande erhåller efter avklarade studier och examen är hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningen har ett gott renommé och är känd som en utbildning av hög kvalitet som lockar studerande från såväl Åland som Finland och Sverige. Programmet har fram till september 2004 utexaminerat 44 studerande sedan 2001 då första examina utdelades. Vid uppföljningar har det funnits att dessa har varit framgångsrika på arbetsmarknaden samt att flertalet studerande valt att fortskrida sina karriärer inom det åländska näringslivet och den åländska offentliga sektorn. Turismen utgör över en tredjedel av den åländska bruttonationalprodukten om sjöfarten inräknas. Om man enbart räknar den landbaserade turismen är andelen ca 5-6%. Turismen är således Ålands enskilt viktigaste näring, och därmed viktig att upprätthålla. Landskapet Åland har därför utarbetat ett turismstrategidokument för 2003-2010 som vägledning för hur Åland skall nå fortsatt konkurrenskraft i den allt hårdare konkurrensen mellan närliggande regioner. Programmet för hotell- och restaurangservice är en aktiv aktör i turismstrategin, inte bara som producent av yrkeskunniga studerande, utan även som en resurs och katalysator för turismnäringen genom fortbildning och tillämpad forskning. Detta strategidokument syftar till att presentera Programmet för hotell- och restaurangservices (härefter kallat programmet) strategi för att nå de målsättningar programmet har med sin verksamhet samt hur de värderingar programmet antagit ska kunna efterlevas. Målsättningarna är formulerade som både kvantitativa och kvalitativa och syftar till att vara mätbara och därmed fungera som parametrar för hur framgångsrikt programmet når sina målsättningar, samt möjliggör kontinuerliga utvärderingar. Strategidokumentet syftar till att vara ett dynamiskt och levande dokument som förändras genom att ta hänsyn till förändringar som sker såväl internt inom organisationen som externt d.v.s. den omvärld vi verkar inom. Strategidokumentet är till dags dato skrivet som ett öppet dokument för programmets samtliga intressenter. 2
2. PROGRAMMETS MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR Mission Missionen beskriver orsaken till vår verksamhet. Missionsförklaringen Att skapa, utveckla och bistå till morgondagens ledarskap inom lokal, regional och internationell hotell- och restaurangnäring. Vision Visionen förklarar vart vi strävar att nå. Visionsförklaringen Programmet för hotell- och restaurangservice är 2010 känt som en av de bästa hotell- och restaurangutbildningarna i Sverige och Svenskfinland inom sin nisch. Värderingar Värderingarna är antagna av programmets medlemmar och dessa skall reflekteras i programmets dagliga verksamhet. Värderingar Kunskap lärare, personal och studerande eftersträvar ett livslångt lärande där kunskap är kärnan i all verksamhet. Utveckling ständig utveckling av studerandes och lärares kompetens samt programmets innehåll. Praktisk färdighet teoretisk kunskap skall kunna omsättas till praktisk färdighet. Omvärldsorientering programmets strävar efter att aktivt samarbeta med näringsliv och offentlig sektor samt att alltid ta det globala och regionala perspektivet i syfte att främja det lokala. Gemenskap och trivsel programmet strävar efter att det ska råda ett informellt och öppet förhållande mellan lärare, personal och studerande, där alla ska känna att de kan påverka sin situation och utveckling. Företagsamhet och entreprenörsanda programmet uppmuntrar initiativ som kan leda till ökad företagsamhet och entreprenörsanda. Seriositet och engagemang programmet arbetar alltid inom utsatta tidsramar och målsättningen är alltid en god prestation. 3
