Ärende Beteckning Förslag till beslut. 1. Val av protokolljusterare Gunnel Wester Orrelid (M) Ersättare: Hravn Forsne (M)

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2017-08-16 Nämnden för Service Sammanträde 2017-08-23 klockan 08:30 Elektronen, stora salen Ärende Beteckning Förslag till beslut 1. Val av protokolljusterare Gunnel Wester Orrelid (M) Ersättare: Hravn Forsne (M) 2. Återrapportering och fortsättning med direktivet om standardiserade lokaler 3. Återlämning av Kolla 3:31 till Kommunstyrelsen 4. Återlämning av del av Åsa 2:2, Kläppavägen 93-95 till Kommunstyrelsen 5. Återlämning av Rossared 5:21, Svartängsvägen 138, till Kommunstyrelsen 6. Yttrande om motion Biologisk mångfald i Kungsbacka SE/2017:170 SE/2017:150 SE/2017:160 SE/2017:159 SE/2017:138 Service Lokalförsörjning ska fortsätta att vidareutveckla standardisering av lokaler inom områdena byggnader, utemiljö och inventarier. Fastigheten Kolla 3:31, Kolla Bengtssons väg 16, återlämnas från nämnden för Service till Kommunstyrelsen för vidare beslut om eventuell avyttring eller annan åtgärd Fastigheten Åsa 2:2, del av, Kläppavägen 93-95, återlämnas från nämnden för Service till Kommunstyrelsen för vidare beslut om rivning eller annan åtgärd. Delen avser svinstallarna. Fastigheten Rossared 5:21, Svartängsvägen 138, återlämnas från nämnden för Service till Kommunstyrelsen för vidare beslut om eventuell avyttring, rivning eller annan åtgärd. Yttrandet om motionen Ökad biologisk mångfald i Kungsbacka godkänns och skickas till kommunstyrelsen som Service yttrande. Klara Svensson Service Direkt:0300034658 klara.svensson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ärende Beteckning Förslag till beslut 7. Inkomna skrivelser SE/2014:76,SE/2016:155, SE/2017:155,SE/2017:161,SE/2017:162,SE/2017:16 4,SE/2017:169,SE/2017:1 72,SE/2017:173,SE/2017: 177,SE/2017:179,SE/2017 :180,SE/2017:181,SE/201 7:182,SE/2017:183,SE/20 17:184,SE/2017:185,SE/2 017:186,SE/2017:187,SE/ 2017:188,SE/2017:189,SE /2017:190,SE/2017:153 8. Redovisning av delegationsbeslut SE/2017:95 9. Barnkonsekvensanalys SE/2017:196 10. 11. Lokalprojekt Eventuell information SE/2017:197 Fredrik Hansson Ordförande Klara Svensson Sekreterare

Återrapportering och fortsättning av direktivet om standardiserade lokaler Förslag till beslut Service Lokalförsörjning ska fortsätta att vidareutveckla standardisering av lokaler inom områdena byggnader, utemiljö och inventarier. Det innebär att Service Lokalförsörjning: - Har mandat och ansvar för kontinuerliga uppdateringar och framtagningar av relevanta handlingar. - Ansvarar för att säkerställa att standardiseringen kommuniceras och tillämpas av berörda intressenter. - Ansvarar för att inhämta kompetens om de olika verksamheterna genom att skapa mötesforum med verksamhetsföreträdare. Sammanfattning I samband med nämndbudgeten 2016 gav Servicenämnden ett direktiv som innebär att Service ska standardisera utformningen av nya lokaler för kommunens verksamheter. Service Lokalförsörjning har arbetat med att förverkliga direktivet genom att arbeta med standardiserad kravställning inom byggnader, utemiljö och inventarier. För närvarande omfattar arbetet utbildningslokaler, gruppbostäder, vård- och omsorgsboenden samt HVB-boenden. Fler lokaltyper kommer bli aktuella som tillexempel idrottshallar. Tillämpningen av direktivet innebär besparingar av tid och ekonomiska resurser. Dessutom uppnås ett enhetligt kravställande och kvalitetssäkrade funktioner/lösningar inom berörda områden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-07-07 Beslutet skickas till SE Fastighet Maria Rosenberg Enhetschef Lokalförsörjning

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-30 Diarienummer SE/2017:150 Återlämning av Kungsbacka Kolla 3:31 till Kommunstyrelsen Förslag till beslut Fastigheten Kolla 3:31, Kolla Bengtssons väg 16, återlämnas från nämnden för Service till Kommunstyrelsen för vidare beslut om eventuell avyttring eller annan åtgärd. Sammanfattning Objektet köptes för att tillgodose den stora efterfrågan på HVB-hemsplatser som fanns 2015-2016. I takt med att behovet mattats av och nu nästan helt försvunnit har analyser genomförts för att se om byggnaden istället kan byggas om för andra bostadsbehov som kommunen har t ex stödboende, vanliga lägenheter för olika målgrupper, kollektivboende etcetera. Dock ser ingen förvaltning någon möjlighet att kunna betala den kostnad som en ombyggnad medför. Jämfört med bruksvärdeshyrorna på orten och med hänsyn tagen till de bidragssystem som finns för boende blir objektet inte ekonomiskt möjligt att behålla. Objektet behövs därmed inte och nämnden för Service återlämnar därför objektet till Kommunstyrelsen för vidare beslut om avyttring eller annan åtgärd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-05-30 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Mark & Exploatering Ulrika Granfors Verksamhetschef Fastigheter Service - Fastigheter Ulrika Granfors 0300-83 40 98 ulrika.granfors@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-06-20 Diarienummer SE/2017:160 Återlämning av del av Åsa 2:2, Kläppavägen 93-95, till Kommunstyrelsen Förslag till beslut Fastigheten Åsa 2:2, del av, Kläppavägen 93-95, återlämnas från nämnden för Service till Kommunstyrelsen för vidare beslut om rivning eller annan åtgärd. Delen avser svinstallarna. Sammanfattning Åsa Kläppa 2:2, skifte 3, är bebyggt med bland annat svinstallar. Dessa har köpts in i väntan på framtida exploatering av området för bostadsändamål. Då stallarna inte kunnat hyras ut, och heller inte kan hyras ut med mindre än att en investering görs för sanering och ombyggnation, föreslår vi att stallarna rivs redan nu för att undvika de ökande förvaltningskostnaderna fram till exploateringen genomförs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-06-20 Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, Mark & Exploatering Beskrivning av ärendet Fastigheten Kläppa 2:2, skifte 3, är bebyggd med huvudsakligen boningshus, maskinhall och svinstallar. Fastigheten köptes av kommunen inför byggandet av Åsa station och framtida exploatering av området för bostadsändamål. Service Fastigheter förvaltar objektet och delar har kunnat hyras ut då det funnits en efterfrågan. Främst gäller det bostadshusen. De före detta svinstallarna har inte kunnat hyras ut på grund av bristande efterfrågan. För att göra dem uthyrningsbara bedömer vi att det krävs en investering som inte kan skrivas av på återstående livslängd eller en sådan längd att hyran blir attraktiv för aktörer som letar lediga lokaler på marknaden. Nu ligger objektet i malpåse men kostsam tillsyn för att hålla området säkert krävs ändå, särskilt nu när området har exploaterats och fler människor visats i närområdet. Eftersom objektet köpts in för framtida exploatering är vårt förslag att stallarna rivs redan nu för att minska förvaltningskostnaderna direkt. Återlämningen av objektet avser därför endast den del som utgörs av svinstallar, inte övriga byggnader. På kartan nedan är stallarna markerade som två smala bruna byggnader i söder. Service - Fastigheter Ulrika Granfors 0300-83 40 98 ulrika.granfors@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ulrika Granfors Verksamhetschef Fastigheter

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-06-20 Diarienummer SE/2017:159 Återlämning av Rossared 5:21, Svartängsvägen 138, till Kommunstyrelsen Förslag till beslut Fastigheten Rossared 5:21, Svartängsvägen 138, återlämnas från nämnden för Service till Kommunstyrelsen för vidare beslut om eventuell avyttring, rivning eller annan åtgärd. Sammanfattning Service förvaltar ett bostadshus i Rossared, Fjärås. Objektet är i dåligt skick och totalrenovering krävs. En renovering bedöms inte vara ekonomiskt försvarbar och förvaltningen för Service föreslår därför rivning och att tomten nyttjas för annat ändamål. Objektet bör därför återlämnas till Kommunstyrelsen som får ta ställning till objektets framtid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-06-20 Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, Mark & exploatering Beskrivning av ärendet Objektet utgörs av ett friliggande enbostadshus på landsbygden i Fjärås. Det har länge hyrts ut av Service till bostadshyresgäster via Individ- och familjeomsorgen. Huset är i mycket dåligt skick och standarden är låg. Byggnaden kräver omfattande renovering av inre och yttre ytskikt och installationer. Serviceförvaltningen har gjort en kostnadsuppskattning av erforderlig renovering. Den överskrider nästan kostnaden för att bygga nytt och med beaktande av risken för kvarstående fel även efter en renovering, bedömer vi att renovering inte är försvarbar. Hyreskostnaden för huset efter en renovering skulle bli så hög att vi bedömer att ingen kommunal förvaltning eller privatperson som kommunen har särskilt bostadsförsörjningsansvar för, skulle vilja eller kunna betala hyran. Vår bedömning är att de resurser som kommer krävas för att tillskapa en enda bostad på denna tomt är för stora i förhållande till värdet av att tillskapa bostaden. Vi överlämnar därför objektet till Kommunstyrelsen som får ta Service - Fastigheter Ulrika Granfors 0300-83 40 98 ulrika.granfors@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) ställning till den rivning vi föreslår samt därefter besluta om avyttring av tomten eller nyttjande av den för lokalisering av nytt kommunalt bostads- eller lokalbehov. Objektets utbredning är markerat med blått på kartan nedan. Ulrika Granfors Verksamhetschef Fastigheter

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-30 Diarienummer SE/2017:138 Yttrande om motion om biologisk mångfald Förslag till beslut Yttrandet om motionen Ökad biologisk mångfald godkänns och skickas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Miljöpartiet har lämnat in en motion om ökad biologisk mångfald. Ett sätt att uppnå detta är ett tillåta att gräsytor som idag klipps ner istället växer upp. Det kan främja fler växtarter och en mer varierad insektsfauna enligt motionen. Service Fastigheter sköter de grönytor som hör till de kommunala byggnaderna såsom t ex skolor, förskolor och idrottshallar. Kring de flesta objekt klipps gräset kort för att fungera som säkra och funktionella lekytor för barn. Det kan dock finnas delar av vissa objekt där gräset skulle kunna lämnas mer orört och tillåtas att växa upp och därmed bidra till ökad biologisk mångfald. Service kan göra en kartläggning av möjliga ytor i samråd med våra hyresgäster under 2017 med mål att genomföra förändringen 2018 då förändringar i gällande upphandling av grönyteskötseln går att göra. Bland de ytor som Service förvaltar på uppdrag av Kommunstyrelsen finns endast en liten potential till förändring. Det är dock rimligt att den kartläggs och att gräsytorna om möjligt i så fall konverteras. I likhet med andra mått på hur arealer brukas så skulle uppföljning av arbetet kunna utgöras av antal kvadratmeter eller hektar av den kommunägda marken som aktivt pekats ut och brukas just för att främja mångfalden. Den skulle kunna särredovisas som en specifik skötselyta i det redan idag befintliga skiktet om skötselytor i den kommungemensamma kartportalen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-05-30 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ulrika Granfors Verksamhetschef Fastigheter Service - Fastigheter Ulrika Granfors 0300-83 40 98 ulrika.granfors@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-08-16 Diarienummer SE/2017:198 Redovisning av inkomna skrivelser augusti Förslag till beslut Informationen noteras i protokollet. Sammanfattning Se sammanställning av inkomna skrivelse, augusti. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-08-16 Sammanställning av inkomna skrivelser, augusti Klara Svensson Nämndsekreterare Service Klara Svensson 0300034658 klara.svensson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Inkomna skrivelser Utskrivet: 2017-08-15 11:05 Utskrivet av: Klara Svensson Beskrivning Inkom Tillhör ärende Ärendemening (Kommunfullmäktige) - (Beslut 67) - Informationssäkerhetspolicy 2017-05-09 SE/2017:190 Informationssäkerhetspolicy (Kommunfullmäktige) - (Beslut 114) - Entledigande och fyllnadsval för uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i nämnden för Service 2017-06-15 SE (Kommunfullmäktige) - (Beslut 88) - Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020 SE/2017:169 Kommunbudget 2018 och plan 2019-2020 (Kommunfullmäktige) (Beslut 144) - Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av kommunala och privata utförare 2016-2018 2016-10-11 SE/2017:189 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av kommunala och privata utförare 2016-2018 (Kommunrevisionen) - Revisionsplan 2017 2017-02-11 SE/2017:173 Revisionsplan 2017 (Kommunstyrelsen) - (Beslut 144) - Byggnadsprogram för utbyggnad av Hede stationshus 2017-06-20 SE/2017:188 Byggnadsprogram för utbyggnad av Hede stationshus (Kommunstyrelsen) - (Beslut 147) - Uppstart av projekt förskolor centrala Kungsbacka SE/2017:187 Uppstart av projekt förskolor centrala Kungsbacka (Kommunstyrelsen) - (Beslut 148) - Uppstart av projekt Fjärås förskolor SE/2017:186 Uppstart av projekt Fjärås förskolor (Kommunstyrelsen) - (Beslut 149) - Uppstart av projekt Åsa förskola SE/2017:185 Uppstart av projekt Åsa förskola (Kommunstyrelsen) - (Beslut 150) - Uppstart av projekt Björkris förskola SE/2017:184 Uppstart av projekt Björkris förskola (Kommunstyrelsen) - (Beslut 151) - Uppstart av projekt Björkris äldreboende 2017-06-20 SE/2017:183 Uppstart av projekt Björkris äldreboende (Kommunstyrelsen) - (Beslut 152) - Uppstart av projekt Särö äldreboende SE/2017:182 Uppstart av projekt Särö äldreboende (Kommunstyrelsen) - (Beslut 153) - Uppstart av projekt Teknikens hus SE/2017:181 Uppstart av projekt Teknikens hus (Kommunstyrelsen) - (Beslut 154) - Uppstart av projekt Administrativa lokaler SE/2017:180 Uppstart av projekt Administrativa lokaler (Kommunstyrelsen) - (Beslut 155) - Uppstart av projekt Tölö Voxlöv SE/2017:179 Uppstart av projekt Tölö Voxlöv (Kommunstyrelsen) - (Beslut 60) - Riktlinjer för styrdokument 2017-03-14 SE/2017:155 Riktlinjer för styrdokument (Kommunstyrelsen) - (Beslut 61) - Digital strategi SE/2017:172 Digital strategi (Kommunstyrelsen) - Beslut 163) - Revidering av riktlinjer för styrdokument 2017-06-20 SE/2017:177 Revidering av riktlinjer för styrdokument (Länsstyrelsen Hallands län) - Handlingsplan för hantering av låga grundvattennivåer i Hallands län 2017-06-21 SE

(Mark- och miljööverdomstolen, Svea Hovrätt) - (Underrättelse) - (Målnr P 1622-17, diarienr 2011-6107) 2017-06-13 SE/2014:76 Överklagande - beviljat bygglov - Kolla 5:21 och 5:5, Kungsbacka kommun (Nämnden för Kultur & Turism) - (Beslut 25) - Tillfällig graffitivägg i Kungsbacka och i Åsa 2017-06-21 SE (Svea Hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen) - (Underrättelse om inställd syn) - Kolla 5:21 och 5:5 (Sveriges Kommuner och Landsting) (Rapport för kännedom) E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 2017-06-26 SE/2014:76 Överklagande - beviljat bygglov - Kolla 5:21 och 5:5, Kungsbacka kommun 2017-06-21 SE/2017:164 (Sveriges Kommuner och Landsting) E-handel och e- fakturering i kommuner, landsting & regioner - (rapport för kännedom) Apriluppföljning 2017 KS 2017-06-21 SE/2017:162 Kommunens uppföljning & prognos - april 2017 Bilaga Apriluppföljning 2017 KS SE/2017:162 Digital strategi - Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-03-14 61 2017-03-14 SE/2017:172 Digital strategi Energideklaration fordon 2016 2017-06-08 SE/2016:155 Projekt GreenCharge fas 2 - (2016-2018) - Fossilfria fordon och transporter Förslag till beslut - Byggnadsprogram för utbyggnad av Hede stationshus 2017-05-02 SE/2017:188 Byggnadsprogram för utbyggnad av Hede stationshus Hede stationshus - Byggnadsprogram med programskiss (2017-04-07) 2017-04-07 SE/2017:188 Byggnadsprogram för utbyggnad av Hede stationshus Informationssäkerhetspolicy - Beslutad av Kommunfullmäktige 2017-05-09 67 2017-05-09 SE/2017:190 Informationssäkerhetspolicy Kommunbudget 2018 och plan 2019-2020, antagen av KF 2017-06-15 2017-06-15 SE/2017:169 Kommunbudget 2018 och plan 2019-2020 Kommundirektörens besparingsuppdrag, Bilaga: Idéer till besparing SE/2017:161 KS 100 Kommundirektörens besparingsuppdrag 2017-06-21 SE/2017:161 Kommundirektörens besparingsuppdrag - 2017 KS 102 Uppföljning per april för Kungsbacka kommun SE/2017:162 Kommunens uppföljning & prognos - april 2017 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare, KF 2016-10-11 144, pdf 2016-10-11 SE/2017:189 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av kommunala och privata utförare 2016-2018 Riktlinjer för styrdokument - Beslutad av kommunstyrelsen 2017-03-14 60 2017-03-14 SE/2017:155 Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument - Beslutad av KS 2017-06-20 163 pdf 2017-06-20 SE/2017:177 Revidering av riktlinjer för styrdokument Skrivelse från Teknik - Gatuåtgärder vid utbyggnad av Hede stationshus (KS/2009:56) 2017-07-05 SE/2017:188 Byggnadsprogram för utbyggnad av Hede stationshus Uppstart av projekt Björkris förskola 2017-05-15 SE/2017:184 Uppstart av projekt Björkris förskola

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-04-18 124 Motion från Maria Losman (MP) och Clas Rosander om biologisk mångfald i Kungsbacka KS/2017:191 1.1.1 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar motionen till nämnden för Teknik, nämnden för Service, nämnden för Fritid & Folkhälsa, nämnden för Miljö & Hälsoskydd samt kommunledningskontoret för beredning. Sammanfattning Maria Losman (MP) och Clas Rosander (MP) har inkommit med en motion om biologisk mångfald i Kungsbacka. Beslutsunderlag Motion från Maria Losman (MP) och Clas Rosander (MP), 2017-04-02 Beslutet skickas till Nämnden för Teknik, nämnden för Service, nämnden för Fritid & Folkhälsa, nämnden för Miljö & Hälsoskydd, kommunledningskontoret Expedierat/bestyrkt

Energideklaration fordon Kungsbacka kommun 2016 2017-06-08 Energideklarationen är genomförd av Miljöfordon Sverige inom projektet GreenCharge II. 1

Sammanfattning 1. Kungsbackas kommunkoncerns personbilar och lätta lastbilar släppte 2016 ut cirka 1000 ton fossilt CO 2, exkl. tunga fordon. diesel bensin E85 biogas el summa totalt 2016t 2016a 2016t 2016a 2016t 2016a 2016t 2016a 2016t 2016t 2016a (MWh) 2 860 2 860 925 1 170 18 5 690 440 15 4 500 100% 4 490 100% fossilt 2 690 2 460 895 1 130 5 1 0 0 0 3 590 80% 3 590 80% förnybart 170 400 30 40 14 4 690 440 15 910 20% 900 20% diff - 26% -72% -36% - 0,4 procentenheter CO 2 -utsläpp 742 688 232 295 2,3 0,7 29 18 0 1 010 ton 1 000 ton diff -7% 27% -70% -38% - -0,4% t = teoretisk beräkning enligt energideklarationens modell a = avstämt mot inrapporterade inköpta volymer. Fossiloberoende fordon EKSTA Bostads AB kommunen kommunkoncernen totalt 4 60 64 67% 20% 21% varav el 0 8 8 personbilar 2016 varav biogas 4 48 52 varav E85 0 3 3 varav laddhybrid 0 1 1 diesel 2 157 159 bensin 0 79 79 totalt 6 296 302 Andelen fossiloberoende fordon (FOF) uppgick till 21 % i koncernen både vad det gäller personbilar och lätta lastbilar. Andelen förnybart drivmedel uppgick 20 % räknat på energibas. 2. Med dagens körsträckor kan elbilar ersätta mer än 95 % av personbilarna samt 9 av 10 lätta lastbilar med avseende på räckvidd. 3. Kostnaden 1 för personbilarna, 302 st, uppgår till 18,3 Mkr per år och för lätta lastbilar, 151 st, uppgår till 8,5 Mkr. Kommunen kan spara pengar genom att se över om alla fordon behövs. 53 fordon körs mindre än 500 mil om året. Om hälften av dessa inte ersätts när det är dags att sälja dem kan 1,1 Mkr sparas per år. 1 Affärsmodellen baseras då på 36 månaders leasing för personbilar och 60 månaders leasing för lätta lastbilar. 2

4. Förutsättningarna för att fasa ut fossila bränslen är mycket goda: en helt fossiloberoende fordonspark driven med förnybara drivmedel, motsvarande dagens 302 personbilar och 151 lätta lastbilar, skulle kosta 0,4 Mkr mindre om året, minska energianvändningen med 43 % och sänka koldioxidutsläppen med mer än 90% jämfört med idag, se kap. 6.3. 5. Det är inte helt klart vilka mål som kommunen satt upp vad det gäller minskade CO 2-utsläpp och förnybara drivmedel. En bra grundregel är att anta ett för hela kommunkoncernen gemensamt övergripande huvuddokument och sedan låta varje bolag/förvaltning fastställa styrdokument/nyckeltal nedbrutet för sin verksamhet. Ett bra sätt för verksamheten att få överblick av resan mot målet är att upprätta en årlig koldioxidbudget. Vad det specifikt gäller fordon rekommenderas att dagens riktlinjer förtydligas så att fossildrivna fordon helt undviks. Efter avvägning mellan miljöprestanda och energieffektivitet bör Kungsbacka kommunkoncern 1) i första hand införskaffa elbilar 2) i andra hand införskaffa gasbilar 3) i tredje hand införskaffa etanolbilar 4) i fjärde hand införskaffa laddhybrider 5) i femte hand införskaffa dieselbilar och konsekvent tanka minst B40 och allra helst HVO100. 6. Genom att fullt ut tanka bästa tillgängliga bränsle, B40, en diesel med högre andel förnybart drivmedel i befintliga dieselfordon kan kommunkoncernen utan kostnad minska CO 2-utsläppen med ytterligare ca 170 ton per år vilket är 17 % av transporternas utsläpp (exkl. tunga transporter). 7. Medan fordonsparken successivt miljöanpassas återstår de utsläpp man för närvarande inte kan effektivisera bort. För att bli klimatneutral återstår då att klimat- eller energikompensera. Det förstnämnda innebär för Kungsbacka kommunkoncerns fordon i dagsläget en kostnad på ca 150 000 kr per år för 1000 ton fossil CO 2. Energikompensation är ett annat koncept där man kompenserar för den mängd fossil energi som fordonen förbrukar, vilket innebär en kostnad på cirka 140 000 kr/år för ca 3 600 fossila MWh. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Om Energideklaration fordon... 5 2. Genomförande... 5 2.1 Antaganden och beräkningsfaktorer... 6 3. Översikt verksamhetens styrdokument... 7 3.1 Beskrivning av verksamheten... 7 3.2 Policy, mål och riktlinjer... 7 3.3 Uppföljning... 11 3.4 Miljöfordonsdefinition... 11 3.5 Hantering av fordonsparken... 11 4. Fordon - antal, typ och drivmedel... 12 4.1 Personbilar... 12 4.2 Lätta lastbilar... 13 5. Nuläge kostnader och miljöpåverkan... 15 5.1 Kostnadsöversikt nuläge... 15 5.2 Miljöpåverkan nuläge... 16 6. Rekommendationer... 19 6.1 Åtgärd 1 Förtydliga mål och inköpspolicy... 19 6.1.1 Det är oklart vilka mål som gäller... 19 6.1.2 Hur vill kommunen tydliggöra vilka bilar som ska införskaffas?... 19 6.1.3 Inkludera bostadsbolaget i uppföljning och redovisning... 20 6.1.4 Fortsätt med det goda uppföljningsarbetet... 20 6.2 Åtgärd 2 Rationalisering av fordon... 21 6.3 Åtgärd 3 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken... 21 6.3.1 Generellt... 21 6.3.2 Personbilar... 21 6.3.3 Lätta lastbilar... 24 6.4 Åtgärd 4 Tanka bästa tillgängliga bränsle... 27 6.5 Åtgärd 5 - Sparsam körning... 29 6.6 Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon... 30 6.7 Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimatkompensation... 30 7. Besparingspotential ekonomi och miljö... 31 Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Bilaga 2 Så här har vi räknat Bilaga 3 Värdeminskning Bilaga 4 Fordonssammanställning med beräkningar 4

1. Om Energideklaration fordon Miljöfordon Sverige genomför sedan 2009 en nationell granskning av Sveriges kommuners fordonsparker och sedan 2010 granskas även landstingens fordonsparker. Denna granskning har fram till och med 2014 skett med stöd från Trafikverket och Energimyndigheten. Tjänsten Miljöfordonsdiagnos webbverktyg drivs fortsättningsvis vidare utan projektbidrag. Här redovisas kommunernas och landstingens fordonsparker (inkl. deras bolags fordon) avseende antal fordon, antal och andel miljöfordon, energieffektivitet, koldioxidutsläpp, krocksäkerhet etc. enligt tekniska data som finns i Transportstyrelsens fordonsregister. Undersökningen omfattar både personbilar och lätta lastbilar upp till max 3500 kg. Besök gärna www.miljofordonsdiagnos.se Miljöfordonsdiagnos ger kommunerna och landstingen och deras bolag en överblick över vad de har för fordon och information om olika energi- och miljöindikatorer kopplat till teknisk data. Granskningen ger dock ingen direkt information hur kommunen eller landstingen använder sina fordon i praktiken. Miljöfordon Sverige har på initiativ av en företagsgrupp i Växjö utvecklat en metod för att analysera en organisations fordon utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv Energideklaration fordon. Genom energideklarationen får organisationen en översyn av befintlig fordonspark samt hur den används. Med detta som underlag redovisas ett nuläge avseende kostnader och miljöpåverkan. Baserat på analysen av nuläget presenteras förbättringsförslag som gör det möjligt att sänka både kostnader och miljöpåverkan för organisationens fordonspark. Energideklaration fordon genomförs på personbilar och lätta lastbilar (upp till max 3500 kg). 2. Genomförande Energideklaration fordon på Kungsbacka kommuns fordon har genomförts av Daniel Hagberg, projektledare på Miljöfordon Sverige. Miljöfordon Sverige har presenterat en lista över Kungsbacka kommuns fordonspark. Dialog har skett med fordonssansvarig Christer Lindström, som lämnat underlag. Underlaget har sedan använts för vidare analys inom energideklarationen. 5

Fordonslistan omfattar även kommunbolagens fordon. Baserat på aktuell fordonslista och erhållen annan information har Miljöfordon Sverige gått igenom och analyserat miljöpåverkan samt kostnader för ett traditionellt leasingupplägg med avdragsgill halv moms. För personbilar har 36 månaders leasingupplägg tillämpats, för lätta lastbilar har 60 månaders leasing tillämpats. I denna rapport presenterar Miljöfordon Sverigeresultat av analysen med rekommendationer på åtgärder för att minska fordonsparkens kostnader och miljöpåverkan. 2.1 Antaganden och beräkningsfaktorer För beräkning av kostnader för ett leasingupplägg är inköpspris, värdeminskning, räntor och bränsleförbrukning de mest avgörande parametrarna. Inköpspris: Vi har utgått ifrån i första hand Skatteverkets nybilspriser och när de saknats har officiella listpriser från nationella databaser använts. Värdeminskning personbilar: Restvärdet är satt till olika värden beroende på körsträcka: Under 4 000 mil efter 36 månader = 45 %. Mellan 4 000 och 6 000 mil efter 36 månader = 40 % Mellan 6 000 och 9 000 mil efter 36 månader = 35 % Över 9 000 mil efter 36 månader = 30 % Värdeminskning lätta lastbilar: Under 7 500 mil efter 60 månader = 30 %. Mellan 7 500 och 10 000 mil efter 60 månader = 25 % Över 10 000 mil efter 60 månader = 20 % Ränta: Beräkningarna utgår från en ränta på 4 %. Bränsleförbrukning: Det officiella värdet på bränsleförbrukning och CO 2-utsläpp, den så kallade EU-körcykeln, som alla bilar måste redovisa och från vilken miljöfordon definieras, klarar ingen av att köra på i praktiken. Utifrån jämförelser mellan officiella förbrukningsvärden och biltester gjorda av Teknikens värld och Vi Bilägare har en faktor på 1,3 tillämpats, d.v.s. förbrukningen antas vara 30 % högre än de officiella värdena. 6

3. Översikt verksamhetens styrdokument 3.1 Beskrivning av verksamheten Kungsbacka kommun är en kommun med cirka 81 000 invånare. För att bedriva sin verksamhet använder kommunen och dess bolag en fordonspark bestående av ca 450 personbilar och lätta lastbilar. 3.2 Policy, mål och riktlinjer 3.2.1 Kommunen Kungsbacka kommunfullmäktige tog i september 2013 beslut om en fordonspolicy som trädde i kraft 2013-10-01. Ambitionen är att ha en trafiksäker fordonsflotta som är energieffektiv och med ökande andel fossilfria drivmedel. Detta medför att: Samtliga personbilar som köps in ska uppfylla kraven i då gällande statlig miljöbilsdefinition. Minst hälften av de lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven. Bästa möjliga miljöteknik ska beaktas vid införskaffande av fordon. I nuläget prioriteras fordonsgas och kombineras med avtal om biogastillförsel, exempelvis så kallad Grön Gas. Biobränsledrivna fordon skall till minst 80 procent framföras på respektive biobränsle. Minst fem stjärnor i Euro NCAP-krocktester, eller enligt intyg från tillverkare att uppfylla motsvarande egenskaper. 3.2.2 Omfattning Dessa tillämpningsanvisningar omfattar inköp, leasing, avveckling/byte, innehav och användning av samtliga fordon och arbetsmaskiner inom Kungsbacka kommuns förvaltningar. Om det föreligger särskilda skäl att göra undantag från denna policy kan beslut om detta fattas i enskilda fall av berörd nämnd. Sådana beslut skall dokumenteras och kommuniceras i den årliga uppföljningen. 7

