NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN

NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN

Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk Sverige skrev under FN:s barnkonvention år 1990: Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling (Artikel 6) Omslagsfoto Felix Gebhard Bildhuset Foto Susanne Walström Bildhuset

NU KAN JAG KOMPROMISSA Förr var det jag som bestämde, jag som dominerade och jag kunde skrika så att håret stod rakt upp. Barnen fick inte en chans. I dag har jag blivit lugnare och jag tänker mig för. När stressen kommer tar jag ett djupt andetag och säger: Vi måste hinna till skolan. Det är tjugo minuter kvar, och jag tycker att vi ska göra det här först. Om du skyndar dig på, hinner du titta lite på tv också. Min son skojar med mig. Han tycker att jag ska gå kursen en gång till. Pappa som gått föräldrakursen COPE

Nya möjligheter Foto Ulrica Zwenger Nu står det klart utbildning av föräldrar har en positiv effekt på barns psykiska hälsa. I Sverige finns en lång tradition av att främja barns hälsa och välfärd genom stöd till familjen. Några tydliga exempel är barnbidrag, barnhälsovård och förskola. Men inte förrän på senare år har forskningen kunnat visa att föräldrastöd i form av föräldrakurser gynnar barnens hälsa. En viktig förutsättning är att kurserna är strukturerade, det vill säga att dom följer ett förutbestämt program, att det finns en tydlig handledning och att kursledarna är utbildade i metoden. Kurserna innehåller inte några färdiga lösningar utan utgår från de erfarenheter som deltagarna i gruppen har. Praktiska och vardagsnära övningar ingår, ofta med hjälp av videosekvenser och rollspel. Föräldrar som deltar i strukturerade föräldrakurser blir säkrare och tryggare i föräldrarollen, vilket i sin tur leder till att barnen mår bra. Inom mödra- och barnhälsovården erbjuds sedan många år föräldrautbildning som många föräldrar deltar i. Men efter spädbarnsåret finns ingen motsvarande, nationellt täckande verksamhet. Statens folkhälsoinstitut har i utredningen Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd tagit upp hur stödet till föräldrar i Sverige kan förbättras.

GLADARE OCH SNÄLLARE ÄN FÖRUT Det är lätt hänt att man blir gnällig och negativ när man är stressad och trött. Då kan en föräldrakurs ge tillfälle till viktig reflektion över föräldrarollen. Jag fick tips om programmet av en kompis och blev nyfiken. Egentligen hade vi inte några särskilda problem i familjen. Det var mest att jag ville slippa det där gnatet i vardagen, som känns så onödigt. Jag ville göra något för mina barn, bli en bättre förälder. Oftast ligger ju problemet hos oss föräldrar, det är vårt tålamod som tryter. Vi fick jobba mycket med oss själva som människor på kursen. Det var verkligen spännande. Nu känner jag att jag har blivit mer förstående som förälder. Att det fungerar att prata, man behöver inte skälla. I stället för att bara brusa upp sätter jag mig ner med barnen i lugn och ro och talar om det som hänt. Om konsekvenserna och varför jag kanske blir ledsen. Det går bra att säga till ett barn att det här accepterar vi inte i den här familjen de förstår. Kursen hjälpte mig också att handskas bättre med situationer när barnen bråkar. Förut lade jag mig alltid i och försökte lösa konflikten. I dag låter jag dem oftast göra upp själva. Jag har blivit lugnare som förälder helt enkelt och det blir inte lika mycket bråk längre. Vi har det roligare ihop! Hela familjen mår bättre i och med att vi slipper att ha så mycket konflikter. Som förälder vill man ju ge barnen trygghet så att de vågar vara självständiga att de ska få självkänsla och mod i livet. Tvåbarnsmamma som gått föräldrakursen Aktiva småbarnsföräldrar.

