UTBILDNINGSNÄMNDEN BANDHAGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1426-001-162/2013 SID 1 (12) 2013-10-25 Handläggare: Ylva Wikman Telefon: 08 508 48840 Arbetsplan Inledning Bandhagens grundskola, grundsärskola och fritidshem En skola på väg mot världsklass Inledning Skolans värdegrund; Bandhagens skola strävar efter att vara en skola i världsklass med en miljö som präglas av tilltro, öppenhet och ömsesidig respekt. Vår arbetsdag ska präglas av trygghet och studiero. Elever ska allt efter ålder och mognad tränas i att stärka sitt inflytande, ansvar och sin delaktighet. För att uppnå kunskapsmål möts eleverna av höga förväntningar och vi prövar oss fram, korrigerar och förbättrar ständigt våra metoder. Skolans arbetsplan är framtagen via de analyser av resultat som gjordes i arbetslagen och i de resultatdialoger som varje arbetslag genomförde i slutet av vårterminen. Elevers och föräldrars synpunkter tar vi fram via elevråd, klassråd, brukarundersökning, föräldramöte, utvecklingssamtal och klassombud. Vi har reviderat vår likabehandlingsplan och fått den granskad centralt. Bandhagens skola ligger i ett område som erbjuder alternativa arbetssätt då vi har nära till skog och parklek med djur. Runt skolans område ligger två konstgräsplaner och en grusplan som under vintertid används till skridskoåkning. Bandhagens grundskola och grundsärskola med tillhörande fritidshem/ fritidsklubb är en F-6 skola. Eleverna på skolan representerar många olika kulturer vilket leder till en mångfald i lärandet. Skolans personal arbetar tillsammans i 4 arbetslag, F-3, 4-6, grundsärskola och fritidshem. Skolan har två förskoleklasser där man främst arbetar med elevers kunskapsutveckling genom leken och att skapa trygghet i den nya miljön. Förskoleklasserna är integrerade i fritidshemmen. Grundsärskolan har elever i årskurserna F-6. Personalen består av specialpedagoger och assistenter som arbetar tillsammans kring eleven för att de ska nå målen i grundsärskolans kursplaner. Man arbetar utifrån elevens förutsättningar och har till exempel NTA, hem- och konsumentkunskap och Röris på schemat. Grundsärskolan har även en innehållsrik och strukturerad fritidshemsverksamhet under eftermiddagen. Fritidshemmen för grundskolan är uppdelade i tre fritidshem för de yngre eleverna, samt en fritidsklubb för de äldre eleverna. Fritidshemmen och fritidsklubbens uppgift är att stimulera elevernas utveckling och lärande samt
SID 2 (12) erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmen är också ett viktigt komplement till skolan där elever får använda och utveckla förmågor på annat sätt än i skolan. I och med att fritidshemspersonal arbetar i skolans verksamhet ges det möjlighet för våra elever att arbeta i flexibla grupper för olika teman. Skolans pedagoger arbetar tillsammans med större eller mindre elevgrupper. Skolans bibliotek står i centrum för skolan. Med hjälp av bibliotekarie och skolans pedagoger utvecklar eleverna sin naturliga nyfikenhet i att söka kunskap, samtidigt som de vistas i en inbjudande och stimulerande inlärningsmiljö. Bibliotekarien erbjuder läxhjälp de flesta eftermiddagar. Skolans målsättning är att stimulera elevernas lust till lärande och att lägga grunden för ett undersökande och kunskapssökande arbetssätt med tydliga mål. Detta sker bland annat genom skolans matematikverkstad där eleverna kan arbeta laborativt och genom NTA, natur och teknik för alla. Skolan har tagit fram en gemensam och tydlig värdegrund. Här arbetar vi med emotionell och social kompetens. Alla elever ska känna att skolan är meningsfull, tydlig, trygg och en skola som erbjuder hög utbildningskvalitét där lärare och pedagoger har höga förväntningar på eleverna. Vi strävar efter en miljö som präglas av tilltro, öppenhet och ömsesidig respekt där människor är olika och behöver olika förutsättningar för att lära och må bra. I grundskolan och grundsärskolan har vi cirka 330 elever, fördelade på 2 förskoleklasser, 12 åldershomogena klasser och 15 elever fördelade på tre grupper i grundsärskolan. Grundskolan har 3 heltidsanställda speciallärare som handleder skolans pedagoger och ger stöd till elever i behov. I år har vi en förstelärare på skolan som arbetar med språkutveckling och som har till uppgift att handleda