Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet

Relevanta dokument
Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Vattenbalanskörningar november 2017

Saltvatteninträngning Kristianstadsslätten

Kalkstenstäkt i Skövde

MIKE SHE för Kristianstadslätten

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Grundvattensänkning för Vägport 1 inom västra länken, E9 Umeprojektet

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

RAPPORT. Teknisk beskrivning Töllsjö befintliga vattentäkt BOLLEBYGDS KOMMUN GBG VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 340.2

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

FÖRSLAG MKB JORDFALLS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ

Slussporten bergsskärning

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

Kristianstadsslätten en av norra Europas största grundvattentillgångar

PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf

PM/GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

PM Geoteknik. Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer. Norra Rosendal, Uppsala

Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning

TILLSTÅNDSANSÖKAN AVSEENDE GRUNDVATTENUTTAG FÖR HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN

UMEÅ KOMMUN Kv Hoppet 1 och Sofiehem 2:2. Översiktlig geoteknisk undersökning Upprättad av: Torbjörn Karlefors Granskad av: Arvid Lejon

Storsjöskolan. Östersunds Kommun. Översiktligt geotekniskt PM

KOMPLETTERAT SAMRÅDSUNDERLAG

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

Samrådsunderlag för vattentäkten Pilen nr 205, Sölvesborgs kommun

Låga grundvattennivåer

ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

Samrådsredogörelse - Koskullskulle

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT

Vägplan, Projektnummer:

Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015

Ansökan enligt miljöbalken

DETALJPLAN FÖR DEL AV FLÄSSJUM 4:97 ODINSLUNDSVÄGEN, BOLLEBYGD

VÄSTRA SÖMSTA, KÖPING

MKB JORDFALLS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ

PM-GEOTEKNIK. Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER KLARA ARKITEKTBYRÅ AB SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ.

Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN

PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Södergården, Näsby 4:311 mfl. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Mark- och miljödomstolen Box Växjö 2288/2018 YTTRANDE Sid 1(5)

Karlstad Kommun. Alster-Busterud. Översiktlig bedömning av geotekniska förhållanden. Karlstad

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Karlskrona kommun. Villa Fehr, Nättraby Nyexploatering av tomterna Dammanl. 6:16 och 6:96. Geotekniskt utlåtande

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane. Granskad av: Joakim Alström

PROVTAGNINGSPLAN-KOMPLETTERING

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

KARLSSONS ÄNG, KALMAR Detaljplan. Översiktlig geoteknisk utredning

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län

BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

E-POST KOMPLETTERANDE MODELLERING AV PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER TILL FÖLJD AV UTÖKAD TÄKTVERKSAMHET I VÅMB

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

KARLSHAMNS KOMMUN KARLHAMNSBOSTÄDER ÖSTRALYCKE ÄLDREBOENDE PLANERAD TILLBYGGNAD ÖVERSIKTLIGT GEOTEKNISKT PROJEKTERINGSUNDERLAG

PM Geoteknik Översiktlig undersökning för detaljplan Träslöv 30:1, V Varberg

Minnesanteckning från samrådsmöte angående grundvattenuttag Lövviken

Bilaga F6. Provpumpningsrapport. Stockholms Framtida Avloppsrening

Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER

INBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN

DOM Stockholm

ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:

BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

KATAMARANKAJEN. Orientering. Nuvarande förhållanden. Teknisk beskrivning av åtgärderna. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Samrådsunderlag, vattenverksamhet

LANTERNAN 3, HÄSTÖ. PM - Geoteknisk utredning KARLSKRONA KOMMUN

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad:

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro

PM Geoteknik. Förprojektering i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda kombiterminal Reviderad

Grundvatten Falkenbergs kommun

Samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Röhälla vattentäkt Mörbylånga kommun

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev Örebro

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

JAKOBSBERG 1:1 M.FL., KALMAR DETALJPLAN. Översiktlig geoteknisk utredning Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson

Transkript:

