Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Relevanta dokument
Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärnan larm NUS

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Prehospitalt omhändertagande

Stroke - det akuta omhändertagandet

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Denna rutin gäller för Patienter som behandlas med lokal trombolys inneliggande på avdelning 18 SU/Sahlgrenska

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.

Rädda hjärnan. Sammanfattning. Förutsättningar. Innehållsförteckning

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

KAD-bara när det behövs

Obstretisk NEWS2 riktlinje

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET

Skrivtid: Nummer:...

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Försämrat hälsotillstånd

TUR-P, TUIP och blåshalsincision

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD ICF Journalföring HSL

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA

Välkommen till MAVA, Medicinsk akutvårdsavdelning. Intro ny personal.

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

BViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm RUTIN NEWS Akutsektionen

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund Eva-Lotta Glader

STROKE- vad är det? En kort översikt

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Regional riktlinje för prevention av trycksår

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET

TUR-P, TUIP och blåshalsincision

Manual för Nutrition, vårdplan

Stenextraktion Percutan

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Stroke. Specialist i Neurologi

Del 7_7 sidor_15 poäng

Ta hand om din hjärna

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

Riktlinje Dokumentation HSL

Resultat på OSCE Termin 6,

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

nov jan sept mars maj

Aortaaneurysm omvårdnadsrutiner

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Värt att veta om stroke

Samordnad va rdplanering - rutin

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Standardvårdplan för kateterablationsbehandling av förmakstakykardi samt elektrofysiologisk undersökning

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Vägledning för Riks-Stroke TIA 3.0

Händelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning

Läs anvisningarna innan Du börjar

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

Orkidektomi vid testikelcancer

Transkript:

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Annika Jägevall, Sektionsledare, Avdelning 53 (annja3) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef, Avdelning 53 (erije1) Giltig till: 2017-05-06 Stroke är ett samlingsnamn för både infarkt och blödning i hjärnan. TIA är en mindre infarkt där symptomen är övergående inom 24 timmar. Symptomen kan vara exakt lika för de tre sjukdomarna. Orsakerna till infarkt i hjärnan eller TIA kan vara embolier som kommer ifrån hjärtat eller halskärlen. Övriga riskfaktorer kan vara hypertoni, förhöja blodfetter, rökning, diabetes, inaktivitet och livsstil. Vanliga orsaker till blödningar är hypertoni och missbildningar i kärlen. Syfte Syftet är att minska sekundära skador i penumbraområdet. Penumbra är den randzon som omger infarkten där aktiviteten i cellerna är sänkt. Om rätt åtgärder sätts in kan detta område räddas och skadorna blir mindre. En mycket viktig del i detta är tiden. Ju fortare åtgärder sätts in desto mer kan skadorna minimeras. Akut omhändertagande på strokeenheten Patient som inkommer som Rädda-Hjärna-kandidat och får trombolys, övervakas enligt särskilt direktiv, se Rädda-Hjärnan-kandidat handlingsplan vid larm Anamnes och status dokumenteras under inskrivning Anamnes Tidigare sjukdomar Tidigare hjälpbehov, hemtjänst, hjälpmedel, gångförmåga/förflyttning, ADL, boende, läkemedelshantering Kost, allergi Blås och tarmfunktion Rökning, alkohol, levnadsvanor Bilkörning, vapenlicens Anhöriga och telefonnummer Om upplysningar får lämnas Status Insjuknandetid, om möjligt ange klockslag. Dokumenteras under kontaktorsak. Symptom vid insjuknandet, kvarstående symptom och ev. symptom som gått i regress. Vid misstänkt TIA dokumenteras tid då symptom gått i regress eller hur länge symptomen varade. Dokumenteras under kontaktorsak. 1 (5)

Klinisk bedömning, Modifierad NIH-bedömning. Noggrann dokumentation under respektive sökord. Vitala parametrar: Vakenhet/RLS, blodtryck, puls, saturation och kroppstemperatur Fortsatt åtgärder och bedömningar i akutskedet Urinsticka, bladderscan Koppla telemetri, datum och klockslag skrivs in under aktuellt på planering Sväljbedömning Ev. koppla infusion Följa blodsocker på diabetespatient kl. 7:30, 11:30, 16:30, 21:00 och ev. 01 Fastevärde skall följas i två dagar på patient som ej är diabetiker Bedömning av hudkostym, fyll i trycksårsbedömning vid inskrivning Bedömning av fallrisk Informera avd.läkare att ny pat. kommit Bevaka CT-svar Bevaka provsvar Bedöma och utföra omvårdnadsåtgärder vid fortsatt vård Beroende på om CT-svar visat cerebral blödning, cerebral infarkt, stor mediainfarkt, lillhjärnsinfarkt, misstänkt hjärnstamspåverkan eller infarkter i pons eller patient med misstänkt TIA där CT är utan anmärkning kommer fortsatta åtgärder att se olika ut. Efter den första akuta undersökningen ska fortsatta kontroller av vitala parametrar och kliniska bedömningar följas på påbörjat övervakningsschema. Nya kontroller utförs 2 timmar efter den första akuta undersökningen och därefter på de fasta tiderna 07, 13, 19 och 01. Kontroller pågår under 48 timmar. Vid misstänkt TIA och helt övergående symptom följs endast vitala parametrar i 48 timmar på de fasta tiderna. Fortsatt dokumentation sker under uppdaterat status och planering. Kontrollintervall skrivs in under aktuellt på planering. CT-svar - Åtgärd och medicinering, se Medicinsk rutin för sjuksköterskor RLS/Vakenhet RLS är ett mått på medvetandegrad. Mäts från RLS 1 = fullt vaken till RLS 8 = djup medvetslös. Hjärnödem kan uppkomma vid ischemiska och hemorragiska skador och då ge en ökad intrakraniell tryckstegring. Patienten sjunker då i medvetande. Oftast märks det genom att patienten blir desorienterad och får förlångsammade reaktioner för att sedan successivt bli mer påverkad. Vid verifierad eller misstanke om större infarkter i bakre skallgropen och vid blödningar ökas kontrollintervallet till var annan timma. 2 (5)