Personbilar och lätta lastbilar Miljökrav Bensin- och dieseldrivna fordon: Modellens maximalt tillåtna koldioxidutsläpp = 95 g + 0,0457 x (bilens tjänstevikt -1372 kg) Etanol- och gasdrivna fordon: 150 g + 0,0457 x (bilens tjänstevikt -1372 kg) Elfordon För eldrivna fordon gäller att energiförbrukningen maximalt får vara 37 kwh elenergi per 100 kilometer. Elhybrider/laddhybrider Fordon med maximalt fyra sittplatser utöver förarplatsen samt små lätta lastbilar och lätta bussar upp till c:a 2 000 kg tjänstevikt, ska släppa ut högst 95 g koldioxid per kilometer. Bränsle Kungsbacka kommuns förvaltningar ska i första hand välja energieffektiva fordon som tankas så långt möjligt med förnyelsebara drivmedel. I nuläget prioriteras fordonsgas och kombineras med avtal om biogastillförsel, exempelvis så kallad Grön Gas. Biobränsledrivna fordon skall till minst 80 % framföras på respektive biobränsle. Trafiksäkerhet Fordon som används inom Kungsbacka kommuns förvaltningar bör inte vara äldre än åtta år. Genom att ha en fordonsflotta som är relativt ny säkerställer vi en hög trafiksäkerhet och god miljömässighet. Alla lätta och tunga fordon som köps, leasas eller hyrs för minst 1 års användning ska vara utrustade med Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA). Att installera Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i ett fordon kostar 5 000-10 000 kr i engångskostnad. Det är maximalt 5 procent av totalkostnaden för en personbil. Kungsbacka skaffar vanligen cirka 50-75 nya fordon årligen och den sammanlagda investeringskostnaden blir då 250 000-750 000 kr. Efter installation av ISA brukar bränsleförbrukningen minska med 5-10 procent eftersom körstilen blir mjukare och jämnare. Investeringskostnaden blir högre 8

men driftkostnaderna lägre och totalkostnaden för staden bedöms inte öka. Motivet att införa ISA är främst bättre trafiksäkerhet, men utrustningen är dessutom bra av miljöskäl eftersom utsläppen minskar av lägre bränsleförbrukning per mil. 3.2.3 Stöd och uppföljning För att Policy för fordon samt tillämpningsanvisningar ska få genomslag krävs att inköpare och användare finner relevant information och vet vilka krav som gäller. Kommunstyrelsens förvaltning kommer att stödja kommunens organisationer med information om miljö- och trafiksäkerhetskraven. För att säkerställa att kommunens fordon används på rätt sätt skall körjournal föras i samtliga fordon. Av körjournalen skall man åtminstone kunna utläsa: Datum och mätarställning vid resans start samt varifrån resan startade Ärende samt vilka platser/företag/kontaktpersoner man besökt Hur många kilometer som körts vid respektive tillfälle Datum och mätarställning vid resans slut samt var resan avslutades Mätarställning då fordonet togs i tjänst, mätarställning vid årets början samt mätarställning vid årets slut Mängd bränsle och pris ska även noteras vid varje tankningstillfälle Följande skall årligen följas upp av respektive förvaltning/bolag: Genomgång av införskaffade fordon och hur dessa lever upp till kommunens upphandlingspolicy, tillämpningsföreskrifter för denna samt aktuell policy för fordon med tillhörande tillämpning. Inköpt bränsle, sammanställt med kostnader och koldioxidutsläpp för dessa (ska följas upp för miljömålsuppföljningen). Åldersfördelningen och motorgeneration på fordon och arbetsmaskiner Utbetald milersättning för privat bil i tjänsten Eventuella punkter där förvaltningen inte följer riktlinjerna skall åtgärdas. Förvaltningschefen är ansvarig för uppföljning och förslag till hantering av eventuella avvikelser. Uppföljningen behandlas av kommunstyrelsens förvaltning årligen. Uppföljningen ska göras inför årsredovisningen. 9

I syfte att underlätta uppföljningen bör någon form av gemensamt system för administration av kommunens fordon införas. Rekommendationer Montera alkolås på fordon som körs mycket Lätta och tunga fordon som används mycket, exempelvis 1 000-1 500 mil per år eller mer bör utrustas med alkolås. Alkolås är en teknik som kopplas till bilens startmekanism och säkerställer att föraren inte har otillåten mängd alkohol i blodet. Alkolås kostar 10-15 000 kr i installationskostnad. Om alkolås installeras i fordon som körs mycket är investeringen kostnadseffektiv, det vill säga att utgiften är väl motiverad i förhållande till den trafiksäkerhetsnytta som uppnås. Avveckla äldre fordon Personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som körs mer än 1 500 mil per år bör avvecklas när de är äldre än 8 år räknat från första registreringsdatum. Privatägd bil i tjänsten Privatägda bilar bör ej användas för tjänsteresor. Om privatägda bilar planmässigt och regelbundet används i tjänsten bör arbetsgivaren ställa trafiksäkerhetskrav på fordonen. 3.2.4 Bilpool Kungsbacka kommun har idag 4 bilar i en egen elbilspool samt en extern pool med 14 bilar som drivs av Sunfleet vilka är bokningsbara för alla verksamheter i kommunen. Enligt resepolicyn skall i första hand elbilspoolen användas för kortare resor inom kommunen, i andra hand den externa bilpoolen eller kommunens egna bilar. Längre resor skall ske med tåg. 10

3.3 Uppföljning Uppföljningen behandlas av kommunstyrelsens förvaltning årligen och ska göras inför årsredovisningen. Fordonsansvarig förser förvaltningarna med fakta och statistik till inrapportering men det är respektive förvaltningschef som är ansvarig för uppföljning och förslag till hantering av eventuella avvikelser. 3.4 Miljöfordonsdefinition 2013-01-01 kom en ny miljöfordonsdefinition (MB2013), innebärande i korthet att följande fordon klassades som miljöfordon 1) fordon som kan drivas med alternativa drivmedel såsom etanol och gas och släpper ut max 150 g CO2/km, 2) konventionella bensin- och dieselfordon som släpper ut under 95 g CO2 per km samt 3) elfordon En viktkomponent finns med som gör att tyngre fordon får släppa ut mer och lättare mindre. Se bilaga 1 för mer detaljer. Den tidigare miljöfordonsdefinitionen (MB2007), med en gräns för diesel och bensinbilar på 120 gco2/km blandad körning samt en maximal förbrukning på 9,2 liter (bensin)/100 km för etanolfordon och 9,7 Nm 3 gas/100 km, gäller fortfarande för miljöbilsklassning för fordon inköpta senast 2012-12-31. 3.5 Hantering av fordonsparken Kungsbacka kommun både leasar och äger sina fordon. Det är främst personbilar som leasas och främst lätta lastbilar som ägs. För personbilarna är det oftast 36 månaders finansiell leasing som gäller. Därutöver hyrs personbilar via Sunfleet, en extern bilpool, på dagsbasis för tillfälliga behov. Resor görs också med egen bil i tjänsten, omfattning oklar. Operationell leasing innebär att leasinggivare garanterar restvärdet för fordonen till skillnad från finansiell leasing där den som leasar tar den finansiella risken med ett inte på förhand avtalat restvärde. Långtidshyrning kan ses som en form av operationell leasing 11

4. Fordon - antal, typ och drivmedel Kungsbacka kommun inklusive det kommunala bolaget Eksta Bostads AB och Stiftelsen Tjolöholm hade år 2016 453 fordon, därav 302 personbilar och 151 lätta lastbilar. 95 (21 %) drivs med förnybart drivmedel. Andelen miljöfordon 2 inklusive diesel- och bensindrivna fossilbilar uppgick till 41 % och då definieras bilarna utifrån status vid inköpstillfället. 4.1 Personbilar Av 302 personbilar drivs 52 med biogas, 3 med E85, 1 är laddhybrid och 8 rena elbilar. 159 är dieselbilar, varav 55 miljöbilar samt 79 är bensinbilar, varav 38 miljöbilar. Laddhybriden och elbilarna klarar definitionen av supermiljöbil (<50 g CO 2/km). Detta innebär att av personbilarna är 52 % miljöbilar, varav 21 % (64 st) är fossiloberoende 3. personbilar 2016 FOF* *) Fossiloberoende fordon EKSTA Bostads AB kommunen kommunkoncernen totalt 4 60 64 67% 20% 21% varav el 0 8 8 varav biogas 4 48 52 varav E85 0 3 3 varav laddhybrid 0 1 1 diesel 2 157 159 bensin 0 79 79 totalt 6 296 302 Tabell 4.1. Kungsbacka kommunskoncerns personbilar utifrån drivmedel år 2016. 2 Rent formellt finns det ingen definition för lätta lastbilar som miljöfordon före 1 jan 2013. Siffran här inkluderar de lätta lastbilar som klarar motsvarande krav som personbilar. 3 Fossiloberoende fordon definierar vi som fordon som kan köras på annat än bensin och diesel, d.v.s. el-, gas-, etanolbilar och laddhybrider. 12

4.1.1 Klasser Personbilarna delas in i klasserna liten (t ex Renault Clio), mellan (t ex Ford Focus), stor (t ex Volvo V70), MPV 4 för 6 passagerare (t ex VW Caddy Maxi Life och Opel Zafira) och minibuss för 8 passagerare (t ex Toyota Hiace). De tre första har undernivåer i form av halvkombi, kombi, högt insteg (MPV) samt fyrhjulsdrift, se tabell 4.2 nedan. 40 % är mindre bilar, 36 % är mellanklassbilar, 11 % är större bilar och 8 % är minibussar. De fyrhjulsdrivna bilarna återfinns bara i den större klassen. Klass A (liten) B (mellan) C (stor) D (MPV) E (minibuss) 120 40% 110 36% 34 11% 14 5% 24 8% undernivå sedan/halvkombi 120 40% 70 23% 6 2% kombi 38 13% högt insteg (MPV) 2 0,7% fyrhjulsdrift (4WD) 28 9% Tabell 4.2. Klassindelning personbilar. 4.2 Lätta lastbilar Av de 151 lätta lastbilarna är 21 % (31 st) fossiloberoende varav 19 % (29 st) körs på biogas och 1,3 % (2st) på el. 77 % (116 st) är dieseldrivna och 2,6 % (4 st) bensindrivna. Inga fossillastbilar är miljöbilar. Givet att lätta lastbilars miljöbilsstatus definieras utifrån samma villkor som personbilar är andelen miljöbilar av de lätta lastbilarna 19 % 5. 4 MPV betyder Multi-Purpose Vehicle, på svenska översatt till fordon avsett för flera ändamål. De kännetecknas av att fordonet har ett högre insteg och högre sittställning samt att baksäten i regel kan plockas ur eller fällas ner i golvet. De större modellerna av biltypen har ofta 7 sittplatser och det är den typen som avses i klass D. 5 Andelen fossiloberoende lätta lastbilar är något högre än andelen miljöbilar på grund av att 3 st lätta lastbilar har för hög drivmedelsförbrukning för att kvala in som miljöbil. 13

lätta lastbilar 2016 FOF* *) Fossiloberoende fordon EKSTA Bostads AB kommunen kommunkoncernen totalt 11 20 31 44% 16% 21% varav el 2 0 2 varav biogas 9 20 29 diesel 14 102 116 bensin 0 4 4 totalt 25 126 151 Tabell 4.3. Kungsbacka kommunskoncerns lätta lastbilar utifrån drivmedel år 2016. 4.2.1 Klasser Lätta lastbilar delas in i klasserna A (liten, t ex Renault Kangoo), B (mindre mellanklass, t ex Caddy Maxi), C (mellan, t ex Renault Trafic), D stor (t ex Renault Master). Klass A och C delas sedan in i undergrupper med skåp resp flak, se tabell 4.4 nedan. Tre femtedelar är små lätta lastbilar, 28 % är mellanstora och 8 % är i största klassen. Finns det behov av just aktuell storlek, eller uppnås önskad funktion genom att t ex gå ner en halv klass till mindre mellanklassen? De är både billigare och snålare. A1 liten skåp (Renault Kangoo) A2 liten flak (Fiat Strada) B mindre mellanklass (Caddy Maxi) 91 60% 0 5 3% 17 11% 26 17% 12 8% Tabell 4.4. Klassindelning lätta lastbilar. C1 mellan skåp (Renault Trafic) C2 mellan flak (VW Transporter pick-up, Ford Ranger) D stor (Renault Master) Översikt av fordonen finns i bilaga 4. 14

5. Nuläge kostnader och miljöpåverkan 5.1 Kostnadsöversikt nuläge Enligt energideklarationen kostade person- och lätta lastbilar 26,7 Mkr under 2016, vilket utslaget på de 453 fordonen i genomsnitt blir 59 000 kr per fordon eller 41 kr per mil. Bilarna kördes i genomsnitt cirka 1 430 mil under året. Totalt blir det 646 000 mil, eller 162 varv runt jorden varje år. Personbilarna körs längre än de lätta lastbilarna. per år per bil och år per mil varav drivmedel snittsträcka Totalt 26 800 000 kr 59 000 kr 41 kr 18% 1 430 mil Personbilar 18 300 000 kr 61 000 kr 38 kr 18% 1 580 mil Lätta lastbilar 8 500 000 kr 56 000 kr 51 kr 20% 1 110 mil Tabell 5.1. Kostnader och körsträcka per fordonsslag. 5.1.1 Personbilar Kommunkoncernens 302 personbilar kördes i genomsnitt 1 580 mil under 2016 till en årlig kostnad av 18,2 Mkr. Utslaget per personbil blir det i genomsnitt 60 000 kr per år respektive 38 kr per mil. 5.1.2 Lätta lastbilar Kommunkoncernens 115 lätta lastbilar kördes i genomsnitt 1 110 mil under 2016 till en årlig kostnad av 8,5 Mkr. I genomsnitt blir det 56 000 kr per fordon och år respektive 51 kr per mil. 5.1.3 Drivmedel Enligt Energideklarationen förbrukade Kungsbacka kommunkoncern 4 500 MWh drivmedel under 2016 år fördelat på 700 MWh (53 400 kg) biogas, 18 MWh (2,8 m 3 ) E85, 2 860 MWh (291 m 3 ) diesel och 930 MWh (102 m 3 ) bensin. Därtill kommer ungefär 15 MWh el till elbilarna och laddhybriden. Jämförs kommunens egna uppgifter med energideklarationens teoretiska beräkningsmodell är den faktiska totala förbrukningen på energibas ca 1 % lägre än ED-modellen. Det är en förvånansvärt liten skillnad, men det finns frågetecken kring inrapporterade uppgifter. Modellen förutsätter att man tankar konventionell diesel ( B5 ), att gasbilarna tankas med 100% biogas och etanolbilarna med E85. Nedbrutet på olika drivmedel ges att etanolbilarna mer än till 70 % tankas med bensin och gasbilar tankas till ca hälften med gas, se tabell 5.3 nedan. 15

Kostnaden för drivmedel beräknas till cirka på cirka 4,9 miljoner kr årligen, eller 18 % av fordonens totala kostnader. Utslaget på fordon motsvarar det 11 000 kr per år. Kostnaden för drivmedel ingår i totala kostnaden för fordonen i stycket ovan. Kapitaltjänst utgör 73 % av personbilarnas totala kostnad och för lätta lastbilar är motsvarande siffra 66 %. 5.2 Miljöpåverkan nuläge Miljöpåverkan från transporterna varierar kraftigt beroende på vilket drivmedel fordonen tankas med och om dess ursprung är förnybart eller fossilt. Figur 1. Kungsbacka kommunkoncerns drivmedelsförbrukning i personbilar och lätta lastbilar år 2016 enligt Energideklaration fordon. Enligt energideklarationens teoretiska modell var 20 % av drivmedlet, baserat på energiinnehåll 6, förnybart år 2016 6 E85 räknat som ett årsgenomsnitt på E82 eftersom E75 finns i pumparna nov-mars. 16

Det faktiska utfallet enligt tillgängliga uppgifter om köpta/tankade mängder har stämts av och justerats utifrån kännedom om att det är t ex en tung lastbil eller en traktor som tankat. Efter avstämning mot inrapporterade tankade volymer under år 2016 ligger total drivmedelsförbrukning på energibas cirka 21 % över den beräknade. Största avvikelsen ligger på diesel (+ 35%) vilket troligen förklaras av att även tunga fordon tankat av de dieselvolymer som redovisats. Det har inte varit möjligt att särskilja i vilken omfattning tunga fordon tankat på t ex Cirkle K eller Shell/ST1. Sammanställda drivmedelsinköp utifrån erhållna excelfiler 2016 (MWh) diesel B40 HVO100 bensin E85 biogas summa CO 2 -utsläpp Fordonsgas Sverige 275 275 1 240 ton Lantmannagatan 100 100 Circle K 1 993 763 842 5 3 603 Shell/ST1 740 304 0 1 044 OKQ8* 9 9 Eksta Bostads AB** 96 96 24 162 378 totalt 2 930 859 9 1 170 5 436 5 409 av tot dieselbränsle 77% 23% 0,2% CO 2 -utsläpp 762 163 0,5 295 0,7 18 *) HVO100 började tankas i november **) Antaget att hälften av dieseln är B40 Tabell 5.2. Sammanställning inköpta drivmedel under 2016. Räknar vi bort dieselfordonen och enbart tittar på drivmedel till ottomotorer, som alla kan köras på bensin, finner vi något intressant: Det skiljer bara 1 % mellan energideklarationens modell och uppgifter om faktiska drivmedelsinköp. Bensinen ligger på 26 % mer än vad den borde medan etanolbilarna bara till 28 % tankats med E85 och gasbilarna till 2/3 med biogas. Men summan av förbrukat drivmedel i bensin-, gas- och etanolbilarna ligger alltså förvånansvärt nära det beräknade. Den förklaring som ligger närmast till hands är att gas- men framför allt etanolbilarna till stor del tankats med bensin. Bensindelen i E82 räknas som fossilt och etanoldelen som förnybart. Diesel utgår ifrån att ha 6 vol% FAME inblandat vilket ger 6 % förnybart på energibasis. Bensin utgår ifrån att ha 5 vol% etanol inblandat vilket ger 3,3 % förnybart på energibasis. Fordonsgas antas vara 100 % biogas och definieras utifrån 80 % klimatreduktion samt 100 % förnybart drivmedel. Siffran skulle förbättras om B30 tankades i dieselbilarna. 17

Antar vi att den höga dieselsiffran beror på att tunga fordon ingår i statistiken och i sin tur antar att dieselbilarnas förbrukning stämmer med energideklarationen summerar den lätta fordonsparkens utsläpp till cirka 1000 ton CO 2 år 2016. Men då är alltså inte utsläpp från tunga fordon medräknade. Att den siffran blir exakt samma som energideklarationens beräknade modell beror på att de högre utsläppen från gas- och etanolbilar som tankats med bensin uppvägs av att dieselbilarna till motsvarande grad tankats med B40 i huvudsak på Circle K i Onsalamotet, se tabell 5.2 och 5.3. diesel bensin totalt 2016t 2016a 2016t 2016a 2016t 2016a 2016t 2016a 2016t (MWh) 2 860 2 860 925 1 170 18 5 690 440 15 fossilt 2 690 2 460 895 1 130 5 1 0 0 0 förnybart 170 400 30 40 14 4 690 440 15 diff MWh - 26% -72% -36% - summa totalt 2016t 2016a (MWh) 4 500 100% 4 490 100% fossilt 3 590 80% 3 590 80% förnybart 910 20% 900 20% diff förnybart 0,4 procentenheter CO 2 -utsläpp 1 010 ton 1 000 ton diff -0,4% t = teoretisk beräkning enligt energideklarationens modell a = avstämt mot inrapporterade inköpta volymer. biogas Tabell 5.3. Personbilars och lätta lastbilars drivmedel enligt energideklarationen samt inrapporterade volymer år 2016, baserat på energiinnehåll. E85 el I bilaga 4 kan olika ingångsdata och beräkningar av kostnader studeras mer noggrant. 18

6. Rekommendationer Baserat på genomförd analys av Kungsbacka kommunkoncernens fordonspark har ett antal rekommendationer utkristalliserats som möjliga åtgärder för kommunen att spara både pengar och miljö. Nedan presenteras åtgärderna utan inbördes ordning. 6.1 Åtgärd 1 Förtydliga mål och inköpspolicy 6.1.1 Det är oklart vilka mål som gäller Det finns riktlinjer om vilka fordon som ska införskaffas. Nyckeltal om andel förnybart drivmedel, CO 2-utsläpp för kommunkoncernen eller liknande saknas dock. En bra grundregel är att anta ett för hela kommunkoncernen gemensamt övergripande huvuddokument som alltså även gäller för de kommunala bolagen och sedan låta varje bolag/förvaltning fastställa styrdokument/nyckeltal nedbrutet för sin verksamhet. Målen bör vara mätbara och inte detaljstyrande. Ett nyckeltal för CO 2-utsläpp samt ett för förnybart drivmedel baserat på energibas räcker mycket långt. Eventuellt kan detta kompletteras med ett nyckeltal för energieffektivisering för att säkerställa att vi hushållar med resurserna. Ett bra sätt för verksamheten att få överblick av resan mot målet är att upprätta en årlig koldioxidbudget. 6.1.2 Hur vill kommunen tydliggöra vilka bilar som ska införskaffas? Det görs ett mycket gediget arbete med att ändra på attityder och fokusera på att köpa fossilbränslefria fordon. I skrivna dokument finns emellertid ett tolkningsutrymme att diesel- och bensinbilar är ok så länge de är miljöbilar. Rekommendationen blir att förtydliga en prioriteringsordning vid införskaffande av fordon. Efter avvägning utifrån miljö- och energieffektivitetsprestanda kokar förslaget ner i att: 1) i första hand införskaffa elbilar 2) i andra hand införskaffa gasbilar 3) i tredje hand införskaffa etanolbilar 4) i fjärde hand införskaffa laddhybrider 5) i femte hand införskaffa dieselbilar och konsekvent tanka minst B40 och allra helst HVO100. Avvikelse från att införskaffa fossiloberoende fordon (1-4 ovan) ska godkännas av fordonsansvarig. 19

6.1.3 Inkludera bostadsbolaget i uppföljning och redovisning EKSTA Bostads AB:s bränsleinköp och körsträckor bör inkluderas i kommunens sammanställning så att hela kommunkoncernen redovisas i sin helhet i ett sammanhang. 6.1.4 Fortsätt med det goda uppföljningsarbetet Gas- och etanolbilar kan köras på bensin. Energideklarationen utgår ifrån en modell med antagandet att rätt drivmedel alltid tankas. Den teoretiska modellen kan naturligtvis inte verifiera huruvida rätt drivmedel tankas, därför är det viktigt att jämföra den mot faktiska drivmedelsinköp. Efter avstämning mot faktiska drivmedelsinköp på helårsbasis är skillnaden såvitt kan analyseras ca 1 % räknat på energibas. Resultatet verifierar alltså att modellen är riktigt bra med avseende på hur mycket drivmedel som förbrukas totalt sett. En del av skillnaden kan bero på att schabloner på körsträckor använts (genomsnitt eller enligt besiktningsdata) på de få fordon där inrapporterade körsträckor saknats eller varit felaktiga. Det faktum att vissa fordon har bytts under året och därmed enligt metodiken för energideklarationen beräknats körts på det aktuella drivmedlet hela året istället för i verkligheten del av året förklarar sannolikt mer av denna skillnad. Analysen visar att etanolbilarna tankas till mer än 70 % med bensin och gasbilarna till drygt 1/3 med bensin. Det kan inte vara godkänt. Det påverkar utsläppen av fossilt CO 2 som blir högre än vad det borde vara. Detta problem är dock redan välkänt och följs regelbundet upp på fordonsnivå, något som är möjligt tack vare att varje fordon har sitt eget tank-kort som följer bilen, ett system som i grunden fungerar bra. Avvikelser rapporteras till respektive ansvarig ute i verksamheten vilket i sig har en märkbar positiv effekt. Det är ett bra ledningssystem att respektive förvaltningschef är ansvarig för att uppföljning sker och att förslag tas fram på hur eventuella avvikelser ska hanteras. 20

6.2 Åtgärd 2 Rationalisering av fordon 53 fordon; 12 % av fordonsparken, körs mindre än 500 mil per år. De fördelar sig på 36 personbilar och 17 lätta lastbilar. Sett till att det är i storleksordningen 220 arbetsdagar om året så innebär det 2,3 mil per arbetsdag i genomsnitt. Dessa 36 personbilar kostar i genomsnitt 121 kr per mil att köra medan de 17 lätta lastbilarna kostar 115 kr per mil i genomsnitt. En rekommendation är att se över möjligheten att rationalisera bort exempelvis hälften av de fordon som rullar under 500 mil om året. Kanske är det möjligt föra över fler bilar till bilpoolen. Besparing cirka 44 000 kr per år och fordon som rationaliseras bort (bränslekostnaden kvarstår ju eftersom den fördelas på färre fordon). Om man rationaliserar bort hälften av dessa fordon så skulle det ge cirka 1,1 Mkr per år totalt för 26 fordon, eller drygt 4 % besparing av hela fordonsparkens kostnad. Detta innebär dock inte att körsträckan per automatik minskar, utan mer fördelas mellan färre fordon, så miljöeffekten bedöms som noll. 6.3 Åtgärd 3 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken 6.3.1 Generellt Byter man till elfordon så minskar energiförbrukningen med cirka 70 procent och koldioxidutsläppen med 100 procent om man utgår från grön el. Väljer man etanolfordon så påverkas inte energiförbrukningen men koldioxidutsläppen halveras. Noterbart är att simuleringarna nedan är gjorda utifrån ett enhetligt byte till en viss storlek. Detta stämmer inte exakt överens med hur bilparken ser ut idag, då vissa fordon har fyrhjulsdrift etc. Men det ger en tillräckligt bra indikation på vad olika fordonstyper och drivmedel innebär i kostnader, energiförbrukning och miljöpåverkan. 6.3.2 Personbilar För att ge en bild av möjliga förbättringsåtgärder redovisar detta kapitel hur dagens fordonspark om 278 personbilar exklusive minibussar skulle kunna se ut om miljöfordon valdes istället, med samma antal fordon och oförändrad genomsnittlig körsträcka, 1 610 mil. 21

dyrare billigare Bil Drivmedel skillnad CO2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) kostnad per mil Tabell 6.1. Översikt personbilar exkl. minibussar simulerade kostnader och miljöpåverkan baserat på årlig genomsnittsträcka 1 610 mil. Restvärde 40 %. skillnad ekonomi per år SEAT Mii Ecofuel (gas) Biogas -85% -12% 28 kr 3 440 000 kr Citroën C3 1,6 BlueHDi 100 HVO -85% -35% 28 kr 3 390 000 kr Peugeot 208 1,6 BlueHDi 100 HVO -85% -35% 29 kr 2 990 000 kr Opel Corsa 1.3 CDTI ecoflex B50-47% -27% 29 kr 2 920 000 kr Citroën C4 1,6 BlueHDi 100 HVO -83% -29% 32 kr 1 950 000 kr Fiat Punto CNG Biogas -78% 27% 32 kr 1 670 000 kr Renault Zoe 22 kwh batterileasing El -100% -66% 32 kr 1 630 000 kr Ford Focus 1,5 TDCI Econetic 88g 5d B50-47% -27% 33 kr 1 460 000 kr Peugeot 308 1,6 BlueHDi 100 94g HVO -82% -23% 33 kr 1 200 000 kr Suzuki Swift 1.2 4x4 Biogas -76% 10% 35 kr 410 000 kr medelbilen 600 ton 2 650 MWh 36 kr - kr Renault Zoe 40 kwh batterileasing El -100% -66% 36 kr -70 000 kr Seat Leon 5d Biogas -82% 7% 37 kr -270 000 kr Golf 1,4 TSI Multifuel 5d Etanol -44% 0% 39 kr -1 210 000 kr VW Golf 1,4 TGI 5d Biogas -82% 7% 39 kr -1 380 000 kr Ford Focus 1,6 CNG 5d Biogas -79% 53% 42 kr -2 640 000 kr Opel Combo 1,4 CNG 7-sits (+ 6000:-) Biogas -74% 49% 42 kr -2 740 000 kr Suzuki Vitara 1.6 Exclusive AllGrip 4x4 Biogas -75% 12% 42 kr -2 720 000 kr Nissan Leaf 30 kwh El -100% -62% 42 kr -2 740 000 kr Nissan e-nv200 (24 kwh) 7-sits El -100% -58% 44 kr -3 410 000 kr Ford Focus C-Max 1,6 CNG 5d Biogas -76% 62% 44 kr -3 780 000 kr Opel Zafira 1,6t CNG Biogas -75% 43% 48 kr -5 180 000 kr Elbilar Räckvidden på dagens elbilar har ökat väsentligt de senaste åren i och med att bilarna fått större batterier. Nu är räckvidden för den billigaste elbilen med det stora batteriet på 40 kwh minst 20 mil per laddning. Med antagandet att bilarna körs ungefär lika mycket varje arbetsdag (220 dagar/år) och att laddning sker enbart nattetid klarar de flesta elbilarna på marknaden idag att ersätta genomsnittsbilen. Med dagens körmönster kan cirka 97 % (271 av 278) av personbilarna ersättas av elbilar med avseende på räckvidd. Priset sjunker och räckvidden ökar, så elbilar är ekonomiskt intressanta redan idag. Den mindre elbilen med mindre batteri (22 kwh) har lägre totalkostnad jämfört med dagens genomsnittsbil. Samma bil med stort batteri (40 kwh) är 22

marginellt dyrare. Elbilar har attraktivt låga driftkostnader. För att få bästa möjliga ekonomi bör därför bilar som körs längre sträckor och årets alla dagar, t ex i hemtjänsten, studeras särskilt. Etanolbilar Det finns fortfarande etanolbilar på marknaden och de har 50 % klimatnytta jämfört med motsvarande bensinbil. Skulle samtliga bilar bytas ut mot en etanolbil i mellanklassen skulle kostnaden bli ca 1,2 Mkr högre per år. Dieselbilar Jämfört med för bara ett år sedan klarar ganska många dieselfordon rådande miljöbilsdefinition. Det är fordon med låg förbrukning runt 3,5 liter diesel per 100 km och under 95 gram per km i koldioxidutsläpp. Beroende på vilket dieselfordon man väljer ur jämförelselistan skulle kommunen spara 1,2-3,4 Mkr per år. Tankades dessa med B50-diesel (ett dieselbränsle med 50vol% inblandning av förnybar diesel) skulle koldioxidutsläppen minska med 47 % jämfört med nuvarande bilpark. Observera att Citroëns och Peugeots dieselmotorer är godkända för att köras på ren HVO (HVO100). Det är ett 100 % förnybart bränsle med bra klimatprestanda. Med HVO100 i tanken skulle CO 2-utsläppen minska med 80-85 % 7 jämfört med nuläget. Biogasbilar Kungsbacka kommun har redan ett stort antal gasbilar och känner till miljönyttan med dem. Efter elbilen med 100 % koldioxidreduktion är gasbilar klimat- och hälsosmartast med cirka 80 % klimatnytta jämfört med fossila bränslen och i princip inga problem med kväveoxider och partiklar. Tack vare att det nu finns gasbilar i den mindre klassen blir det även ekonomiskt intressant. Den allra billigaste miljöbilen i urvalet ovan, SEAT Mii EcoFuel, är en biogasbil. Den kostar bara 28 kr milen och har en årlig teoretisk besparingspotential i simuleringen på 3,4 Mkr. Alla personbilar ska och bör inte bytas ut mot dessa små biogasbilar men i många fall uppfyller gott och väl denna bil funktionen som eftersträvas. 7 HVO ger 80 % klimatreduktion jämfört med MK1 diesel, enligt Miljöfordon Sveriges schabloner. 23