1 (6) Nymölla vattentäkt, Bromölla kommun Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet Sökanden Bromölla Energi och Vatten AB Storgatan 40 295 31 Bromölla Kontaktperson Saken Berörda kommuner Fastigheter Bakgrund Anders Johnsson, Bromölla Energi och Vatten AB 0456-622508 anders.johnsson@bevab.se Kontakt kan också tas med undertecknad Andreas Sjöberg som i ärendet biträder sökande. Tel. 010-722 63 09. Ansökan om tillstånd för uttag av grundvatten i Nymölla Bromölla kommun Brunnsanläggningarna (totalt 2 st) är belägna på fastigheten Gualöv 3:59 i Nymölla. Fastigheten ägs av Bromölla Energi och Vatten AB. Vattentäkten i Nymölla består av två brunnar. En av brunnarna (0003) används kontinuerligt och medan den andra (0002) fungerar som reservbrunn. Bägge brunnarna ligger i anslutning till vattenverket i samhällets västra del. Vattentäkten försörjer idag endast Nymölla med vatten och uttagen uppgår i medeltal till ca 200 m 3 /d. Vattentäkten saknar tillstånd för pågående verksamhet. Bromölla Energi och Vatten AB (BEVAB) avser att koppla in vattentäkten i Nymölla på det centrala vattenledningsnätet för att få större säkerhet i vattenförsörjningen. Samtidigt ökar behovet av vatten i regionen och samarbetet med Sölvesborg innebär på kort sikt att bl.a. Valje måste förses med vatten från Bromölla/Nymölla och på längre sikt att delar av Sölvesborg skulle kunna förses med vatten från aktuellt område. En provpumpning av brunn 0003 utfördes mellan 2018-03-12 till 2018-03-27 i syfte att utvärdera sandstenens egenskaper lokalt och den aktuella brunnens kapacitet. Med hjälp av resultaten från provpumpningen har sedan den övergripande grundvattenmodellen för Kristianstadsslätten uppdaterats på lokal nivå runt Nymölla. Med hjälp av modellen har sedan de långsiktiga effekterna av ansökta uttag simulerats. WSP Environmental Box 574 20125 Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel: +46 10 722 63 09 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

2 (6) Lokalisering De två brunnarna är belägna i västra delen av Nymölla, se figur 1. Figur 1 - Översiktskarta över Nymölla och de två brunnarna som ansökan avser. Omfattning Uttaget vatten kommer att distribueras genom Bromölla Energi och Vatten till kommunens vattenledningsnät. Bromölla Energi och Vatten söker tillstånd för grundvattenuttag ur två brunnar (0002 och 0003). De sökta uttagens storlek uppgår till 473 000 m 3 /år. Områdesbeskrivning Geologi Jordarterna i Nymölla består generellt av sandig siltig morän som ofta är överlagrad av sand. Jorddjupen är generellt små, mellan 5 och 10 m enligt SGU:s brunnsregister. Närmast under moränen följer kalksten som bitvis kan vara lös och med inslag av grus. På ca 20 m djup blir kalkstenen hårdare och det finns inslag av flinta. Glaukonitsandstenen påträffas på ca 45 m djup. Grundvatten Grundvatten förekommer i såväl ytliga jordlager som djupare liggande berg. Stört uttagsmöjligheter finns i den djupare liggande glaukonitsandstenen men även den mellanliggande kalkstenen och de ytliga jordlagren kan medge tillräckliga uttagsmöjligheter för t.ex. trädgårdsbevatting. Grundvattenytan i såväl jord som berg ligger enligt genomförda mätningar i storleksordningen 2-3 m under markytan och den generelle flödesriktningen är norrifrån och ut mot havet.

3 (6) Påverkansområde Påverkansområdet vid maxuttag har beräknats med hjälp av DHI och den regionala grundvattenmodellen över Kristianstadslätten. Med hjälp av den regionala modellen över hela slätten har en lokal modell med upplösning 100 m upprättats. Modellen har stämts av mot tidigare nämnd provpumpning och lokala justeringar av K-värden och magasinstal, i sand- respektive kalksten, har gjorts för att nå en god överensstämmelse med uppmätt trycksänkning. En transient beräkning över 10 år har körts för att skapa stabila förhållanden. Resultat från regional modell har använts som initialförhållanden och randvillkor för lokal modell med vilken beräkningar för referensfall (nollalternativ utan några uttag alls) och sökta uttag har gjorts. Jämförelser mellan fallen har gjorts för att beräkna trycksänkning i sandsten och avsänkning av grundvattenytan i ytliga jordlager. Vattenbalanser har tagits fram för beräknat tillrinningsområde. Tillrinningsområdet har beräknats med hjälp av partikelspårningsmodulen i MIKE SHE. Beräkningarna visar att det tar lång tid (minst ett år) innan fullständigt påverkansområde (här definierat som en påverkan på 0,3 m eller mer) bildas i glaukonitsandstenen. Det fullständigt utbildade påverkansområdet i glaukonitsandstenen kommer att utgöra yttre gräns för bedömning av miljökonsekvenser. Påverkan på ytligt grundvatten i jordlager (här definierat som en påverkan på 0,1 m eller mer), skiljer sig något från påverkan i djupare lager då trycksänkningen minskar mot markytan i samband med att nybildningen av grundvatten blir större. Genomförda beräkningar visar att endast ett mindre område i glaukonitsandstenen, närmast uttagsbrunnarna, får en påverkan överstigande 1 m. Påverkan i ytliga jordlager bedöms aldrig överstiga 0,2 m vilket är betydligt mindre än de naturliga fluktuationerna i området. I figurerna nedan redovisas påverkansområdet i glaukonitsandstenen respektive ytliga jordlager för totala sökta uttagsvolymer.