Samhället och föräldrarollen har förändrats Fram till industrialiseringen för drygt hundra år sedan växte de flesta barn i Sverige upp med nära relationer till flera vuxna. Ofta fanns till exempel far- och morföräldrar och andra släktingar i närheten. I dag är detta inte längre självklart. Därför är det troligt att behovet av stöd, rådgivning och information från samhället är större nu än det var förr i tiden. Andra orsaker, som till exempel arbetslivets förändrade villkor, ny kunskap om barns utveckling och behov och en annan syn på barns rättigheter, gör att även familjer som har ett bra socialt nätverk kan ha behov av stöd i föräldraskapet. Ett tecken på familjernas utsatthet i dagens samhälle är att psykiska besvär bland barn och unga har ökat. Någon entydig förklaring till den här utvecklingen finns inte. Det vi däremot vet genom forskningen är att föräldrakurser har en positiv effekt på barns psykiska hälsa. Värme och ramar Få saker är så viktiga under barnens uppväxt som en varm och kärleksfull relation mellan föräldrar och barn. Omsorg, kärlek och kroppskontakt skänker värme. Föräldrar som ser och hör barnet och förstår vad det menar skapar trygghet. I en varm familjerelation är det också möjligt för föräldrar att tydligt markera de ramar som gäller. I stället för att tjata och skälla när barnen krånglar kan man berömma, bekräfta och uppmuntra när dom gör något bra. När bråken blir färre och familje

klimatet på så sätt förbättras minskar också risken för att barnen ska få problem av olika slag. Forskningen visar att förmågan att visa värme och sätta ramar går att utveckla. Det handlar alltså om saker som man kan lära sig. MER BERÖM, MINDRE BRÅK Jag har blivit mer konsekvent och bestämd och konflikterna hemma är färre. Kanske beror det på att min dotter vet att det inte är någon idé att bråka. Jag har dessutom blivit bättre på att berömma och belöna henne. Så många saker har blivit bättre nu, som krånglet vid maten. Yippie för familjegruppsmötena! Foto Anna Björnström Mamma som gått föräldrakursen Föräldrakraft

1. 2. 3. 4. Fem argument för föräldrakurser Stöd till föräldrar har en positiv effekt på barns och ungdomars psykiska hälsa Föräldrar som deltar i föräldrakurser blir säkrare och tryggare i föräldrarollen, vilket i sin tur leder till att barnen mår bättre. På lång sikt leder föräldrakurser till bättre skolresultat, minskat missbruk, minskad kriminalitet och minskad psykisk ohälsa. Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat Ängslan, oro, ångest, sömnproblem, nedstämdhet, magont och huvudvärk har blivit vanligare bland både pojkar och flickor. Dessutom finns det alldeles för många unga som inte klarar skolan, som skolkar och strular och som använder alkohol och droger. Föräldrar vill ha stöd Många föräldrar efterlyser fortsatt stöd efter spädbarnsperioden. Det finns alltså ett uppdämt behov av föräldrakurser. Föräldrakurser sparar pengar Behovet av specialundervisning och elevassistenter blir mindre om beteendeproblem bland barn och unga minskar. Detta leder till besparingar redan inom några år. Om missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa minskar så innebär det en stor vinst för både individen och samhället, även på lite längre sikt.

5. Insatser för alla är bättre än insatser för riskgrupper Breda insatser ger bättre sammanlagd effekt än uppsökande insatser. Om föräldrakurser erbjuds till alla föräldrar så når man fler även i riskgrupperna och ingen behöver känna sig utpekad. I det stora hela är det bättre om många ändrar sig lite grann än om några få ändrar sig mycket. Eftersom både barn, föräldrar och samhället i stort har mycket att vinna på att föräldrar utbildas i föräldrarollen är det nu befogat att på bred front erbjuda föräldrar i Sverige stöd även under barnens förskole- och skoltid. FAKTA Barns psykiska hälsa När det gäller psykiska besvär hos barn och unga brukar man tala om inåtvända eller utagerande beteendeproblem. Inåtvända problem kan vara oro, nedstämdhet och irritation, men också allvarligare tillstånd som ångest och depression. Utagerande problem kan yttra sig som koncentrationssvårigheter, bristande självkontroll, aggressivitet, trotssyndrom och ADHD. Foto Ulrica Zwenger