3. MÅLSÄTTNINGAR Följande målsättningar har antagits för att kunna realisera den antagna missionen: att vara det turism-, hotell- och restaurangrelaterade yrkeshögskoleprogram som har mest sökande per studieplats i Svenskfinland år 2010. att alltid ha attraktiva praktikplatser både i Sverige och i Finland. att ha väl fungerande handledning på våra internationella praktikplatser. att de personer som utexamineras är till 90 procent mycket nöjda med sin utbildning. att 90 procent av dem som utexamineras efter 5 år i arbetslivet anser att utbildningen varit mycket god. att 80 procent av antagna studeranden slutför sin utbildning inom 4 år. att till 2008 öka antalet sökande kumulativt med 10 procent per år. att minst en nätbaserad kurs finns i kursplanen läsåret 2006-2007. att programmet erbjuder minst 10 ECTS poäng på engelska läsåret 2007-2008. att utveckla samarbetet med Nordplus så att minst en studerande eller lärare åker på utbyte en gång per läsår från och med läsåret 2006-2007. att delta årligen i AEHT, Association Européenne des Ecoles d Hôtellerie et de Tourisme, tävlingarna i både gastronomi och hotell/turism. att från och med läsåret 2005-2006 successivt öka ämnesintegreringen varje läsår. att varje ämnesintegrationsblock skall ha minst ett delmoment med anknytning till näringsliv eller offentlig sektor. att programmet kontinuerligt deltar i forskningsprojekt som har anknytning till programmets utbildning och/eller det lokala näringslivet samt offentlig sektor. att från och med läsåret 2006-2007 hålla kurser externt för det lokala näringslivet. 4. NULÄGESANALYS Programmets resurser Organisation Då programmet tillhör en liten högskola är en av programmets primära fördelar småskalighet, flexibilitet och informell atmosfär där personal och studerande alla känner varandra. Detta tillsammans med en praktisk inriktning i utbildningens första fas möjliggör att programmet kan differentiera sig från sina konkurrenter. Programmet har en stark position vid utexamineringen av studerande med behörighetskrav för hotell- och restaurangpersonal (ekonomipersonal) för arbete till sjöss. Svenska sjöbefälsförbundet har visat intresse för samarbete angående intendenturutbildning. Sjöbefälsförbundet utreder möjligheter till behörighetskriterier. Högskolan undersöker för närvarande intresset bland potentiella sökande för en dylik utbildning. 4
Personal Då verksamheten är kunskapsintensiv är programmets främsta resurs humankapitalet, det vill säga de lärare och personal som arbetar inom programmet och deras kompetenser. Avgörande är hur denna resurs fördelas för att skapa kompetenser inom programmets olika separata aktiviteter och processen att länka ihop dessa aktiviteter för att uppnå och behålla en hög prestationsnivå. Utveckling av existerande kompetensområden, fortbildning, vidareutbildning samt forskning är därför avgörande för hur denna resurs förvaltas. Anlitandet av gästföreläsare medför ett mervärde till utbildningen då detta möjliggör kurser som programmets interna resurser inte kan erbjuda samt bidrar till att skapa en akademisk bredd i utbildningen. Det nystartade branschrådet ger en möjlighet till utökat informationsflöde och idéutbyte samt möjliggör samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Logistik Samarbetet med Ålands hotell- och restaurangskola skapar synergieffekter bestående av delade lärarresurser, logistiska lösningar och kvalitativa aspekter på arbetsmiljön för såväl lärare och personal som studerande. Övningsrestaurang Hjorten är här en värdefull resurs för den gastronomiska inriktningen. Samarbete med Yrkeshögskolan Sydväst har inletts för undervisningen av inriktningsstudier för hotell och turism vilket sparar stora kapitalinvesteringar och ger naturliga samabetsformer. Ålands positionering som en turistdestination är en image att dra fördel av vid marknadsföringen av programmet. Då utbildningens syfte är att skapa, utveckla och bidra till morgondagens ledare inom turismindustrin, kan programmet dra fördelar av att befinna sig i den miljö som programmet utbildar för. Utbildning - praktik Utbildningens upplägg där årskurs ett står för praktiska färdigheter, årskurs två yrkespraktik, nationell och internationell, årskurs tre administration och ledarskap, årskurs fyra tillämpning av de tidigare såväl praktiskt som teoretiskt. Resurser står att finna i årskurs två där programmet erbjuder kvalitativa praktikplatser såväl nationellt som internationellt och där programmet står för kostnaderna av arbetsplatspraktiken. Denna resurs utgör en avgörande konkurrensfördel mot konkurrerande skolor. Studerande De studerande utgör en väsentlig resurs vid marknadsföringen av utbildningen. Den sociala informationskälla som såväl nuvarande studerande som tidigare studerande står för har visat sig vara en avgörande kanal för påverkan vid nyrekrytering av studerande. 5