Framtidsbild av en sammanvägd mix av fordon Den miljöbästa mixen av fordon är så många elbilar som möjligt, därefter gasbilar, etanolbilar och snåla dieselbilar som körs på HVO. Utifrån begränsad infrastruktur för tankställen för förnybara drivmedel är det en utmaning att helt få bort diesel- eller bensinbilar, men det finns möjligheter. Om policyn vad det gäller drivmedel/motorer fastställs till att byta ut diesel- och bensinbilar mot el- och gasbilar allt eftersom avtalen löper ut, kan en framtidsbild målas av bilparken. Storleken på bilarna har också stor betydelse inte minst ekonomiskt och ett förslag på en mer optimerad mix med önskad funktion skulle kunna se ut så här: 50 % elbilar, 30 % gasbilar och 20 % HVO-dieselbilar. Notera att nedan är samtliga personbilar, inklusive minibussar, medräknade. Möjligheterna att köra helt fossilfritt är goda. Bil Renault Zoe 40 kwh antal 139 drivmedel El skillnad energi (MWh per Nissan e-nv200 7-sits 12 El SEAT Mii Ecofuel (gas) 10 Biogas Seat Leon 5d 40 Biogas Opel Combo 1,4 CNG 7-sits (+ 4750:-) 14 Biogas Suzuki Vitara 1.6 Exclusive AllGrip 4x4 28 Biogas Citroën C4 1,6 BlueHDi 100 47 HVO Peugeot Traveller minibuss 12 HVO skillnad CO2 (ton per Tabell 6.2. Översikt av en anpassad blandning av fossilfria personbilar. skillnad mot nuläge summa 302-35% -91% 20 000 kr Jämfört med dagens personbilspark och genomsnittskörsträcka skulle en sådan mix bli marginellt billigare och minska koldioxidutsläppen med 91 % och energianvändningen med 35 % jämfört med idag. 6.3.3 Lätta lastbilar Om man förenklar något och utgår från att fordonsparken är homogen till storlek (vilket den naturligtvis inte är) och med motsvarande metodik som med personbilarna ovan simulerar utbyte samtliga 151 lätta lastbilar med dagens 24

dyrare billigare genomsnittliga körsträcka på 1 110 mil blir utfallet enligt tabellen nedan. Redan idag är 60 % av de lätta lastbilarna i den mindre klassen och vill kommunen energieffektivisera och miljöförbättra den lätta lastbilsparken ytterligare skulle pengar sparas om fler mindre fordon väljs. Bil drivmedel skillnad CO2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) Milkostnad skillnad ekonomi per år Citroën Berlingo HDi 75 HVO -85% -41% 35 kr 2 700 000 kr Peugeot Partner HDi 75 HVO -85% -41% 35 kr 2 670 000 kr Citroën Berlingo L2 HDi 100 HVO -85% -42% 38 kr 2 120 000 kr Opel Combo skåp CNG (lång + 8,8') Biogas -82% -4% 40 kr 1 780 000 kr Fiat Doblo Cargo gas (lång +12,5') Biogas -82% -4% 43 kr 1 400 000 kr VW Caddy Ecofuel Biogas -79% 12% 44 kr 1 190 000 kr Renault Z.E. El -100% -75% 49 kr 350 000 kr Citroën Berlingo Electric El -100% -75% 49 kr 340 000 kr VW Caddy maxi Ecofuel Biogas -79% 12% 49 kr 330 000 kr Peugeot Expert L1 HDi 95 HVO -81% -24% 49 kr 270 000 kr Nissan e-nv200 El -100% -76% 50 kr 200 000 kr medelbilen 330 ton 1 550 MWh 51 kr - kr Renault Trafic L1 1.6 dci 95 HVO -78% -10% 51 kr -10 000 kr Citroën Jumper L1 HDi 110 HVO -79% -17% 52 kr -120 000 kr Citroën Jumpy L1 HDi 125 (lång +13') HVO -78% -12% 52 kr -150 000 kr Peugeot Boxer L1 HDi 110 (lång +25') HVO -79% -17% 53 kr -270 000 kr Iveco Daily skåp Biogas -70% 28% 71 kr -3 340 000 kr Iveco Daily flak Biogas -70% 28% 74 kr -3 860 000 kr Mercedes-Benz Sprinter NGT Biogas -70% 117% 85 kr -5 630 000 kr Tabell 6.3. Översikt fossilfria lätta lastbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan. Lätta ellastbilar När det gäller elfordon så får man studera lite hur bilarna används i praktiken eftersom elfordon har en mer begränsad körsträcka, vanligtvis 8-12 mil (i verkligheten) på en laddning. Med en genomsnittlig körsträcka på 1 110 mil per fordon och år motsvarar det att varje fordon används cirka 5 mil per arbetsdag i genomsnitt och då fungerar det med eldrift i de flesta fallen. 89 % (128 av 151) av de lätta lastbilarna skulle klara sin årliga körning med en elbil med avseende på räckvidd. Finns dessutom möjlighet till kompletterings-laddning under dagen är det rimligt att kunna öka räckvidden med 4-8 mil till totalt 12-16 mil per dag. 25

26

Framtidsbild av en sammanvägd mix av fossilfria lätta lastbilar På sikt ska kanske de lätta lastbilarna utgöras av enbart gas- och elfordon. Men HVO kan vara ett bra alternativ om lämplig gas- eller elmodell saknas. Med en simulerad mix som speglar dagens fordonspark storleksmässigt enligt nedan med fördelningen 50 % el-, 14 % gasbilar och 36 % HVO-dieslar uppnås en fossilfri lätta-lastbilsflotta till indikativt 0,4 Mkr lägre totalkostnad per år jämfört med idag. Bil antal drivmedel CO2 (ton per år) energi (MWh per år) kostnad per år Opel Combo skåp CNG 11 Biogas 4,3 108 490 000 kr Nissan e-nv200 75 El 0 184 4 150 000 kr VW Caddy maxi Ecofuel 5 Biogas 2,3 58 270 000 kr Peugeot Expert L1 HDi 95 43 HVO 17,9 334 2 360 000 kr Citroën Jumper L1 HDi 110 12 HVO 5,5 102 690 000 kr summa 151 31 816 8 170 000 kr nuläge 151 330 1 550 8 550 000 kr skillnad -90% -47% 380 000 kr Tabell 6.4. Översikt fossilfria lätta lastbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan. Detta skulle minska energianvändningen med nästan hälften och koldioxidutsläppen med nästan 90 % (vid grön el). 6.4 Åtgärd 4 Tanka bästa tillgängliga bränsle De 255 lätta dieselfordonen förbrukar i storleksordningen 290 m 3 diesel om året. Denna åtgärd handlar om en rekommendation att konsekvent tanka dieselbränsle med högsta möjliga inblandning av biodiesel B50 diesel (= konventionell diesel med upp till 50 % förnybar komponent) i stället för konventionell diesel. Ersätts nuvarande dieselmängd med B50 diesel kan de fossila koldioxidutsläppen från kommunens dieselfordon minska med uppemot 46 % jämfört med vanlig diesel. För närvarande finns inte B50 i kommunen eftersom Preem inte erbjuder detta bränsle Evolution Diesel+ - på sina stationer i Kungsbacka. Där erbjuds Evolution Diesel B25 med cirka 20 % CO 2-reduktion jämfört med vanlig diesel. Det kan därför vara en idé att i nästa drivmedelsupphandling ställa krav på och i fördelningsnyckeln värdera bästa möjliga klimatnytta för och högsta möjliga andel förnybar komponent i dieselbränslet. I dagsläget erbjuds B40, diesel med inblandning av cirka 40 % förnybar komponent, på Circle K:s station Onsalamotet E6 och på OKQ8 s station Energigatan, som även erbjuder HVO100, vilket också kommunen redan tankar till viss del. 27

B40 sänker koldioxidutsläppen med ca 35 % enligt tillverkaren. Om all diesel som tankades var B40 skulle ytterligare ca 180 ton fossil koldioxid sparas per år jämfört med den blandning av MK1-diesel och den B40 som redan tankas idag - en minskning med 18 % av de totala CO 2-utsläppen från kommunens lätta fordonspark. Dessutom ökar andelen förnybar energi i fordonsbränslet från 20 till 42 %. År 2016 B40 bensin E85 biogas el summa CO 2 -utsläpp totalt (MWh) 2 855 925 18 690 15 4 500 100% 820 ton fossilt 1 715 895 5 0 0 2 610 58% förnybart 1 140 30 14 690 15 1 890 42% Tabell 6.5. Personbilars och lätta lastbilars drivmedel enligt energideklarationen, baserat på energiinnehåll med scenariot att alla dieselfordon tankas med B40 samt att gas- och etanolfordon tankas med biogas respektive E85. Kostnaden för B50/B40 bedöms vara samma som för konventionell diesel. Detta gör att kostnaden för denna åtgärd bedöms till 0 kr. Biodiesel50 består av 44 % HVO 8 och cirka 6 % RME 9 och eftersom det kostar energi att producera, transportera, få fram råvaror har även biodiesel en viss klimatpåverkan. HVO har cirka 80 % och RME cirka 50 % klimatnytta sett utifrån hela livscykeln jämfört med konventionell diesel. HVO100 Det finns ett antal kommuner som köper eller tänker köpa in dieselbränslet HVO100. OKQ8 har redan en pump för detta bränsle i Kungsbacka och tankas till en liten del i kommunens bilar. Bränslet består till 100 % av förnybar råvara och minskar de fossila utsläppen av koldioxid med 40-90 % enligt tillverkaren, beroende på råvara. Förutom densiteten uppfyller bränslet standarden för EN590. Det finns biltillverkare som godkänner drift med HVO 10 och då är detta ett bra exempel på hur omställningen till ett förnybart transportsystem kan snabbas på utan förändringar i fordonspark eller drivmedelsdistribution. Vill man gå vidare med det i fordon vars tillverkare inte godkänt HVO i sina dieselmotorer rekommenderas att man undersöker hur motorgarantier gäller vid användning av HVO. Det finns drivmedelsleverantörer som lämnar full garanti på bränslet. 8 HVO = Hydrerade Vegetabiliska Oljor 9 RME = RapsMetylEster 10 PSA-koncernen, d.v.s Peugeot och Citroën med Euro V- och Euro VI-motorer 28

En annan aspekt på HVO är att efterfråga information från tillverkaren avseende hur utsläpp av andra reglerade emissioner såsom NOx och partiklar förhåller sig jämfört med användning av konventionell diesel. Hälsoaspekter Dieselmotorer har högre hälsopåverkande utsläpp än ottomotorer, framför allt gäller detta partiklar och kväveoxider (NOx). Elbilar är naturligtvis allra bäst som inte har några lokala utsläpp alls, därefter kommer gasmotorer. 6.5 Åtgärd 5 - Sparsam körning Sparsam körning är en åtgärd som höjer medvetenheten och kan reducera både förbrukning och körsträcka. Utbildningen kan genomföras på olika sätt. Genom att utbilda alla anställda som kör bil i tjänsten blir de delaktiga i arbetet med att reducera CO 2 och kan hjälpas åt med att hålla diskussionen om möjliga tips etc. levande. Räknar vi med att anställda som kör mer eller mindre i tjänsten uppgår till 2 förare per lätt lastbil och 5 förare per personbil skulle ungefär 1800 personer behöva utbildas. Kostnad: ca 540 tkr. Besparing, vid en minskning av bränsle med 10 %, ca 490 tkr. En åtgärd som då betalar sig på ungefär ett år. Utfallet för förare av tunga lastbilar, traktorer, grävmaskinister etc. som inte behandlas i denna rapport, är ännu bättre. En annan effekt av sparsam körning, tack vare en ökad medvetenhet, är att fordonen dessutom håller längre, servicebehovet minskar etc. Det är dock svårt att bedöma vad det kan innebära konkret i minskade kostnader. Miljöeffekten vid 10 % minskad förbrukning/körsträcka rakt över hela lätta fordonsparken innebär en reduktion med cirka 100 ton fossil CO 2 per år. I kombination med en utbildning i sparsam körning bör feedback ges till alla förare med täta intervall avseende hur mycket drivmedel och hur många mil de kör per månad eller kvartal. Tätare feedback ger ökad medvetenhet och synliggör betydelsen av respektive medarbetares insats vilket borgar för att effekten av åtgärden ska leva över tid. 29

6.6 Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Nuvarande fordonspark har delvis några år på nacken och relativt låga inköpspriser jämfört med nya fordon idag vilket gör det svårare att räkna hem någon större vinst vid förnyelse av fordonsparken, även om de nya fordonen har mervärden i form av lägre förbrukning och kostnad för drivmedel samt reparationskostnaderna ökar med åldern. Sammanfattningsvis är personbilarna 2,7 år i genomsnitt och de lätta lastbilarna 5,7 år i genomsnitt. 2,3 % (7 st) av personbilarna och 16 % (24 st) är äldre än 10 år. En rekommendation är att fundera på att byta ut de äldsta fordonen för att få bättre rening och bättre säkerhet. Generellt bör inga fordon vara äldre än tio år med undantag för specialbyggda fordon med specifikt användningsområde som rullar få mil om året. Detta är ingen åtgärd som i sig ger någon kostnadsbesparing, men ger en miljöeffekt i form av minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider etc. Dessutom borde det ge betydligt minskade utsläpp av koldioxid då nya fordon förväntas vara snålare och ännu hellre kan drivas med förnybara drivmedel. En åtgärd som dessutom ökar trafiksäkerheten. 6.7 Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimatkompensation/energikompensation Klimatkompensation/energikompensation är en åtgärd som man kan ta till för att kompensera för sin verksamhets klimatpåverkan (koldioxidutsläpp) för de fossila koldioxidutsläpp/fossila drivmedel som inte går att spara bort eller åtgärda för stunden. På så sätt neutraliseras företagets fossila koldioxidutsläpp/fossila energianvändning i väntan på att fler åtgärder kan genomföras. Ett exempel på klimatkompensation är att köpa utsläppsrätter som i dagsläget (maj -17) kostar ca 150 kr per ton och år. Ett annat alternativ är trädplantering som kostar ungefär lika mycket eller något mindre än det. Vid nuvarande CO 2- utsläpp på cirka 1000 ton innebär detta en kostnad på cirka 150 tkr per år. En variant till klimatkompensation är att energikompensera. Skillnaden mot klimatkompensation är att energikompensation kompenserar mängden fossil energi man gör av med. Kostnaden för energikompensation är cirka 4 öre/fossil kwh. Nuvarande förbrukning av fossil energi till kommunens fordon, exkl. tunga fordon och körning i egen bil i tjänsten, uppgår till cirka 3 600 MWh. Att energikompensera för detta skulle innebära en kostnad på ca 140 tkr/år. Se mer information på www.energikompensation.se. 30

7. Besparingspotential ekonomi och miljö I nedan tabell har beskrivna åtgärders ekonomiska och miljömässiga effekt sammanställts för att ge en sammanfattande översikt. Åtgärd Investering (Mkr) Återbetalningstid (år) Besparing i Mkr/år Besparing i miljö per år 2 0-1,1 Mkr/år Ingen uppgift 3 0 0 +20 tkr vid en avvägd blandning av personbilar, se tabell 6.2. 3 0 0 +0,38 Mkr, vid en avvägd blandning av lätta lastbilar (50 % el-, 14 % gas-, och 36 % HVO-fordon) 610 ton CO 2 300 ton CO 2 4 0 0 0 170 ton CO 2 5 0,5 Mkr Ca 1 år 0,5 Mkr 100 ton CO 2 6 0 0 0 (kostnadsanalys kan behöva göras) Minskade utsläpp av CO 2, partiklar, kväveoxider etc. 7a - - -0,15 Mkr Kompensation för 1000 ton fossil CO 2 7b - - -0,14 Mkr Kompensation för 3 600 MWh fossilt drivmedel. Totalt* 0,4 Mkr ca 1 år ca 2,0 Mkr per år ca 920 ton fossil CO 2 Tabell 7.1. Sammanställning av rekommendationernas ekonomiska och klimatpåverkande konsekvenser. *Åtgärden med klimatkompensation/energikompensation är inte medräknad i totalen ovan. 31

Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Regler fram till 2012-12-31: Miljöbilsdefinition från 2013: Räkna så här: Exempel: Bilen ska oavsett storlek släppa ut mindre koldioxid än 120 g/co2 per kilometer. Dessutom kvalar bilar in som kan drivas på annat drivmedel än bensin och diesel (exempelvis etanol/e85 och gas) med en maximal förbrukning motsvarande 9,2 liter bensin eller 9,7 Nm3 naturgas/biogas per 100 km. Samt elbilar som maximalt förbrukar 37 kwh per 100 km Mer än hälften av de bilar som kvalar in har dieselmotor och en stor andel av dessa släpper ut 119 g/co2 per km och ligger därmed mycket nära gränsen. Den nya miljöbilsgränsen blir beroende av bilens vikt. För bilar som drivs med bensin eller diesel gäller följande formel: 95 g/km + 0,0457 x (Tjänstevikt - 1372). Tag bilens tjänstevikt i kilo minus 1372. Summan kan förstås bli både minus eller plus. Multiplicera med 0,0457. Lägg sedan till 95. Summan anger hur mycket just din bilmodell får släppa ut i blandad körning. För bilar som drivs med biodrivmedel är formeln istället 150 g/km + 0,0457 x (Tjänstevikt - 1372). Om tillverkarens siffra ligger under detta så är din bil en miljöbil. Elfordon räknas som miljöbilar rena batterielbilar räknas som de har 0 g CO2/km. Koldioxidutsläppen för laddhybrider beräknas enligt en egen EU-körcykel där 2/3 av körsträckan räknas som eldrift och 1/3 på hjälpmotorn på exempelvis bensin eller diesel. Toyota Prius 2012 i fullt utrustad modellvariant har en tjänstevikt på 1 425 kg. 1425-1372=53 53x0,0457=2,4 2,4+95= 97,4. Bilen får alltså högst släppa ut 97 g CO2/km. Tillverkaren anger 89 g/km i blandad körning. Priusen klarar därmed de nya kraven. 32

Bilaga 2 Så här har vi räknat Kostnaden för fordonen beräknas utifrån följande parametrar: 1) Kapitalkostnad, vilket i sin tur baseras på a) I första hand Skatteverkets databas för nybilspris, exkl. moms, i andra hand officiella listpriser. b) Värdeminskning under tidsperioden vilken är antagen till 36 månaders finansiell leasing. Värdeminskningen har angetts till olika nivåer beroende på körsträcka, samma värde oberoende av fordonets drivlina: I. <4000 mil 45 % II. 4000 6000 mil 40 % III. 6000 9000 mil 35 % IV. >9000 mil 30 % c) Ränta: 4 % 2) Bränslekostnad, exkl. moms, vilket i sin tur baseras på a) baserat på officiella förbrukningssiffror och ungefärliga bränslepriser per januari 2014, exklusive eventuella rabatter: I. Diesel: 14,50 kr inkl. moms II. Bensin: 14,50 kr inkl. moms III. E85: 9,75 kr inkl. moms IV. Biogas: 12,50 kr bensinekvivalent inkl. moms V. El: 1,25 kr/kwh inkl. moms b) Förbrukningen har multiplicerats med en faktor 1,3 eftersom de officiella siffrorna inte motsvarar normal körning. Enligt facktidningarna Teknikens värld s och Vi Bilägare s tester ligger förbrukningen vid normal körning 20-50 % över officiella värden. Speciellt snålare bilar med mindre motorer förbrukar relativt mer än officiella värden. Vi har lagt oss i nedre intervallet och ökat de officiella värdena med 30 % 3) Fordonskatt a) miljöbilar är skattefria i fem år och eftersom tidsperioden vi räknar på är 3 år har vi räknat rakt av på 0 kr i fordonsskatt för miljöbilar även om en miljöbil skulle hunnit ha blivit mer än fem år när energideklarationen görs. b) Lätta lastbilar fram till och med 2012 som vi definierat som miljöbilar har belagts med skatt, eftersom de facto fått betala skatt. Att vi ändå kallar dem 33

miljöbilar beror på att vi tycker det är rimligt att lätta lastbilar som klarar villkoren för personbilar också bör rent praktiskt bedömas som en sådan i statistiken. 4) Servicekostnader a) Vi har utgått från en schablon på 400 kr/månad för bilar med förbränningsmotorer = 14 400 kr för hela perioden. b) Elbilar med mindre rörliga delar belastas i kalkylen med schablonen 300 kr/månad = 10 800 kr för hela perioden Övriga kostnader som ej medräknas i kalkylen Försäkring Vagnskadegaranti i 3 år ingår i normalfallet i priset på nya bilar. Efter 3 år hanterar kommunerna oftast vagnskadeförsäkringen genom att låta kollektivet (hela fordonsflottan) vara kommunens försäkring. Kostnaden för eventuella skador innebär i många fall en lägre totalkostnad än att betala försäkringspremie på alla fordon samt självrisk vid olika skador. Denna kostnad tillkommer alltså efter den aktuella beräkningsperioden som i grunden är just tre år. Trafikförsäkring är däremot obligatorisk och måste betalas, vilken bedöms till 250 kr per månad. Vi har dock inte räknat med denna i kalkylen då den endast marginellt bedöms att påverka jämförelsen mellan olika fordon. Vinterdäck och hjulskifte I jämförelserna har vi inte heller tagit upp kostnaden för vinterdäck och hjulskifte då vi ansett den likvärdig mellan olika fordon vid de körsträckor som kommunerna kör i genomsnitt. Därmed påverkas inte heller jämförelsen mellan olika fordon. Kostnaden för vinterdäck och hjulskifte motsvarar cirka 350 kr per månad. Exempel: En VW Golf 1,4 TSI Multifuel (E85/bensin) 5d halvkombi 2013 års modell, billigaste modellen, kostar enligt skatteverket 186 400 kr inklusive moms. Årlig körsträcka är enligt uppgift 17 500 km. 1) Kapitalkostnad: Exklusive halva momsen blir det 167 800 kr. Restvärde 40 % och ränta 4 % ger ränta och amortering under 3 år = 115 000 kr/3 = 38 300 kr per år. (1) 34

2) Bränsleförbrukningen är enligt trafikverkets databas 5,3 liter bensin = 7,4 liter E85 = 48 kwh per 100 km. 17 500 km x 7,4 liter/100 km x förbrukningsfaktor 1,3 = 1 680 liter E85 per år. Räknat på energi blir det 17 500 km x 48 kwh/100 km x 1,3 = 10 920 kwh per år. Varje liter E85 kostar 9,75 kr inkl. moms och innehåller 6,5 kwh, vilket ger bränslekostnaden 1 680 liter x 7,80 kr/liter exklusive moms = 13 100 kr per år. (2) E85 kostar alltså cirka 1,2 kr/kwh och bensin 1,3 kr/kwh exkl. moms. (med bensin hade det blivit 17 500 x 5,3/100 x 1,3 x 14,5 x 0,8 = 14 000 kr per år) Fordonsskatten är 380 kr men eftersom det är en miljöbil som är skattebefriad i fem år blir den i kalkylen 0 kr. (3) Servicekostnader: schablon 14 400 kr på 36 mån vilket ger 14 400/3 = 4 800 kr per år. (4) Summa VW Golf Multifel (1) + (2) + (3) + (4) = 38 300 + 13 100 + 0 + 4 800 = 56 200 kr per år. Utslaget per mil blir det 56 200 kr/1 750 = 32,1 kr per mil 35

Tar vi exemplet VW Golf 1.6 TDI av 2013 års modell kostar den 199 400 kr inkl. moms och 179 500 kr exkl. halv moms. 40 % restvärde ger kapitalkostnaden 41 000 kr per år. (1) Drivmedelsförbrukningen är 3,8 liter eller 37 kwh/100 km, vilket ger 3,8/100 x 17 500 x 1,3 = 860 liter diesel per år. Räknat på energi blir det 8 420 kwh per år. Diesel kostar 14,50 kr/l inkl. moms (11,60 kr exkl moms) och innehåller 9,8 kwh/liter vilket ger kostnad för drivmedel: 860 x 11,60 = 10 000 kr per år. (2) Detta är ingen miljöbil (>95 g CO 2 per km), fordons-skatten är 1 088 kr/år (3) och servicekostnad 4 800 kr/år (4) enligt schablon. Summa VW Golf 1.6 TDI: (1) + (2) + (3) + (4) = 41 000 + 10 000 + 1 088 + 4 800 = 56 900 kr per år eller 32,5 kr per mil Elbilen Nissan Leaf Visia kostar 275 000 kr efter avdragen miljöbilspremie, vilket blir 248 000 kr utan halva momsen. 40 % restvärde ger kapitalkostnaden 63 000 kr/år (1a). Man kan också välja att leasa batterierna: Nissan Leaf Visia exkl. batterier kostar 205 600 kr efter avdragen miljöbilspremie, vilket blir 185 000 kr utan halva momsen. 40 % restvärde ger kapitalkostnaden 42 300 kr/år (1b). Drivmedelsförbrukningen är 16 kwh/100 km, men för elbilar har vi tagit ytterligare höjd för glädjesiffror och räknar med dubbelt så hög förbrukning och hälften så lång räckvidd. Detta ger 16/100 x 17 500 x 2 = 5 600 kwh per år. Elen kostar 1,25 kr/kwh inkl. moms (1,00 kr exkl. moms) vilket ger en drivmedelskostnad på 5 600 x 1,00 = 5 600 kr per år (2a). Drivmedelsförbrukningen är densamma oavsett om du leasar eller köper batterierna, 5 600 kr per år. 36

Batterileasing kostar 780 kr per månad exkl. moms = 9 400 kr per år. Lägger vi ihop vi elkostnad och batterihyra summerar drivmedelskostnaden 5 600 + 9 400 = 15 000 kr per år (2b). Elbilar är miljöbilar vilket ger 0 kr/år (3) i fordons-skatt och de har lägre servicekostnad 3 600 kr/år (4) enligt schablon. Summa Nissan Leaf rent köp: (1a) + (2a) + (3) + (4) = 63 000 + 5 600 + 0 + 3 600 = 72 000 kr per år eller 41 kr per mil Summa Nissan Leaf batterileasing: (1b) + (2b) + (3) + (4) = 42 300 + 15 000 + 0 + 3 600 = 61 000 kr per år eller 35 kr per mil 37

Elbilen Renault Zoe kostar 170 000 kr efter avdragen miljöbilspremie, vilket blir 153 000 kr utan halva momsen. 40 % restvärde ger kapitalkostnaden 35 000 kr/år (1). Drivmedelsförbrukningen är 15 kwh/100 km, men för elbilar har vi tagit ytterligare höjd för glädjesiffror och räknar med dubbelt så hög förbrukning och hälften så lång räckvidd. Detta ger 15/100 x 17 500 x 2 = 5 200 kwh per år. Elen kostar 1,25 kr/kwh inkl. moms (1,00 kr exkl. moms) vilket ger en drivmedelskostnad på 5 200 kr/år. Renault tillämpar leasing av batterierna vilket kostar 770 kr per månad exkl. moms. = 9 200 kr per år. Summerar vi drivmedelskostnaden blir då totalt 5 200 + 9 200 kr = 14 400 kr per år (2). Elbilar är miljöbilar vilket ger 0 kr/år (3) i fordonsskatt och de har lägre servicekostnad 3 600 kr/år (4) enligt schablon. Summa Renault Zoe: (1) + (2) + (3) + (4) = 35 000 + 14 400 + 0 + 3 600 = 53 000 kr per år eller 30 kr per mil 38

Bilaga 3 Värdeminskning För alla nya bilar är värdeminskningen den viktigaste posten för ett fordons totala kostnad över en ägandeperiod. Ju kortare ägandeperioden är, desto viktigare blir denna post. Värdeminskningen bedöms alltså som mycket viktig när man tittar på en tre-årsperiod, den vanligaste ägandeperioden för organisationer och företag. Av denna anledning tänkte vi redogöra för hur vi hanterar värdeminskning i våra energideklarationer och kalkyler. Ny teknik vs konventionell Hur ska man jämföra värdeminskning på ett rättvisande sätt mellan olika fordon, olika tekniker, drivmedel etc.? Ska man titta bakåt eller framåt? Ska man förlita sig på hur marknaden ser ut i dagsläget? Ska man förlita sig på den bedömning olika marknadsaktörer gör såsom finansbolag? Eftersom finansbolagens agerande är mycket styrande så tänkte vi belysa frågan utifrån deras argument för bedömning av andrahandsvärden för olika fordon. Inledningsvis är våra erfarenheter att finansbolag tenderar att lägga in en extra osäkerhet så fort det handlar om ny teknik, nya drivmedel etc såsom etanol (flexifuel-fordon), fordonsgas (biogas och naturgas) och elfordon jämfört med konventionell bensin och diesel. Detta förklaras genom rationella argument såsom att man behöver ta höjd för ett lägre andrahandsvärde då det påverkas negativt över tid i takt med sjunkande nybilspriser för motsvarande teknik. På liknande sätt är det en ökad osäkerhet som föreligger på grund av ökad drivmedelskostnad om staten skulle ta bort nuvarande skattesubventioner för exempelvis etanolbränslet E85, biogas etc. Detta känns i sak både logiskt och rationellt. Logiskt eller subjektivt? På motsvarande sätt ser vi kalkyler på bensin- och dieselfordon som får relativt konstanta andrahandsvärden även om bränslepriser bevisligen har gått upp och fortsätter att gå upp i takt med mindre tillgång på olja i förhållande till efterfrågan samt att hela samhället har en ambition att ställa om från fossilt till förnybart. Dessa faktorer borde på motsvarande sätt som för etanol-, gas- och elfordon också ge lägre andrahandsvärden redan på kalkylplanet. Det är dock detta vi inte kan se slå igenom för bensin- och dieselfordon. Därav blir resonemanget mer ologiskt och subjektivt. 39

