Ni får så gärna börja svara på inchecken i väntan

Relevanta dokument
Diskrimineringslagen. Skolledarens ansvar

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Förklaring av olika begrepp

Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Förvirrande begrepp?

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

En inkluderande idrott för alla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mänskliga rättigheter och konventioner

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Ta del av våra spelkort!

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Brände Udde förskola 2017/2018

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

För Lövskatans Förskola

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Värdegrundsutveckling i Skåne

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Policy för likabehandling

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Södermalms stadsdelsförvaltning

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Avseende period 2016

Program för HBT-frågor

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Ryrsjöns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Integrationsprogram för Västerås stad

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Förebyggande arbete mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Ni får så gärna börja svara på inchecken i väntan

Från tolerans till normvetenhet I Organisation, struktur, normer, rättigheter och antidiskriminering

Kul att vara här! Filippa Swanstein, arbetar som integrationschef i Båstads kommun sedan 2016 Sedan flera år tillbaka föreläser jag om bl.a. mänskliga rättigheter, diskriminering, bemötande, normkritik och makt. Jag har en dubbel tvärvetenskapligexamen från Malmö högskola och Lunds universitet, med inriktning mänskliga rättigheter och internationell migration och etniska relationer. Jag har tillsammans med min kollega Karin Henrikz givit ut boken "Diskrimineringslagen - från princip till praktik" (Studentlitteratur, 2014, 2017).

Incheck! 1. I vilken roll är jag här idag? 2. Jag känner att mina förkunskaper på området är? 3. Detta tänker jag när jag hör 1. Inkludering 2. Mångfald 4. Är diskriminering alltid olagligt? 5. Dessa grunder är skyddade? 6. Kan en anställd diskriminera sin chef? 7. Jag är medveten om mina egna normer?

Att främja inkludering I en välkomnande och inkluderande arbetsplats där kompetens är i fokus utgör den egna organisationen ofta både de stora möjligheterna, men ofta också de största hindren för att arbeta rättighetsbaserat, inkluderande och för mångfald. Vad menas egentligen med det och vilken roll spelar normer i detta förändringsarbete?

Inkludering, jämlikhet och mångfald? Detta är begrepp som används flitigt, inte minst i relation till normer, men vad menas? Vad betyder inkludering? Vad utmärker en inkluderande miljö? Vad innebär mångfald? Vad betyder jämlikhet i praktiken? Varför är detta viktigt att arbeta med?

Inkludering

Mångfald Individuell mångfald det varje människa bär med sig (åsikter, utseende, förmågor, personlighet, klass, stil, humor mm) Kategorisk mångfald de sju skyddsgrunderna som lagen säger är extra skyddsvärda: kön, könsidentitet, etnicitet, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

Kompetensbaserad rekrytering Individuell mångfald Bästa medarbetarna Kategorisk mångfald

Vad är jämlikhet?? En politisk fråga? Något som alla är för och ingen emot? Ett visionsord för något problem som finns i samhället och som skulle möjliggöra förutsättningar för människor?

Intersektionalitet Människan består av flera olika variabler Tolkas olika av en själv och omvärlden Ibland i majoritet, ibland minoritet Kan vara norm eller avvikande Vissa variabler påverkar livschanserna mer än andra Förståelse för att individ och struktur hänger samman

Organisationskultur hinder eller möjlighet?

Hålla ihop dessa fyra delar Individuell mångfald det varje människa bär med sig (åsikter, utseende, förmågor, personlighet, klass mm) Kategorisk mångfald de sju skyddsgrunderna som lagen säger är extra skyddsvärda Intersektionalitet olika kategorier samverkar (kön, klass, funktionsförmåga, etnicitet, utbildnings bakgrund mm) Organisationskultur om en vill förändra en organisation(skultur) räcker det inte att enbart formulera mjuka mål utan en måste mäta resultat och effekter. Vill du skapa förändring leta efter en möjlighet att göra det.

Hur olik får en vara hos Er?