FAKTA Vill föräldrar ha stöd? Föräldrar är i allmänhet nöjda med det stöd de får från förskola, skola, fritidsverksamhet och barnhälsovård. Men många föräldrar efterlyser dessutom fortsatt stöd och rådgivning under barnens uppväxt. Så här svarade föräldrar i Folkhälsoinstitutets enkätundersökning om föräldrastöd* Insats: Andel intresserade i procent: Strukturerad föräldragrupp 42 Telefonrådgivning 41 Ostrukturerad föräldragrupp 34 Enskild strukturerad rådgivning 26 Diskussionsgrupper på internet 17 Föräldrakurs på internet 15 * Flera svarsalternativ kunde anges. Läs mer om undersökningen på Uppslagsverk Barn & Unga på www.fhi.se. FAKTA Bra metod som fler vill ha tillgång till I Sverige deltar bara några få procent av föräldrarna i föräldrakurser när barnen är mellan 3 och 15 år. Men intresset är stort. Ungefär 40 procent av föräldrarna till barn i dessa åldrar uppger att de gärna skulle delta i föräldrakurser. Enligt utländska studier minskar risken för tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och andra riskbeteenden om föräldrar till barn i 3 15-årsåldern deltar i föräldrakurser. Flera utvärderade metoder med utbildning för kursledare erbjuds i Sverige. 10

NU ÄR VI BÄTTRE RUSTADE FÖR PROBLEM Genom att träffa andra föräldrar och diskutera regler och normer får man en gemensam grund, säger en pappa med två barn, 13 och 15 år gamla. Att känna stöd i vardagen är viktigt, menar han. Familjen hade nytta av kommunikationsprogrammet Steg för steg, en kurs för föräldrar till barn i skolår 5 7, som de gick tillsammans. Steg för steg innebar en fantastisk möjlighet att diskutera saker som kan bli problem i framtiden, till exempel alkohol och droger. På kursen kunde vi prata igenom känsliga saker och komma fram till en gemensam ståndpunkt. Efter det hade vi ett sätt att förhålla oss till viktiga frågor i familjen. Kurstillfällena började ofta med att barn och föräldrar diskuterade ett ämne var för sig. Sedan samlades alla för att prata tillsammans. Vi diskuterade till exempel snatteri och grupptryck. Den diskussionen funkade bra, både föräldrar och barn deltog verkligen och sa vad de tyckte. Andra ämnen som vi tog upp var hur länge barnen ska få sitta vid datorn, hur mycket barnen har i veckopeng och hur man håller kontakten med kompisarnas föräldrar när barnen ska sova över. Kontakten med kompisarnas föräldrar är jätteviktig. Att man inte som förälder rakt av godtar det gamla vanliga: Alla andra får, men inte vi! Prata med varandra så löser det sig! Efter programmet har vi fått en Foto Ulrica Zwenger helt annan bas för att tala med andra föräldrar. Jag måste säga att jag blev positivt överraskad av att kursen gav så mycket. Tonårspappa som gått föräldrakursen Steg för Steg 11

Vad säger forskningen? Foto Bruno Ehrs Bildhuset Hittills har få metoder för föräldrastöd utvärderats i Sverige. Men forskning i andra länder har visat att beteendeproblem minskar hos barn och unga när föräldrarna deltar i strukturerade föräldrakurser. Det säkraste sättet att undersöka betydelsen av olika typer av föräldrastöd är så kallade kontrollerade experiment där man jämför två grupper av föräldrar och barn. Den ena gruppen får tillgång till en viss insats, till exempel en föräldrakurs, medan den andra gruppen inte får det. Föräldrar och barn i de båda grupperna följs sedan upp. Om barnen i den grupp där föräldrarna deltagit i en föräldrakurs mår bättre än barnen i den andra gruppen så är det ett tecken på att insatserna har varit till nytta för barnen. De flesta försök att utvärdera föräldrakurser har genomförts i USA. Kurser som erbjuds föräldrar med barn i 2 12-årsåldern har de tydligaste effekterna. Två program, Guiding Good Choices och Iowa Strengthening Families Program, som genomfördes när barnen var 11 år gamla, har också visat sig påverka konsumtionen av alkohol. Fyra år efter programmen kunde man se att ungdomarna alkoholdebuterade senare i de familjer som deltagit. Kommunikationen mellan barn och föräldrar blev också bättre i dessa familjer. 12