Slutsatsen av exemplen ovan är att marknaden (läs företrädesvis finansbolag) har en tendens att övervärdera riskerna med ny teknik och undervärdera riskerna med konventionell teknik. Detta är olyckligt för konsekvensen blir att marknaden signalerar en obalanserad osäkerhet, vilket tenderar att bromsa introduktionen av ny teknik och gör att fler väljer att fortsätta att köpa bensin- och dieselfordon. Garanterat eller bedömt andrahandsvärde En annan viktig sak i sammanhanget är om andrahandsvärdet är garanterat eller om det är en bedömning där kunden står för all risk i slutänden. Vissa finansbolag och bilmärken bedömer att vissa fordon efter 36 månaders finansiell leasing 11 har höga andrahandsvärden. Detta är bra om det handlar om garanterade andrahandsvärden. Dock är det viktigt att vara vaksam på denna punkt, då merparten av kommuner använder sig av finansiell leasing. Vid finansiell leasing blir innebörden att det är kunden som står för all risk för andrahandsvärdets storlek den dagen fordonet ska avyttras. För en korrekt jämförelse är det att rekommendera att alla fordon jämförs med garanterade andrahandsvärden. Andrahandsvärden ändras över tid Vidare finns det experter (både partiska och oberoende) på marknaden som för cirka 10 år sedan gav rådet att inte köpa dieselfordon för att de då inte var så heta. Idag ger samma experter råd att det är just dieselfordon som i många fall är det mest attraktiva prismässigt. Det är med andra ord uppenbart att det som är rätt för stunden varierar över tid i takt med teknisk utveckling, utvecklingen i samhället m.m. Vad är det som har hänt på den svenska marknaden under dessa år som exempelvis förändrat synen på dieselfordon? Dels har dieselfordon tidigare haft en högre skatt för att de bedömts smutsa ner mer än bensinbilar. Denna skillnad föreligger delvis även idag, men är väsentligt mindre. Dessutom har tekniken på dieselfordon utvecklats på ett positivt sätt som sänkt förbrukningen ytterligare men även minskat dess miljö- och hälsopåverkan genom partikelfilter etc. Eftersom dieselfordon har lägre förbrukning än bensinfordon så har de även lägre koldioxidutsläpp vilket är en stor fråga i samhället där det drivs på för minskade koldioxidutsläpp och lägre klimatpåverkan. 11 Finansiell leasing är den vanligaste formen av leasing, där man hyr ett fordon från ett leasingföretag och betalar en leasingavgift per månad under överenskommen hyrestid som tar hänsyn till en amortering till ett antaget andrahandsvärdes samt en ränta. Kunden står själv för kostnader såsom service, skatt, försäkring mm. En fördel med leasing framför ett vanligt banklån är att halva momsen är avdragsgill. En nackdel är att leasingavgiften baserar sig på ett bedömt andrahandsvärde. Om det inte går att sälja bilen för detta belopp då hyrestiden är slut så är det kunden som får stå för denna kostnad. 40

Värt att nämna i denna del är att det tidigare låga priset på dieselbränsle har ökat väsentligt, vilket gjort att flera som köpt dieselfordon känner sig lurade. Hur kunde det hända att priset på dieselbränslet har ökat? Det behöver man dock inte vara vetenskapsman för att förstå. Priset på olja har stadigt höjts över tid. Lägg därtill det faktum att på varje liter olja får man bara ut en viss mängd diesel vilket ger ett högre pris när efterfrågan ökar samtidigt som tillgången är begränsad. Detta leder till och kommer att leda till fortsatt ökade priser på fossila bränslen i allmänhet och diesel i synnerhet. Det minskar attraktionskraften på dieselfordon över tid. Risk oavsett val av fordon och drivmedel Vi menar inte att man ska undervärdera riskerna eller försköna verkligheten, men vi vill att man ska vara medveten om att oavsett val av fordon, drivmedel så är bedömningen av värdeminskningen en risk. Vidare framkommer i våra diskussioner med olika finansbolag: att fordon med låg förbrukning håller sig bättre i andrahandsvärde. Detta borgar för att exempelvis elfordon borde stå sig bra i restvärde. Detta har dock inte de traditionella finansbolagen ännu visat i sina bedömningar. Av denna anledning behöver vi signaler såsom Nissan när de under 2013 lanserade ett garanterat andrahandsvärde på sina elbilar, Nissan Leaf: 40 procent efter 36 månader och 4500 mil. När en aktör går ut med sådan information påverkar det marknaden och fler följer efter. Detta ger en signal om att Nissan tror på sina elbilar, de tror på tekniken och kunden känner sig därmed trygg och vågar investera i ett sådant fordon. Viktiga argument i vår bedömning är att: i. Andrahandsvärden för fordon är en risk oavsett vilket fordon, teknik eller drivmedel man väljer. En risk som behöver värderas över tid samt mer och mer kommer att bero på samhällets utveckling vart vi är på väg än genom att titta bakåt. ii. Ju fler som väljer den nya tekniken, desto mindre risk för låga andrahandsvärden. Kollektivet kan ses som en försäkring. 41

iii. Den nya tekniken går åt rätt håll, bättre tillgänglighet, livslängd, säkerhet etc. vilket både minskar energianvändningen och ökar andelen förnybart drivmedel. Allt detta styr i linje med de nationella riktlinjer och målsättningar som satts upp genom exempelvis att vi ska vara klimatneutrala till 2050 i samhället som helhet och till 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta. Detta sammantaget gör att osäkerheten kring inköpta bensin- och dieselfordons andrahandsvärde kommer att öka över tid och motsvarande osäkerhet generellt minskar för fordon som kan drivas på förnybart drivmedel samt har låg förbrukning så som exempelvis elfordon. iv. Mycket tyder på att politiken kommer att stå fast vid sina miljömål som styr i riktningen: lägre utsläpp och minskad användning av fossila drivmedel. I sin tur borgar det för allt lägre andrahandsvärden för bensin- och dieselfordon över tid och generellt bättre andrahandsvärden för fordon som kan drivas med förnybart drivmedel samt elfordon. Detta förstärks ytterligare genom att man över blockgränserna är överens om att införa ett bonus-malus system som ger effekten att de som köper bränsletörstiga fordon betalar en hög registreringsskatt samtidigt som de som köper fordon med låg miljöpåverkan får en bonus vid inköpstillfället på upp till ca 50 000 kr. v. Vi ser en trend i samhället att flera som tidigare köpt stora bränsleslukande nu köper andra fordon med lägre utsläpp eftersom de fått uppleva kraftigt sänkta andrahandsvärden. På liknande sätt känner sig många som köpt dieselfordon lurade, på grund av att dieselpriset har gått upp. vi. Vi ser att andrahandsvärden procentuellt sett har minskat för i princip alla fordon över tid. Tidigare var det vanligt med både 45-50% efter tre år och 6000 mil, nu är normalkalkylen nere runt 40 % efter tre år och 4500-6000 mil, därmed är Nissans erbjudande på 40 % efter tre år och 4500 mil i allra högsta grad konkurrenskraftigt. Detta gör sammantaget att vi kommer fram till slutsatsen att vi i våra kalkyler anser det rimligt att bensin-, diesel-, etanol-, el- och gasfordon i dagsläget har likvärdiga andrahandsvärden, vilka beskrivs under punkten Så här har vi räknat ovan. Det innebär att andrahandsvärdet i våra kalkyler styrs av inköpspriset. Vi är medvetna om att detta är en förenkling av verkligheten, men utifrån de trender och mekanismer vi ser enligt argumentationen ovan känns vår bedömning både rimlig och balanserad. Vi har också stöd i befintliga erbjudanden på marknaden som ger legitimitet till våra kalkyler. 42

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-03-14 60 Riktlinjer för styrdokument KS/2016:197 1.2.1 Beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinjer för styrdokument, daterad 2017-02-02. Sammanfattning Kommunstyrelsen gav 15 december 2015, 312, kommundirektören i uppdrag att ta fram regler och struktur för kommunens styrdokument. Kommunens interna dokument behöver, även om de inte är lagstyrda, präglas av en fast terminologi, vara strukturerade och tydligt namngivna efter sin hierarki. Det underlättar för både dem som ska producera nya styrdokument och för dem som ska förstå och förhålla sig till styrdokumenten i sina verksamheter. Ärendet bereddes av kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari 2017. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2017-02-28, 62 Tjänsteskrivelse, 2017-02-06 Riktlinjer för styrdokument, 2017-02-02 Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga arbetsutskottets förslag, och att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Samtliga nämnder Expedierat/bestyrkt

Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter. I kommunen finns det både styrdokument som är lagbundna och rättsligt bindande, exempelvis föreskrifter och vissa taxeuttag, men även en hel del egentillverkade styrdokument som omfattar den egna kommunens verksamhet. Föreskrifter och normer Ordningsföreskrifter Arkivregler VA-taxa Övriga styrdokument på kommunal nivå Policy för invånardialog Regler för sociala medier Handlingsplan för barnkonventionen Instruktioner och rutiner Kommunens egna styrdokument behöver, även om de inte är lagstyrda, präglas av en fast terminologi, vara strukturerade och tydligt namngivna efter sina roller. Det underlättar för både dem som ska producera nya styrdokument i vår kommun och för dem som ska förstå och förhålla sig till styrdokumenten i sina verksamheter. Riktlinjerna hanterar inte föreskrifter och normer utan endast övriga styrdokument på kommunal nivå. Riktlinjerna ska tydliggöra vilka kategorier av styrdokument vi har, vad de innebär och hur de förhåller sig till varandra. Det är angeläget att styrdokumenten samordnas så att de är konkreta, enkla och så få som möjligt för att skapa goda förutsättningar för styrning och uppföljning.

Sida 2/10 Riktlinjernas avgränsningar Detta dokument tar inte upp struktur och nomenklatur för dessa dokument och handlingar: Föreskrifter enligt lag Styrdokument som är lagbundna och rättsligt bindande, exempelvis föreskrifter och vissa taxeuttag hanteras och benämns enligt det som lagen anger. Vår kommunala styrmodell Den kommunala styrmodellen med budgeten och tillhörande styrkedja har en övergripande ställning bland våra egna styrdokument och berörs inte av dessa riktlinjer. Rådgivande dokument Många förvaltningar behöver även stöd i form exempelvis handböcker och rutiner. Det är viktigt att dessa stannar vid praktiska rekommendationer och inte innehåller sådant som hör hemma i något annat styrdokument. Hur dessa benämns eller hanteras tas inte upp i detta dokument. av Styrdokumentstyper u av s Våra kommunala styrdokument kan vara av två huvudtyper. Vi har dels dokument som beskriver hur vi ska agera för att nå ett visst resultat. Dessa kallar vi för aktiverande styrdokument. Vi har även dokument som talar om hur vi ska möta givna situationer. Dessa kallar vi för normerande styrdokument. De aktiverande dokumenten är strategier och planer. De normerande dokumenten är policys, regler och riktlinjer.

Sida 3/10 Nivå Normerande Aktiverande Översiktlig Policy Strategi Allmän Riktlinjer - Detaljerad Regler Plan En bra tumregel för att avgöra om styrdokumentet är normerande eller aktiverande är dokumentets tidsperspektiv: Normerande dokument ska så fort de är färdiga genomsyra verksamheten och uppfyllas så gott det går. Exempel är kvalitetspolicy eller regler för användning av kommunala lokaler. Aktiverande dokument siktar istället på framtida mål och hur vi ska ta oss dit. Exempel är en IT-strategi eller fördjupade översiktsplaner. Situationen avgör behovet. En viktig utgångspunkt är att tydligt utgå från behovet. Vad ska styrdokumentet åtgärda och hur görs det på bästa sätt? Svaret på de frågorna avgör vilken typ av dokument som är lämpligt och var i organisationen det bör beslutas. Styrdokumentets språkbruk behöver harmoniera med dokumentets avsikt och roll. Detta gäller särskilt för planer och regler, som inte bör lämna något utrymme för tolkning. Generellt ska vi använda ett enkelt och tydligt språk för att göra styrdokumentet så lätt som möjligt att förstå och förmedla. Den grafiska presentationen av dokumentet ska vara tillgänglig och enkel att läsa. För att styrdokumentet ska få en praktisk funktion behöver formuleringar ge möjlighet att följa upp hur arbetet går. Därför är det bra med mätbara målsättningar. Våra styrdokument kan ha både en extern eller intern målgrupp, eller både och, det behöver vi ta hänsyn till. För externt riktade dokument som våra invånare har intresse av, exempelvis parkeringsregler, är det nödvändigt att dokumenten kan förstås utan att läsaren är insatt i verksamheten. Det kan finnas både ett aktivt och ett normerande styrdokument inom samma ämne, men det är inget krav. Det bedömer styrdokumentsägaren bäst själv utifrån verksamheten och styrdokumentets ämne. Dokumenten har olika funktion och kan fungera i relation eller fristående. Det är inte en nödvändig hierarkisk ordning. Det kan till exempel finnas en parkeringsstrategi med eller

Sida 4/10 utan en parkeringspolicy, och det går bra att ha en handlingsplan för dagvattenhantering utan att några andra styrdokument finns för det ämnet. Om det finns behov av två dokument, ett aktivt och ett normerande, blir det extra viktigt att hålla sig till reglerna för hur dokumenten ska benämnas och syftet med respektive dokument så att dessa inte förväxlas eller sammanblandas. Beskrivningen i rutan ovan och i rutan under avsnittet Beslut anger en struktur hur dokumenten förhåller sig till varandra utifrån beslutsnivå men innebär inte att man måste ha vissa dokument. En viktig utgångspunkt är att politikerna ansvarar för vad vi vill uppnå. Detta kommer då i huvudsak till uttryck i de dokument som fullmäktige beslutar såsom visionen och policyer. Nämnderna kan sedan besluta om strategier och riktlinjer med ansvar för genomförandet av fullmäktiges målsättningar och vad nämnderna ska uppnå inom sina ansvarsområden. Tjänstemännen på förvaltningarna planerar hur arbetet ska utföras enligt de olika styrdokumenten, genomför planerna och verkställer de politiska besluten. Vision och målbild I Kungsbacka har vi en vision för hela kommunens utveckling. Begreppet vision är fredat och för att skapa tydlighet har Kungsbacka kommun bara en vision. Våra kommunala styrdokument ska därför inte utformas som visioner. I den mån kommunens nämnder vill formulera ett eget motsvarande, övergripande dokument, är målbild det begrepp som ska användas. Aktiverande dokument Vi har två typer av aktiverande dokument: strategier och planer. Aktiverande dokument anger händelser eller situationer som vi vill åstadkomma genom egna initiativ. De ger ett uppdrag att handla på ett visst sätt. I dessa dokument är det naturligt att ange vad som ska göras och vad man vill uppnå. Det är dokument som blickar framåt och stakar ut vad som ska åstadkommas framöver.

Sida 5/10 Strategi Strategin är det mest övergripande bland de aktiverande dokumenten. Strategin är översiktlig, den gör ett vägval, pekar ut handlingsriktningar och fleråriga mål, men går inte in på hur man praktiskt ska agera. Den svarar på frågorna vart vi ska och hur vi når dit. Det återstår att tolka och bryta ner strategin i mer detaljerade planer. Strategier ska ha vi relativt få av eftersom de naturligt handlar om de stora sammanhangen. Strategin ska ange vilka inriktningar som är viktigast för verksamheten innehålla långsiktiga, fleråriga perspektiv eller mål peka ut verksamhetsområden och avgörande val för att nå dit Strategin behöver inte säga något om vilka medel eller metoder som ska användas Plan Planer är ett mer detaljerade än en strategier. En plan kan vara kopplad till en strategi eller finnas fristående behovet avgör. Planen ska vara en instruktion över initiativ som ska tas. Den tydliggör för nämnder och förvaltningar vad de ska utföra och anger med fördel en tidplan. Planen ska svara på frågorna vad, vem, när och hur. Planer ska i huvudsak vara uppföljningsbara och mätbara. Planen ska tala om vad vi ska göra tala om hur vi ska göra, till exempel vilken metod vi ska använda tala om vem som är ansvarig för de olika delarna av planens genomförande tala om när utförande och uppföljning ska ske Planen får inte vara en inventering eller en önskelista

Sida 6/10 Normerande dokument Vi har tre typer av normerande dokument: policys, riktlinjer och regler. Normerande dokument klargör vårt förhållningssätt till något. De tydliggör hur en tjänst ska utföras. De siktar inte framåt på samma vis som aktiverande dokument utan ska löpande genomsyra den pågående verksamheten. De kan bland annat styra vårt beteenden efter en gemensam värdegrund och därmed också sätta gränser för vårt agerande. Policy En policy anger vårt förhållningssätt. Policyn tydliggör principer som ska tjäna till stöd för vägledning och för bedömningar från fall till fall. Den inkluderar inga målformuleringar utan klargör Kungsbacka kommuns övergripande syn och inställning till något. En policy kan ofta vara kort och kärnfullt formulerade, och ibland uttryckas i en enda mening. Policyn ska ge en princip att hålla sig till, ett sätt att se på en viss företeelse. Riktlinjer Riktlinjer ger mer konkret stöd för ett visst handlande. De kan till exempel ange vilken typ av åtgärder och tillvägagångssätt vi bör välja, och sätta gränser för omfattningen. Riktlinjer tar typiskt sikte på att skapa en gemensam norm för ett önskat beteende. Riktlinjerna lämnar visst utrymme för användaren att själv utforma detaljerna i åtgärderna. Riktlinjerna kan vara så detaljerade att de fungerar som instruktionsbok för verksamheten. De anger ett handlingssätt som ger ett visst utrymme för individuella variationer. Riktlinjer ska ge konkret stöd för hur arbetsuppgifterna ska utföras lägga en nivå som verksamheten ska uppnå i sitt utförande vara inriktade på metod och gärna rekommendera tillvägagångssätt

Sida 7/10 Regler Regler är en samling paragrafer som sätter exakta gränser för vårt handlande. De koncentrerar sig på hur en åtgärd görs, inte på vad den innehåller. Regler sätter gränser och förbjuder vissa beteenden. Till skillnad från övriga typer av styrdokument drar regler en absolut gräns för våra handlingar. Regler ska Tydliggöra gränser för vårt agerande. Typiska ord och uttryck i sådana dokument är ska, måste och får inte. Regler ska inte Innehålla luddiga formuleringar som bara innebär strävan i en viss riktning, eller lämnar åt läsaren att avgöra om denne vill följa ordalydelsen eller inte. Beslut Beslutsnivå Aktiverande Normerande Övrigt Strategi Plan Policy Riktlinjer Regler Vision Målbild Kommunfullmäktige X X Kommunstyrelsen X X X Nämnd X X X Kommundirektör X X X Förvaltningschef X X X Verksamhets- eller enhetschef X X

Sida 8/10 Undantag från riktlinjerna Det kan finnas undantag som gör att kommunens riktlinjer inte är användbara i enskilda fall. Exempel på detta kan vara definitioner i lagtext eller statliga bestämmelser om vad våra kommunala dokument ska heta, då har det företräde även om det strider mot dessa bestämmelser. Vissa dokument kan behöva beslutas på andra politiska nivåer än de som rekommenderas här. Då ska argumenten för undantaget framgå i tjänsteskrivelsen/beslutsunderlaget till dokumentet. Beslut om styrdokument Beslut fattas av den instans som är ansvarig. Det innebär att en nämnd beslutar om till exempel en strategi när den endast berör den egna nämndens verksamhet. Om ett styrdokument omfattar verksamhet som flera nämnder är ansvariga för enligt reglementen ska dokumentet beslutas av samtliga ansvariga nämnder. Kommunstyrelsen beslutar om strategier och riktlinjer när dessa berör kommunstyrelsens egna verksamhet. Inom ramen för kommunstyrelsens kommunövergripande och samordnande ansvar beslutar även kommunstyrelsen när sådana dokument berör samtliga nämnder. Beslut ska även fattas om igångsättande av arbetet med att ta fram ett styrdokument, se nedan. Beslut att sätta igång arbetet När det konstaterats att det finns ett behov av ett visst styrdokument, ska den ansvariga och beslutande instansen fatta ett beslut om att arbetet ska sättas igång. Det behöver dock inte fattas ett särskilt beslut om det redan har skett genom något annat beslut, till exempel i budgeten eller i samband med beslut om annat styrdokument. Av igångsättningsbeslutet ska det framgå eventuella direktiv om innehållet, tidplan och eventuella särskilda kostnader för framtagandet av styrdokumentet. Beslutet ska även i möjligaste mån omfatta hur arbetet ska utföras vad avser samordning eller samarbete med andra nämnder/förvaltningar och eventuella remisser till andra instanser. Formella remisser ska ske till andra nämnder när beslutet bedöms beröra de nämnderna.

Sida 9/10 Publicera Innan styrdokumentet ska antas av förvaltning/nämnd/kommunfullmäktige ska dokumentet vara producerat i en särskild mall för styrdokument. När beslutet är taget och innan publicering så kompletteras styrdokumentet med information om vilken beslutsinstans som har fastställt dokumentet när dokumentet har fastställts och beslutsparagraf Föreskrifter och normer ska enligt kommunallagen publiceras på kommunens hemsida i kommunens författningssamling. I Kungsbacka publicerar vi alla styrdokument som antagits av förvaltning/nämnd/kommunfullmäktige på kommunens hemsida om det inte finns skäl för en annan bedömning. Uppföljning, revidera eller upphäva Styrdokumenten bör aktualitetsprövas i början av varje mandatperiod. Då bör berörd instans bestämma vilka dokument som ska ses över, om något behöver upphävas och hur arbetet ska prioriteras. Om det sker förändringar inom styrdokumentets område vid annan tidpunkt så är det dags att överväga en revidering och eventuellt förbereda för ett nytt beslut. Det kan också vara så att dokumentet blivit inaktuellt genom förändrad lagstiftning eller ny organisation och därför behöver upphävas genom beslut.

Sida 10/10 Råd och anvisningar I kommunen finns ett råd för styrdokument vars syfte och uppgift är att tillsammans med ansvarig tjänsteman vara ett stöd i arbetet med efterlevnaden av riktlinjerna. Närmare beskrivning av rådets roll och uppgifter bestäms av ansvarig tjänsteman inom kommunledningskontoret. Närmare anvisningar för produktion och uppföljning av styrdokument finns i en särskild handling framtagen av ansvarig tjänsteman på kommunledningskontoret. Beslutad av: Kommunstyrelsen 2017-03-14 60 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Kontakt: Kungsbacka Direkt 0300-83 40 00

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-05-23 100 Kommundirektörens besparingsuppdrag KS/2017:70 1.2.4.1 Beslut Kommunstyrelsen noterar svaret på uppdraget givet i protokoll från kommunfullmäktige 2016-06-16, 94 och anser att uppdraget är slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsens beslut 2016-05-24, 104, Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en (1) procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Med hänvisning till de föreslagna besparingar som redogjorts för, i bilagan: Idéer för besparing, finns en potential för besparingar som motsvarar det som Kommundirektören fått i uppdrag att ta fram. Det har resulterat i en lista med olika förslag som kan verkställas. En del av förslagen kommer att behöva beredas vidare och läggas fram för politiskt beslut. Härmed föreslås att uppdraget som Kommundirektören fått, anses vara avrapporterat men att det fortsättningsvis kommer att ske uppföljningar till Kommunstyrelsen hur arbetet med att verkställa besparingarna fortlöper och i de fall som besparingen/förändringen kräver politiska beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2017-05-16, 155 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-04-04 Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga arbetsutskottets förslag, och att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Samtliga nämnder Expedierat/bestyrkt

Bilaga Datum 2017-05-10 Diarienummer KS/2017:70 Kommundirektörens besparingsuppdrag, Bilaga: Idéer till besparing Ett av sätten vi arbetade på för att finna besparingar var att hämta in idéer från anställda. Det kom över 100 förslag och i många fall var det små saker som exempelvis de nedan och dessa har vi kommunicerat ut på kommunens intranät Insidan som enkla saker som man kan tänka på i vardagen och som gör skillnad på helheten. Exempel på dessa är: Gör en felanmälan om du ser något som är trasigt eller inte funkar som det ska. Hoppa över fikabrödet till kaffet bra för både ekonomin och hälsan. Släck lampan och stäng av annan elektronik som du inte använder. Skicka dina brev med B-post (eller kanske e-post). Hoppa över pappersalmanackan och använd kalendern i Outlook. Gör inte pappersutskrifter om du inte måste. Handla inom avtal och godkänn dina fakturor i tid. Håll ytterdörren stängd, så slipper värmesystemet jobba extra hårt för att värma upp lokalen. Ställ inte möbler framför element. Det hindrar värmen från att sprida sig i rummet. Kör och sköt om kommunens bilar som om de vore dina egna. Då minskar slitaget och bilens livslängd ökar. Förslag till åtgärder som ska sänka kommunens kostnader med en procent av nämndernas totala nettokostnad, ca 40 miljoner kronor. Tabellen nedan visar förslag till besparingar/kostnadssänkningar. Potentialer redovisas där de är kända, i andra fall behöver förslagen utredas innan man kan ta fram förväntade belopp. Varje förslag har en märkning med typ av beslut, T eller P. Märkningen står för Tjänstemannafråga eller Politisk fråga. T kan genomföras direkt via ett tjänstemannabeslut eller verkställighet och P behöver politisk behandling eller beslut. Kommunledningskontoret Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (6) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Listan är uppdaterad efter överläggning med budgetberedningen den 15 mars. Sammanlagt tre förslag togs bort samt att några belopp har korrigerats. Skillnaden på listorna är knappt 12 000 Tkr. Totalt hamnar potentialen i tabellen nedan på 34 500 Tkr 2018 för att succesivt öka 2019 och 2020. Dock finns en del poster med frågetecken i potentialrutorna. Dessa behöver utredas och kompletteras med belopp. Bedömningen är att vi når minst 40 000 Tkr 2018 när dessa uppdateringar är gjorda.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Område Förslag Besparingspotential i TKR Kommentar / Aktivitet typ av beslut Arbetsprocesser / nya sätt Anamma Trelleborgsmodellen i Kungsbacka kommun. Den innebär att man arbetar på helt annat sätt inom tex försörjningsstöd och med ensamkommande. Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 T / P??? Behöver utredas/följa projektet.omöjligt att idag göra en bedömning, men sannolikt rör det sig om en stor besparing (kostnader för handläggningstiden av försörjningsstöd kan minskas 25%). Behöver tas politiska beslut i varje nämnd. T/P Arbetsprocesser / nya sätt Arbetsprocesser / nya sätt BRÅ- hur samordna kommunens säkerhetsarbete (Norrtäljemodellen) Se över beredskapmodellen/tib?????? Intressant modell att titta på där man nyttjar samhällets resurser på ett bättre Bör utredas. sätt. (Fritid Kan vi och merutnyttja Folkhälsa) våra nattchefer, persnal som redan arbetar jour mm. (HR tillsammans med nåra förvaltningar) T T/P Datasystem/ telefoni Förändrat mobilt arbetssätt 5 500 5 500 5 500 Vi har upphandlat en ny leverantör. Bättre villkor och modernare teknik. T Datasystem/ telefoni Datorer ny upphandling 5 000 5 000 5 000 Upphandling ska göras, vår bedömning är att vi kommer att halvera våra kostnader T Datasystem/ telefoni Dyra inköp Lokaler Lokaler Ta bort onödig programvara, licenser o prenumerationer Leasing upphör, belopp exklusive datorer Effektivisering av hanterng av lokaler. När v mäter så är vi effektiva i förhållande till andra kommuner men det kan alltid göras mer. Förslaget bygger på 1% ytteligare effektivisering per år. 1 000 1 000 1 000 500 500 500 3000 3000 3000 En inventering har visat att det finns sådant som är onödigt och har spelat ut sin roll. Detta säger vi upp direkt. Leasing kostar onödigt mycket pengar. Vi säger upp kostsamma leasing avtal. Datorer redovisas för sig. (Ny upphandling datorer). Idag är lokalkostnaden ca 400 Mkr och den ökar exponentiellt med volym. Det handlar om prioteringar av investeringar, innovativa lösningar för tex förskolor/gruppboenden mm T Fastighet har lagt en plan på hur vi succesivt lämnar inhyrda lokaler efterhand som vi effektiviserar våra egna och på sikt kan flytta in fler personer i dem. 0 1 000 Är beroende av i vilken takt man kan 3 000 avveckla inhyrda lokaler T T T Lokaler Lokaler LSS,bygg större enheter, mer likartat Hede station.?????? Bör utredas. Kan man öka antalet boende, bygga mer standard? Utred om privat entreprenör kan bygga och äga. Kan stationen till exempel vara en förlägning (portal) till Hede Faschion Outlet med både affärsdrivande butiker, café och marknadsföring? (Projektet kan ha gått för långt..) P P