Rättigheter Begreppet "rättighet" är ett funktionsbegrepp som betecknar det som lagstiftning och rättsordningen för stunden erkänner som rättighet. Grundläggande fri och rättigheter som varje enskild individ kan göra anspråk på mot den offentliga makten. Med en negativ rättighet menas att man har rätt att slippa något (till exempel att bli diskriminerad). En negativ rättighet kräver ingen aktiv handling från någon annan, den kräver enbart att andra avstår från att göra något. En positiv rättighet är en rätt att få något (till exempel utbildning). En positiv rättighet kräver en aktiv handling från någon annan. För våra mänskliga rättigheter är det staten som har ansvar att garantera individen dessa rättigheter och individen har i sin tur skyldigheter gentemot staten och annan part. Alla rättigheter är inte mänskliga rättigheter och rättigheter är inte explicit samma sak som rättvisa.

Vem är människa nog för rättigheter? Den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 "all men are created equal FN:s allmänna deklaration av de mänskliga rättigheterna 1948 All human beings are born free and equal in dignity and rights.they are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood. Abortfrågan? Papperslösa? Rättighetskonflikter?

Rättvisa och rättighetskonflikter Etiskt begrepp, som tillskrivs många olika uppfattningar Olika mål och medel att nå till ett rättvist samhälle Demokrati rättvisa? Guds ord rättvisa? Feminism rättvisa? Socialism rättvisa? Juridisk rättvisa de lagen säger. Juridisk rättvisa kan uppfattas negativt då den juridiska rättvisan inte alltid överensstämmer med moralisk rättvisa. Vad är moralisk rättvisa, finns det en moral? Rättvisa stammar ifrån subjektiva upplevelser om rätt och fel. Juridisk rättvisa stammar från de som lagstiftaren anser rätt, det som är vår lag.

Diskriminering Diskriminering betyder att utsätta någon för en ogynnsam särbehandling dvs. att missgynna någon. Diskriminering är ett relativt begrepp dvs. det kan endas förstås i relation till något/någon annan, nämligen den normala behandlingen personen skulle fått. Laglig diskriminering (tillåten särbehandling) Olaglig diskriminering (otillåten särbehandling)

Diskriminering Tillåtet missgynnande/ Laglig diskriminering Otillåtet missgynnande/ Olaglig diskriminering Ej skyddsgrund, ej samhällsområde, yttrandefrihet mm Diskrimineringslagen Skollagen Arbetsmiljölagen BrB

Diskrimineringsförbud Europakonventionen Internationella arbetarorganisationen (ILO) konventionen om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning Regeringsformen 1 kap Diskrimineringslagen 2009:567 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Olaga Diskriminering 16 kap 9 BrB Hatbrottslagstiftning

Diskrimineringsgrunder Lagens sju skyddade diskrimineringsgrunder: Kön Etniskt tillhörighet Könsidentitet identitet eller uttryck Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

Diskrimineringsförbud Diskrimineringsförbud för anställd eller uppdragstagare i verksamheten ( 2 kap. 5 DL). Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera Bristande tillgänglighet Repressalier Kränkande behandling Är samma sak som trakasserier, men kallas så när beteendet inte hänger ihop med någon skyddsgrund

Arbetsgivaren får ej diskriminera I rekryteringsprocesser t.ex. när arbetsgivaren bedömer ansökningshandlingar och väljer ut sökande till anställningsintervju Vid beslut om anställning och befordran eller utbildning inför befordran När lönen sätts eller förhandlas eller andra arbetsvillkor bestäms Vid beslut om eller övrigt rörande yrkespraktik, utbildning eller yrkesvägledning När arbetet fördelas och leds När en anställd sägs upp, avskedas eller permitteras

Likväl Horisontell och vertikalt segregerad arbetsmarknad baserat på kön Bland de sämsta länderna i världen att tillvara på seniora erfarenheter/kunskaper Hudfärg och namn hänger samman med chansen att få arbete Negativa fördomar baserat på tolkning av religion trosuppfattning vägledande Transpersoner har mycket högre ohälsa än cis personer

Diskriminering Laglig diskriminering Juridisk diskriminering/ Olaglig diskriminering Ej skyddsgrund, ej samhällsområde, yttrandefrihet mm Diskrimineringslagen Skollagen Arbetsmiljölagen BrB

Normer Det finns en rad olika normer hur vi ska förhålla oss till varandra, såväl stat gentemot medborgare som i relationer i den privata sfären. Normer är lokala, regionala, nationella och globala. Normer kan fungera genom oskrivna regler, men också som internationella överenskommelser. Rättesnöre, förhållningssätt, sedvanor, regler och lagar. Intersektionella relationer och samband. Mitt förhållande till rådande normer blir ofta tydligt först när jag bryter en norm. Vilka är dina normer?