pedagoger och hålla sig uppdaterad inom forskning. Grundsärskolan har 3 heltidsanställda speciallärare som undervisar eleverna och handleder elevassistenterna. Fritidshemsverksamheten är lokalintegrerad för elever i åldrarna 6-9 år. För de äldre eleverna, 10-13 år bedriver skolan en fritidsklubb som arbetar i ett nära samarbete med lokala idrottsklubbar och föreningar. Antalet anställda läsåret 2013/2014 är 60 personer uppdelat på Rektor, 1 biträdande rektor, 1 intendent, 1 vaktmästare, 1 bibliotekarie, 1 skolsköterska 80 %, tillgång till skolläkare, 21 grundskolelärare, 6 specialpedagoger varav 3 arbetar i grundsärskolan, 18 fritidshemspersonal och 9 elevassistenter. Psykologtjänst köps in vid behov, städ är utlagt på entreprenad. Under ombyggnation av matsalen distribueras skolmaten av Bagarmossens skola. Våra skolmåltidsbiträden serverar dagligen lunch. Skolans lokaler är överlag anpassade för både skol- och fritidshemsverksamhet. Vi strävar efter att hålla lokalerna väl städade, vilket både personal och elever
SID 3 (12) uppskattar. Skolan har varit förskonad från förstörelse och nedskräpning. Vi värnar om både elevers och personals arbetsmiljö för att skapa en respektfull och trivsam miljö. Skolan är omgiven av en inbjudande miljö med grönområden, parker och skog. Skolgården inbjuder till fysisk aktivitet med bland annat klätterställningar, gungor, två Kulanplaner och en stor grusplan. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsplan och planen för kränkande behandling utifrån Utbildningsförvaltningens riktlinjer. Arbeta förebyggande för att öka elevers trygghet på skolan genom att strukturera upp raster och den fria leken under eftermiddagarna. Fortsätta med att arbeta med andra aktörer genom att delta i projektet ELIS, Entreprenöriellt lärande i skolan. av pedagogiskt ledarskap. Arbeta för att fler vårdnadshavare deltar i brukarundersökningen för att få ett starkare underlag för analys av vår verksamhet. Utveckla och fördjupa kunskap och arbetssätt utifrån inkludering. Arbeta för att flickor och pojkar har lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet. Starta upp Instructional rounds, en modell där vi på skolan bestämmer vad vi vill veta mer om inom vårt arbetssätt. Utveckla och genomföra egna elev- och föräldraenkäter på fritidshemmen och fritidsklubben. Utveckla samarbetet och strukturer när det gäller gemensamma föräldrarsamtal för skola och fritids. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % 2014 80 % 2014
SID 4 (12) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Årsmål Period 80 % 2014 90 % 2014 95 % 2014 85 % 2014 Vi åtar oss att eleverna på skolan ska känna trygghet och delaktighet. Varje elev ska utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Vi förväntar oss att varje elev utvecklas till demokratiska medborgare och att varje elev utvecklas utifrån sina förutsättningar. Alla på skolan, personal, elever och föräldrar ska känna sig trygga och känna till skolans arbetsgång vid kränkande behandling. Eleverna ska kunna arbeta och utvecklas i en god lärandemiljö med höga förväntningar. Antimobbningsgruppen agerar rutinmässigt då elever känner sig kränkta eller upplever mobbning. Vi genomför elevintervjuer och en trygghetsenkät för att följa upp trygghet och arbetsro på skolan. Personal och elever på skolan arbetar regelbundet med likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Eleverna i skolan och grundsärskolan ges möjlighet att aktivt påverka sin arbetsmiljö och få utbildning i demokratiska processer genom att vara representerade i klassråd, elevråd, matråd, skyddsrond samt olika projekt som skolan arbetar med. Skolan har tydliga och väl förankrade trivselregler där det framgår konsekvenser om dessa inte följs. Vi utvecklar ständigt rastverksamhet där skolans personal har ansvarsområden. Eleverna erbjuds olika verksamheter, lekmaterial och tränas i att ingå i lagsporter och ta ansvar för sin delaktighet. Grundsärskolans raster ligger på egna tider med samma verksamhet som grundskolans. Skolans bibliotek som är öppet under raster och eftermiddagar erbjuder eleverna en lugn miljö med tillgång till litteratur och läxhjälp. Kontinuerligt träffas skolans antimobbningsgrupp för att arbeta med att utveckla tryggheten på skolan.
