Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Relevanta dokument
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Kompendium om FaR som kompletterar bildspel Fysisk aktivitet på recept FaR i Region Uppsala

Struktur, rutiner och utbildning

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR. Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen

Levnadsvanor- kunskapsunderlag för LUL

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Kompendium om FaR som kompletterar bildspel Fysisk aktivitet på recept FaR i Region Uppsala

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kompendium om FaR som kompletterar bildspel FaR i Landstinget i Uppsala län

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Prevention och behandling vid

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor för patienter med

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Rekommendationer från Hälsorådet

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

1 Förord Sammanfattning Bakgrund... 6

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Svenska Läkaresällskapet

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Dokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic)

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Transkript:

Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2 Vad kan dietisten bidra med...2 Vilka patienter...2 Kvalificerat rådgivande samtal...2 Personalens kompetens...3 Checklista för nybesök...3 Nutritionsbehandling...3 Återbesök...4 Checklista uppföljning...4 Uppföljningar...4 Dokumentation...4 Behandlingsöversikt...4 Styrande dokument...5 Externa styrande dokument...5 Sidan 1 av 5

Syfte och mål med besöket Förbättrade matvanor och nutritionsstatus. Minskad risk för sjukdomsutveckling, t.ex. diabetes, hjärt-kärlsjukdom. Vid etablerad sjukdom, integreras kvalificerat rådgivande samtal som en metod i nutritionsbehandling. Viktstabilitet eller 5-10 % viktnedgång under 1 år vid övervikt/fetma. Viktstabilitet vid undervikt/malnutrition. Viktuppgång om möjligt. Bakgrund Se Levnadsvanor Region Uppsala - Kunskapsunderlag Vad kan dietisten bidra med Nutritionsbedömning med individuell kostbehandling. Ge kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Behandling/information i grupp. Ingå i team på vårdcentralen för samstämmigt kostbudskap. Vilka patienter Ohälsosamma matvanor med kostindex 0-4 poäng. Vid kostindex 5-8 poäng ska en individuell bedömning göras utifrån patientens diagnos och övriga riskfaktorer. Patientens eget önskemål. Kvalificerat rådgivande samtal Innebär en strukturerad och evidensbaserad rådgivning om mat. Behandlingen omfattar 4-8 besök och inkluderar utvärdering av kostindex via telefonuppföljning (alternativt besök) 6 månader efter den strukturerade behandlingsperioden. Samtalet är individanpassat och präglas av ett personcentrat förhållningssätt där utredning och dialog sker utifrån patientens förväntningar, motivation och tidigare erfarenheter. Råd om mat ska anpassas till patientens matvanor i relation till diagnos eller tillstånd. Innebär möjliga förändringar till mer hälsosamma matvanor i relation till patientens ekonomiska, sociala och funktionella förutsättningar. Kompletteras med olika verktyg som t.ex. matdagbok, anpassade recept, inköpslista mm. Klinisk nutritionsbehandling innebär att patientens kostbehandling syftar till att påverka diagnosen, exempelvis diabetes, höjda kolesterolvärden, eller övervikt. För patienter som har en sjukdomsdiagnos blir åtgärden en kombination av kvalificerat rådgivande samtal och nutritionsbehandling. Sidan 2 av 5

Personalens kompetens Legitimerad dietist eller legitimerad personal med god kompetens inom kost och nutrition, vilket innebär kunskap om Nordiska näringsrekommendationer, näringslära, livsmedelskunskap, matlagningsteknik, kostundersökningsmetodik, sjukdom och ätande samt mat och måltider i sitt sociala, kulturella och emotionella sammanhang. Utbildning i patientcentrerad samtalsmetodik och motiverande strategier samt kunskap om förändringsprocessen. Uppdaterad kunskap gällande evidens inom kost- och nutritionsområdet. Regelbundet arbetar med matvaneförändringar/kost och nutrition Kunskap om bedömning och åtgärder för patienter med risk för undernäring, då särskilt äldre och kroniskt sjuka löper risk för undernäring. Checklista för nybesök Beskrivning av kontakten och inbördes roller, antal besök, upplägg. Kartläggning av motivation och möjligheter, förväntningar, patientens syn på de egna matvanorna Kostanamnes inklusive matvanefrågor med kostindex Vikthistoria (viktuppgång/ofrivillig viktnedgång) Längd, vikt, BMI, ev. midjemått om detta inte nyligen är gjort Fråga om alkohol, tobak, fysisk aktivitet utifrån kunskapsunderlaget för levnadsvanearbetet (om inte annan vårdgivare frågat innan) och erbjud åtgärder Dialog om relevanta förändringar utifrån patientens möjligheter, förmåga och diagnos. Agenda, teman och hemuppgifter från material Hälsosamma matvanor kan användas tillsammans med eventuellt övrigt material Konkretisering av uppställda mål till nästa besök. Genomgång utifrån ett för patienten relevant tema. Ev Hemuppgift. Erbjudande om ny tid om ca 2-4 veckor. Boka gärna de första 2-3 återbesöken redan vid nybesök. Nutritionsbehandling Utifrån Nordiska näringsrekommendationer 2012 fokuserar den individuella kostbehandlingen på: Måltidsordning Livsmedelsval Fettkvalitet inklusive fisk Tallriksmodellen Frukt och grönsaker Portionsstorlekar Dryck inklusive alkohol Utrymmesmat Sidan 3 av 5

Återbesök Checklista uppföljning Utvärdering av uppsatta mål och hemuppgift, vad har fungerat bra? Uppföljning av övriga levnadsvanor vid behov Vikt, ev. midjemått Genomgång av relevant tema och nya mål Vidmakthållande strategier Avslutande besök; o Sammanfattning av kontakten, genomförda förändringar över tid o Hur ser patienten på sitt förändringsarbete? Vad har fungerat bra, varför? Vad har varit svårt, varför? o Hur går patienten vidare på egen hand? Vad finns det för stödjande faktorer för att vidmakthålla förändringsarbetet? o Uppföljning av kostindexfrågorna, genomgång o Förankra uppföljning med kostindexfrågorna efter 6 månader. Patienten får information om att telefontid kommer att skickas ut Uppföljningar Individanpassas. Förslagsvis 3-4 återbesök, ca 1 g/mån. Möjlighet till fler återbesök vid övervikt/fetma eller individuella förutsättningar 6-12 månader efter den strukturerade behandlingsperioden tas telefonkontakt med utvärdering av kostindexfrågorna. Brev till patienten skickas med telefontid ca 3 veckor innan. Behandlingsöversikt Behandlingsöversikt Hälsosamma matvanor Dokumentation Besöksanteckning i ordinarie besöksmall i Cosmic. Frågor om levnadsvanor dokumenteras i Journaltabell LUL levnadsvanor o Vid första besök använd Screening. o Vid sista besök och telefonuppföljning, använd Uppföljning. o Fyll i övriga levnadsvanor vid behov. Använd KVÅ-kod DV143 vid samtliga besök och vid telefonuppföljning. Använd KVÅ kodför andra levnadsvanor på rätt nivå vid behov. Använd övriga KVÅ-koder som efterfrågas av arbetsgivaren Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Tobak DV111 DV112 DV113 Alkohol DV121 DV122 DV123 Fysisk aktivitet DV131 DV132 DV133 Matvanor DV141 DV142 DV143 Sidan 4 av 5

Styrande dokument Levnadsvanor Region Uppsala - Kunskapsunderlag Externa styrande dokument Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning 2011. Socialstyrelsen. Sidan 5 av 5