4 (6) Figur 2. Avsänkningen i sandsten för sökt vattenverksamhet. Figur 3. Beräknad avsänkning i jordlager för sökt vattenverksamhet.

5 (6) Vattenbalans Med hjälp av MIKE SHE-modellen har vattenbalansberäkningar genomförts för täktens påverkansområde i sandstenen (enligt figur 2), såväl med som utan sökta uttag i syfte att belysa effekter på den storskaliga vattenbalansen och de förändringar som förväntas att ske. Vattenbalansberäkningen syftar även till att visa att sökta uttagsmängder verkligen finns tillgängliga i magasinet. Genomförd vattenbalansberäkning för brunnarnas påverkansområde (se figur 2) visar i korthet att de sökta uttagen av grundvatten i glaukonitsandstenen, jämfört med nollalternativet (dvs inga uttag alls), medför att nyttjandegraden ligger i storleksordningen 75 80 %. Nyttjandegraden definieras då som andelen uttaget vatten jämfört med tillgängligt vatten. De sökta uttagen kommer att medföra ett, jämfört med nollalternativet utan uttag, dubbelt så stort läckage från kritberggrunden ner till glaukonitsandstenen. Beräkningarna visar vidare att tillgången på vatten inte är begränsande och att det ökade uttaget balanseras genom ökad tillrinning från ovanliggande jord- och berglager samt kringliggande glaukonitsandsten. Miljökonsekvenbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas och bifogas ansökan. Förutsedd miljöpåverkan Påverkan i djupare akvifär, glaukonitsandstenen, definierad som en avsänkning på 0,3 m eller mer, förväntas medföra en påverkan på enskilda brunnsanläggningar. Samtliga hushåll inom påverkansområdet har tillgång till kommunalt vatten och vattentillgången i området kommer även efter genomförda uttag att vara god, tillräcklig för bevattning och hushållsförsörjning. Inom påverkansområdet finns inga andra tillståndsgivna uttag av grundvatten. Risken för eventuell saltvatteninträngning bedöms som liten då modellberäkningarna visat att det med sökta uttag förekommer en grundvattendelare mellan vattentäkten och havet. Påverkansområdet bedöms heller inte nå kustlinjen. Påverkan på grundvattennivåer i ytliga jordlager bedöms enligt tidigare resonemang sträcka sig som mest ca 600 m från närmsta uttagsbrunn. Påverkan bedöms aldrig överstiga 0,2 m avsänkning. Inom påverkansområdet i ytliga jordlager finns ett fåtal potentiella motstående intressen i form av fornlämningar (mestadels bosättningar), jordbruksmark och enstaka förekommande exemplar av de skyddade arterna Klibbveronika och Näverlönn. Nivåförändringarna i de ytliga jordlagren bedöms som tidigare redovisat bli mycket små, betydligt mindre än de naturliga fluktuationerna, och några negativa konsekvenser bedöms inte uppstå för motstående intressen. Inom påverkansområdet i ytliga jordlager finns även två fåtal potentiellt förorenade områden, bl.a. ett ej riskklassat SPIMFAB-objekt strax öster om uttagsbrunnarna. Objekten kommer att miljökonsekvensbedömas i den MKB som ska upprättas i samband med tillståndsansökan. Just utanför påverkansområdet i ytliga jordlager finns Natura-2000 området Tostebergakusten, Naturtyperna i området har en stor spännvidd, från havsstrandängar och fuktängar till stäppartade hedar och sanddyner. I påverkansområdets närhet finns även riksintresse för naturvård,

6 (6) Tostebergakusten, samt riksintresse för friluftsliv, Kusten Åhus-Valje med Rinkaby skjutfält. Även den närliggande Skräbeån ingår i riksintresse för naturvård. Sammantaget bedöms inte den sökta verksamheten leda till några negativa konsekvenser för vare sig intressen i den djupare glaukonitsandstenen eller intressen kopplade till ytligt grundvatten. Alternativa lösningar Samråd Vattentäkten i Nymölla ligger i ett område där det inte finns några konkurrerande tillståndsgivna uttag av grundvatten. Täkten har varit i drift sedan länge, dock med mindre uttagsmängder, utan kända konsekvenser för omgivningen. Lokaliseringen bedöms därmed som bra och alternativet att söka sig till ett nytt område skulle betyda en påverkan i ett nytt område. Utöver samrådet med fastighetsägare inom påverkansområdet så genomför BEVAB parallellt även samråd med miljökontoret på kommunen samt Länsstyrelsen i Skåne län. Malmö 2018-10-05 WSP Environmental Andreas Sjöberg