SID 5 (12) Kontinuerligt träffas skolans elevhälsoteam för att arbeta kring elevhälsofrågor. Klassrumsmiljön anpassas till elevgrupper. Tid att användas för uppföljning och analys av trygghetsenkät kring elevernas arbetsmiljö. Olika mötesforum där tryggheten på skolan diskuteras. Skolan prioriterar personaltäthet under rasterna för att öka tryggheten och erbjuda aktiviteter. Elevintervjuer Individuella utvecklingsplaner, IUP Åtgärdsprogram ssamtal Återkopplingsmöten med elevhälsoteamet och ledningsgruppen. Pedagogiska konferenser Rektor beslutar om resursanvändning och prioriterade utvecklingsområden utifrån resultat av brukarundersökningen. Skolan och grundsärskolan har utvecklat rastverksamheten genom att öka bemanningen under raster med olika ansvarsområden för personal. Vi åtar oss att förbättra elevers studiero. Eleverna i skolan ska känner sig trygga och ha goda förutsättningar för att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter i olika lärmiljöer. Klassrumsmiljön ger förutsättning till studiero bland annat genom att vi ser över inredningen och möblerar klassrum för lärandemiljön på ett fungerande sätt. Pedagoger och elever har återkommande diskussioner kring metoder och vad arbetsro innebär. Detta för att skapa medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö. Vi genomför elevintervjuer och trygghetsenkäter för att följa upp arbetet med studieron.vi tar del av elevers och föräldrars synpunkter genom brukarundersökningen och analyserar resultaten för vidare utveckling. Tid för utvärdering och uppföljning av resultaten i brukarundersökningen och trygghetsenkäten. Rektor beslutar om hur resurser används.
SID 6 (12) Enkäter, utvärdering, brukarundersökning och diskussioner. Skapa processer som elever och personal arbetar med och reflekterar över för att på olika sätt kunna påverka sin arbetsmiljö positivt. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Årsmål Period 95 % 2014 95 % 2014 100 % 2014 100 % 2014 Vi åtar oss att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplanen. Vi förväntar oss att eleverna når målen och ökar sitt ansvarstagande för en god kunskapsutveckling. Alla lärare och pedagoger har höga förväntningar på eleverna och utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav. Lärarna planerar och eleverna får veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
SID 7 (12) Vi fortsätter arbetet med att förbättra elevers arbetsmiljö, bland annat genom uppföljning varje läsår av likabehandlingsplanen. Vi arbetar konkret i ämnet matematik och naturorienterade ämnen där skolans matematikverkstad och NTA, Natur och teknik för alla, står i fokus. Arbetet med elevers språkutveckling prioriteras där skolans bibliotek erbjuder undervisning och läxhjälp under eftermiddagarna och har i år en förstelärare som bland annat handleder pedagoger i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Grundsärskolan har stöd och samarbete på föräldrars begäran genom Autismcenter för barn och ungdomar. Vi ökar elevers kunskap om vad de behöver lära för att nå målen bland annat genom planering, uppföljning och utvärdering i samverkan med eleven. Vi ökar användandet av IT genom att öka antalet smartboards/ Ipads och utbilda personal inom användandet av digitala verktyg. Vi utvecklar ett gemensamt läsunderlag för att kartlägga elevernas läsutveckling mer likvärdigt. Tid för att fortsätta arbete med att utveckla kunskaper om bedömning i skolans alla ämnen. Vi har tillsatt en förstelärare och en utvecklingsledare på skolan. Vi utökar kompetensen inom specialpedagogik