ATT VARA FÖRÄLDER MÅSTE FÅ TA TID När starka, bråkiga barn styr mönstret i en familj kan en föräldrautbildning vara en bra hjälp för att bryta negativa beteenden. Det här skulle säkert alla föräldrar behöva, säger en adoptivmamma som gått samspelsprogrammet KOMET, en kurs för föräldrar med barn i åldern 3 12 år. Jag känner mig inte som en hopplös gnatmoster med mina två barn längre, säger hon. En envis och svårhanterlig 3-åring som bråkade mycket med sin 8- åriga syster. Och en mamma som tyckte att hon hamnat i en återvändsgränd. Jag tyckte att jag hade hakat upp mig, och jag visste till slut inte vad jag skulle ta mig till! Så hörde jag talas om föräldragrupperna. Först trodde jag att de bara var för föräldrar som hade barn med svåra problem, eller någon bokstavsdiagnos, men så var det inte alls. De flesta som gick på kursen hade vanliga, vardagliga problem, precis som jag. Det jag lärde mig på kursen var att ta mig tid och leka med barnen. Och att försöka uppmuntra det som barnen gör bra, i stället för att tjata på det som retar mig. Vi fick till exempel lära oss använda Ormspelet. Det är en orm som är numrerad som man hänger upp på väggen. Spelet går ut på att barnen får uppdrag. Det kan vara att hänga upp kläderna eller inte störa när man pratar i telefon. Varje gång barnet gör uppdraget utan tjat, så får hon en guldstjärna att klistra på ormen. Min 8-åriga dotter älskar det här, hon har skött sig exemplariskt när vi har använt ormen. Och jag är mycket mer sällan arg! I och med att jag är adoptivförälder har jag fått en del föräldrautbildning. Men efter spädbarnstiden har utbudet varit begränsat. Därför tycker jag att det är jättebra att man startar föräldragrupper. Tvåbarnsmamma som gått föräldrakursen KOMET 13

Vilka föräldrakurser finns i dag? De föräldrakurser som erbjuds efter spädbarnstiden kan grovt delas in i två grupper: samspelsprogram för föräldrar till de mindre barnen (2 12 år) och kommunikationsprogram för föräldrar till äldre barn och tonåringar (10 15 år). Kurserna riktar sig inte speciellt till familjer med problem utan vänder sig till alla föräldrar. I den här skriften presenteras bara de föräldrakurser som har utvärderats med kontrollerade studier, eller som har en utvärdering på gång, och som dessutom kan erbjuda utbildning av kursledare. Information om aktuellt utbud av föräldrakurser uppdateras fortlöpande i Uppslagsverk Barn & Unga på Folkhälsoinstitutets webbplats www.fhi.se. Samspelsprogram för föräldrar till mindre barn (2 12 år) Program som syftar till att utveckla ett positivt samspel mellan de lite mindre barnen och deras föräldrar och därigenom minska risken för att barnen ska utveckla beteendeproblem kallas för samspelsprogram. Tre viktiga moment i dessa program är: stöd till föräldern att ge barnet positiv uppmärksamhet, stöd till tydlig kommunikation och stöd till genomtänkt konfliktlösning. Man träffas regelbundet i grupp, diskuterar och tränar vardagliga situationer, ofta i rollspel och med hjälp av video/dvd. Kurserna erbjuder inte några färdiga lösningar utan utgår från de erfarenheter som föräldrarna i gruppen har. 14