Teflontestet

Fundering inför nästa pass? På vilket sätt görs kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder på Er arbetsplats?

Tack för idag Vad roligt att Ni ville komma idag jag ser fram emot att se er igen antingen 17 eller 22/5!! Har Ni frågor eller funderingar är Ni varmt välkomna att höra av er till: kontakt@swansteinhenrikz.se www.swansteinhenrikz.se

Från tolerans till normvetenhet II Organisation, struktur, normer, rättigheter och antidiskriminering

Diskriminering Tillåtet missgynnande/ Laglig diskriminering Otillåtet missgynnande/ Olaglig diskriminering Ej skyddsgrund, ej samhällsområde, yttrandefrihet mm Diskrimineringslagen Skollagen Arbetsmiljölagen BrB

Diskriminering och rättigheter Grundläggande kunskap i ett förändringsarbete som syftar till inkludering, jämlikhet och mångfald Juridisk rättvisa och moralisk rättvisa Diskrimineringslagstiftning 7 skyddsgrunder Belysa historien för att se hur normer, makt och strukturer samspelar Nyckelord makt och normer

Normer Normer Rättsordning Struktur Alla människor tillhör normsystem Majoritet eller minoritet Diskriminering mellan grupper Normer är aldrig neutrala Intersektionella samspel

Normgrunder Kön - könsnormen Könsidentitet/uttryck - identitetsnormen Etnicitet - vithetsnormen Religion/annan trosuppfattning - sekulära normen Sexuell läggning - heteronormen Ålder - åldersnormen Funktionsnedsättning - fullfunktionalitets normen Klassnormen Kroppsnormen Politisk tillhörighet

Intersektionella normspel Normater eller normbärare Mannen Full funktionalitet Heterosexualitet Cis personer Sekulärt kristen Vithet (etnisk svensk) Stad Medelklass Det andra Kvinnan Funktionsnedsättningar Homo/bisexualitet Transpersoner Annan religion är kristendom Icke vita kroppar Land Arbetarklass/överklass

Teflontestet i backspegeln

Ett steg framåt

Isberget! Akademiker Småbarnsmamma Författare Chef Kattälskare 34 åring Astmatiker Kompis Svensk Egenföretagare Gift med en man Storasyster Väldigt närsynt Kristen Fotbollstränare

Hur olik får en vara hos Er? Om en vill förändra en organisations(kultur) räcker det inte att enbart formulera mjuka mål utan en måste synliggöra rådande normer granska sin egen organisation kritiskt mäta resultat och effekter plocka bort det som inte bidrar till målen

Hur olik får en vara hos oss? Synliggör rådande normer diskutera följande: Vilka fördomar finns på vår arbetsplats? Hur öppet är vårt arbetsklimat? Var är golvet? Får alla säga vad en tycker och tänker? Vad är norm hos oss? Hur behöver vi förändra oss för att bättre nå interna och externa visioner och mål? Vilken kompetens och vilka perspektiv på vår verksamhet saknar vi i arbetsgruppen?

Olika förutsättningar spelar roll Tankar Handlingar Perspektiv Förutsättningar Möjligheter Drömmar Önskningar

Världen genom språkliga föreställningar Varje tid/sammanhang och plats har sin språkliga verklighet Det är hur vi beskriver och associerar vår omvärld som definierar vad som är och vad som inte är Dessa språkliga verkligheter kallas diskurser Beroende på sammanhang, vilka som är involverade och hur maktförhållandena ser ut ändras den språkliga verkligheten

Vad säger orden? Invandrare som kommer hit har svårt att integrera sig. De håller sig mest för sig själva, har sina egna föreningar, en annorlunda matkultur, läser tidningen från hemlandet, och lär sig inte språket ordentligt. Denna isolering från det omgivande samhället ger näring åt fördomar och leder stundtals till öppna konflikter med de infödda. Bråk mellan invandrare och infödda ungdomar förekommer allt som oftast.