Risker, hot och svagheter Organisation Politiska beslut styr den interna verksamheten utan hänsyn till programmets operativa mål. Organisationens struktur förhindrar ett effektivt kommunikationsflöde med lägre nivåer av flexibilitet och produktivitet som följd samt svårigheter till anpassning till en dynamisk industri. Gällande löneavtalssystem är obsolet då det till stor del är uppbyggt på konkret undervisning i klassrum. Programmets anställda arbetar idag förutom med konkret undervisning i klassrum samt förberedelser inför detta, med en mångfald av administrativa uppgifter samt bedriver fortbildning, yrkesutveckling och forskning. Avsaknaden av ett löneavtalssystem som tar hänsyn till ovanstående faktorer anses idag leda till bristande motivation och klara motsättningar mellan individens målsättning och organisationens målsättning i dess helhet. Organisationen har regionalt en svag profil som behöver förstärkning för att få förankring i det åländska näringslivet. Avsaknaden av en representant i organisationens styrelse försvagar programmets möjlighet till att påverka och göra sin röst hörd hos styrelsen. Personal En liten utbildningsenhet skall täcka det mycket breda kunskapsområde som utbildningsprogrammet omfattar vilket innebär att samma område skall täckas av programmets förhållandevis få lärare. Detta utgör en överhängande risk då varje lärare blir oumbärlig och eventuellt ersättande kan vara problematiskt och kostsamt. Då den totala ersättningen för erkänd arbetsinsats, det vill säga monetär ersättning samt ersättning i form av förmåner inte kan garanteras vid löneavtal utgör detta ett hot mot att såväl behålla som rekrytera nya lärare. Då antalet fasta tjänster är få har majoriteten av lärare anställning som timlärare vilket resulterar i bristande arbetstrygghet och osäkra arbetsförhållanden. Bristande information och oklara direktiv om framtida resurser för köpande av attraktiva gästföreläsare hämmar såväl kortsiktig som långsiktig planering. Studerande Utbudet av svenskspråkig yrkeshögskoleutbildning antyder att det finns fler studieplatser än antalet kvalificerade sökanden. Begreppen högskola samt yrkeshögskola används olika i Finland, Åland och Sverige och representerar olika nivåer och/eller inriktningar på utbildningar. Detta har skapat begreppsförvirring angående innebörden av dessa termer och vad de representerar i de olika regionerna samt länderna. Detta inverkar menligt på rekryteringen av nya studeranden. Ökad arbetslöshet bland akademiskt utbildade kan ge svårigheter vid rekrytering om rekrytering inte sker med långsiktiga mål. 6
Logistik Ålands Hotell- och restaurangskolas utbyggnad och utökande av sin verksamhet kan på sikt betyda att vissa högskole- klasser eller lärare kan tvingas bort från ÅHRS byggnaden. Detta kommer att innebära ett stort logistiskt problem för såväl studerande som lärare. Studerande har föreläsningar samt praktiska lektioner med lärare från ÅHRS och lärare anställda vid Högskolan har motsvarande för studerande vid ÅHRS. Teknologi Vid eventuell flytt från ÅHRS uppstår behovet av tekniska resurser i form av kökslokaler med tillhörande teknisk utrustning och IT utrustning om vi lokaliseras till nya lokaler samt fördyrade licensavtal som vi i dagsläget delar med ÅHRS. Ekonomi Avsaknaden av ett nettobokföringssystem osynliggör balansen mellan de kostnader som skapandet av extra intäkter, såsom specifika kurser för näringslivet, utgör och intäkterna av de samma. Programmet saknar insikt i den del av budgeten som berör programmets verksamhet, såväl intäkter som kostnader. Detta försvårar arbetet vid planeringen av t.ex. gästföreläsare, valbara kurser m.m. Detta leder vidare till svårigheter att göra prioriteringar, planera mer långsiktigt och strategiskt samt skapa fördelar av gemensam planering med övriga program. Konkurrens Utbudet av liknande utbildningar är stort i Svenskfinland och det finns risk för att utbudet överstiger efterfrågan. Detta kan leda till en i viss mån oetisk konkurrens ifråga om rekrytering av studerande och möjligheten finns att inträdeskraven blir mer flexibla i skolornas strävan att skapa volymer vid rekrytering av studerande. 