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) Område Förslag Besparingspotential i TKR Kommentar / Aktivitet typ av beslut Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Fusionera nämnderna för Kultur och Fritid, besparing är arvoden samt minst en administrativ tjänst. Ökade synergier i förvaltningarna när det blir en nämnd - se ovan Fusionera nämndera för IFO och FS, besparing är arvoden samt minst en administrativ tjänst Ökade synergier i förvaltningarna när det blir en nämnd - se ovan Omforma Turistbyråns verksamhet. Samordna med Kungsbacka direkt, Fyren och utveckla det digtiala. Jämför andra kommuner. Ta bort Servicenämnden och strukturera om förvaltningen till andra nämnder i kommunen (KLK/Teknik) Potential bygger på förvaltningschef, nämdsekr och arvoden Överförmyndarnämnden blir gemensam nämnd inom ÖFS. Potential bygger på arvode samt del av nämndsekr Samordnad resebeställare/egencia Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 T / P Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan 0 1 040 1 040 sommaren. P Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan 0 500 500 sommaren. T Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan 0 1 040 1 040 sommaren. P 0 500 500 Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan sommaren. T 800 800 Sparar en lokal samt del av 800 personalen. P Verksamheterna i Service är av karaktären verkställighet och drift. Krav på till exempel effektivitet och konkurrensutsättning kan sättas som 0 2 000 2 000 mål från kommunstyrelsen. P Rekommendation eligt utredningen som låg till grund för gemensamt kansli. Utvärdering av ÖFS ska starta och utredning om gemensam nämnd 0 500 500 genomförs av Mölndal. P Måste utredas. Upplevelsen i kommunen är att vi lägger mycket tid på beställninar trots att vi har en upphandlad leverantör. (Service??? utreder) T Fritidshem för 10-12 åringar kan förändras Ner till lagstadgad nivå. Utred Organisation??? potential. P Sjukfrånvaron är knappt 40 miljoner kr idag (inom vissa grupper där den är hög) med ett Personal antal åtgärder (som HR och aktuella förvaltningar tar fram) ska den ner till 36 miljoner. (1% kostnadsminskning). 4 000 4 000 HR i samarbete med berörda förvaltningar, ytterligare analys av 4 000 kostnaderna behövs. T Personal Använd intern representation med förnft. Det handlar om kaffebörd, interna konferenser, utbildningar och frukktkorgar. 500 500 Intern representation exklusive 500 minnesgåvor T Personal Vi konfererar bara i egna lokaler, framförallt när det gäller dagkonferenser och minimierar övernattningar. 500 500 500 Utred potential mer noggrant. T Minskat resande på externa konferenser HR-chefen kommer att uppmana chefer och medarbetare att delta i webbkonferenser i ökad utsträckning i förhållande till att resa. Detta görs i samband med en "enkel chefsfilm" där flera aspekter av ekonomisk Personal 50 50 varsamhet kan läggas in inom HR området. Potentialen får utredas men det är viktigt utifrån att 50 digitaliseringen effektiviserar! T Personal Tryckerisamordnare tas bort 600 600 600 Vi kan klara oss utan denna funktion. P

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) Område Personal Personal Förslag Undvik att anställda får ut semesterdagar i pengar i börja av året. Effektivisering av löneprocessen Besparingspotential i TKR Kommentar / Aktivitet typ av beslut Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 T / P HR-chefen driver en "attitydförändring" kring semesterlagen med information kring lagens innebörd och mening. HR på respektive förvaltning får i uppdrag att ta ut listor i september för att säkerställa efterlevnaden av semesterlagen. Handlar om 2 000 2 000 2 000 styrning/ledarskap. T Effektivisering ska genomföras på 700 700 700 löneenheten under 2017. T Personal Bättre kontroll av att sjukledighet och semesterledighet rapporteras i systemet och att semester verkligen tas ut. 2 000 2 000 2 000 Kontrollsystem T Egna byggledare inom Service Vi bedömer att det kostar mer med konsulter än egna resurser. Måste Service??? utredas. T Vi har en hög ambition idag så detta Sänkt ambition för parkskötsel Teknik 500 500 500 är rimligt. T/P Gemensam fordonshantering. Styrning av alla Transporter kommunens fordon. Från inköp till handhavande, besiktning, försäkring etc 2 400 2 400 FC Service har fått uppdraget från 2 400 KDir. Arbetet har påbörjats. T Transporter Skolskjutsregler/valfrihetsreformen 2 000 2 000 2 000 Anpassa till laglig nivå. P Upphandling Öka intäkterna Handla rätt enligt våra avtal. Bättre styrning och spridning av kompetens. Hemsjukvårdsavgift, vi är en av de få kommuner/landsting som inte tar ut avgift.??? Ta betalt för planprogram, vi är en av få som inte tar ut avgift. 500 1 000 Vi har x relativt hög avtalstrohet men vi kan styra hårdare. Det handlar bland annat om att välja rätt varor 1 000 från rätt leverantör. T Måste beredas inom Regionen för samsyn T/P Planbesked tar vi betalt för från och med 2017. Vi bör även ta betalt för planprogram (både tid och utredningar). Särskilt viktigt eftersom det är knappt med resurser / 1 000 1 000 1 000 kompetens inom området. T/P Öka intäkterna Se över våra taxor och avgifter så att de täcker våra kostnader och är i paritet med vad Måste utredas. Bedömningen är att Öka intäkterna jämförbara kommuner tar ut. 2 000 3 000 3 000 de kan ökas med 1-2 procent. Summa per år Årlig besparing 34 550 42 630 44 630 Uppföljning När listan är beslutad och klar kommer kommundirektören och ekonomichefen att följa upp att aktiviteterna/ besparingarna verkligen genomförs. Det finns redan en ansvarig chef för varje post på listan och det är hens ansvar att sätta igång åtgärder så att man når effekten. Lämplig uppföljning månadsvis på tjänstemannanivå och förslagsvis i tertialrapporteringen till KS. System för uppföljning är under framtagande. T/P

KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) 2017-04-03 Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-05-23 102 Uppföljning per april för Kungsbacka kommun KS/2017:272 1.2.4.1 Beslut Uppföljning och prognos april 2017 för Kungsbacka kommun godkänns. Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att målmedvetet anpassa sina kostnader till given budgetram. Nämnden för Individ & Familjeomsorg tillförs 3,5 miljoner kronor för tvisten med Hero. Medlen tas ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Nämnden för Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att få en budget i balans. Planen ska redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott i juni 2017. Sammanfattning Totalt visar prognosen ett resultat på 95 miljoner kronor. Beslutad budget är 51 miljoner kronor. Nämndernas samlade avvikelse från budget visar ett underskott på 38 miljoner kronor. Största delen i detta är Individ och Familjeomsorgs underskott på 20 miljoner kronor för mottagandet av ensamkommande barn. Ett annat stort underskott i pengar står Vård och Omsorg för på 10 miljoner kronor, men det motsvarar en avvikelse på endast cirka 1 procent. En sammanfattning av avvikelserna redovisas nedan. Prognostiserade budgetavvikelser: Nämnderna Oförutsedda medel Exploateringsintäkter Hyror och löner mm -38 miljoner +29 miljoner +24 miljoner +17 miljoner Skatter och statsbidrag +3 miljoner Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-05-23 Finansnetto +9 miljoner SUMMA AVVIKELSE +44 miljoner Investeringsbudgeten bedöms hamna på 708 miljoner kronor mot budgeterat 666 miljoner kronor. Största anledningen till avvikelsen är att Furulidskolans utgifter kommer tidigare än budgeterat och att planering och byggnation av Badhuset på Inlag startas upp under året. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2017-05-16, 154 Tjänsteskrivelse, 2017-05-11 Rapport Apriluppföljning 2017, version KS Bilaga till Apriluppföljning 2017 Rapport Apriluppföljning, 2017 version KSAU Yrkande Hans Forsberg (M) yrkar på tillägg till arbetsutskottets förslag till beslut, att handlingsplanen ska redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott i juni år 2017. Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga eget yrkande om tillägg till arbetsutskottets förslag, och att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Samtliga nämnder Expedierat/bestyrkt

APRILUPPFÖLJNING 2017 Kommunstyrelsen 2017-05-23 1

Uppföljning och prognos april 2017 APRILUPPFÖLJNING Bakgrund Under året görs två centrala uppföljningar. En uppföljning och prognos görs i april som går till kommunstyrelsen och en delårsrapport görs i augusti som går till fullmäktige. Utöver det ska varje nämnd göra så täta uppföljningar som krävs, för att ha en god kontroll på ekonomi och verksamhet. I våra ekonomiska styrprinciper står det följande: Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själv upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. RESULTATRÄKNING Miljoner Bokslut Budget Prognos Avvikelse 2016 2017 2017 2017 Verksamheternas nettokostnader -4 213-4 446-4 414 32 Skatteintäkter 4 154 4 371 4 337-34 Generella statsbidrag och utjämning 165 149 186 37 Finansiella intäkter 12 11 11 1 Finansiella kostnader -29-33 -26 7 Resultat efter skatter och finansnetto 89 51 95 44 Årets resultat 89 51 95 44 PROGNOSEN FÖR HELÅRET Prognosen för året visar ett överskott på 95 miljoner vilket är 44 miljoner bättre resultat än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader + 32 miljoner Nettokostnaderna avviker positivt från budget med 32 miljoner kronor. Av detta är 17 miljoner reavinster från exploatering och 29 miljoner avser medel som är avsatta för oförutsedda utgifter och 22 miljoner avser avsatta hyror för nya lokaler. Nämndernas prognoser visar ett sammanlagt budgetunderskott på 38 miljoner kronor. Skatter och generella statsbidrag +3,4 miljoner Prognosen bygger på uppgifter från SKL i cirkulär 18, 2017 och avviker från budget med +3,4 miljoner. Avvikelsen motsvarar 0,1 procent. 2

Miljoner Uppföljning och prognos april 2017 Finansnetto + 9 miljoner Det låga ränteläget ger lägre intäkter och kostnader än budget. Efter att vi förra året betalat in en extra insats till Kommuninvest får vi nu tillgodoräknas oss återbäringen i resultatet. Detta motsvarar 3 miljoner. Övrigt En inventering över pågående viten och rättstvister har gjorts per sista april och sammanlagt finns det tvistiga belopp på 1,5 miljoner kronor. Individ & Familjeomsorg har bestridit en faktura från region Halland på 0,6 miljoner kronor och inom Förskola & Grundskola finns det två ärenden som rör tvist om tilläggsbelopp samt tillsynsärende som totalt uppgår till 0,9 miljoner kronor. Vid årsskiftet hade kommunen en fordran på Migrationsverket på 78 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har pengar inkommit från Migrationsverket samtidigt som nya fordringar uppstått. Totalt sett har fordran på Migrationsverket minskat och per den sista april är den 56 miljoner kronor. 200 Resultat 150 100 50 0-50 179 125 96 104 89 51 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budget -31 2017 95 Prognos 2017 Diagram: Resultat i miljoner med linje som indikerar målet om ett resultat på 1,5 procent 30 Soliditet 25 27 28 28 27 28 20 23 23 23 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Diagram: Målet är att soliditeten ska vara bättre än vad den var tre år tidigare 3

Uppföljning och prognos april 2017 UPPFÖLJNING PER NÄMND Miljoner Resultatfond Prognos Avvikelse KF, KS, Revision, Valnämnd 0,3 Kommunstyrelsen, kollektivtrafik mm 2,3 Överförmyndarnämnd 0,9 Byggnadsnämnden 3,5-0,6 Fritid & Folkhälsa 7,8-1,5 Funktionsstöd -0,2-0,7 Förskola & Grundskola 46,6 0,0 Gymnasie & Vuxenutbildning 22,2-2,6 Individ & Familjeomsorg -10,0-20,5 Kultur & Turism 6,2-1,8 Miljö & Hälsoskydd 1,9-0,5 Service 28,3-6,0 Service Fastighet 28,4 0,0 Teknik 9,2 3,0 Vård & Omsorg 35,5-10,4 Nämndernas nettokostnader 179-38 Reavinst exploatering 17,2 Övriga gemensamma poster 14,6 52,4 Verksamhetens nettokostnader 194 32 Nämndernas prognoser visar ett underskott på 38 miljoner. Av detta är 12 miljoner underskott som nämnderna planerat att hantera från sina resultatfonder. I bilaga till Apriluppföljningen redovisar vi vad respektive nämnd skrivit om sin driftsredovisning. Nedan beskriver vi de nämnder som har en större avvikelse. AVVIKELSER Individ & Familjeomsorg 20,5 miljoner Nämndens prognostiserade underskott beror främst på verksamheten för ensamkommande barn med ett beräknat underskott på 20,4 miljoner kronor. Det förklaras av nya ersättningsregler, utebliven intäkt när de ensamkommande får svenskt medborgarskap, omställningskostnader och kostnader för avbrutet avtal med leverantören Hero. Vård & Omsorg 10,4 miljoner Av det prognostiserade underskottet är 2,7 miljoner utvecklingsprojekt som är planerade uttag ur resultatfonden. Nämnden har underskott på myndighetsutövningen där lägenhetsbristen inom särskilt boende resulterar i att kostnaden för hemtjänsten blir högre än budgeterat. Antalet patienter inom hemsjukvården har ökat mer än budgeterat vilket leder till ett underskott för verksamheten. 4

Uppföljning och prognos april 2017 Exploatering + 17,2 miljoner Under året planeras för delredovisning av tomtförsäljning i Kolla Parkstad och Särö centrum samt försäljning av tomt i Tölö Ängar. Övriga gemensamma poster + 52,4 miljoner Posten avser verksamhetskostnader som budgeteras centralt. Här ingår bland annat budget för nya hyror som fördelas ut till respektive nämnd när den nya lokalen är färdigställd, kostnader för pensioner, medel för löneökningar och budget för oförutsedda händelser. Under 2017 prognostiseras inte alla nya lokaler bli färdigställda enligt ursprunglig planering. Detta innebär att budgeterade medel kommer finnas kvar när året är slut och prognosen är ett överskott på 22 miljoner för 2017. Budget för oförutsedda händelser uppgår till 29 miljoner och är i prognosen inte ianspråktagna. Kostnader för pensioner är prognostiserade enligt den senast prognosen från KPA och innebär ett underskott på 7 miljoner. AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Kommunen driver tre verksamhetsområden som är finansierade via avgifter. Det är vatten och avlopp, Avfall och återvinning samt Bredband. Normalt ska avgifterna täcka kostnaderna och det ska vara balans över tid. Miljoner Tidigare underskott Prognos 2017 Ackumulerat resultat fordran på abonnenterna Vatten och avlopp -1,6-2,0-3,6 Avfall och återvinning -2,4-7,1-9,5 Bredband -0,4-0,3-0,7 Taxejusteringar Nämnden för Teknik har lämnat in ett förslag till ökade avgifter för samtliga verksamheter ovan. Förslagen om taxejusteringar ska beslutas i Kommunfullmäktige i juni 2017. 5

Miljoner kronor Uppföljning och prognos april 2017 INVESTERINGAR OCH EXPLOATERINGAR 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1212 963 708 614 387 286 239 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall/Prognos Budget Kungsbacka har de senaste åren haft en expansiv utbyggnad av lokaler och infrastruktur. Under 2015 och 2016 var dock investeringsnivån relativt låg främst på grund av ovanligt få pågående investeringsprojekt i egen regi. I kommande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur. För 2017 har Kungsbacka en investeringsbudget på 667 miljoner kronor. Prognosen för helåret 2017 är att vi investerar för 708 miljoner kronor, vilket innebär ett budgetunderskott med på 42 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att några stora investeringsprojekt däribland Furulidskolan har startat upp under året men budgeten ligger längre fram i tiden. Under året pågår ett antal stora lokalprojekt, bland annat kommer under året en ny förskola i Tölö Ängar och omklädningsrum och klubbstuga i Rydet att färdigställas. En ny Furulidskola byggs och kommer färdigställas under 2018. Projektering och uppstart av nyproduktion av bland annat en ny simhall samt gruppbostäder i Fjärås och Tölö kommer göras under året. I Åsa och Anneberg uppför Eksta för kommunens räkning totalt ca 70 modullägenheter som kommer stå klara för inflyttning under våren 2017. Inom Tekniks verksamhetsområden pågår under året bland annat utbyggnad av en vattenledning i Fjärås Klev samt Vikens pumpstation Det kommer även göras en utbyggnad av Storgatan samt gångoch cykelvägar i Särö under året. Stora exploateringsprojekt som pågår under året är bland annat Björkris, Kolla Parkstad, Valand och Tölö Ängar II. Under året prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla, Särö Centrum och Tölö Ängar II. 6

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 MÅL Uppföljning och prognos april 2017 Inledning Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar, beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Sammanfattning För 2017 finns 16 prioriterade mål. Av de målen prognostiseras fem att uppnås i år. Nio av målen när vi inte riktigt, men vi är på rätt väg. Två av målen räknar vi inte med att uppnå i år och här är utvecklingen negativ, vilket kräver mer analys och mer kraftfulla insatser. Sammantaget kan vi se att det sker ett aktivt arbete i organisationen för att bidra till måluppfyllelse men det upplevs som svårare att uppnå uppsatta målnivåer. I uppföljningen per april har nämnderna inte haft obligatorisk rapportering om hur de genomför kommunfullmäktiges prioriterade mål utan endast i förekommande fall behövt rapportera speciellt viktiga händelser som påverkar utfallet för målen. Ansvarig tjänsteman för respektive mål har gett en kort analys med prognos för utfall vid årets slut. Generellt är det svårt att prognostisera så tidigt på året och det är första gången det görs i rapporten för april. Analysen ger ändå en vägledning om hur det går och om vi ytterligare behöver kraftsamla inom vissa områden. Nedan framgår hur många mål som prognostiseras uppnås 2017 och hur utvecklingen ser ut. 10 2 Uppnås 8 5 6 9 På rätt väg Uppnås ej 4 2 0 Uppfyllt På rätt väg Ej uppnått Antal mål som prognostiseras uppnås, vara på rätt väg eller inte uppnås år 2017 Antal mål som uppnåtts, inte uppnåtts men är på rätt väg eller inte uppnåtts 2011-2016 med streckad prognos för 2017. 7

Nedan rapporteras och prognostiseras kommunfullmäktiges prioriterade mål. Uppföljning och prognos april 2017 KF:s prioriterade mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Minskad användning av droger Trygg kommun Stimulerande kultur och fritid Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minska farliga kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Utbildning i världsklass Attraktiv arbetsplats Resultat Soliditet KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Användning av droger bland ungdomar ska minska Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Våra utbildningar ska vara i världsklass Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Soliditet inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper KF:s prognos Ökat Inflytande Utvecklingsinsatser för ökat inflytande fortskrider med beredning för ett bredare perspektiv på demokrati och medskapande utifrån den kartläggning som genomfördes 2016. Insatser har dock inte kommit igång samtidigt som mätningen för målet har en negativ trend varför målet prognostiseras att inte uppnås för året. Bemötande och tillgänglighet Vi fortsätter utvecklingsarbetet för att gå i riktning mot kommunens vision om ett värdskap i toppklass. Resultatet är ett program "100% Välkommen" som riktar sig mot såväl medarbetare som chefer. Målet är att uppnå ökat kundfokus samt att kundupplevelsen blir en naturlig del i styrning och prioritering av dagliga beslut och handlingar. Under 2017 genomför vi piloter i två förvaltningar, Plan och Bygg samt Fritid och Kultur. Resultatet från piloten kommer att utvärderas och ligga till grund för övriga förvaltningars arbete med värdskap. 8

9 Uppföljning och prognos april 2017 I och med att vi är en stor organisation med många anställda tar det tid att genomföra sådana här förändringar och därför räknar vi med att nå målet först om ett par år, men att vi är på god väg. Minskad användning av droger Det pågår insatser på bred front för att minska användningen av droger. Inom individ- och familjeomsorgen stöttas ungdomar i riskzon tillsammans deras föräldrar. Förvaltningens samverkan med skolor och elevhälsan är en viktig förutsättning för att lyckas. Insatserna riktas in på att tidigt upptäcka och förebygga användning av droger. Måluppfyllelse för året är svår att prognostisera men vi är åtminstone på rätt väg. Trygg kommun I skrivandets stund pågår medborgardialoger tillsammans med Polisen om hur invånarna upplever trygghet och hur den kan förbättras. Trygghet har olika innebörd för våra olika nämnder som arbetar med målet på olika sätt för sina målgrupper av invånare. Utifrån de senaste mätningarna och omvärldsfaktorer prognostiseras målet inte uppnås i år. Stimulerande kultur och fritid Andelen invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv har varit stabilt i flera års tid och ligger över riksgenomsnittet men vi når inte upp till årets målnivå även om vi är på rätt väg. Företagsvänlig kommun I början av året genomfördes dialogmötet Framtidsforum 2017 för ökad dialog med företagare om företagsklimatet i Kungsbacka. Ledande politiker och tjänstemän genomförde i samband med Framtidsforum även 14 företagsbesök. Detta ger bra underlag till förbättringar. Ett förbättringsområde är arbetet med direktivet värdskap i toppklass. Nöjd-kund undersökningen Insikt mäter kommunens service i samband med myndighetsutövningen gentemot företagare. Bygglov, miljötillsyn och livsmedel går framåt och får ett bättre resultat än tidigare år. Minskat försörjningsstöd Individ & Familjeomsorg ser att det kan komma ett ökat inflöde av personer som inte längre har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan då reglerna för ersättning har skärpts. Detta leder till att individer kan bli utförsäkrade, få sänkt ersättning eller i värsta fall ingen alls då försörjningsstöd är enda alternativet. Prognosen för mottagandet av nyanlända ligger kvar på tidigare nivå vilket innebär att försörjningsstödet inte förväntas öka för denna grupp. Däremot prognostiseras antal anknytningsärenden öka något under året som kan påverka försörjningsstödet. En socialsekreterare har anställts med särskilt uppdrag att arbeta intensivt med klienter som haft långvarigt försörjningsstöd. Sammantaget ger detta en prognos för målet om att utvecklingen går åt rätt håll men att målet inte uppnås i år. Fler ska åka kollektivt Resandet på Kungsbackapendeln har ökat med ungefär 50 procent om vi jämför de inledande månaderna under 2017 med 2016 men då påverkas sannolikt utvecklingen av att ett nytt kundräkningssystem införts. Även de övriga trafikslagen för kollektivtrafik ökar med 8,4 procent enligt sista rapporten i mars. Målet prognostiseras därför att uppnås. Minskad energianvändning Det pågår ett arbete att förändra beteendet i organisationen kring energibehov, bland annat med olika utbildningsprogram och med utformning av bättre incitamentgivning i de interna hyresavtalen.

Uppföljning och prognos april 2017 Det installeras just nu solpaneler på nio fastigheter motsvarande vilket bidrar till att sänka kommunens energiförbrukning. Sammantaget går energianvändningen åt rätt håll i år men minskningstakten är inledningsvis inte tillräcklig för att nå årets mål. Ekologiska livsmedel Inköp av ekologiska livsmedel ligger för närvarande i linje med uppsatt mål. Minska farliga kemikalier Insatser utifrån målet och kommunens kemikalieplan har påbörjats men det är för tidigt att prognostisera utfallet säkert än då mätningarna för målet är nya i år. Vissa praktiska problem med till exempel e-handelssystemet har identifierats vilket gör det svårare än planerat att uppnå tillräckligt hög andel varor som klarar uppsatta miljökrav. Utvecklingen går åt rätt håll men det är osäkert om målet kommer att uppnås i år. Minskade koldioxidutsläpp Arbetet med att ställa om kommunens fordonsflotta till en mer fossiloberoende fordonsflotta pågår för fullt och det finns goda möjligheter till att målet om att minska utsläppen med 2,5 % uppnås under året. Utbildning i världsklass Inom båda utbildningsförvaltningarna pågår ett kontinuerligt arbete i syfte att nå högre måluppfyllelse. Prognosen är att utvecklingen går åt rätt håll men att vi inte når målet i år. Attraktiv arbetsplats En rad insatser pågår i hela kommunen för att uppnå målet. En av våra största utmaningar är att 860 medarbetare förväntas gå i pension fram till 2022. Med en personalomsättning på 15 procent om året kommer vi att behöva rekrytera ca 7 000 nya medarbetare fram till 2023. Under 2017 deltar Kungsbacka kommun i Kairos futures Stora jobbstudien som ska resultera i en nuläges- och framtidsbild över arbetslivet i Sverige och Kungsbacka. Studien belyser utbud och efterfråga på olika kompetenser och även vad olika kompetenser kräver av arbetslivet för att de ska vara attraktivt att arbeta där. Studien kommer ge underlag för en långsiktig plan att möta framtida kompetensförsörjningsbehov. Vi är på rätt väg för att uppnå målet men kommer inte nå ända fram i år. Resultat Årets resultat prognostiseras till + 95 miljoner kronor, vilket innebär att målet om ett resultat på minst 1,5 % av skatter och statsbidrag kommer nås. Soliditet Prognosen innebär en soliditet på 28% Det innebär att målet om en soliditet som i slutet av varje planeringsperiod ska vara lägst den som gällde vid periodens början uppnås. 10

Uppföljning och prognos april 2017 DIREKTIV Inledning Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Sammanfattning För 2017 finns fem direktiv till nämnderna från kommunfullmäktige. Vi räknar med att nå fyra av direktiven och vara på väg att nå det femte. KF:s direktiv Direktiv tillgängliga handlingar Direktiv värdskap i toppklass Direktiv invånardialog Direktiv god psykisk hälsa Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Nämnderna har i flera fall infört invånardialog som ett naturligt arbetssätt i sin verksamhet men det återstår en del för att alla nämnder arbetar med invånardialog och på så sätt bidrar till inflytande och förbättringsarbete. Nämnderna ska dokumentera hur de arbetar med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2017 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Invånarna i Kungsbacka kommun ska ha en god psykisk hälsa. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera arbetet med att främja psykisk hälsa för invånare i åldern 0-29 år. Nämnderna ska redovisa pågående arbete samt de initiativ som tagits för att öka det psykiska välbefinnandet hos målgruppen. Samverkan mellan båda nämnder och Region Halland är en viktig del i detta arbete. Fullmäktiges prognos 11

Uppföljning och prognos april 2017 KF:s direktiv Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Fullmäktiges prognos Tillgängliga handlingar Dokumenthanteringsplanen avseende ledningsprocesser är framtagen och utsänd till förvaltningarna på remiss. Arbetet fortlöper med sikte på att samtliga dokumenthanteringsplaner och rutiner för utlämnande av allmänna handlingar ska vara framtagna till årsskiftet. Värdskap i toppklass Ett åtgärdsprogram har tagits fram 2016 och utifrån det pågår två pilotprojekt med Plan & Bygg och Kultur & Fritid för programmet 100% välkommen. Arbetet pågår enligt plan och beräknas avslutas vid halvårsskiftet. Då görs en utvärdering och nästa steg utformas så att övriga förvaltningar inom kommunen kan ta del av programmet. Invånardialog Det är inte planerat så många invånardialoger hos nämnderna för 2017 även om de arbetar med närliggande metoder. Det sker en rapport av genomförda dialoger i årsredovisningen. Psykisk hälsa Direktivet är nytt för 2017 och insatser är i ett uppstartsskede. Ett syfte med direktivet är att adresserade nämnder ska redovisa främjande insatser och initiera nya insatser. Det innebär att vi inte kan ha förväntningar på att det får effekter på målgruppen under 2017 - det är i grunden ett långsiktigt arbete. Prognosen om att direktivet inte kommer uppnås men är på rätt väg, är vansklig och bör ses som en uppskattning utifrån mötena med förvaltningarna eftersom det till stor del saknas rapporteringsunderlag från nämnderna i apriluppföljningen. Praktikplatser Kungsbacka kommun har skrivit under ett samverkansavtal med Göteborgsregionen (GR) angående en digital plattform för praktiksamordning och erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Det gäller alla typer av praktikplatser i kommunen men vi kommer under hösten att börja med arbetspraktik. Direktivet prognostiseras uppnås i år. 12

Uppföljning och prognos april 2017 SYNPUNKTSHANTERING Nämnd Klagomål Beröm Förslag till förbättring Varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Totalt Fritid & Folkhälsa 15 14 19 3 7 3 48 Funktionsstöd 8 0 0 0 0 4 8 Förskola & Grundskola 11 0 2 0 0 6 13 Gymnasie Vuxenutbildning & 1 0 0 0 0 0 1 Individ & Familjeomsorg 8 0 0 0 0 4 8 Kommunstyrelsen 11 1 14 4 2 5 26 Kultur & Turism 2 2 0 1 0 0 4 Miljö & Hälsoskydd 3 0 2 0 0 0 5 Plan & Bygg 2 0 3 2 0 0 5 Service 10 0 3 0 0 0 13 Teknik 30 5 43 4 0 8 78 Vård- Omsorg 12 1 5 7 0 5 18 Totalt 113 23 91 21 9 35 227 Analys Inkomna synpunkter har minskat med 40 procent i jämförelse medmotsvarande period föregående år. Orsaken är svår att tolka men minskningen har varit relativt generell hos alla nämnder. Under hösten 2016 genomfördes en kampanj för att uppmärksamma synpunktshanteringen hos allmänheten. Teknikområdet står för en stor del av synpunkterna som handlar om trafik och park, trafiksäkerhet, parkering samt avfall och återvinning. Många synpunkter gäller områden som inte ligger inom kommunens ansvar, utan till exempel tillhör Trafikverket, vägföreningar eller FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). Många synpunkter handlar även om Fritid och Folkhälsa där flera berör utformning av spontana aktiviteter, främst utegym, fler och längre motionsspår. 13

Uppföljning och prognos april 2017 Inom För- och Grundskola handlar flera synpunkter om reglerna kring syskonförtur i förskolan. Flertalet av synpunkterna till kommunstyrelsen handlar om kollektivtrafikens sträckning och avgångstider. Ungefär en femtedel handlar om samhällsplanering. Inom Service är det främst maten på skolorna som generar flest klagomål och synpunkter. Vård- och omsorgs klagomål handlar främst om bilkörning och förändring av träffpunkter. Vi ger svar på synpunkter Kommunen har åtagit sig att svara på synpunkter inom 10 arbetsdagar vilket vi till störst del gör. Antal obesvarade synpunkter minskar något i förhållande till tidigare år. Andelen obesvarade synpunkter efter 10 dagar av de inkomna synpunkter som ska besvaras är cirka 19 procent vilket kan jämföras med cirka 22 procent 2016 och 36 procent 2015. En förbättring även om det inte är acceptabelt. Orsaken förklaras ofta som tidsbrist. Det har funnits brister i system och rutiner som nu håller på att förbättras. 14

15 Uppföljning och prognos april 2017

Uppföljning och prognos april 2017 Bilaga till Apriluppföljning Uppföljning och prognos april 2017 Nämndernas kommentarer till driftsredovisningen www.kungsbacka.se