Du kan inte bli vad du inte ser Runt omkring oss är vi ständigt påverkade av vad som är det rätta, vanliga eller normala. Inte minst till kön och genus. Hur påverkar det oss? Vem är invandrare? Hur förväntas en svensk att vara? Hur är en pojke och hur är en flicka? Vilka associationer får vi kopplad till muslim, kristen, jude och ateist? Vad anses vara normalt och det självklara hos Er?

Sökord CEO

Sökord läkare

Att räkna för att se vem som räknas 33% av styrelseledamöterna i svenska bolag är kvinnor. Finns fler som heter Johan i bolagsstyrelserna än det finns kvinnor När flickor pratar 0-25% i klassrummet uppfattas de prata 50%. När de pratar 25-50% uppfattas flickor dominera klassrummet. Olika syn på flickor och pojkar och deras utrymme i skolan

Kartläggning av organisation De flesta är medvetna om att diskriminering förekommer, men många vill tro att den sker någon annanstans än i den egna organisationen. Ofta är det omedvetna värderingar och föreställningar som styr våra reflektioner och vårt handlande. Det finns ofta outtalade förväntningar kring hur en ska vara i en organisation och det är först när någon bryter mönstret som dessa förväntningar synliggörs. Hur ska en (inte) vara hos Er??

Att arbeta normkritiskt Normen i centrum Synliggöra normen Ifrågasätta normen Synliggöra privilegier Självreflexivitet Vilka är mina normer Vad missar vi Vilka grupper möter vi Hur kan vi inkludera fler perspektiv Vilka hinder finns i vår organisation

Någon är också jag

Från tolerans till normvetenhet Acceptans Respekt Nyfikenhet Självreflektion

Mäta arbetsklimat/kultur Enkäter till personalen Djupintervjuer med nyckelpersoner Gruppvisa intervjuer med fokusgrupper Avgångssamtal med de som slutar Introduktionssamtal med nyanställda, praktikanter mm Utvecklingssamtal med fokus på verksamheten Kritisk granskning av gällande policys mm SWOT/problem/mångfaldsanalyser Genomgång av nämnder/grupper mm Mäta taltid eller granska sammanhang Representation

Att leda rättighetsbaserat Att utgå från ett rättighetsbärare/skyldighetsbärare perspektiv i organisationsstrukturen Att vara självkritisk och börja med sig själv Öppna upp sitt nätverk Utmana föreställningar kring normer Beakta ordet mångfald i ordets breda bemärkelse Använda intersektionalitet för att få en större förståelse för olika sammanhang och den egna verksamheten Våga ta täten inom nya områden Uppmuntra obekväma frågor Följ gällande lagar Var en god förebild

Avslutningsvis Förändra spelreglerna förändra normerna De som öppnat upp för att arbeta brett med mångfald (ej kön o etnicitet endast) lyckas bäst med innovation och affärsnytta Och visst är det jätte viktigt att prata perfekt svenska ändå tills en själv tar ett arbete utomlands. Då löser det sig ofta likväl

Utcheck 1. Därför tror jag att vi genomfört dessa utbildningsdagar? 2. Jag känner nu att mina kunskaper på området är? 3. Detta tänker jag när jag hör: - Inkludering - Mångfald 4. Är diskriminering alltid olagligt? 5. Dessa grunder är skyddade? 6. Kan en anställd diskriminera sin chef? 7. Dessa är mina normer? 8. Dessa normer finns i min organisation/på min arbetsplats?

Tack för att jag fick komma till Er! Har ni nya eller fler frågor kring mänskliga rättigheter, mångfald, normer eller diskriminering? Ni är varmt välkomna att höra av er till: kontakt@swansteinhenrikz.se www.swansteinhenrikz.se