5. TAKTIK Taktiken syftar till att redogöra för hur programmet kan nå de uppsatta delmålen för att tillsammans bilda strategin för att uppnå den uppsatta visionen. Marknadsföring och rekrytering Programmet strävar efter att identifiera de ansökningar av potentiella studerande som innehar en god kombination av teoretisk omfattningsförmåga samt uppvisar vilja till att jobba i en bransch med många praktiska inslag. Turismen är världens största näring och turismutbildningen har fått ett rejält uppsving i norden det senaste decenniet. Paradoxalt fokuserar de flesta högskolor och yrkeshögskolor på utbildningar som är mycket teoretiska och generiska till sin karaktär, när de flesta arbetsplatserna inom turismväsendet de facto finns inom logioch förplägnadsnäringen som är mycket praktisk till sin karaktär. Detta är en möjlighet programmet vill ta vara på. Orden hotell och restaurang skall alltid framhävas medan turismbegreppet är bakomliggande helhetsbegreppet som förklarar de förstnämnda begreppens plats i sammanhanget. 7
Programmet söker att upprätthålla kontakt med utexaminerade studerande för att kunna utvärdera deras attityder gentemot utbildningen samt möjliggöra användandet av tidigare studeranden som ambassadörer för programmet. Programmet söker till att utverka mer målinriktade marknadsföringsaktiviteter för rekrytering av studerande. Utvärderingar görs av marknaden för att fastställa vilka aktiviteter som är mest kostnadseffektiva och vilken del av marknaden som är mest attraktiv för programmet att marknadsföra sig mot. Tyngdpunkten har hittills legat på Svenskfinland och Åland, men programmet planerar nu att tillsammans med övriga Högskolan på Åland att bedriva marknadsföringsaktiviteter i Sverige. Deltagande i mässor är planerat till januari, 2005 i Sundsvall samt februari, 2005 i Piteå. Årliga marknadsföringsresor till gymnasier och yrkesskolor i olika regioner skall göras varje läsår. Högskolan på Åland genomför en egen intagning vilken inte är gemensam med övriga skolor i Finland. Detta ger en fördel av att kunna ha en längre ansökningstid än de skolor som omfattas av det rikstäckande systemet. Detta medför vidare att programmet kan meddela sökande tidigare än övriga skolor om ansökningsresultaten. Personal Lärarna strävar att idka varierande pedagogiska metoder och utveckla sin kunskap inom området. Målsättningen är att alla lärare inom programmet på sikt skall ha gedigen pedagogisk utbildning. Utöva forskning som på ett okonstlat sätt kan användas i undervisningen för programmets studerande och de lokala intressenterna i enlighet med utbildningsavtalet och Ålands turismstrategi för 2003-2010. Ge personalen möjlighet till fortbildning inom resursramarna. Praktik Att utveckla handledarsamarbetet på praktikplatserna Övrigt Att successivt även öka internationaliseringen på hemmaplan genom att erbjuda kurser på främmande språk. Använda oss av branschrådet som ett bollplank för att ytterligare öka samarbetet med det lokala näringslivet vid specifika kurser. 6. KONKLUSION Programmet är med tanke på nulägesanalysen i en rätt god position och kan med beaktande av de identifierade externa och interna risker, hot och svagheter styra riktning mot den vision som dokumentet föreslår d.v.s. Programmet för hotell- och restaurangservice är 2010 känt som en av de bästa hotell- och restaurangutbildningarna i Sverige och Svenskfinland inom sin nisch. Visionsförklaringen och de uppsatta delmålen kräver dock stora insatser och kontinuerlig utvärdering. Men med beaktande av hur viktig turismnäringen är för den åländska ekonomin kan det lätt konstateras att en utbildning med hög kvalitet och höga ambitioner inom turism och dess tillhörande delområden är oumbärlig för turismnäringen på Åland och därmed dito för hela landskapet. 8
PROGRAMMET FÖR FÖRETAGSEKONOMI STRATEGIDOKUMENT 2005 2010 Godkänd av styrelsen för Högskolan på Åland den xx.12.2004
INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 PROGRAMMETS MISSION, VISION, VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNINGAR 4 RESURSER 5 FORSKNING 6 PRAKTIKPLATSER 7 KONKLUSION Bilaga 1. Visionsförklaring 2005 2010. 2. De strategiska utvecklingsområden som är mål för verksamheten. 3. Risker, hot, svagheter och möjligheter. 2