genom att speciallärare på grundskolan och grundsärskolan är utbildade. Samverkan med skolor i närområdet där betyg och bedömning är i fokus. Grundsärskolans personal träffar andra närliggande grundsärskolor för utbyte och diskussioner kring betyg och bedömning. Vi har en resurspedagog som arbetar inom ämnena matematik samt modersmål. Lärarnarna har kontinuerliga ämneskonferenser. Skolan erbjuder läxhjälp under eftermiddagarna. Elevintervjuer Individuella utvecklingsplaner-iup, Åtgärdsprogram Diagnostiserad läs och skrivtest, DLS Läsutvecklingsschema, LUS Nationella prov, NP ssamtal Brukarundersökning Diagnoser i matematik Grundsärskolan använder även materialet, Mina mål, inriktning ämnen och amnesområden.
SID 8 (12) Vi prioriterar skolans resurser utifrån de utvecklingsområden som visas i den analys vi gör under skolans arbetsår. Vi utgår ifrån uppnått resultat och brukarundersökningar. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 95 % 2014 85 % 2014 95 % 2014 Flickor och pojkar har lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet. Flickor och pojkars synpunkter och önskemål av aktiviteter ska beaktas vid planeringen av verksamheten. Skolan arbetar med utvecklingsplanen för fritidshemmen för att garantera elevers inflytande och delaktighet. Personal arbetar med att utveckla elevers inflytande på fritidshemmen. Personal diskuterar med elever vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Elever har möjlighet att önska aktiviteter genom en förslagslåda där förslagen tas upp i samlingarn och på stormöten. I grundsärskolan arbetar man med val inom bestämda aktiviteter. Personalen säkerställer att alla önskemål som är möjliga tillgodoses. Personalen arbetar medvetet med att öka elevers val av aktiviteter samt att försöka hitta och förändra de strukturer som är medskapare till ojämställda villkor i verksamheten.
SID 9 (12) Personal, Tid till planering I brukarundersökningen syns resultatet för barns upplevelse av inflytande i fritidshemmet. Utvärdering i samband med personalmöte och utvärderingsdagar. Utvärdering och uppföljning med elever. Skapa processer där flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter i fritidshemmet oberoende av normer för vad flickor och pojkar förväntas intressera sig för. Vi åtar oss att utveckla demokratiska arbetsformer, där eleverna allt efter ålder och mognad tränas i att stärka sitt inflytande, sin delaktighet och sitt ansvar. Vi förväntar oss att alla elever utvecklar demokratiska arbetsformer och därigenom ökar sin kunskap genom den individuella utvecklingsplanen, IUP, som baseras på de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras en planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får en tydlig bild av kunskapsmålen och på vilka sätt dessa kan nås. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Grundsärskolan arbetar med att tydliggöra målen i läroplanen på ett konkret sätt. Kunskapsmål tydliggörs för alla elever genom att de ges tid till att delta i samtal, planering och utvärdering av sitt eget lärande. De framåtsyftande individuella utvecklingsplanerna är ett verktyg för elevers lärande och planering. Det finns möjlighet att aktivt påverka sin arbetsmiljö genom att alla elever på skolan finns representerade i klassråd, elevråd, matråd och deltar i skyddsrond. De skriftliga omdömena leder till att elever, vårdnadshavare och pedagoger tillsammans blir medvetna om var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som behöver utvecklas. Rektor beslutar om resursanvändningen. Tid för utvärdering och uppföljning.