Nämnden för Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Apriluppföljning drift... 3 1.1 Fritid & Folkhälsa... 3 1.2 Funktionsstöd... 3 1.3 Förskola & Grundskola... 4 1.4 Gymnasie & Vuxenutbildning... 5 1.5 Individ & Familjeomsorg... 5 1.6 Kommunstyrelse... 6 1.7 Kultur & Turism... 6 1.8 Miljö & Hälsoskydd... 7 1.9 Byggnadsnämnden... 7 1.10 Service... 8 1.11 Valnämnd... 8 1.12 Teknik Skatt... 8 1.13 Vård & Omsorg... 9 1.14 Överförmyndarnämnden... 10 1.15 Revisionen... 10 1.16 Kommunfullmäktige... 10 1.17 Teknik Vatten och avlopp... 11 1.18 Teknik Avfall & Återvinning... 11 1.19 Teknik Bredband... 12 Uppföljning och prognos april 2017 2

Nämnden för Kungsbacka kommun 1 Apriluppföljning drift 1.1 Fritid & Folkhälsa Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016-40 068-42 988 2 920-120 237-118 694-1 543-117 162 Årets resultat -40 068-42 988 2 920-120 237-118 694-1 543-117 162 Sammanfattning Fritid & Folkhälsa prognostiserar ett underskott om -1 543 tkr. Avvikelsen är till största del en konsekvens av införande av komponentavskrivning 2016 och hyreskostnader för gymnastik- och parkourhallen. I år genomför förvaltningen "100% välkommen", ett pilotprojekt som en del av kommunens arbete med direktivet Värdskap i toppklass. Projektet planeras att finansieras ut nämndens resultatfond med 300 tkr. Nämndens underskott som helhet planeras att finansieras ur resultatfonden vid årets slut. 1.2 Funktionsstöd Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Funktionsstöd -131 841-128 923-2 918-402 647-401 953-694 -397 697 Årets resultat -131 841-128 923-2 918-402 647-401 953-694 -397 697 Funktionsstöds största verksamheter, bostad särskild service och personlig assistans, visar positiv utveckling av kostnader och nyckeltal. Negativa avvikelser utgörs till största del av kostnader kopplade till införandet av nytt verksamhetssystem och kostnadsökningar inom korttidsverksamheterna. Lägerverksamheten har ökade volymer om drygt 10 % per april med fortsatta volymökningar planerade. Även personlig assistans prognostiserar ett mindre underskott. Det finns en osäkerhet i prognosen för personlig assistans då nya rutiner hos försäkringskassan orsakat omfattande eftersläpning av intäkter; per april beräknat till drygt 15 miljoner. Sammanfattning Verksamhet Budget Prognos Boende 174 781 2 150 Personlig assistans 67 965-800 Gemensam verksamhet 63 135-2 990 Uppföljning och prognos april 2017 3

Nämnden för Kungsbacka kommun Verksamhet Budget Prognos Daglig verksamhet 52 824 2 100 Korttidsvistelse/läger 25 586-1 700 Socialpsykiatriskt stöd Ledsagning, avlösning och stödfamilj 10 799 0 5 675 500 Nämnd 779 0 Tillståndsenheten 409 46 Summa 401 953-694 1.3 Förskola & Grundskola Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Intäkter 99 220 72 883 26 337 241 939 201 561 40 378 210 530 Interna intäkter 3 680 3 211 469 11 026 11 026 0 14 550 Underh. mtr. entrepr. kons. mm Kostnader för arbetskraft Personalomkostnader (intern) Övriga Verksamhetskostnader -84 828-83 558-1 270-262 037-272 843 10 806-257 917-294 563-270 042-24 521-883 689-853 792-29 897-847 442-111 857-101 065-10 792-331 571-319 065-12 506-320 024-32 447-31 102-1 345-106 390-104 390-2 000-104 536 Avskrivningar -6 520-6 919 399-21 277-25 331 4 054-20 753 Internränta -805-831 26-3 021-3 021 0-2 425 Interna kostnader (exkl. internränta) -155 812-150 063-5 749-459 457-448 622-10 835-451 185 Finansiella kostnader 0-2 2 0 0 0-7 Årets resultat -583 932-567 488-16 444-1 814 477-1 814 477 0-1 779 209 Sammanfattning Prognostiserat resultat 2017 är en budget i balans. Personalkostnaderna har ökat i takt med att ett flertal riktade statsbidrag blivit beviljade. Dessa statsbidrag är ämnade att öka personaltätheten samt att höja lärarlönerna. Sannolikt kommer fler bidrag att bli beviljade nämnden under hösten. Nämnden håller sig inom tilldelad budgetram. Uppföljning och prognos april 2017 4

Nämnden för Kungsbacka kommun 1.4 Gymnasie & Vuxenutbildning Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Gymnasie & Vuxenutbildning -131 249-141 731 10 482-432 137-429 537-2 600-418 932 Årets resultat -131 249-141 731 10 482-432 137-429 537-2 600-418 932 Sammanfattning Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning prognostiserar ett underskott på ca 2 600 tkr för verksamhetsåret 2017. Budgetavvikelsen beror främst på att gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott. Orsakerna till underskottet är att verksamheten inte har kunnat minska resurserna tillräckligt snabbt i förhållande till elevantalet på några program samt att det också tagit längre tid att förändra arbetssätt och fördelning av resurser till ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd. Under våren 2017 har ett stort anpassningsarbete gjorts för att få gymnasieverksamheten i balans. Full effekt av dessa åtgärder sker först under hösten 2017 men vid utgången av 2017 är målet att verksamheten ska vara i balans. Arbetet med prognosen för nämnden fortskrider löpande under hösten. 1.5 Individ & Familjeomsorg Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Individ & Familjeomsorg -87 136-53 211-33 925-256 516-236 049-20 467-224 487 Årets resultat -87 136-53 211-33 925-256 516-236 049-20 467-224 487 Sammanfattning Nämnden prognostiserar ett negativt resultat, vilket främst beror på verksamheten för ensamkommande barn med ett beräknat underskott på 20,4 miljoner kronor. Det förklaras av nya ersättningsregler, utebliven intäkt när de ensamkommande får svenskt medborgarskap, omställningskostnader och kostnader för avbrutet avtal med leverantören Hero. Verksamheten för myndighet visar en avvikelse på - 100 000 kronor där underskotten är störst inom familjehemsvård barn och unga på grund av ökning av placeringar i både egen regi och i konsulentstödda familjehem samt ökat försörjningsstöd till målgruppen flykting. Underskottet kompenserasgenom hemtagning av köpta platser inom funktionsstöd till boenden i egen regi. Förvaltningen ska minska avvikelsen genom att bland annat ersätta HVB-boenden med stödboenden samt att hitta familjehem i egen regi för att minska antalet köpta familjehemsplaceringar. Verksamheten ska påskynda boendeprocessen hos målgruppen flykting för att minska försörjningsstödet. Uppföljning och prognos april 2017 5

Nämnden för Kungsbacka kommun 1.6 Kommunstyrelse Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Kommunstyrelse -5 319-4 720-599 -9 866-9 866 0-10 080 Kommunledningskont or Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts -36 278-33 872-2 406-123 017-123 017 0-98 806-13 479-15 889 2 410-53 940-55 940 2 000-50 374 Räddningstjänst -16 948-13 597-3 351-50 510-50 845 335-48 286 Tjolöholm -7 944-2 448-5 496-7 944-7 944 0-10 644 Medlemsavgifter -3 543-2 322-1 221-12 730-12 730 0-13 037 Årets resultat -83 511-72 848-10 663-258 007-260 342 2 335-231 227 Sammanfattning Kommunstyrelsen prognosticerar en positiv budgetavvikelse om 2,3 mkr under 2017. Nästan hela överskottet genereras av kollektivtrafiken med 2,0 mkr genom att fritidskorten för gymnasieelever och fria resor för pensionärer prognosticeras bli utnyttjat i lägre grad än vad som budgeterats. Räddningstjänsten Storgöteborg har lämnat en prognos för året varav Kungsbackas del motsvarar ett överskott om 0,3 mkr. Förändringen i utfallen mellan åren beror nästan uteslutande på att fakturor och utbetalningar på stora belopp inkommit samt upprättats under varierande månader av året och inte på att den faktiska kostnadsbilden förändrats. 1.7 Kultur & Turism Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016-29 386-27 745-1 641-86 734-84 894-1 840-84 667 Årets resultat -29 386-27 745-1 641-86 734-84 894-1 840-84 667 Sammanfattning Nämnden för Kultur & Turism prognostiserar ett underskott om -1 840 tkr. Underskottet främst på utvecklingsprojekt som är planerade att finansieras ur resultatfonden. I samband med förvaltningens omorganisation och övertagandet av HR- och ekonomiresurser från Service har vissa puckelkostnader tillkommit. De kommer över tid att arbetas in i förvaltningens budget. Nämnden avser att finansiera underskottet ur resultatfonden. Uppföljning och prognos april 2017 6

Nämnden för Kungsbacka kommun 1.8 Miljö & Hälsoskydd Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Miljö & Hälsoskydd -4 604-301 -4 303-13 023-12 523-500 -11 762 Årets resultat -4 604-301 -4 303-13 023-12 523-500 -11 762 Sammanfattning Per april är bedömningen att budgetavvikelsen för Miljö & Hälsoskydd 2017 blir -500 000 kronor. Detta belopp avser lönekostnaden för en extra inspektör på enheten för Hälsoskydd inne. Enheten har anställt en inspektör utöver budget och årets tillsynsplan för att beta av den tillsynsskuld som genererades under perioden 2013-2015. Underskottet finansieras av den del av nämndens resultatfond där förskottsbetalad tillsyn satts av. Det är viktigt att poängtera att prognosen är osäker när det gäller nämndens rörliga intäkter. I årets budget uppgår de rörliga intäkterna till drygt 7,9 miljoner kronor. Förvaltningen är mycket sårbar för intäktsbortfall i de fall då personalen av olika anledningar inte kan genomföra planerad tillsyn. Trots budgetförstärkning till ramen 2017 finns inga marginaler eller någon buffert för att parera större avvikelser mot tillsynsplanen. 1.9 Byggnadsnämnden Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Nämnd -359-350 -9-1 121-1 121 0-1 299 Verksamhet -9 396-8 106-1 290-17 694-17 104-590 -16 873 Årets resultat -9 755-8 456-1 299-18 815-18 225-590 -18 172 Sammanfattning Förändringen mellan åren består av många små förändringar där periodens kostnader blivit något högre samtidigt som periodens intäkter ligger något lägre, totalt sett ingen specifik orsak som utmärker sig. Flertalet tjänster är vakanta då det är stor konkurrens på arbetsmarknaden med svårighet att bibehålla och nyrekrytera personal vilket genererar ett stort överskott på personal men som samtidigt resulterar i ett behov av att anlita konsulter och ett tapp i produktion jämfört med den budgeterade nivån. För helåret prognosticeras byggnadsnämnden ha ett underskott om 590 tkr vilket härleds till uppdraget att avsluta de öppna ärendena som finns i ärendesystemet som egentligen ska vara avslutade vilket sysselsätter två heltidstjänster. Då kostnaderna för projektet att avsluta gamla ärenden i ärendesystemet kan härledas till tidigare år avses resultatfonden användas för detta syftet. Uppföljning och prognos april 2017 7

Nämnden för Kungsbacka kommun 1.10 Service Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 60 Service -12 044-3 777-8 267-46 429-40 479-5 950-27 122 63 Fastigheter 3 392 838 2 554-11 154-11 254 100-14 322 Årets resultat -8 652-2 939-5 713-57 583-51 733-5 850-41 444 Sammanfattning Service planerar att genomföra ett antal kommunövergripande projekt med finansiering av förvaltningens resultatfond: Samordnad varudistribution 1 594 tkr Bemanningsprojekt 2 200 tkr Informationssäkerhet 485 tkr Service Management 722 tkr Lokalvård genomför ett projekt med nytt verksamhetssystem vilket medför ökade kostnader. Verksamheten kommer att finansiera underskottet, ca -1 500 tkr, med sin resultatfond. Fastigheter har ökade kostnader jämfört med föregående år eftersom en större andel av kostnaderna för underhåll belastar driften. Föregående år belastades investeringsbudgeten av fler projekt Det var orsaken till det stora överskottet som verksamheten hade 2016. Efter införandet av komponentavskrivning kommer resultatet för Fastigheter att variera i större utsträckning mellan åren. Ingen betydande avvikelse förväntas för 2017. 1.11 Valnämnd Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Nämnd -135-35 -100-404 -404 0-146 Årets resultat -135-35 -100-404 -404 0-146 Sammanfattning Utfallet är kostnader på 135 tkr till och med april månad. Prognosen för helåret följer vad som är budgeterat för året vilket innebär en budgetavvikelse på 0 kr. 1.12 Teknik Skatt Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens Intäkter 12 146 10 610 1 536 32 904 32 904 0 31 098 Verksamhetens Kostnader -51 403-46 388-5 015-150 481-153 481 3 000-140 737 Uppföljning och prognos april 2017 8

Nämnden för Kungsbacka kommun Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 varav personal -15 000-13 440-1 560-45 518-45 518 0-42 542 varav kapitalkostnader -17 736-13 546-4 190-50 040-53 040 3 000-41 408 Årets resultat -39 257-35 778-3 479 Sammanfattning Jämförelse med samma period föregående år -117 577-120 577 3 000-109 639 Intäkterna ökar mellan åren på grund av ökade interna intäkter som Trafik och Park har internfakturerat andra förvaltningar för jobb som utförts samt att parkeringsintäkterna ökar. Personalkostnaderna är högre än föregående år vilket beror på löneuppräkning och utökning av tjänster på grund av omorganisation i kombination med vakanta tjänster. Verksamhetens kostnader ökar mellan åren vilket främst beror på högre kapitalkostnader. Dessa kostnadsökningar beror bland annat på högre investeringstakt samt att Trafik och Park har fått större skötselområden att drifta och sköta om. Analys och kommentar budgetavvikelse En budgetavvikelse prognostiseras med ett överskott på 3 miljoner kronor. Detta beror på minskade kapitalkostnader för investeringar som inte kommer bli färdiga i år utan fortsätter nästa år. Övriga kostnader prognostiseras att hålla budgeten. 1.13 Vård & Omsorg Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Kvarboende -799 188-987 -83 233-80 483-2 750-99 112 Särskilda boenden 408-1 650 2 058-261 652-259 152-2 500-265 542 Hemsjukvård och Rehabilitering Kvalitet Utveckling och Säkerhet -2 035-566 -1 469-113 903-109 203-4 700-111 973 258 630-372 -17 016-17 016 0-15 645 Myndighetsutövning 1 900 1 414 486-356 874-351 084-5 790-328 920 Stöd och Styrning 543 458 85-9 892-10 142 250-5 849 Förvaltningsövergripan de funktioner 6 025 451 5 574 3 252-1 875 5 127 1 034 Nämnd 50 163-113 -1 232-1 232 0-1 095 Årets resultat 6 350 1 088 5 262-840 550-830 187-10 363-827 102 Sammanfattning Nämnden för Vård och omsorg visar en negativ prognos på 10,4 miljoner kronor. Uppföljning och prognos april 2017 9

Nämnden för Kungsbacka kommun Fleråriga utvecklingsprojekt finansieras genom resultatfond, prognosen för dessa projekt är 2,7 miljoner kronor. Avräknat kostnaderna för dessa projekt så är prognosen -7,6 miljoner kronor, 0,92 procent budgetavvikelse. Nämndens underskott är tänkt att tas ur resultatfond. Myndighetsutövningens underskott härrör till lägenhetsbristen inom särskilt boende. 93 personer med beslut väntade på lägenhet sista april, 60 personer med diagnosen demens. Effekten blir att kostnaden för hemtjänsttimmar är högre än budget. Åtgärder genomförs i samverkan med andra förvaltningar för att tillskapa fler lägenheter. Driftskostnader. Antal patienter inom hemsjukvården har ökat mer än budgeterat. Arbetskraftsbristen ger stora övertidskostnader. Brist på sjuksköterskevikarier förväntas ge ökade kostnader när bemanningsföretag anlitas för att lösa främst sommaren. Åtgärder genomförs i regional och kommunal samverkan. 1.14 Överförmyndarnämnden Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Nämnd -74-79 5-216 -216 0-206 Verksamhet 996-1 578 2 574 206-1 187 1 393-2 474 Administration -1 081-1 056-25 -3 331-2 881-450 -3 140 Årets resultat -159-2 713 2 554-3 341-4 284 943-5 820 Sammanfattning Prognosen för helåret visar på ett överskott på 943 tkr. Avvikelsen består av en eftersläpning i intäkterna ifrån migrationsverket som avser tidigare år då de varit överbelastade samt en differens i avtalskostnaderna för ÖFS jämfört med budget om 450 tkr. 1.15 Revisionen Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Revisionen -693-237 -456-2 509-2 509 0-2 047 Årets resultat -693-237 -456-2 509-2 509 0-2 047 Sammanfattning Inga avvikelser. 1.16 Kommunfullmäktige Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Fullmäktige -804-676 -128-2 318-2 638 320-2 134 Årets resultat -804-676 -128-2 318-2 638 320-2 134 Uppföljning och prognos april 2017 10

Nämnden för Kungsbacka kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige prognosticerar ett överskott för året på 320 tkr vilket till största delen beror på färre utbildningsinsatser i slutet av mandatperioden. 1.17 Teknik Vatten och avlopp Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter 47 137 41 712 5 425 141 612 141 612 0 132 595 Verksamhetens kostnader -47 589-42 441-5 148-143 612-143 612 0-137 059 varav personalkostnader -13 567-12 192-1 375-45 800-45 800 0-37 912 varav kapitalkostnader -11 956-10 367-1 589-35 630-35 630 0-32 978 Årets resultat -452-729 277-2 000-2 000 0-4 464 Sammanfattning VA-verksamhetens resultat förväntas bli enligt budget vilket är ett underskott på 2 miljoner kronor. Underskottet belastar det ackumulerade resultatet som var -1,6 miljoner kronor efter 2016, vilket innebär ett ackumulerat resultat på -3,6 miljoner kronor efter 2017. Jämförelse med samma period föregående år Intäkterna är högre jämfört med samma period föregående år, vilket beror på att förbrukningsavgifterna är höjda med 3 % inför 2017. Även anslutningsavgiften höjdes med 1 % inför 2017. Personalkostnaderna är högre vilket beror på att det funnits tillfälliga vakanser på personalsidan och att fler har anställts 2017. Kapitalkostnaderna är också högre jämfört med föregående år. Detta beror på en högre investeringsnivå, Analys och kommentar budgetavvikelse Ingen avvikelse prognostiseras gentemot budget. Fordran till VA-abonnenterna är vid ingången av 2017 1,6 miljoner kronor och blir vid utgången av 2017 3,6 miljoner kronor. 1.18 Teknik Avfall & Återvinning Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter 20 790 21 111-321 65 546 65 546 0 67 760 Verksamhetens kostnader -22 663-23 909 1 246-72 685-72 685 0-72 974 varav personalkostnader -807-787 -20-3 035-3 035 0-2 209 varav kapitalkostnader -473-440 -33-2 653-2 653 0-1 348 Årets resultat -1 873-2 798 925-7 139-7 139 0-5 214 Uppföljning och prognos april 2017 11

Nämnden för Kungsbacka kommun Sammanfattning Renhållningsverksamhetens resultat förväntas bli enligt budget vilket är ett underskott på -7,1 miljoner kronor. Underskottet belastar det ackumulerade resultatet som var -2,4 miljoner kronor efter 2016, vilket innebär ett ackumulerat resultat på -9,5 miljoner kronor efter 2017. Jämförelse med samma period föregående år Intäkterna är något lägre jämfört med samma period föregående år vilket beror på tappade intäkter gällande träflis på Barnamossen. Övriga verksamhetskostnader ligger i fas mellan åren. Även när det gäller personalkostnader och kapitalkostnader ligger dessa i fas. Analys och kommentar budgetavvikelse Ingen avvikelse prognostiseras gentemot budget. Skuld till renhållningsabonnenterna är vid ingången av 2017 2,4 miljoner kronor och vid utgången av 2017 9,5 miljoner kronor. 1.19 Teknik Bredband Jan- April 2017 Jan- April 2016 Avvikelse 2017/2016 Helårsprognos 2017 Årsbudget 2017 Budgetavvikelse 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter 6 189 5 185 1 004 18 695 18 695 0 14 784 Verksamhetens kostnader -6 285-5 348-937 -18 995-18 995 0-15 524 varav personalkostnader -846-826 -20-2 621-2 621 0-2 557 varav kapitalkostnader -2 931-2 363-568 -10 140-10 140 0-7 789 Årets resultat -96-163 67-300 -300 0-740 Sammanfattning Resultatet för Kungsbacka bredbandsnät förväntas bli enligt budget vilket är ett underskott på -0,3 miljoner kronor. Underskottet belastar det ackumulerade resultatet som var -0,4 miljoner kronor efter 2016, vilket innebär ett ackumulerat resultat på -0,9 miljoner kronor efter 2017. Jämförelse med samma period föregående år Avvikelsen mellan åren gällande intäkterna är något högre beroende på att arbeten som blev försenade förra året kommit igång nu under början av året. Kapitalkostnaderna är också högre jämfört mellan åren beroende på de investeringar som gjorts och görs. Analys och kommentar budgetavvikelse Ingen avvikelse prognostiseras gentemot budget. Uppföljning och prognos april 2017 12

E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner ENKÄTUNDERSÖKNING 2016/2017 E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 1

Innehåll Sammanfattning... 4 1. Bakgrund till enkäten... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Definitioner, avgränsningar mm... 6 1.3 Svarsfrekvens m.m.... 7 2 E-fakturering i kommuner, landsting/regioner... 8 2.1 Omfattningen av e-fakturering i kommuner... 8 2.2 Varför tar man inte emot e-fakturor?... 9 2.3 Jämförelse med tidigare år... 10 2.4 Omfattningen av e-fakturering i landsting och regioner... 11 2.5 Hur många leverantörsfakturor tas emot i kommuner, landsting och regioner?... 11 3 E-handel i kommuner, landsting och regioner... 14 3.1 Omfattningen av e-handel i kommuner... 14 3.2 E-handel i landsting och regioner... 15 3.3 Varför inte e-handel?... 15 3.4 Hur ser planerna ut för införande?... 16 3.5 Hur många leverantörer är anslutna till e-handeln?... 17 3.5 Omfattningen av tjänstebeställningar... 20 3.6 Svårigheter vid införandet av e-handel?... 21 3.7 Effekter av e-handel... 27 4 Avslutande synpunkter... 35 E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 2

Förord Införandet av elektronisk handel (e-handel) och elektronisk fakturering (e-fakturering) fortsätter i kommuner, landsting och regioner. En enkätundersökning har genomförts i syfte att kartlägga aktuell omfattning av e-handel och e-fakturering. Frågorna kring e-fakturering har särskilt intresse utifrån kommande lagstiftning kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Enkätundersökningen genomfördes i slutet av 2016 fram till mars 2017. Svarsfrekvensen blev 88 % avseende kommunerna och 95 % avseende landsting och regioner. Den senaste enkätundersökningen gjordes 2013 och dessförinnan 2007. Det finns en undersökning även från 2003 men den omfattar enbart kommuner. Resultatet av enkätundersökningen visar att e-fakturering ökat i mycket stor omfattning sedan tidigare undersökningar. Kommuner och landsting är därmed väl rustade för att kunna ta emot elektroniska fakturor enligt den kommande lagstiftningen. E-handel, som innefattar beställnings- t.o.m. fakturaprocessen elektroniskt ökar men inte i samma omfattning. Det finns dock ett större antal kommuner som antingen fattat beslut om att införa e-handel eller som svarat att de avser att göra de inom de närmaste åren. I denna rapport redovisas resultaten från enkätundersökningen. Den innehåller såväl statistik om själva omfattningen av införandet som uppgifter om antalet anslutna leverantörer mm. Den visar även vilka svårigheter som kommuner, landsting och regioner upplevt vid införandet av e-handel men även de nyttoeffekter och erfarenheter som erhållits. Finns frågor om enkätundersökningen eller arbetet på SKL med att främja införandet av e-handel och e-fakturering samt standardarbete m.m. under konceptet SFTI (Single Face To Industry) hänvisas till Kerstin Wiss Holmdahl. Information om arbetet samt SFTI finns även på www.skl.se samt www.sfti.se Avslutningsvis vill vi rikta ett tack till alla kommuner, landsting och regioner som medverkat i denna enkätundersökning. Den kommer att ha betydelse för vårt fortsatta arbete på området och det är vår förhoppning av den ska vara till nytta även för er och andra intressenter. Stockholm i maj 2017 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Germund Persson E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 3

Sammanfattning E-fakturering har ökat under de senaste åren. Denna enkätundersökning genomfördes under vintern/våren 2016/17 med 88 % svarsfrekvens för kommuner och 95 % för landsting och regioner. Den utvisar att 87 % av dessa kommuner och 100 % av dessa landsting och regioner har e-fakturering. Det betyder att 223 av de 255 kommuner som svarade och 19 av landstingen/regionerna som svarade har e-fakturering. Vidare håller 4 kommuner på att införa e-fakturering och 13 har fatta beslut om att införa det. 9 kommuner anger att de vill införa e-fakturering, men har inte kunnat prioritera det. Det är oklart hur många av de 35 kommuner som inte svarat som har e-fakturering. Kommuner och landsting/regioner får därmed anses väl rustade inför kommande lagkrav att senast i slutet av 2018 eller början av 2019 kunna ta emot och behandla elektroniska fakturor. Andelen elektroniska fakturor har även ökat rejält, men det är fortfarande många leverantörer som behöver anslutas. Bred anslutning av leverantörer kan dock underlättas genom användningen av PEPPOLs infrastruktur. När det gäller e-handel har en ökning skett, men det har inte gått lika snabbt som beträffande e-fakturering. Idag har 96 kommuner (39 %) infört e-handel, 6 håller på att införa detta. När det gäller landsting och regioner är det 16 av de 17 landstingen/regionerna (95 %) som besvarat enkätfrågan som uppger att de infört e-handel. Enkätresultatet visar dock att det är få som inte är övertygade om nyttan av e- handel, det är enbart 20 av de 145 kommunerna. Den största anledningen till varför man inte infört e-handel är att det saknas resurser, ekonomiskt eller personellt. Detta uppgavs vara skälet enligt 60 % eller 87 av kommunerna. En annan anledning är att man inte har rätt kompetens för införandet, detta angav 17 kommuner. Det finns planer på införande. 58 kommuner (39 %) uppger att de avser att införa e-handel inom de närmaste tre åren. 24 kommuner, eller 16 % har redan fattat beslut om att införa e-handel. Det är 67 kommuner som inte för närvarande har några planer på att införa e-handel. När det gäller landsting och regioner har 16 av de 17 som besvarade frågan infört e-handel, dvs. 95 %. 1 I enkätundersökningen ställdes frågan om man mött svårigheter vid införandet av e-handel och vilka dessa var. Att frigöra personella resurser för införandet ansågs som en av de största svårigheterna, 62 % av kommunerna och 73 % av landstingen/regionerna ansåg detta vara svårt. Även brist på koppling till komplett avtalsdatabas ansågs av många vara en svårighet. Leverantörsanslutning bedöms fortfarande som en svårighet och även att frigöra ekonomiska resurser för införande av e-handel. Av de kommentarer som gavs i fritextsvar påtalades särskilt problem med att nå ut och påverka den egna organisationen att arbeta på ett nytt sätt för att uppnå fördelarna med e-handel. Vikten av att anpassa organisationen påtalades av ett antal av de som svarade på enkäten; e-handel löser inte alla problem. 1 Här redovisas resultatet konkret från enkätundersökningen även om det är känt att fler landsting/regioner har infört e-handel. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 4

Fråga ställdes även om effekter av införd e-handel. Avtalen och prisernas tydlighet har förbättrats. Detta ansåg 91 % av kommunerna och 67 % av landstingen/regionerna. Kopplat till detta har prismedvetenheten förbättrats. Likaså har ramavtalstroheten förbättrats. Att effektiviteten i beställningsprocessen förbättrats ansåg 91 % av kommunerna och 83 % av landstingen/regionerna, detsamma gäller effektiviteten i fakturaprocessen; detta ansåg 91 % av kommunerna och 100 % av landstingen/regionerna. Uppföljning av inköp när statistik finns tillgänglig har även förbättrats. 78 % av kommunerna (eller 25 av de 32 som besvarade frågan) och 67 % av landstingen/regionerna (6 av landstingen/regionerna) ansåg att möjlighet till uppföljning förbättrats. Bland fritextsvaren fanns konkreta synpunkter som att e-handel innebär tydlighet och ansvar i organisationen. Vidare påpekas att brister i avtalen synliggörs, t.ex. fraktavgifter och ledtider. Det framfördes också att även om konkreta mätningar av effekter inte gjorts bedömde kommunerna och landstingen/regionerna att medvetenheten ökat hos beställarna kring kännedom om avtal och dess produkter att beställa. Enkätundersökningen ger ledning för SKL:s fortsatta arbete med att stödja införandet av e-fakturering och särskilt e-handel. Ytterligare stöd för hur leverantörsanslutning kan underlättas behövs, likaså än mer fokus kring organisatoriska frågor och effektiv verksamhetsuppföljning. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 5