COPE (The Community Parent Education Program) Syftet med COPE är att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och ge dem verktyg att förstå och hantera sina barns beteende. Varje kurstillfälle är noga strukturerat och avhandlar en specifik strategi, till exempel hur man uppmuntrar och berömmer sitt barn på ett medvetet sätt för att bryta negativa cirklar i samspelet. Föräldrarna får titta på korta videovinjetter (inspelade på svenska, engelska, arabiska och albanska) av vardagliga situationer, identifiera problem och finna alternativa handlingssätt. Strategierna rollspelas och föräldrarna får i uppgift att pröva hemma till nästa gång. COPE har använts i Sverige sedan år 2000. www.svenskacope.se De otroliga åren De otroliga åren lägger fokus på fyra viktiga områden: lek, beröm och belöning, effektiv gränssättning och bemötande av dåligt uppförande. Syftet är att tillsammans med andra föräldrar lära sig att hitta KOMET KOMET erbjuder stöd till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. Metoden bygger på att särskilt utbildade gruppledare tar upp olika teman tillsammans med föräldrarna. Innehållet är mycket lösningsfokuserat, det vill säga man pratar inte så mycket om nya strategier i sitt föräldraskap. Verktyg som används är video, rollspel, hemuppgifter och arbetsböcker. De otroliga åren har använts i Sverige sedan år 2002. www.familjeforum.com svårigheter och brister utan mer om möjligheter. Råd och tips som prövas hemma mellan träffarna delas ut i form av skriftligt material. KOMET har använts i Sverige sedan år 2003. www.kometprogrammet.se www.kometstudien.se 15

Aktiva småbarnsföräldrar och Aktivt föräldraskap i dag 2 12 Programmen Aktiva småbarnsföräldrar och Aktivt sig i. Genom diskussion, rollövningar, gruppaktiviteter och hemuppgifter får man sedan hjälpas åt att föräldraskap i dag 2 12 har samma grundstruktur men är anpassade för olika åldersgrupper, dels till hitta lösningar. Aktiva småbarnsföräldrar introducerades i Sverige hösten 2004 medan Aktivt föräld- föräldrar med barn i åldern 1 4 år och dels till föräldrar med barn i åldern 2 12 år. Kurserna är video- och diskussionsbaserade. Videoavsnitten tar www.activeparenting.se raskap i dag 2 12 har använts i Sverige sedan 1997. upp olika vardagssituationer som alla känner igen Föräldrakraft Programmet vänder sig till familjer med barn i åldern 3 6 år. Syftet med Föräldrakraft är att främja positiva uppfostringsstrategier och stärka familjesammanhållningen. Varje gång träffas föräldrarna en timme (föräldrapasset) parallellt med en timme för barnen (barnpasset). Timmen därefter arbetar barn och föräldrar tillsammans (familjepasset). Viktiga områden som tas upp är till exempel kommunikation, tid tillsammans, beröm, belöning och positivt samarbete mellan hem och skola. Föräldrakraft började prövas i Sverige under år 2004. www.oru.se (sök på föräldrakraft) Hittills är COPE, De otroliga åren och KOMET utvärderade i kontrollerade studier. Läs mer om samspelsprogrammen på Uppslagsverk Barn & Unga på www.fhi.se. 16

Kommunikationsprogram för föräldrar till äldre barn och tonåringar (10 15 år) Kommunikationsprogrammen syftar till att utveckla en god kommunikation mellan föräldrar och barn och därigenom minska risken för att ungdomarna ska börja använda tobak, alkohol och droger. Många tonåringar testar gränser och bryter normer och det är inte alltid lätt att vara tonårsförälder. Kommunikationsprogrammen ger föräldrar möjlighet att tillsammans med andra diskutera frågor som är vanliga i alla familjer med tonårsbarn. Som hur man löser konflikter på ett konstruktivt sätt. Ibland kan föräldrar och barn följa programmen parallellt, ibland är aktiviteterna gemensamma. Föräldrakraft Föräldrakraft erbjuder, förutom den kurs som beskrivs under samspelsprogrammen, en kurs som riktar sig till familjer med barn i åldern 11 14 år. Syftet här är, liksom i programmet för de yngre barnen, att stärka skyddande faktorer i familjen. Programmet för familjer med äldre barn och tonåringar syftar särskilt till att förebygga missbruk. Föräldrakraft började prövas i Sverige under år 2004. www.oru.se (sök på föräldrakraft) Tonårs COPE (The Community Parent Education Program) I Tonårs COPE bearbetas vanliga vardagsproblem tobak, alkohol och droger ingår. Metoden används i i grupper om upp till 30 föräldrar med hjälp av videovinjetter, diskussioner och rollspel. Moment Sverige sedan 2003. www.svenskacope.se om 17

