SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Relevanta dokument
SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Yrkesetik för farmaceuter

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden: Etiska aspekter. Martin Peterson. LTU och KTH

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

IT och etisk kompetens

Silviahemscertifiering

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

Intensivvård/ intermediärvård

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

Palliativregistret - värdegrund

Prevention och folkhälsoarbete

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Synpunkter på Ds 2012:36

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Att bilda ett etiskt råd. Egen erfarenhet.

Samtal med den döende människan

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

God palliativ vård state of the art

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel


Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

ETIKRÅDET. Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv. Etikrådet

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Problem i sjukvården

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Att få med läkarna på tåget

Validand och valideringshandledare

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Forska!Sveriges opinionsundersökning

Nr Nationella kommittén för medicinsk forskningsetik (TUKIJA) FÖRHANDSANMÄLAN OM KLINISK LÄKEMEDELSPRÖVNING.

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Transkript:

SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson

Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett blodprov till, och det är oftast de läkare som gör saker som uppfattas som aktiva, kunniga och patienttillvända. Naturligtvis är detta många gånger riktigt, men vi vill bestämt hävda att det oftare är svårare att säga nej till en åtgärd än att säga ja Andrén-Sandberg & Permert (2010). Dagens medicinska etikutmaning. LT 107: 412-13

Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Den praktiska medicinska etiken måste fokuseras på att: Sjukvården ska vara lika för alla Det är oetiskt att slösa med sjukvårdsresurser Det är oetiskt att inte kunna det man ska kunna som läkare Det är oetiskt att överbehandla Se till att de som arbetar med patientvård kan få tillgång till vardagligt stöd i etikfrågor när de så behöver Andrén-Sandberg & Permert (2010). Dagens medicinska etikutmaning. LT 107: 412-13

När behövs kunskap i etik & etisk analys? Du arbetar på akuten. En 40-årig tidigare frisk kvinna inkommer med allvarlig pneumoni med syresättningssvårigheter. Medicinsk fråga: Vad kan jag som läkare göra?

När behövs kunskap i etik & etisk analys? Du arbetar på akuten. 85-årig man boende på sjukhem inkommer. Långt gången demenssjukdom, helt sängliggande, matas, totalt ADL-behov. Allvarlig pneumoni med syresättningssvårigheter. Etisk fråga: Vad bör jag som läkare göra av det jag kan göra?

När behövs kunskap i etik & etisk analys? Du arbetar på akuten. Tid. frisk kvinna, 40 år, har insjuknat i allvarlig pneumoni med syresättningssvårigheter. Utan intensivvård kommer hon nästan säkert att dö, med kan hon ev. bli helt återställd. IVA på US är fullt, och alla patienterna där behöver fortfarande IVA-vård för optimal sjukvård. Det finns evidens för att en tidig flytt av en patient från IVA ökar riskerna för komplikationer och ökad mortalitet. En ledig IVA-plats finns i Norrköping. Etisk fråga: Vad bör jag som läkare göra av det jag kan göra när resursbrist?

Medicinsk fråga: Vad kan jag som läkare göra? Etisk fråga: Vad bör jag som läkare göra av det jag kan göra? Vad bör jag som läkare göra av det jag kan göra när resursbrist? Etisk analys När behövs kunskap i etik & etisk analys?

Etisk analys Ett strukturerat sätt att analysera och hantera etiska problem Finns flera olika modeller Aktörsmodellen (Bischofberger, Hermerén) Nijmegen-modellen Används Enskilt (för egen fördjupad reflektion) I grupp (för att hitta ett sätt att hantera problemet) Ibland med patient och/eller anhöriga Målsättning Hitta den rätta lösningen/den rätta handlingen Nå konsensus i gruppen kring hur vi ska handla 3/9/2016 M. Karlsson

Medicinsk-etiska principer Beauchamps & Childress: Principles of Biomedical Ethics (2001) Inte skada Göra gott Autonomi Rättvisa

Etisk analys ETISK ANALYS: 85-årig man boende på sjukhem inkommer till akuten. Långt gången demenssjukdom, helt sängliggande, matas, totalt ADL-behov. Allvarlig pneumoni med syresättningssvårigheter. Handlingen: Ge livsuppehållande beh. (inkl. ev. respirator + iv-ab+ iv-dropp) Det etiska problemet: Är det bättre att försöka förlänga patientens liv (med risken att behandlingen medför lidande) än att övergå till lindrande palliativ vård? Aktörer Patienten Närstående Läkaren Samhället Aktörernas intressen Livskvalitet Autonomi Vill att allt görs Inte skada Göra gott Rättvis & effektiv resursfördelning På kort sikt Effekt av att handla +/-? + -/0 +/0 +/- På lång sikt Effekt av att handla 0 0 +/- -/0 0 - Beslut: Avstår livsuppehållande behandling, och övergår till palliativ vård Motivering: Med hänsyn till patientens autonomi och livskvalitet (dvs att inte skada mer) är det inte bättre att försöka förlänga hans liv

Etisk analys Vad är ett etiskt problem? Vägval föreligger Aktörer och berörda finns Med olika intressen, värderingar och/eller rättigheter Som inte kan tillgodoses samtidigt Handlingsalternativ kommer i konflikt med etisk princip Man måste välja Valet gynnar någon

Etisk analys Inhämta medicinska fakta och andra relevanta fakta T.ex. Vad vet vi om personen/erna (hälsa, bakgrund, önskan)? Vad vet vi om risker och vinster för de berörda? Vilka regler och riktlinjer finns på området? Vad säger relevanta lagar? Vad vet vi säkert, vad är osäkert, vad vet vi inte?

Etisk analys Identifiera det etiska problemet Identifiera aktörerna & deras respektive intressen Inhämta så mycket information som möjligt, ex bakgrund, medicinska fakta, juridiska m.fl Lista ut olika handlingsalternativ Bedöm konsekvenserna av varje handlingsalternativ för varje aktör på kort sikt och på lång sikt Etisk argumentationen i relation till etiska principer => Beslut Men det är inte en matematisk uppgift! Dvs summera ej Olika argument kan ha olika betydelse/tyngd

Tack!