1. Bakgrund till enkäten 1.1 Bakgrund Elektronisk handel (e-handel) och elektronisk fakturering (e-fakturering) införs successivt i kommuner, landsting och regioner. I syfte att kartlägga omfattningen av såväl e-handel som e-fakturering har under slutet av 2016 och fram till mars 2017 en enkätundersökning genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Senast en enkätundersökning gjordes var 2013. Dessförinnan gjordes undersökningar 2007 och en 2003, den sistnämnda avsåg dock endast kommuner. Det är av särskilt intresse att kartlägga omfattningen av e-fakturering med anledning av kommande lagstiftning som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna ta emot e-fakturor i slutet av 2018 eller början av 2019. 2 Detta baseras på ett EU direktiv 3. I skrivande stund pågår lagstiftningsarbete för att implementera direktivet till svensk lag. Regeringen ska samtidigt ta ställning till att eventuellt föreslå att leverantörer till offentlig sektor måste sända fakturor elektroniskt. Detta mot bakgrund av att Ekonomistyrningsverket (ESV) i en rapport till regeringen i maj 2015 föreslagit detta som ett lagkrav 4. Idag finns viss reglering när det gäller statliga myndigheter. Dessa ska sedan 2008 hantera sina fakturor elektroniskt och sedan 2013 sina beställningar elektroniskt. Kommuner, landsting och regioner omfattas inte idag av några lagkrav för att införa e-handel eller e-fakturering utan detta har införts utifrån eget intresse av en effektiv beställnings-och fakturaprocess med de nyttoeffekter som kan uppnås. Kartläggningen genom denna enkätundersökning är av intresse utifrån arbetet med att främja förutsättningarna för e-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner. SKL har sedan 1996 arbetet med att främja detta; genom att främst inom ramen för Single Face To Industry (SFTI) rekommendera gemensam standard för e-handelsmeddelanden som utväxlas mellan offentliga köpare och dess leverantörer och även bedriva utbildning, svara för rådgivning samt annat stöd. Genom SFTI samverkar SKL med staten genom Ekonomistyrningsverket (ESV) samt Upphandlingsmyndigheten. 1.2 Definitioner, avgränsningar mm Enkätundersökningen har som syfte att kartlägga införandet av e-handel och e- fakturering. Elektronisk offentlig upphandling ingår ej i undersökningen. Här hänvisas till de undersökningar som gjorts av bl. a. Konkurrensverket 5. När begreppet e-handel används avses en elektronisk beställningsprocess som oftast börjar med prislistehantering och beställningar baserade på dessa prislistor (alternativt att beställningar görs på leverantörs anpassade webbplats genom s.k. punch-out eller liknande) och därefter bekräftelser samt slutligen fakturor. Ibland kan leveransavisering ingå i processen. 2 Medlemsstaterna kan dock förordna att detta ska gälla tidigast från november 2019 för den lokala och regional nivån. 3 Direktiv 2014/55/EU av den 16 april 2014 om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling 4 ESV publikation 2015:44, Uppdrag att analysera konsekvenser av ett lagkrav på e-fakturering till offentlig sektor, se www.esv.se 5 Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU(delvis) av den 27 november 2014, se www.kkv.se E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 6

Med e-fakturering avses hantering av elektroniska fakturor. Skannade pappersfakturor ingår inte i denna definition och frågor om skannade fakturor har därför inte ställts i enkätundersökningen. Enkätundersökningen omfattar vidare enbart mottagande av leverantörsfakturor och inte utgående fakturor från kommuner, landsting och regioner till företag eller medborgare. 1.3 Svarsfrekvens m.m. Inbjudan att delta i enkätundersökningen sändes till alla 290 kommuner och 20 landsting och regioner. Svar erhölls från 255 kommuner samt 19 landsting och regioner av totalt 20, dvs. en svarsfrekvens på 88 respektive 95 % 6. Av de som besvarade enkäten har en del besvarat alla frågorna medan en del endast vissa av frågorna. I rapporten redogörs först för omfattningen av e-fakturering och därefter för e- handel. I vissa delar görs jämförelser med de tidigare enkätundersökningarna. Vi har eftersträvat att ställa frågor liknande de som varit i tidigare enkäter för att möjliggöra dessa jämförelser. Det refereras till procenttal men ibland även till antal kommuner, landsting och regioner för att tydliggöra ytterligare. 6 Gotland är även en region men brukar i dessa sammanhang ingå bland kommunerna. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 7

2 E-fakturering i kommuner, landsting/regioner 2.1 Omfattningen av e-fakturering i kommuner Införandet av e-fakturering har ökat väsentligt sedan tidigare undersökningar. Av de 255 kommuner som besvarade enkäten uppger 223 av dem, eller 87 % att de har e-fakturering Av de 32 kommuner som inte infört e-fakturering uppgav 4 att de f.n. håller på att införa e-fakturering. 13 kommuner angav att de fattat beslut om att införa e-fakturering och 9 att de vill införa e-fakturering men inte har kunnat prioritera detta. 3 kommuner angav att de inte har resurser för att införa e-fakturering, 2 angav att de inte anser att leverantörerna är mogna för e-fakturering och 1 kommun att de har skanning och de anser detta vara tillräckligt. Det innebär att 87 % har e-fakturering eller att 89 % av de som svarade har infört eller håller på att införa e-fakturering, 5 % har fattat beslut om att införa detta och 3,5 % att de vill införa e-fakturering men inte har kunnat prioritera detta. Motsvarande antal kommuner som infört e-fakturering var enligt 2013 års enkätundersökning 197 kommuner. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tar ni emot elektroniska fakturor (e-fakturor)? 100% 87% 13% Ja Nej Kommun Landsting Diagram avseende procentuell andel av kommuner och landsting som enligt enkätundersökningen har e-fakturering (baserat på 255 svar). Om man ser e-fakturering utifrån de som infört, håller på att införa, de som fattat beslut om det eller vill införa e-fakturering ser diagrammet ut som följande baserat på följande siffor: 223 kommuner har e-fakturering, 4 kommuner svarade nej, men angav att de håller på med införande, 13 kommuner har fattat beslut om att införa e-fakturering och 13 kommuner vill införa e-fakturering, men har inte kunnat prioritera detta. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 8

Ko m m u n e r o c h s t a t u s e - fa k t u r e r i n g vill införa e-fakturering (men har inte hunnit prioritera detta) 9 har fattat beslut om att införa e-fakturering 13 håller på med införandet nu 4 har e-fakturering 223 Diagram över införd e-fakturering och planer som finns. 0 50 100 150 200 250 Av de 35 kommuner som inte svarat görs bedömningen utifrån vår erfarenhet att ett antal infört e-fakturering, men oklart hur många. Det torde dock sannolikt vara så att flertalet av de 35 kommunerna inte infört e-fakturering än. Om man då ser på procenttalet utifrån alla kommuner och inte enbart de som svarat är det 77 % som har e-fakturering eller 78 % inräknat även de som f.n inför e-fakturering, men siffran är osäker. Sammanfattningsvis innebär detta att enkäten utvisar att 87 % av kommunerna har e-fakturering. Därutöver svarade 5 % att de fattat beslut om att införa e-fakturering. 5 % vill införa e-fakturering men har inte kunnat prioritera detta. 100 % av landstingen och regionerna har e-fakturering enligt enkätundersökningens resultat. 2.2 Varför tar man inte emot e-fakturor? Vad gäller då de resterande 32 kommunerna som inte har infört e-fakturering? Av dessa uppgav 3 kommuner att de inte har resurser för att införa e-fakturering, 1 kommun att de har skanning och att det räcker och 2 kommuner att de inte tror att leverantörerna är mogna för e-fakturering. Varför tar ni inte emot e-fakturor i kommunen Vi har skanning och anser att deta är tillräckligt 1 Vi anser att leverantörerna är inte mogna för e-fakturering 2 Vi har inte resurser för att införa e- fakturering 3 Vi vill införa e-fakturering men har inte kunna prioritera detta 9 Vi har fattat beslut om att införa e- fakturering 13 Vi håller f.n. på att införa e-fakturering 4 0 2 4 6 8 10 12 14 E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 9

Antal kommuner Diagram över svar från 32 kommuner om skäl till varför man idag inte har e-fakturering Det fanns möjlighet att under rubriken "Annat" ange skäl eller precisera svaren. 6 av kommunerna gjorde detta och angav bl.a. följande: Processen påbörjad, införs inom kort, Kostnader. På sikt kommer vi att införa e-fakturor, Vi har startat ett projekt tillsammans med vår leverantör av ekonomisystemet, samt att man tar emot vissa e-fakturor men ej generellt. I enkätundersökningen fanns ett svarsalternativ som innebar vi är inte övertygade om nyttan av e-fakturering. Detta svarsalternativ fylldes inte i av någon kommun. Vidare fanns ett svarsalternativ Vi har inte rätt kompetens för införandet. Detta svarsalternativ fanns inte heller ifyllt av någon kommun. Av de 35 kommuner som inte svarat på enkäten, görs som nämnts ovan bedömningen att ett antal infört e-fakturering men oklart hur många. Det torde dock sannolikt vara så att flertalet av de 35 inte infört e-fakturering. 2.3 Jämförelse med tidigare år Hur såg införandet av e-fakturering ut tidigare år? Enligt enkätundersökningarna från 2003, 2007, 2013 samt den nu aktuella ser man en ökning från 47 kommuner år 2003, 81 år 2007, 197 år 2013 och till 223 kommuner i år. I dessa siffror inryms även de som har e-handel, då sista delprocessen ju är mottagande av elektronisk faktura. E-fakturering i kommuner 250 200 197 223 150 100 81 50 47 0 2003 2007 2013 2016/2017 Diagram över e-fakturering i kommuner 2003,2007,2013 och 2016/17 När det gäller landstingen och regionerna finns undersökningar från 2007 och 2013 utöver den nu aktuella. Av svaren kan utläsas att det idag är samma antal som har e-fakturering som år 2013. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det skett en rejäl ökning av e-fakturering; 223 kommuner har nu infört e-fakturering. Av de 32 kommuner som inte infört e-fakturering uppgav ändå 4 att de f.n. håller på att införa detta. 13 kommuner angav att de fattat beslut om att införa e-fakturering och 9 att de vill införa e-fakturering men har inte kunnat prioritera detta. 3 kommuner angav att de inte har resurser för att införa e-fakturering, 2 angav att de inte anser att leverantörerna är mogna för e-fakturering och 1 kommun att de har skanning och att de anser detta vara tillräckligt. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 10

Antal landsting Detta betyder att det skett en ökning av e-fakturering och att e-fakturering i sig inte verkar vara ifrågasatt; det är främst brist på resurser eller att man velat införa e-fakturering men inte har kunnat prioritera detta. Siffrorna är av betydelse utifrån det kommande lagkravet att alla upphandlande myndigheter och enheter (kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter) år 2018 måste kunna ta emot e-fakturor. Det rör sig alltså om relativt få som idag inte svarar upp mot detta kommande lagkrav. 2.4 Omfattningen av e-fakturering i landsting och regioner 19 av landstingen och regionerna besvarade enkätundersökningen, dvs. en svarsfrekvens på 95 %. Även här besvarade en del landsting och regioner ett antal frågor medan andra besvarade färre. Alla de 19 landstingen och regionerna har infört e-fakturering. Det innebär 100 % enligt enkätundersökningen och om man utgår från alla landsting och regioner är det 95 %. Det var samma antal enligt 2013 års enkätundersökning. 21 E-fakturering i landsting 19 19 16 11 10 6 1-4 2007 2013 2016/2017 Diagram över e-fakturering i landsting 2007,2013 och 2016/17 2.5 Hur många leverantörsfakturor tas emot i kommuner, landsting och regioner? I enkätundersökningen ställdes en fråga om hur många leverantörsfakturor som man tar emot och hur många av dem som är elektroniska. Det var 206 kommuner som besvarade dessa två frågor. Det totala antalet enligt erhållna svar i enkätundersökningen uppgår till 14 336 400 fakturor i kommunerna, varav 7 187 100 uppges vara elektroniska fakturor, d.v.s 50 %. Det var 15 av landstingen/regionerna som besvarade frågorna om antalet fakturor totalt samt hur stor del av dessa som är elektroniska. Antalet leverantörsfakturor som tas emot i landsting och regioner uppgår till 5 212 900 och av dessa angavs 2 129 800 vara elektroniska, d.v.s 41 %. Det kan nämnas att därutöver angav ett antal kommuner samt några landsting/regioner hur många fakturor de har totalt men inga uppgifter gavs om hur många av dessa som är elektroniska. Det totala antalet fakturor är därför större och även de elektroniska men alla hade inte uppgifter att skriva in. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 11

Antal kommuner o landsting Antalet kommuner, landsting och regioner som har många e-fakturor har ökat sedan enkätundersökningen 2013. Det är idag 60 kommuner och 7 landsting/regioner som har mellan 51-75 % av sina fakturor elektroniska, medan det var 9 kommuner och landsting år 2013. 12 kommuner har idag mer än 75 % elektroniska fakturor. Vidare är det 41 kommuner och 5 landsting som har 41-50 % elektroniska fakturor medan det var 13 kommuner och landsting år 2013. 32 kommuner och 1 landsting/region har 26-40 % e-fakturor, medan det var 19 år 2013. Vidare har 27 kommuner och 1 landsting e-fakturor i intervallet 11-25 % och slutligen 11 kommuner och 1 landsting/region mellan 1-10 % elektroniska fakturor. Detta kan jämföras med 19 kommuner och landsting år 2013. Största ökningen av e- fakturor sedan 2013 års undersökning är i intervaller med mer än 41 % e-fakturor och uppåt. E-fakturor fördelat på antal kommuner och landsting 75 65 67 55 45 35 33 28 46 25 15 5 19 20 19 12 13 9 12 6-5 1-10 % 11-25 % 26-40 % 41-50 % 51-75 % > 75 % Vet ej Antal kommuner och landsting 2013 2016/2017 Diagram över hur många e-fakturor som kommuner och landsting/regioner tillsammans hade år 2013 samt 2016/17(mätt i antal kommnuer och landsting). Diagrammet ovan visar fördelningen utifrån antalet kommuner, landsting och regioner. Eftersom det var färre kommuner men samma antal landsting som hade e-fakturering 2013 görs även en jämförelse för att se hur det ser ut med hur många elektroniska fakturor de hade procentuellt sett inom de olika intervallen 1-10 % o.s.v år 2013 respektive 2016/17. Den nu aktuella enkät undersökningen utvisar att 34 % av kommunerna och landstingen/regionerna har mellan 51-75 % e-fakturor jämfört med 10 % år 2013. Därutöver har 6 % mer än 75 % elektroniska fakturor idag, något som ingen kommun eller landsting/region hade uppnått 2013. Sammantaget har alltså 40 % av kommuner och landsting/regioner idag mer än hälften av alla fakturor i elektroniskt format och nästan 40 % har mellan 25-50 % elektroniska fakturor. Allt fler kommuner och landsting finns nu i intervallen 41-50 % och 51-75 %. Endast 6 % har under 10 % av fakturorna elektroniska till skillnad mot 22 % år 2013. Se mer om fördelningen i diagrammet nedan. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 12

Procent av kommuner och landsting E-fakturor fördelat procentuellt i kommuner och landsting 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 34 22 23 22 23 14,5 16,5 15 6 10 6 8 1-10 % 11-25 % 26-40 % 41-50 % 51-75 % > 75 % Vet ej Antal kommuner och landsting 2013 2016/2017 Diagram över antalet e-fakturor i kommuner och landsting/regioner tillsammans procentuellt sett 2013 samt 2016/17(mätt utifrån procentuellt antal kommuner och landsting som hade e-fakturor). Det kan påpekas att mätningen har gjorts utifrån de uppgifter som kommuner, landsting och regioner angett beträffande totalt antal fakturor totalt och hur många som är elektroniska. Svar erhölls från 221 kommuner och landsting/regioner. Det är allts 46 kommuner och landsting som inte angett antal och därför saknas fullständiga uppgifter. Men siffrorna ger ändå en bild av omfattningen av andel fakturor som är elektroniska. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är avsevärt fler fakturor som är elektroniska idag än 2013. 40 % har mer än hälften av sina fakturor i elektroniskt format och det är många som har elektroniska fakturor i intervallen 11-25 % och 26-50 %. Fler kommuner stod naturligtvis i uppstart för e-fakturering år 2013 och därför hade 22 % av dem då under 10 % e-fakturor till skillnad mot årets siffra 6 %. Det fanns i enkätundersökningen ingen fråga om antalet anslutna leverantörer till e-fakturering. Detta fanns däremot i 2013 års undersökning. Men det är naturligtvis fortfarande väldigt många leverantörer kvar att ansluta utöver de som tillkommer fortlöpande. Det kan bl. a. vara många leverantörer med enbart ett fåtal fakturor per år. Här finns en utmaning inför ett eventuellt lagkrav om att alla leverantörer ska sända elektroniska fakturor. Det kan dock nämnas att det fanns en positiv inställning bland de kommuner och landsting/regioner som yttrade sig i samband med remissen från ESV om att eventuellt förbjuda pappersfakturor. Och en bred anslutning av leverantörer till e-fakturering kan underlättas genom användning av PEPPOL:s infrastruktur. Det finns idag goda förutsättningar att använda denna infrastruktur i Sverige. PEPPOL rekommenderas av SFTI sedan 2014. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 13

3 E-handel i kommuner, landsting och regioner 3.1 Omfattningen av e-handel i kommuner I enkätundersökningen ställdes frågan om e-handel införts, dvs. om ordrar skickas elektroniskt till leverantörer, baserat på elektronisk prislista/katalog eller om beställning sker på webbplats (punch-out eller liknande) samt om därefter elektroniska fakturor mottas. 248 kommuner besvarade frågan, dvs. 85,5 procents svarsfrekvens. Av dessa angav 96 kommuner (d.v.s. 39 %) att de infört e-handel medan 152 kommuner (61 %) inte hade det. 6 kommuner håller på att införa e-handel. Om dessa medräknas är det 41 % av kommunerna som enligt enkätundersökningen idag har eller inför e-handel. Av de 42 som inte besvarat enkäten är det oklart exakt hur många som har respektive inte har infört e-handel. Kommun 6 96 146 Ja Nej Inför nu Diagram utvisande kommuner som infört e-handel respektive håller på att införa det nu.(svar från 248 kommuner) En jämförelse med tidigare års enkätundersökningar visar att det 2003 var 37 kommuner som infört e-handel, 2007 var det 54 kommuner, 2013 var det 85 kommuner och nu är det 96 som infört och 6 som håller på med införande. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 14

Diagram utvisande antalet kommuner som infört e-handel. 3.2 E-handel i landsting och regioner När det gäller landsting och regioner besvarade 17 landsting/regioner frågan och 16 av dem angav att de har infört e-handel. Det är ett landsting mindre än 2013. Mot bakgrund av att inte alla 20 landsting/regioner svarat kan man inte dra slutsatsen att det är färre, utan av dessa tre är det, såvitt vi vet, så att det finns e-handel i minst ett av dessa landsting/regioner. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Landsting med e-handel 17 16 8 2007 2013 2016/2017 Diagram utvisande e-handel i landsting/regioner enligt enkätundersökningar 2007, 2013 samt 2016/17 3.3 Varför inte e-handel? På frågan varför man inte infört e-handel gavs följande svar. Flertalet, dvs. 60 % av de 145 kommunerna, dvs. 87 kommuner angav att de inte har resurser för att införa e-handel. Även tidigare enkätundersökningar har gett vid handen att detta är den vanligaste orsaken till varför e-handel inte införts. 14 % eller 20 kommuner ansåg sig inte vara övertygade om nyttan av e-handel. 17 kommuner ansåg sig inte ha rätt kompetens för införandet. 6 % eller 9 kommuner bedömde att leverantörerna inte är mogna för e-handel. Vidare såg 12 E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 15

kommuner att upphandling av systemlösning är komplicerad. Endast 2 % eller 3 kommuner av de som svarade bedömde att systemlösningarna för e-handel eller standarden inte uppfyller deras förväntningar. 38 % av de 145 kommunerna (55 kommuner) angav i fritext Annat som skäl. Dessa skäl var exempelvis följande: Det är 7 kommuner som angett att de avvaktar upphandling av ekonomisystem eller uppgradering av sådant eller avvaktar upphandling av e-handelssystem. Ett par kommuner avvaktar kommande samverkan med närliggande kommuner eller kommuner som man har samverkan med kring upphandlingar. Tre kommuner avvaktar översyn över den egna inköpsorganisationen. Av fritextsvaren framgår även att det är 4 kommuner som anförde kostnadsskäl. Det angavs att det är kostnaden för systemlösning, kostnader i relation till nyttan eller helt enkelt att man håller på att utreda kostnaderna. Vidare anser en kommun att de är en liten kommun och att de inte sett något behov av e-handel, ett par kommuner har pekat på att organisationen inte är mogen för e-handel. Andra anger osäkerhet och brist på resurser eller att strategiskt beslut saknas. En kommun pekar på att det är mycket arbete med att hålla prislistor m.m. uppdaterade och 3 kommuner anser att beställningar på webbplatser är tillräckligt. Två kommuner har helt enkelt inte kunnat prioritera införandet av e-handel. Det finns kommuner som påbörjat e-handel men avslutat den. En kommun ansåg inte att e-handel motsvarade deras förväntningar och en kommun påbörjade införandet men det stoppades upp när projektansvarig slutade sin anställning. Av fritextsvaren kunde även utläsas att 5 kommuner planerar för införandet av e-handel och att 6 kommuner håller på att införa e-handel. Denna bild ger en översikt över svaren. Vad beror det på att ni inte infört e-handel? Vi har inte resurser att införa e-handel 60% Vi är inte övertygade om nyttan av e-handel Vi har inte rätt kompetens för införandet Vi tror inte att leverantörerna är mogna för e- handel Vi tror inte att e-handelslösningarna eller standarden uppfyller våra förväntningar Vi har sett upphandling av systemlösning som komplicerad 14% 12% 6% 2% 8% Annat 38% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram över skäl till varför e-handel inte införts (svar från 145 kommuner). 3.4 Hur ser planerna ut för införande? Fråga ställdes om de kommuner som inte infört e-handel hade några planer på att införa det. Svaren gav vid handen att 39 % (58 kommuner) har planer på att E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 16

Antal kommuner och landsting införa e-handel inom de närmaste åren och 16 % (24 kommuner) har redan fattat beslut om införande. 45 % eller 67 kommuner har däremot inga planer på att införa e-handel. Har ni några planer på att införa e-handel? Nej, vi har inga planer på att införa e- handel för närvarande 45% Ja, vi avser inom de närmaste 3 åren införa e-handel 39% Ja, vi har fattat beslut att införa e-handel men har inte påbörjat detta ännu 16% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Diagram över kommuners planer på införande av e-handel (svar från 149 kommuner.) En jämförelse mot enkätundersökningen 2013 visar att det då var 10 kommuner som fattat beslut om att införa e-handel mot 24 kommuner i detta års enkät. 32 kommuner hade år 2013 inte fattat beslut men kunde tänka sig att göra så inom de närmaste åren. I årets enkät var motsvarande siffra 58 kommuner. 3.5 Hur många leverantörer är anslutna till e-handeln? När det gäller antalet leverantörer som är anslutna till e-handel och då avses integrerad e-handel och inte enstaka webb-köp erhölls följande svar. 30 25 Hur många leverantörer är anslutna till e-handel? 28 27 20 15 10 5 0 12 10 6 3 2 2 2 2 1 0 1-10 11-25 26-50 51-75 76-100 >100 Kommuner Landsting Diagram utvisande antal leverantörer anslutna till e-handel. Kommuner och, landsting/regioner angivna i antal (Svar från 81 kommuner och 14 landsting) Diagrammet visar leverantörer som anslutits baserat på antal kommuner och landsting/regioner. Det är 81 kommuner och 14 landsting/regioner som svarat. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 17

Antal kommuner och landsting Flertalet kommuner, landsting och regioner har mellan 1-25 leverantörer anslutna. Det är 55 av de 81kommunerna och 6 av de 14 landstingen/regionerna som besvarat frågan. Vidare framgår att det är 12 kommuner som angett fler än 100 leverantörer. Det kan här finnas några av dem som även räknat med leverantörer som man erhåller e-fakturor från. Det är 3 av de 14 landstingen/regionerna som har angett att de har fler än 100 leverantörer. Eftersom diagrammet visar anslutna leverantörer baserat på antal kommuner och landsting kan det vara av intresse att även se hur det ser ut om man jämför fördelningen procentuellt av anslutna leverantörer mellan kommunerna respektive mellan landstingen/regionerna. Nedan visas därför även ett diagram ned den procentuella fördelningen. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Hur många leverantörer är anslutna till e-handel? 35 43 33 14,5 12 7 3 2 0 Diagram utvisande antal leverantörer anslutna till e-handel inom kommuner och, landsting/regioner, procentuellt fördelat. (Svar från 81 kommuner och 14 landsting) När man ser på anslutna leverantörer, procentuellt inom kommuner respektive landsting och regioner kan man konstatera att landsting och regioner har fler anslutna leverantörer än kommunerna. 35,5 % eller 5 av 14 landsting/regioner har fler än 75 leverantörer anslutna medan det för kommunerna är 17 % (14 kommuner). Det är dock så att flertalet såväl kommuner som landsting/regioner har mellan 1-25 leverantörer anslutna (68 respektive 57,5 %). En ökning har skett av antalet leverantörer som är anslutna till e-handel. Enkätundersökningen utvisar att 35 % av kommunerna och 43 % av landstingen/regionerna idag har 1-10 leverantörer anslutna. 2013 års enkät utvisade att 53 % av alla kommuner och landsting hade 1-10 leverantörer anslutna. Och 33 % av kommunerna har 11-25 leverantörer anslutna till e-handel, medan det var 34 % som hade 11-25 leverantörer. Det var enbart 7 % som 2013 hade mer än 50 leverantörer anslutna till e-handel. Idag har 17 % av kommunerna mer än 50 leverantörer och av dessa har 7 % mellan 300-500 leverantörer och 3 % mer än 500 leverantörer. Av fritextsvaren framgår även vissa exakta uppgifter som därutöver angetts. Av de tre som hade mer än 500 leverantörer uppgick högst antal som angavs i fritext till 987 anslutna leverantörer 7. 14,5 1-10 11-25 26-50 51-75 76-100 >100 15 21 Kommuner Landsting 7 Det får påpekas att det endast är anslutna leverantörer till e-handel. Frågan ställdes inte om antalet anslutna leverantörer till e-fakturering. Där är naturligtvis antalet större både avseende anslutna leverantörer till kommuner, landsting och regioner. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 18

Procent Jämförelse med tidigare enkätundersökningar visar en ökning av antalet anslutna leverantörer. Särskilt stor ökning finns naturligtvis vid jämförelse mellan 2007 års och den nu aktuella enkätundersökningen men även jämförelsen med 2013 års enkät. Det är idag större antal kommuner och landsting/regioner som har mer än 10 leverantörer anslutna till integrerad e-handel och särskilt i intervallerna över 26 %. Nedan visas siffrorna konkret. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anslutna leverantörer till e-handel - kommuner och landsting 73% 53% 34% 33% 33% 23% 10% 12% 14% 7% 4% 1-10 11-25 26-50 > 50 Antal leverantörer 2007 2013 2017 Diagram utvisande antal anslutna leverantörer till e-handel procentuellt 2007, 2013 samt 2016/17 En analys av de senaste årens utveckling avseende antalet anslutna leverantörer till e-handel visar att en ökning skett och att det även finns ett riktigt stort antal leverantörer anslutna i vissa kommuner och särskilt i några landsting/regioner Mest intressant är jämförelsen mellan denna och föregående enkätundersökning. Nu har ju e-handel funnits införd under ett antal år och hur ser då antalet anslutna leverantörer ut? År 2013 hade ca hälften (53 %) av alla kommuner och landsting 1-10 leverantörer anslutna jämfört med idag 34 %. I intervallet 11-25 leverantörer anslutna finns samma siffra, dvs. 33 %. Viss ökning har skett avseende antalet anslutna leverantörer som är fler än 50. Sammanfattningsvis kan konstateras att det fortfarande är relativt sett få leverantörer anslutna till integrerad e-handel. Detta kan kopplas till svaren under avsnitt 3.6 nedan om att en av de svårigheter som fortfarande finns vid e-handel är just anslutning av leverantörer. Huruvida det beror på att det är svårt eller att man inte har resurser tidsmässigt och personellt syns inte. Men utifrån att just avsaknad av personella resurser och även ekonomiska sådan utgör de största svårigheterna är det troligt att anslutningen av leverantörer inte hinns med utan man bedriver e-handel med de som man har inlagda och inte hinner ansluta så många som man önskar. Det kan även vara som ett par svarande påpekat att man anslutit de leverantörer som står för frekventa beställningar och som redan kan e-handel. Detta är erfarenhet som vi hittills fått även innan enkäten genomfördes. Samtidigt ger enkätsvarens resultat vid handen att det måste bli enklare att ansluta leverantörer och att SKL:s och SFTI:s satsning framöver ytterligare bör E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 19

inriktas på att underlätta leverantörsanslutningen. Det kan vara dels att ytterligare verka för enklare anslutning genom PEPPOL:s infrastruktur men även utreda var de största svårigheterna i övrigt finns samt vilka branscher där ökade insatser bör riktas. Det kan dock påpekas att ett sätt att öka antalet leverantörer är att ställa krav på e-handel redan i samband med upphandlingar och här kan hänvisas till den sedan november förra året uppdaterade handledningen som finns på www.sfti.se till stöd för kravställandet. Det ställdes inte någon fråga om e-handelns andel av den totala inköpsvolymen i årets enkätundersökning. Vid tidigare enkäter har det varit ganska få som besvarat denna fråga. Men en tumregel brukar anses vara att 10 leverantörer står för ca 30 % av inköpsvolymen. Mot bakgrund av siffrorna i årets enkätundersökning kan man nu konstatera att det definitivt är en högre andel av inköpsvolymen där inköpen görs elektroniskt. Det kan noteras att jämförelsen mellan elektroniska inköp och hela inköpsvolymen ofta visar relativt låg andel av e-inköp. Skälet är att satsningen på e-handel ofta börjat på så sätt att man börjar med frekventa beställningar. Det gäller beställningar av exempelvis livsmedel, kontorsmateriel m.m. och som kan innebära stora effektivitetsvinster i hanteringen medan dessa varugrupper samtidigt står för lägre andel av den totala inköpsvolymen. Ofta kan entreprenader och olika slag av tjänster stå för stor del av volymen, men dessa beställs inte elektroniskt, även om det idag finns förutsättningar för det. 3.5 Omfattningen av tjänstebeställningar Hittills har e-handel innefattat huvudsakligen beställning av varor. E-handel kan lika väl användas för beställning av tjänster och det är därför av intresse att i vilken omfattning sådana beställningar initierats. En fråga ställdes därför om även tjänster beställs elektroniskt. Av de 88 kommuner som svarade angav 19 kommuner (22 %) att de beställer även tjänster elektroniskt, medan 68 kommuner (78 %) angav att inte gör det. När det gäller landstingen/regionerna besvarade 15 av dem frågan och dessa svar utvisade att 27 % av dem, d.v.s 4 beställer även tjänster elektroniskt. Det ställdes inga frågor om tjänstebeställningar i tidigare enkätundersökningar. Det kan noteras att energi och telefoni är områden som brukar räknas som tjänster. I e-handelssammanhang används dock huvudsakligen periodiska fakturor för dessa s.k. orderlösa beställningar. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras. Det är förhållandevis liten omfattning på tjänstebeställningar. Jämförelse saknas mot tidigare undersökningar. Det kan dock konstateras att vid framtagningen av SFTI:s handledning 2013 om Tjänstebeställningar framkom tydligt att tjänstebeställningar elektroniskt gjordes i mycket liten omfattning och det var en av anledningarna till att just stöd för sådana behövdes. Men framförallt har det under de senaste åren skett utveckling i e-handelslösningarna för att möjliggöra tjänstebeställningar på enkelt sätt bl. a. genom utformning av olika formulär. Det finns därför idag mycket goda förutsättningar för att göra beställningar elektroniskt även när det gäller tjänster. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 20