Steg för steg Steg för steg vänder sig till föräldrar och barn i skolår 5 7. Målet är att förebygga tobaks-, alkohol- och drogbruk bland tonåringar. Barnens program förläggs till skoltid medan föräldrarna träffas på kvällstid i skolans lokaler. Två gånger under kursens gång träffas föräldrar och barn gemensamt. Örebro Preventionsprogram (ÖPP) Syftet med Örebro Preventionsprogram är att minska alkoholbruket bland ungdomar genom att rikta sig till föräldrarna. Tanken är att föräldrar gemensamt ska komma överens om hur de ska förhålla sig till att ungdomar dricker sig berusade. Programmet består av korta föräldraträffar en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 6 8. Särskilt anställda personer leder diskussionerna Aktivt föräldraskap i dag för tonårsföräldrar Kurserna bygger på videovinjetter som speglar olika vardagssituationer som alla kan känna igen sig i. Genom diskussioner, rollspel, gruppaktiviteter och Ungdomsprogrammet tar upp teman som drömmar och mål, relationen till föräldrar, stresshantering och kompistryck. De centrala hjälpmedlen i föräldraträffarna är videovinjetter, diskussioner, rollspel och hemövningar. Metoden används i Sverige sedan år 2002. www.stad.org utifrån tydliga principer. Man går till exempel igenom de forskningsresultat som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer. Föräldrarna får också förslag på hur man kan göra gemensamma överenskommelser i klassen, till exempel när det gäller regler kring föräldrafria fester. Örebro Preventionsprogram finns tillgängligt sedan hösten 2004. www.oru.se (sök på öpp) hemuppgifter hjälps man sedan åt att hitta lösningar. Föräldrarna får samtala om fördelar och nackdelar med olika sätt att bemöta tonåringarna. Pro- 18

grammet tar upp ledarstilar och förhållningssätt, problemlösning och kommunikationsfärdigheter, hur man hanterar sin egen och tonåringens ilska och metoder för att uppmuntra tonåringars självständighetsutveckling. Programmet har använts i Sverige sedan år 1998. www.activeparenting.se Det har genomförts flera internationella studier av olika kommunikationsprogram och svenska utvärderingar pågår. Läs mer om kommunikationsprogrammen på Uppslagsverk Barn & Unga på www.fhi.se. De minsta barnen Många blivande föräldrar och spädbarnsföräldrar deltar redan i föräldrakurser under graviditeten och spädbarnstiden. Strukturerade föräldrakurser har god effekt på anknytningsmönstret mellan barnet och vårdnadshavaren, vilket i sig främjar psykisk hälsa. Representanter för mödra- och barnhälsovården i landet räknar med att en nationell plan för strukturerad föräldrautbildning under graviditet och spädbarnstid skall vara klar i slutet av år 2006. Kostnadseffektivt och långsiktigt Kostnaden för att ett barns föräldrar deltar i ett samspelsprogram har beräknats till 1 600 kronor, baserat på genomsnittlig förskolelärarlön och tre arbetstimmar per gruppledartimme. Inledningsvis tillkommer kostnader för utbildning av handledare samt för material. Som en jämförelse har kostnaderna för en enda missbrukare un- 19

der ett liv beräknats till 11,9 miljoner kronor. Om ett enda fall av missbruk förebyggs med hjälp av samspelsprogram innebär det därför en samhällsekonomisk vinst. Kommunikationsprogrammen, som vänder sig till de lite äldre barnens föräldrar, har inte visat på lika stora effekter som samspelsprogrammen, men är i gengäld billigare att genomföra. Även på kort sikt leder kurser för föräldrar till kommunala besparingar eftersom barn med problem ofta behöver specialundervisning och ibland även elevassistent, vilket kan innebära stora kostnader. Beräknad utveckling av antalet 4 9-åringar med svårt utagerande beteende (till exempel ADHD) i en tänkt kommun med 1 000 barn i varje årskull. Kommunen börjar erbjuda föräldrarna samspelsprogram från år 2005. 20