1. INLEDNING Programmet för Företagsekonomi är idag en 140 studieveckors utbildning med två inriktningsalternativ, nämligen Redovisning och ekonomistyrning respektive Logistik. Inriktningsstudierna utgör 40 sv av utbildningen. Praktikperioden utgör 20 sv av utbildningen. Titeln som våra studeranden erhåller efter avslutande studier är Företagsekonom YH. De övergripande målen för Högskolan på Åland beaktas och tillämpas så att den studerande efter slutförda studier har de kunskaper och färdigheter som det alltmer dynamiska ekonomiska fältet kräver som en förutsättning för framgångsrika arbetsinsatser. Utbildningen har som utgångspunkt det flödesekonomiska tänkandet som innebär identifiering, analysering och styrning av företagets ekonomiska processer i flödeskedjor. Den studerande skall kunna tillämpa sitt yrkeskunnande på ett aktiverande sätt i olika typer av arbetsteam och nätverk inom handel, administration, transportväsendet och turism. De studerande ges insikter i de egenskaper och verktyg som inspirerar till entreprenörskap i ett företagsklimat som kännetecknas av hållbar utveckling. Detta dokument syftar till att presentera Programmet för företagsekonomis strategi för att nå de målsättningar programmet har med sin verksamhet samt hur de värderingar programmet antagit ska kunna efterlevas. Målsättningarna är formulerade som både kvantitativa och kvalitativa och syftar till att vara mätbara och därmed fungera som parametrar för hur framgångsrikt programmet når sina målsättningar, samt möjliggör kontinuerliga utvärderingar. Strategidokumentet syftar till att vara ett dynamiskt och levande dokument som förändras genom att ta hänsyn till förändringar som sker såväl internt inom organisationen som externt d.v.s. den omvärld vi verkar inom. Strategidokumentet är till dags dato skrivet som ett öppet dokument för programmets samtliga intressenter. 2. PROGRAMMETS MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR Missionen beskriver orsaken till vår verksamhet. Visionen förklarar vart vi strävar att komma. Värderingarna skall fungera som vägledning i våra samtliga handlingar och genomsyra vår verksamhet. Missionsförklaring Att bidra till ett hållbart åländskt näringsliv genom att utveckla och bistå morgondagens entreprenörer/intraprenörer så att de kan fungera inom ramen för lokal, regional och internationell företagsverksamhet. 3
Visionsförklaring Inom högskolan finns det ett program som innehar kunskap och erfarenhet inom företagande. Programmet utvecklar och erbjuder kvalitativa och näringsrelaterade kurser/projekt inom ekonomistyrning och logistik samt småföretagande för såväl programmets egna studerande som studerande på övriga program. Programmet medverkar aktivt till att utveckla företagandet på ett hållbart sätt tillsammans med näringslivets organisationer inom sjöfart, turism och landbaserat småföretagande (bilaga 1). Värderingar Värderingarna är antagna av programmets medlemmar och dessa skall reflekteras i programmets dagliga verksamhet. Våra värderingar Företagsamhet och engagemang vi stöder initiativ som leder till ökad entreprenörsanda och hållbar företagsamhet. Omvärldsorientering vi strävar till att aktivt samarbeta med näringslivet och andra högskolor och universitet. Vi försöker beakta det globala och regionala perspektivet i syfte att främja det lokala. Praktisk färdighet vi värdesätter praktisk färdighet i samverkan med teoretisk kunskap. Kunskap och utveckling vi förväntar oss att alla, personal som studerande, eftersträvar livslångt lärande där kunskap är kärnan i all verksamhet. Utveckling ständig utveckling av studerandes och lärares kompetens samt programmets innehåll. 3. MÅLSÄTTNINGAR De strategiska utvecklingsområden som är mål för verksamheten är lärandet, forskning och utveckling samt regional påverkan (bilaga 2). Följande målsättningar har antagits för att kunna realisera den antagna missionen: att vi till 2006 har minst 30 sökande och till 2007 minst 40 sökande till 20 studieplatser att 80 procent av de antagna studerande slutför sin utbildning inom 4 år att den personer som utexamineras är till 90 procent mycket nöjda med sin utbildning att skapa förutsättningar för en påbyggnadsutbildning inom företagsekonomi (magisterexamen) tillsammans med Åbo Akademi. att kunna göra avtal med 10 företag om praktikplatser (praktikavtal) för våra studeranden att utveckla Nordpluss/Leonardo samarbetet så att åtminstone två studerande eller lärare åker på utbyte en gång per läsår fr.o.m. 2006 att utveckla ett påbyggnadsprogram tillsammans med programmet Sjöfart i nätverkssamarbete för affärskunnande inom shipping ca. 40sv. 4