SID 10 (12) Vi utvärderar genom dialog med eleverna i verksamheten. Lärarna bedömer kontinuerligt sina elever genom summativ och formativ bedömning. Elevrådet utvärderar sin verksamhet vid slutet av varje termin. Vi utvärderar och analyserar resultaten av brukarundersökningen. I grundsärskolan arbetar vi noga med förståelse av frågeställningarna i brukarundersökningen Eleverna är delaktiga vid utvecklingssamtal. Elevrådet och matrådet träffas regelbundet. Skapa processer för elevers delaktighet i samtal som stärker inflytandet och ansvar. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att hitta organisatoriska lösningar för att öka samverkan mellan skola- förskola, skola/grundsärskolafritidshem/fritidsklubb. Att öka kommunikationen mellan de olika enheterna så att övergångarna och samverkan blir smidig. Samverkan skapar en helhetssyn på elevens skoldag. Samverkan mellan personal i förskolan och skolan sker genom besök i varandras verksamheter, vilket har resulterat i väl utarbetade rutiner för att skapa en röd tråd från förskola till skola. Målet är att synliggöra och skapa förståelse för varandras arbetssätt och att enas om ett förskole- och skolperspektiv som sträcker sig från barnet/elevens första år i förskolan till sista året i grundskolan. "Rutiner för skolvalsprocess och övergång förskola- förskoleklass" finns utarbetat och följs inom stadsdelen. I grundsärskolan gör pedagogerna besök på de blivande elevens förskola som ibland inte tillhör nörområdet. All skol- och fritidshemspersonal har gemensamma studiedagar och fortbildningar. Vi strävar efter att ha ett samarbete som genomsyrar hela skolans verksamhet. Vi har ett elevhälsoteam där det ingår representanter från skolans verksamheter och skolans ledningsgrupp som består av rektor och biträdande rektor och representanter från alla verksamheter på skolan.
SID 11 (12) Personal på grundskolan och grundsärskolans fritidshem arbetar under förmiddagarna i skolans klasser och på fritidshemmen under eftermiddagarna. Rektor avsätter tid för samverkan mellan förskola/ grundskola, grundskola/ grundsärskola. Utvärdering och uppföljning sker på gemensamma utvärderingsdagar med all personal på skolan. Föräldrars synpunkter tas tillvara genom bland annat föräldramöten, klassombudsmöten och brukarundersökningar när vi utvärderar. Vi ska utgå från stadsdelens rutiner för skolvalsprocess beträffande övergången mellan förskola och förskoleklass vad gäller barn i behov av stöd. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att samverka med aktörer utanför skolan. Att skolan är en del av samhället där vi samverkar för att utveckla verksamheten och ta tillvara på allas kompetenser. Planera undervisning för att öka samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra intressenter för att bidra till att förbereda barn och elever att aktivt delta i morgondagens samhälle och arbetsliv. Kopplar projektet Skapande skola till det entreprenöriella lärandet i undervisningen. Vi vill arbeta för att elever utvecklar och stimulerar kompetenser som exempelvis att ta initiativ, ansvar och omsätta ideér till handling. Genom ett entreprenöriellt arbetssätt ska eleverna även utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Tid för samverka med andra aktörer utanför skolan. Skolan utbildar två personer inom entreprenörskap i skolan, projektet ELIS( Entreprenöriellt lärande i skolan). Vi startar upp ett samarbete med andra skolor där vi använder Instructional rounds för att utveckla verksamheten.
SID 12 (12) Utvärdering Skapa processer för att att öka samverkan med andra aktörer utanför skolan. Deltar i ELIS- projekt, Entreprenöriellt lärande i skolan där skolan utbildar två språkrör samt grundutbildning för hela skolans personal. Rektor har ansvar för en budget i balans. Varje månad går vi igenom budgeten för att säkerställa vår prognos och omfördela våra resurser vid behov. Övrigt Bilagor