MAN BEHÖVER SATSA LÅNGSIKTIGT Det finns en stor efterfrågan på föräldrastöd i kommunen, säger Gunnar Olausson, nämndsamordnare för barn och ungdom i Linköpings kommun. Vi satsar mycket, men skulle kunna fylla dubbelt så många kurser som i dag, minst. Efterfrågan bland föräldrar är så stor. Satsningen på föräldrautbildningar i vår kommun började som ett stort utvecklingsarbete för att förbättra livsbetingelserna för barn och ungdomar i kommunen. Vi frågade människor inom bland annat barnhälsovården, skolan, förskolan och polisen: Vilka insatser är viktigast att göra för barn och ungdom? Svaret blev stöd till föräldrarna: att ge föräldrar bättre förutsättningar att klara sin uppgift. Efter det undersökte vi vilka metoder som fanns och hittade COPE, en vetenskapligt beprövad metod från Canada. Vi gjorde ett pilotprojekt och prövade programmet, det slog väldigt bra ut. Då bestämde vi oss att satsa storskaligt. I dag har vi tjugo föräldragrupper i kommunen (COPE och ett program för spädbarnsföräldrar). Det här arbetet är lönsamt för kommunen och samhället, det vet vi, säger Gunnar Olausson. Kurserna är inte särskilt dyra, men de ger effekter som gör att man kan undvika framtida problem och stödinsatser. Men man måste satsa långsiktigt och inte glömma förankringsarbetet. Alla led måste vara med på tåget. Om personalen på förskolorna förstår vad insatserna går ut på och tycker att de är bra kommer de att förmedla detta till föräldrarna. Då kan programmen få stor spridning och personalen kan möta föräldrarna på ett bra sätt när de gått kursen. Gunnar Olausson, nämndsamordnare för Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun 21

Hur gör man? Foto Ulrica Zwenger Om man vill starta föräldrakurser så är ett lämpligt första steg att personer med kunskap om sådana kurser informerar på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara någon från en kommun som redan har erfarenhet av föräldrakurser. Nästa steg är att informera beslutsfattare för organisationen om vad föräldrakurser innebär, vilka program som finns, vad de kostar och vilka besparingar de leder till. Om man beslutar sig för att erbjuda föräldrakurser så är nästa steg att utbilda kursledare som sedan håller i lokala föräldrakurser och utbildning av nya kursledare. Det kan vara lämpligt att kommunen utser en person som har till uppgift att samordna föräldrakurserna, antingen som huvuduppgift eller i kombination med till exempel alkohol- och drogförebyggande arbete, brottsförebyggande arbete eller folkhälsoplanering. Kontaktpersoner för respektive föräldrautbildningsprogram finns på Uppslagsverk Barn & Unga på Folkhälsoinstitutets webbsida www.fhi.se. 22

Lästips Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut R2004:49. Distributionstjänst, 120 88 Stockholm, www.fhi.se. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Stockholm 2004. Uppslagsverk Barn & Unga, www.fhi.se. Utgiven av Statens folkhälsoinstitut 2005 ISBN: 91-7257-400-3 Grafisk form: Anna Björnström, Kombinera Tryck: Edita Norstedts tryckeri

NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN Nu står det klart utbildning av föräldrar har en positiv effekt på barns psykiska hälsa. Statens folkhälsoinstitut har i utredningen Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd tagit upp hur stödet till föräldrar i Sverige kan förbättras. I den här broschyren får man en orientering om de viktigaste punkterna i utredningen. Man får också veta vilka föräldrakurser för föräldrar med barn i olika åldrar som finns tillgängliga i Sverige. Informationen vänder sig till alla som prioriterar och fattar beslut om insatser för barn och ungdomar i kommuner och landsting, till exempel politiker och förvaltningschefer. Men också till dem som planerar och leder sådana insatser, till exempel handläggare på olika kommunala förvaltningar, folkhälsoplanerare och verksamhetschefer. www.fhi.se