att alla lärare inom programmet ges möjlighet till internationellt lärarutbyte minst vartannat år att utveckla samarbetet med andra högskolor och universitet att erbjuda de övriga programmen inom högskolan kurser i ekonomistyrning, logistik och företagsverksamhet. att programmet kontinuerligt deltar i forskningsprojekt som har anknytning till programmets utbildning och/eller det lokala näringslivet samt offentlig sektor. att utveckla hållbart företagande tillsammans med näringslivets organisationer inom sjöfart, turism och landbaserat småföretagande. 4. RESURSER Organisationen Då programmet tillhör en liten högskola är en av programmets primära fördelar småskalighet, flexibilitet och informell atmosfär där personal och studerande alla känner varandra. Personal Då verksamheten är kunskapsintensiv är programmets främsta resurs humankapitalet, det vill säga de lärare och personal som arbetar inom programmet och deras kompetenser. Avgörande är hur denna resurs fördelas för att skapa kompetenser inom programmets olika separata aktiviteter och processer och att länka ihop dessa aktiviteter för att uppnå och behålla en hög prestationsnivå. Anlitande av gästföreläsare medför ett mervärde till utbildningen då detta möjliggör kurser som programmets interna resurser inte kan erbjuda samt bidrar till att skapa en akademisk bredd i utbildningen. Det nystartade branschrådet ger en möjlighet till utökat informationsflöde och idéutbyte samt möjliggör samarbete med näringsliv och offentlig sektor.. Utbildning Idag profilerar vi oss genom att kunna erbjuda två inriktningar, redovisning med ekonomistyrning och logistik. I fortsättningen bör vi se till att helheten ekonomistyrning entreprenörskap logistik sjöfart/turism stöds av en entreprenörsyn för hållbar ekonomisk utveckling. Programmet för företagsekonomi har tre huvuduppgifter d.v.s. programmet för företagsekonomi har som målsättning att utbilda företagsekonomer inom ekonomistyrning och logistik samt småföretagande programmet för företagsekonomi erbjuder övriga utbildningsprogram och studerande från näringslivet kurser inom ekonomistyrning och logistik samt småföretagande om ca 20 40 sv. Programmet för företagsekonom bedriver projektforskning i samarbete med näringslivet och ordnar servicekurser för näringslivets organisationer (bilaga 1). 5
Studerande Idag är vår målgrupp studerande från Åland. Vi bör sträva till att använda effektiv och riktad marknadsföring till de områden vi anser som mest lukrativa och kostnadseffektiva att bearbeta. Den sociala informationskällan som såväl nuvarande studerande som tidigare studerande står för har visat sig vara en kanal för påverkan vid nyrekrytering av studerande. 5. FORSKNING Som katalysator för regional utveckling behövs det en högskola som bedriver forskningsoch utvecklingsarbete. Då måste man satsa på kompetenshöjning bland personalen. En större andel bör ha en forskarutbildning som höjer utbildningens nivå och då måste man ge tid och resurser för utveckling och forskning. Forskning inom småskalig företagsverksamhet prioriteras med tanke på näringsstrukturen på Åland. 6. PRAKTIKPLATSER Programmet eftersträvar till att teckna avtal om praktikplatser för att så långt som möjligt garantera att handledaren på praktikplatsen känner till utbildningsprogrammets mål för praktiken uppnå god kvalitet på praktikens innehåll underlätta dialogen mellan praktikansvariga på utbildningsprogrammet och handledaren motivera handledaren att delta i handledarutbildning och handledarträffar Möjligheten för studerande att själva välja praktikplatser utan avtal bör kvarstå men sådana praktikplatser måste kunna ge arbetsuppgifter som motsvarar kraven på programmets praktik. Studerandes arbetserfarenhet som ska tillgodoräknas som praktik bör jämföras med utbildningsprogrammets krav på praktik. 7. KONKLUSION Inom utbildningen har under längre tid byggts upp kompetens som bör tas tillvara. De som examinerats från företagsekonomi är nöjda med utbildningen och placerar sig väl i arbetslivet Det åländska näringslivet har kontinuerligt behov av utbildad merkantil arbetskraft inom sjöfart, turism, bank och finans och landbaserad småföretagsverksamhet. Det är viktigt att ungdomen fostras i entreprenörsanda Det är viktigt att det företagsekonomiska programmet vid högskolan förbereder studerande på framtidens krav på en hållbar utveckling. Hållbarhet skapar bästa ekonomiska utsikterna på lång sikt. Risker, hot, svagheter och möjligheter för programmet sammanfattas i bilaga 3. 6