NIH/Modifierad NIH NIH StrokeSkala används för att kunna värdera specifika neurologiska bortfall och deras svårighetsgrad. Skalan har god validitet och användbar för prognosbedömning. Syftet är att kartlägga vilka neurologiska bortfall patienten har och att dokumentera dessa. Om läkarens NIH är mer än 14 p, skall kontrollintervallet ökas till var annan timma. Vid nytillkommen försämring eller om symptomen flyttar sig skall läkaren kontaktas omedelbart. Cirkulation Vid ischemisk stroke och blodtryck över 220/110: Vid cerebral blödning och blodtryck över 160/95: Vid blodtryck under 110 systoliskt: Vid oregelbunden puls, takykardi eller bradykardi: Vid temp över 37,5: - Se Medicinsk rutin för sjuksköterskor Pulsen ska alltid mätas palpatoriskt Blodtrycksmätning se för blodtrycksmätning Dokumentera under mätvärde i Melior, minst två värden per dag från övervakningslistan Kommunikation Vid afasi/språkstörning skriv konsult till logoped. Andning Vid POX mindre än 95% se Medicinsk rutin för sjuksköterskor Om patienten är uppegående och inte har någon dyspné behöver POX inte följas om den varit normal vid ankomsten. Vid större infarkter kan behandling med syrgas även ges vid normala värden av POX. Blodsocker Vid blodsocker under 3 eller över 8 mmol/l se Medicinsk rutin för sjuksköterskor Nutrition/munhälsa Sväljbedömning ska göras på alla patienter före något får ges per os, se rutin för sväljningsbedömning. Vid sväljsvårigheter skriv konsult till logoped. Kontroll av kroppsvikt och längd. Fortsatt vikt 1 gång/vecka. 3 (5)

Vid nedsatt sväljförmåga och/eller ofullständig sväljfunktion Inspektion av munhåla och tandstatus Iordningsställande av munvårdsbricka, munvård görs vid varje vändning eller oftare vid behov Bedömning av fortsatt sväljförmåga Anpassad kost och dryck: Kost och vätskeregistrering görs på alla patienter över 70 år och vid ofullständigt intag fortsatt registrering under några dagar samt insättande av åtgärder: - se Nutrition för strokepatienter Vätskeintag, kaloriintag och vätska i sond dokumenteras under mätvärde Vid vätskeintag mindre än 1 000ml/dygn per os, se Medicinsk rutin för sjuksköterskor Ställningstagande till sond senast dygn 3. Vid uppstart av sondnäring, se Sondnäring rutin vid uppstart Vid fortsatta nutritionsproblem öppna vårdplan i Melior Vid behov skriv konsultremiss till dietist. Elimination Vid nedsatt förmåga att tömma urinblåsa och/eller tarm Fortsatt kontroller med bladder scan och urintappning om kvarstående urin <400 ml under 2 dagar. Därefter ställningstagande till KAD enligt läkarordination. Kontroll av avföringsfrekvens och behov av laxermedel. Vid cerebral blödning eller vid obstipationsproblem se Medicinsk rutin för sjuksköterskor. Resurin och avföring dokumenteras under mätvärde i Melior. Hud/vävnad Vid nedsatt kroppsfunktion som kan medföra risker Inspektion av hudkostym Behov av viloställningar se Viloställningar Behov av vändschema, vändningar ska ske varannan timma dagtid och var tredje timma nattetid eller oftare vid behov. Vid immobiliserad patient eller på annat sätt riskpatient att utveckla trycksår och vid samtidigt förväntad längre vårdtid (en vecka) beställs Gatemadrass. Aktivitet Vid nedsättning av aktivitetsförmåga/pares eller svaghet i extremiteter. Starta mobilisering om ej kontraindikationer föreligger. Vid cerebral blödning med genombrott: Avvakta mobilisering tills läkare givit ordination. Bedömning av sjukgymnast och arbetsterapeut. Mobilisering utifrån sjukgymnast och arbetsterapeutens bedömning. Fortsatt klinisk bedömning av fallrisk. 4 (5)

Sömn Sederande läkemedel bör i möjligaste mån undvikas under de första dygnet (med undantag i samband med högt blodtryck). Detta för att inte maskera medvetandesänkning eller försämring. I akutskedet och i efter förloppet är trötthet och uttröttbarhet mycket vanligt. Hjärntrötthetssyndrom är en kombination av flera symptom såsom ökad uttröttbarhet vid mental ansträngning, svårigheter med koncentration och närminne, ljud och ljuskänslighet och irritabilitet Viktigt med bra balans mellan vila och aktivitet under dagen Läkemedelsbehandling vid sömnsvårigheter, se Medicinsk rutin för sjuksköterskor. Smärta Vid perifer och/eller central smärta bedöms behov av smärtlindring enligt VASskala. Vid huvudvärk i akutskedet, se Medicinsk rutin för sjuksköterskor. Kunskap/Utveckling Ökad kunskap om förändrad livssituation vid Stroke. Informera om informationspärm på sal Påbörja Mitt informationsblad Informationskuvert vid utskrivning Stroke respektive TIA-kuvert Ställningstagande vid andra teamet om IVP skall göras 5 (5)