Risker, hot, svagheter och möjligheter Bilaga 3 Personal Alla tre lärare inom programmet har anställning som timlärare vilket resulterar i bristande arbetstrygghet och osäkra arbetsförhållanden. En liten utbildningsenhet skall täcka mycket breda kunskapsområden som utbildningsprogrammet omfattar vilket innebär att samma område skall täckas av programmets förhållandevis få lärare. Vi är beroende av föreläsare från andra utbildningssektorer t.ex. Åbo akademi, externa föreläsare Ett starkt sammansvetsat lärarteam som ser möjligheter i programmets och högskolans framtid och som tror på livslångt lärande och entreprenörskap inom ramen för en hållbar ekonomisk utveckling. Studerande Vårt uppsamlingsområde av studerande är idag Åland. Vi bör sträva efter att få fler studerande från Finland och övriga Norden. Överstort utbud av finlandssvensk yrkeshögskoleutbildning. Högskolans och yrkeshögskolans begreppsförvirring lokalt, i väst och öst. Organisation Vi bör sträva till en självständig högskola utan politiska inblandningar Organisationsmodellen bör förändras till att de olika programmen har större möjligheter att påverka utvecklingen inom sina områden. Avtalssystemet bör förändras. Årsarbetstidsystemet bör införas. Organisationen har regionalt en svag profil som behöver förstärkning för att få förankring i det åländska näringslivet Vi ser fram emot att en förbättring inom organisation sker, effektivare mötesrutiner, en tydligare beslutsamhet inom ledningsgruppen, en fortsatt strävan till effektivering. Programmet väl representerat i organisationens styrelse vilket ökar programmets möjlighet till att påverka och göra sin röst hörd hos styrelsen. Logistik Vår förflyttning till Navigationsgränd 2 ses som en utveckling i rätt riktning och som en möjlighet till nya samarbetsformer dels internt men också externt. Programmet måste ges tid att hitta sina nya former, i ny omgivning, nya arbetskamrater, nya förutsättningar.
Ekonomi Avsaknaden av ett nettobokföringssystem inom högskolan osynliggör balansen mellan de kostnader som skapandet av externa intäkter, såsom specifika kurser för näringslivet, utgör och intäkterna av de samma Programmet saknar insikt i den del av budgeten som berör programmets verksamhet, såväl intäkter som kostnader. Detta försvårar arbetet vid planering av t.ex. valbara kurser, gästföreläsare m.m.
De strategiska utvecklingsområden som är mål för verksamheten är: Bilaga 2 Strategiska Utvecklingsområden Lärandet Mål för verksamheten - en utvecklingsplan för lärarna fastställs i årliga medarbetarsamtal - kompetent personal med goda kontakter till studerande - utveckla ett internationellt kunskapsengagemang - kvalitativa intressanta kurser Utvärderingskriterier/mätare -fortbildningsplanen följs upp -attraktionsvärde -30 stud. sökande till 2006 och 40 stud. 2007-80% av stud. slutför sin utb. inom 4 år -att 90% av de utexaminerade är nöjda -avbrottsfrekvens -projekt i Nordpluss/Leonardo/Sokrates -internationellt student- och lärarutbyte Forskning och utveckling -skapa forsknings och utvecklingsverksamhet -höja den formella kompetensen -öka internationellt samarbete -medverka i projektet som bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling på Åland. -påbyggnadsutbildning (Master) -företagspaket till sjöfart (Master) -antal presentationer av forskningsresultat -antal uppdrag från ÅTC,näringslivet -antal uppdrag från högskolor, universitet och näringslivet Regional påverkan -införa relevant yrkespraktik -studerande placerar sig i näringslivet -skapa regionala samprojekt inom utbildning företag forskning -skapa samprojekt med övriga program/skolor och företag -lärarna förnyar sin yrkeskompetens -avtal med 10 företag om praktikplatser -placering i näringslivet under och efter studietiden -antalet organisations specifika fortbildningsuppdrag -antalet specifika kurser/projekt/uppdrag