3.6 Svårigheter vid införandet av e-handel? I enkätundersökningen ställdes frågan om man mött svårigheter vid införandet av e-handel. 71 % av kommunerna angav att de mött svårigheter. När det gäller landstings och regioners bedömda svårigheter vid införandet var det 73 % som angav att de mött svårigheter. Vilka är då svårigheterna? I enkäten kunde man svara utifrån vad som bedöms som Svårt, Mindre svårt, Inte alls svårt och Ej aktuellt. Att frigöra personella resurser Den enskilt största svårigheten är bristen på personella resurser för införandet av e-handel. 62 % av kommunerna och 73 % av landstingen/regionerna ansåg att detta var svårt och 31 % respektive 27 % mindre svårt. Denna svårighet ansågs även vid tidigare enkätundersökningar utgöra en av de största svårigheterna. I vilken grad har Att frigöra personella resurser utgjort en svårighet i samband med införandet av e-handel? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 73% 62% 31% 27% 7% 0% 0% 0% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt Kommun Landsting Diagram utvisande i vad mån brist på personella resurser utgjort en svårighet vid införande av e-handel (Svar från 62 kommuner och 11 landsting/regioner). Att frigöra ekonomiska resurser Att frigöra ekonomiska resurser angavs även många som en svårighet. 31 % av kommunerna och 27 % av landstingen/regionerna bedömde detta var svårt och 44 % av kommunerna och 36 % av landstingen/regionerna ansåg att det var mindre svårt. Detta har även enligt tidigare års enkätundersökningar bedömts vara en av de största svårigheterna. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 21

I vilken grad har Att frigöra ekonomiska resurser utgjort en svårighet i samband med införandet av e-handel? 60% 50% 44% 40% 30% 20% 31% 27% 36% 36% 22% 10% 0% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt 3% Kommun Landsting Diagram utvisande i vad mån frigörande av ekonomiska resurser utgjort en svårighet vid införandet av e-handel (Svar från 62 kommuner och 11 landsting/regioner). Leverantörsanslutning Leverantörsanslutning har vid tidigare enkätundersökningar visat sig vara svårt. 32 % av kommunerna och 45 % av landstingen/regionerna ansåg att leverantörsanslutning är svårt och 50 % av kommunerna och 27 % av landstingen ansåg det var mindre svårt. Det är nästan exakt samma siffror som det var enligt 2013 års undersökning. I vilken grad har Att få leverantörer att ansluta till till e- handelssystemet utgjort en svårighet i samband med införandet av e-handel 60% 50% 45% 50% 40% 30% 32% 27% 27% 20% 15% 10% 0% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt 3% 0% Kommun Landsting Diagram utvisande i vilken grav leverantörsanslutning utgjort en svårighet vid införandet av e- handel (Svar från 62 kommuner och 11 landsting/regioner). E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 22

Koppling till komplett avtalsdatabas När varor och tjänster beställs elektroniskt är det ofta så att dessa beställningar baseras på pris och artikelsortiment som lagts in i e-handelssystemet. Optimalt brukar det anses vara att även andra avtal med uppgifter om priser och sortiment finns inlagda i e-handelssystemet eller via koppling till avtalsdatabas, även om beställningarna inte kan göras elektroniskt. Detta för att man ändå ska hitta vara eller tjänst som man avser att beställa och där det finns ramavtal att använda. Fråga ställdes därför i enkätundersökningen om hur man såg på detta. 33 % av kommunerna och 55 % av landstingen/regionerna ansåg att det var en brist att en komplett avtalsdatabas saknades. 27 % av kommunerna och 9 % av landstingen/regionerna ansåg att det var en brist men en mindre sådan. I vilken grad har Att få koppling till komplett avtalsdatabas utgjort en svårighet i samband med införande av e-handel? 60% 55% 50% 40% 33% 36% 30% 23% 27% 20% 17% 10% 0% 9% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt 0% Kommun Landsting Diagram utvisande i vilken grad koppling till en komplett avtalsdatabas utgjort en svårighet vid införandet av e-handel.(svar från 60 kommuner och 11 landsting/regioner) Beslut om e-handel på politisk ledningsnivå Ofta fattas beslut om att införa e-handel av den politiska ledningen men det är inte alltid så. På frågan om avsaknad av beslut på politisk ledningsnivå medfört svårighet vid införandet av e-handel svarade flertalet att så inte var fallet. 11 % av kommunerna och 36 % av landstingen/regionerna ansåg att det varit svårt medan 15 % av kommunerna och 9 % av landstingen/regionerna ansåg att det varit mindre svårt. Samtidigt var det många som fyllde i svarsalternativet Ej aktuellt. 2013 ansåg 19 % av kommuner och landsting att det var svårt och 24 % att det var lite svårt. Av fritextkommentarerna fanns en del kommentarer relaterade till beslut om e- handel. Det var kommentarer som att "det finns inget tydligt beslut (och vilja?) från kommunens ledning att satsa på e-handel och att det Finns ingen central vilja". E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 23

I vilken grad har Att införa e-handel p.g.a. att beslut inte har fattats av den politiska ledningen utgjort en svårighet i samband med införandet av e-handel? 60% 50% 40% 36% 34% 39% 30% 27% 27% 20% 10% 11% 15% 9% 0% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt Kommun Landsting Diagram utvisande i vad mån avsaknad av beslut av den politiska ledningen utgjort en svårighet vid införandet av e-handel. (Svar från 61 kommuner och 11 landsting/regioner). Kopplingen till bra e-handelslösningar. Finns det då svårigheter kopplade till att finna bra e-handelslösningar? 25 % av kommunerna och 9 % av landstingen/regionerna ansåg att detta utgör en svårighet, medan 44 respektive 55 % av landstingen anser att det utgjort en mindre svårighet. 20 % av kommunerna och 27 % av landstingen bedömde att det inte alls utgjort en svårighet. Av fritextkommentarerna finns kommentarer som relaterar till e-handelslösningarna såsom Motstånd p.g.a. krånglig administration, nuvarande lösning ej användarvänlig" och "Systembegränsning och uppbunden i avtal". E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 24

I vilken grad har e-handelslösningar utgjort en svårighet i samband med införandet av e-handel? 60% 55% 50% 44% 40% 30% 20% 10% 25% 9% 20% 27% 11% 9% 0% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt Kommun Landsting Diagram utvisande ifall en av svårigheterna var att finna bra e-handelslösningar (Svar från 61 kommuner och 11 landsting/regioner). Enkätundersökningen 2013 utvisade att 22 % då ansåg att brister i e-handelslösningar utgjorde en svårighet och 56 % ansåg att det var en mindre svårighet, dvs. ganska lika siffror som i årets undersökning. Användningen och förståelsen för SFTI standarden När det gäller användningen och förståelsen för SFTI standarden ansåg 21 % av kommunerna och 27 % av landstingen/regionerna att detta varit svårt. 32 % av kommunerna och 45 % av landstingen/regionerna ansåg att det var mindre svårt. 32 % respektive 27 % ansåg att det inte alls var svårt. I 2013 års enkätundersökning ansåg 13 % av kommuner och landsting att det var svårt, 58 % att det var lite svårt och 26 % att det inte alls var svårt. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 25

I vilken grad har Att förstå SFTI:s standard och hur den ska användas utgjort en svårighet i samband med införandet av e-handel 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 45% 32% 32% 27% 27% 21% 15% 0% Svårt Mindre svårt Inte alls svårt Ej aktuellt Kommun Landsting Diagram utvisande i vilken grad förståelse för SFTI:s standard utgjort en svårighet vid införandet av e-handel (Svar från 62 kommuner och 11 landsting/regioner). Övriga svårigheter I enkätundersökningen fanns möjlighet att i fritext ge kommentarer under rubriken Övriga svårigheter. Följande kommentarer gavs bl.a. kring det förändrade arbetssättet: En svårighet är "att ändra inköpsbeteende, acceptera skyldighet mot avtalsleverantörer, nå ut med info i verksamheterna i organisationen". Vidare angavs "Att få verksamheterna att förstå vitsen med e-handel, att få chefer att förstå hur viktigt det är med att beställarna får sitta vid sina datorer och lägga ordrar osv". "Det finns ett motstånd från verksamheter som saknar datakunskap att de ska beställa på ett annat sätt och "Motstånd från enheter och verksamheter. Många ser det som en ökad administration istället för en effektivisering." Vidare pekas på svårigheten "Att få beställarna att förstå fördelarna med e-handel samt en del problem med e-handelssystemet som används". Flera påpekade att det ibland saknas datakunskap. Någon påpekade att det är för många beställare. Fler kommentarer: "Omställning i nytt arbetssätt hos medarbetarna. Organisationen måste säkerställas." Förändra inköpsbeteende och förståelse i flödet då man då man ute i verksamheterna inte tycker sig få stöd "uppifrån". Svårt att förändra ett inarbetat inköpsarbete". I början var det svårt att få beställarna att acceptera det nya sättet att arbeta, trots att politiskt beslut hade fattats. Motstånd mot förändring och nu står vi inför svårigheterna hur vi ska vidareutveckla e-handeln när de uppenbara leverantörerna är anslutna, t ex hur kan vi jobba med tjänstebeställningar och liknande". Flera kommentarer baseras på organisatoriska synpunkter. Det sägs att Organisation och ansvarsfördelning är inte förberedd för löpande e-handelsuppdrag" och att "en ny e-handel löser inte alla svårigheter". E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 26

"Att få med sig verksamheten att utse beställare inom vården är ett stort problem. Vården är så högt belastad redan". Vidare Svårt att nå ut till vår decentraliserade upphandlingsorganisation för att få in krav på e-handel/e-faktura i samband med framtagande av förfrågningsunderlag och kravspecifikationer vid upphandling". "I det hela är det inte själva "systemet" det hänger på om transitionen ska vara lyckosam utan det handlar om att ändra organisationen kring inköp. Att sätta upp en process a la vem gör vad i alla aspekter från upphandling till betald faktura är det som ger effekt och ett e-handelssystem underlättar sen arbetet". Ytterligare synpunkter gavs om att Det är en kombination av flera faktorer som påverkar. Det är svårt och kostsamt att ansluta leverantörer. Sammanfattningsvis kan konstateras att de största svårigheterna utgör brist på personella och ekonomiska resurser. Så har även varit fallet enligt tidigare enkätundersökningar. Många kommentarer är relaterade till organisatoriska problem. Det är svårt att nå ut och påverka den egna organisationen att börja arbeta på ett nytt sätt för att uppnå fördelarna med e-handel. Vidare poängteras vikten av att organisationen måste anpassas, e-handel löser inte alla problem. Bristen på koppling till kompletta avtalsdatabaser anses av många även vara en svårighet, likaså är leverantörsanslutning fortfarande svårt eller i viss mån svårt. Att finna bra e-handelslösningar tillhör däremot inte de största svårigheterna, ej heller att förstå av SFTI rekommenderad standard. 3.7 Effekter av e-handel Fråga ställdes i enkätundersökningen om kommuner, landsting och regioner under de senaste åren bedömt vilka effekter e-handel ger i förhållande till tidigare förfaranden. 91 kommuner och 14 landsting besvarade frågan. Det var 35 % av kommunerna (32 kommuner) som hade gjort bedömningar avseende nyttoeffekter. När det gäller landsting och regioner har 43 % (6 st) gjort bedömningar avseende effekterna av införd e-handel. Därutöver var det ett antal fritextsvar som gavs och där det hänvisas till att man bedömt att effekter uppnåtts, men att konkreta beräkningar saknas. Skälet är ofta att man anser att man har för låga volymer av e-handel för att göra bra bedömningar. Vilka var då effekterna? Nedan visas först översiktligt diagram med svaren från kommuner, landsting och regioner och därefter går vi in på de olika effekterna. I enkäten kunde svar avseende effekter ges utifrån om de förbättrats, är oförändrade, försämrats eller om de ej kan bedömas. Nedan visas svaren från kommunerna. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 27

Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e-handel? (kommun) Förbättrats Oförändrat Försämrats Kan ej bedöma Prismedvetenshet 84% 9% 6% Avtalen och prisernas 91% 6% 3% Ramavtalstroheten 88% 9% 3% Ekonomistyrning 59% 19% 19% Effektiviteten i 91% 3% 6% Effektiviteten i 91% 3% 3% 3% Kontrollen över leveranserna 47% 31% 19% Kontrollen över kvaliteten 25% 53% 19% Tillförlitligheten i varuflödet 38% 31% 3% 28% Uppföljningen av inköpen 78% 3% 16% Annan effekt, ange vad: 6% 56% Diagram avseende effekter av e-handel (svar från 32 kommuner) Landsting och regioner besvarade samma fråga och nedan visas översiktligt svaren. Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e-handel? (landsting/regioner) Förbättrats Oförändrat Försämrats Kan ej bedöma Prismedvetenshet Avtalen och prisernas tydlighet Ramavtalstroheten Ekonomistyrning Effektiviteten i beställningsprocessen Effektiviteten i Kontrollen över leveranserna Kontrollen över kvaliteten Tillförlitligheten i varuflödet Uppföljningen av inköpen när statistik finns Annan effekt, ange vad: 67% 67% 33% 33% 50% 50% 17% 17% 33% 33% 83% 17% 100% 100% 50% 50% 50% 33% 17% 67% 33% 50% 50% Diagram avseende effekter av e-handel (svar från 6 landsting och regioner) Nedan går vi in närmare på de olika effekterna. Avtalen och prisernas tydlighet En av fördelarna med e-handel brukar vara att avtalen och därmed priserna synliggörs. Hur har denna effekt bedömts i enkäten? 91 % av kommunerna (29 st) och 67 % av landstingen/regionerna, d.v.s 4 av 6 ansåg att avtalen och därmed prisernas synlighet förbättrats. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 28

Vilka effekter har ni bedömat att ni ser av e-handeln? Avtalen och prisernas tydlighet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 91% 67% 33% 6% 3% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande i vad mån avtalen och prisernas tydlighet utgjort en effekt av e-handel (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner). Prismedvetenheten Kopplat till att avtalen blir mer synliggjorda skapas förutsättningar för ökad prismedvetenhet. I enkätundersökningen ställdes därför frågan om bedömning av prismedvetenheten efter att e-handel införts Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e-handel? Prismedvetenheten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 84% 67% 33% 9% 6% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande i vilken utsträckning prismedvetenheten förbättrats vid införande av e-handel (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner). Diagrammet utvisar att 84 % av kommunerna och 67 % av landstingen/regionerna ansåg att prismedvetenheten förbättrats. En jämförelse med 2013 års enkät utvisar att då 70 % av kommunerna och landstingen ansåg att det fanns en hög effekt av ökad prismedvetenhet när avtal och dess priser synliggörs tydligt. 20 % ansåg att det fanns en viss effekt av detta 8. 8 2013 års enkät visar resultaten från kommuner och landsting tillsammans. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 29

Ramavtalstroheten Nära kopplat till synliggörandet av avtalen och dess priser finns det faktum att ramavtalstroheten kan öka. Enligt enkätundersökningen ansåg 88 % av kommunerna och 50 % av landstingen/regionerna att ramavtalstroheten förbättrats efter det att e-handel införts. 9 respektive 17 % ansåg att den var oförändrad. Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e-handeln? Ramavtalstroheten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 88% 50% 33% 17% 9% 3% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande i vad mån ramavtalstroheten förbättrats efter införande av e-handel (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner). År 2013 var det 57 % av kommunerna och landstingen som ansåg att ramavtalstroheten hade ökat i hög grad och 34 % att den haft liten effekt. Enbart 2 % angav "ingen effekt". Diagrammet nedan visar jämförelse mellan de två enkätundersökningarna. Effekter av e-handel, exempel Ökad ramavtalstrohet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 34% 57% 88% 2013 2016/2017 Hög effekt Förbättrats Liten effekt Diagram utvisande om ökad ramavtalstrohet är en hög effekt av införande av e-handel eller liten effekt år 2013 respektive om ramavtalstroheten förbättrats enligt 2016/17 års undersökning. Effektivitet i beställningsprocessen Hur ser då effektiviteten ut i beställningsprocessen när e-handel införts? 91 % av kommunerna och 83 % av landstingen/regionerna ansåg att effektiviteten förbättrats. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 30

I 2013 års enkätundersökning var frågan ställd utifrån om kortare tid för beställningsprocessen förelåg som en nyttoeffekt vid e-handel. 50 % av kommunerna och landstingen ansåg att så var fallet, dvs. hög effekt och 30 % att den var en liten effekt. Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e-handeln? Effektiviteten i beställningsprocessen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 91% 83% 17% 3% 6% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande vilken omfattning effektiviteten i beställningsprocessen förbättrats vid e- handel (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner). Effektivitet i fakturaprocessen I enkätundersökningen efterfrågades även hur effektiviteten i fakturaprocessen påverkats av införandet av e-handel. 91 % av kommunerna och 100 % av landstingen/regionerna ansåg att effektiviteten förbättrats. Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e-handeln? Fakturaprocessen 120% 100% 100% 91% 80% 60% 40% 20% 0% 3% 0% 3% 0% 0% 0% 3% 0% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande effektiviteten i vilken omfattning effektiviteten i fakturahanteringsprocessen förbättrats vid e-handel (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner). År 2013 ansåg 67 % att de bedömde detta som en hög effekt, dvs. de såg kortare tid för fakturaprocessen och 31 % uppgav att de såg en liten effekt. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 31

Uppföljning av inköp när statistik finns tillgänglig När det gäller möjligheten att göra uppföljningar när statistik finns tillgänglig ansåg 78 % av kommunerna och 67 % av landstingen att denna möjlighet förbättrats som en effekt av införandet av e-handel. När det gäller 2013 års enkät var det 50 % av kommunerna och landstingen som ansåg det gavs goda möjligheter till uppföljning, medan 36 % ansåg att det ändå fanns lite möjligheter till uppföljning. Bland de kommentarer som gavs i fritext kan nämnas följande kring statistik och uppföljning: "Vi har tagit ut statistik för att se utvecklingen av antalet elektroniska fakturor kontra skannande fakturor. Även statistik på antalet ordrar och ordermatchning samt en uppskattning av den ekonomiska vinsten med elektroniskt flöde". Har precis börjat titta mer på detaljerad data för att få mer statistik. Det vi redan tittat på är % av fakturor som har en order i systemet samt andelen e- fakturor. Nu börjar arbetet med vilka varor vi beställer från vilken leverantör samt uppföljning beställning till leverans avseende samordnad varudistribution". Någon kommun hänvisade till månadsvisa uppföljningar som följs upp i inköpsnätverket. Vidare gavs kommentarer avseende att även andra system används för statistik och uppföljning. Vilka effekter har ni bestämt att ni ser av e-handeln? Uppföljningen av inköpen när statistik finns tillgängligt 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 78% 67% 33% 16% 3% 3% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande hur uppföljningen av inköpen förbättrats när statistik finns tillgängligt vid e- handel. (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner): E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 32

Ekonomistyrning Bedöms förbättrad ekonomistyrning vara en effekt efter det att e-handel införts? 59 % av kommunerna och 50 % av landstingen/regionerna ansåg att så var fallet medan 19 % respektive 17 % ansåg att den var oförändrad. År 2013 ansåg 57 % kommunerna och landstingen ansåg att e-handel gett ökad ekonomistyrning medan 30 % ansåg att det var liten effekt. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vilka effekter har ni bedömt att ni ser av e- handeln? Ekonomistyrning 59% 50% 19% 17% 3% 19% 33% Förbättrats Oförändrat Försämrats Ej aktuellt Kan ej bedöma Kommun Landsting Diagram utvisande om ekonomistyrningen förbättrats eller ej vid e-handel (Svar från 32 kommuner och 6 landsting/regioner). Tillförlitligheten i varuflödet En fråga ställdes även om det fanns bedömningar om tillförlitligheten i varuflödet förbättrats eller inte. 38 % av kommunerna och 50 % av landstingen/regionerna ansåg att denna förbättrats. Någon kommentar gavs i fritext att man inte såg kopplingen mellan tillförlitligheten i varuflödet och e-handel. Kontroll över leveranserna Har införandet av e-handel medfört ökad kontroll av leveranserna? 47 % av kommunerna och 100 % av landstingen/regionerna ansåg att så är fallet. Kontroll över kvaliteten När det gäller kontroll avseende kvaliteten svarade 25 % av kommunerna och 50 % av landstingen/regionerna att de bedömt att denna ökat efter det att e-handel införts. Vid 2013 års enkätundersökning ansåg 23 % av kommuner och landsting att e- handel inneburit hög effekt avseende bättre kontroll över leveranserna och dess kvalitet och 50 % att den hade liten effekt. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns tydliga, positiva effekter av e- handel. Ökad prismedvetenhet och ramavtalstrohet är liksom tidigare konkreta effekter, likaså uppger nästan alla att de fått ökad effektivitet i beställnings-och fakturaprocesserna. Specifika kommentarer i fritext i övrigt Bland specifika kommentarer som gavs kan nämnas följande. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 33

E-handel innebär "tydlighet i organisationen och ansvar". Vidare sägs att "brister i avtalen synliggörs, t ex fraktavgifter, ledtider". "Känslan av medvetenhet hos beställarna angående avtal och vilka regler som gäller är större än tidigare". Det konstateras även att det är "lättare för verksamheten att välja rätt leverantör och avtal". En annan kommun menade beträffande fakturaadministrationen att det är svårt att mäta "men helt klart blir fakturaadministrationen enklare, speciellt vid felsökning, men vi utgår från att "allt" ska bli e-handel (inkl e-rekvisition) så det som vi strävar efter är elektroniskt underlag för varje köp". Vidare angavs att alternativa mått på anslutning av leverantörer är "beställningsbara avtal och ej antal leverantörer". Vidare "hur många fakturor som är baserade på automatiskt matchade, konterade och attesterade ordrar". Ett par kommentarer kring frågan om bedömningar kring tillförlitlighet i varuflödet och kontroll av leveranserna, bl. a anser man att man inte ser kopplingen till e-handel. Någon framförde att e fråga som saknades i enkätundersökningen var när införandet av e-handel gjordes. Vidare påpekades att en fråga kunnat vara antalet ordrar som skickas. Det finns flera kommentarer kring uppföljning och statistik, se ovan. Flera angav att det f.n är för låga volymer men att man kommer att göra mer mätningar framöver. Vidare sägs att Olika förvaltningar är olika duktiga på att arbeta med e-handel fullt ut. Där blir effekterna störst-så klart! Avslutningsvis kan nämnas följande kommentar: Det finns inget att vänta på, framtiden var redan igår. I dag är det en annan framtid:) E-handel kommer att vara melodin under lång tid, OK när vi kan ha "skåpservice" med kontinuerlig påfyllning av leverantör så kommer beställningar att minska men det är långt dit. Men den stora förändringen kommer att ske i själva E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 34

4 Avslutande synpunkter E-fakturering har ökat under de senaste åren. 87 % av de 255 kommuner och 100 % av de 19 landsting och regioner som svarat på enkäten har infört e- fakturering. Därutöver håller några kommuner på att införa e-fakturering och 5 % har fattat beslut om att införa det. Några anger att de inte kunnat prioritera att införa e-fakturering. Endast några få angav att de inte anser att leverantörerna är mogna för e-fakturering och någon framförde att skanning är tillräckligt. Vi konstaterar att kommuner, landsting och regioner är väl rustade för kommande lagkrav om att alla upphandlande myndigheter och enheter ska kunna ta emot fakturor elektroniskt. Samtidigt är det varierande omfattning av antalet mottagna e-fakturor, vilket kan vara en utmaning inför ev. kommande lagkrav. Det innebär att många fortsättningsvis har ett större antal leverantörer att ansluta till e-fakturering. För att förenkla anslutningen rekommenderar SFTI, med SKL tillsammans med Ekonomistyrningsverket (ESV) och Upphandlingsmyndigheten som huvudmän, användning av PEPPOL:s infrastruktur. Denna infrastruktur kan f.ö användas lika väl vid utväxling av alla e-handelsmeddelanden. E-handel har införts men inte i samma omfattning. Det är 39 % av kommunerna som svarat som infört e-handel eller 41 % om man innefattar även de som håller på med införande. Det är 100 % av de 17 landstingen/regionerna som svarat på enkäten som infört e-handel Det är fortfarande brist på främst personella men även ekonomiska resurser som som är skälet till att e-handel inte införts. Men det beror även på andra orsaker, bl a att det upplevs som komplicerat att upphandla systemlösning, att man avvaktar uppgradering eller upphandling av andra system, främst ekonomisystem. Ibland avvaktar man för att samordna införandet med andra kommuner. Det är många som upplevt svårigheter vid införandet av e-handel och även här dominerar, i likhet med tidigare års undersökningar, svårigheter att frigöra personella men även ekonomiska resurser. Avsaknad av koppling till avtalsdatabaser upplevs som en brist. Beställare vill ofta kunna ta del av även de avtal med priser och sortiment som finns med de leverantörer som inte är inlagda för e-beställningar. Ett viktigt syfte med e-handel är att synliggöra avtalen och resultatet från enkätundersökningen visade att avtalens och prisernas tydlighet förbättrats; 91 % av de kommuner som svarande uppgav att så var fallet och 67 % av landstingen/regionerna. När avtalen blir mer synliggjorda finns skapas förutsättningar för ökad prismedvetenhet. I enkätundersökningen ställdes därför frågan om bedömning av prismedvetenheten efter att e-handel införts. 84 % av kommunerna och 67 % av landstingen/regionerna ansåg att denna förbättrats. Kopplat till den ökade synligheten av avtalen följer ökad trohet mot desamma. E-handel är ju ett av sätten för att öka ramavtalstroheten. Här visade resultatet i enkätsvaren att 88 % av kommunerna och 50 % av landstingen/regionerna ansåg att ramavtalstroheten förbättrats. När det gäller bedömning från landstings och regioners sida om effekterna av e- handel har även här ökad prismedvetenhet och trohet mot ramavtal höga siffror. Vidare kan nämnas att 91 % av kommunerna och alla landsting/regioner ser ökad effektivitet i fakturaprocessen samt ökad kontroll av leveranserna och att E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 35

91 % av kommunerna respektive 85 % av landstingen/regionerna ser ökad effektivitet i beställningsprocesserna. Flertalet fritextsvar pekar på organisatoriska svårigheter. Organisationen måste anpassas till e-handel. Systemet löser inte allt. Det är vidare svårt att nå ut med vikten av e-handel. Och det är svårt att ändra invanda arbetssätt. Samtliga dessa synpunkter har framförts i tidigare enkätundersökningar. Leverantörsanslutning upplevs också fortfarande som svårt. Det är dock inte enbart problem som man stött på. Nyttoeffekter av e-handel kan påvisas. Avtalen och prisernas tydlighet har förbättrats. Detta ansåg 91 % av kommunerna och 67 % av landstingen/regionerna. Kopplat till detta har prismedvetenheten förbättrats. Likaså har ramavtalstroheten förbättrats. Att effektiviteten i beställningsprocessen förbättrats ansåg 91 % av kommunerna och 83 % av landstingen/regionerna, detsamma gäller effektiviteten i fakturaprocessen; detta ansåg 91 % av kommunerna och 100 % av landstingen/regionerna. Uppföljning av inköp när statistik finns tillgänglig har även förbättrats. 78 % av kommunerna (eller 25 av de 32 som besvarade frågan) och 67 % av landstingen/regionerna (6 av landstingen/regionerna) ansåg att möjlighet till uppföljning förbättrats. Bland fritextsvaren fanns konkreta synpunkter som att e-handel innebär tydlighet och ansvar i organisationen. Vidare påpekas att brister i avtalen synliggörs, t.ex. fraktavgifter och ledtider. Det framfördes också att även om konkreta mätningar av effekter inte gjorts bedömde kommunerna och landstingen/regionerna att medvetenheten ökat hos beställarna kring kännedom om avtal och dess produkter att beställa. Enkätundersökningen ger ledning för SKL:s fortsatta arbete med att stödja införandet av e-fakturering och särskilt e-handel. När det gäller e-fakturering blir det kopplat till kommande lagkrav. Beträffande e-handel är det ytterligare stöd för hur leverantörsanslutning kan underlättas, likaså än mer fokus kring organisatoriska frågor och effektiv verksamhetsuppföljning. Avslutningsvis vill vi tacka för att enkäten besvarats och att många fritextsvar getts. Dessa tjänar som bra underlag vid SKL:s fortsatta arbete. E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner 36

E-handel och e-fakturering i kommuner, landsting och regioner Enkätundersökning 2016/2017 Införandet av elektronisk handel (e-handel) och elektronisk fakturering (e-fakturering) fortsätter i kommuner, landsting och regioner. En enkätundersökning har genomförts i syfte att kartlägga aktuell omfattning av e-handel och e-fakturering. Frågorna kring e-fakturering har särskilt intresse utifrån kommande lagstiftning kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Enkätundersökningen genomfördes i slutet av 2016 fram till mars 2017. Svarsfrekvensen blev 88 % avseende kommunerna och 95 % avseende landsting och regioner. Den senaste enkätundersökningen gjordes 2013 och dessförinnan 2007. Det finns en undersökning även från 2003 men den omfattar enbart kommuner. Resultatet av enkätundersökningen visar att e-fakturering ökat i mycket stor omfattning sedan tidigare undersökningar. E-handel har även ökat, men inte i samma omfattning. I rapporten finns faktiska uppgifter avseende omfattningen av e-fakturering och e-handel. Vidare redovisas vilka svårigheter som kommuner, landsting och regioner upplevt vid införandet, men även de positiva effekter som de fått av införandet av e-handel. Upplysningar om innehållet Kerstin, Wiss Holmdahl, kerstin.wiss.holmdahl@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7585-481-6 Text: Kerstin Wiss Holmdahl Produktion: ReKo Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer 978-91-7585-481-6 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

I Kungsbacka växer framtiden Du hittar vår nya vision på sidan 12 Kommunbudget 2018 och plan 2019 2020

Kungsbacka kommun 2017 Omslagsfoto: Patrik Leonardsson

Kommunbudget 2018, plan 2019 2020 Alliansens skrivelse 4 Kungsbackas ekonomiska förutsättningar 6 I Kungsbacka växer framtiden 12 En omvärld med många utmaningar för kommunen 13 Så styrs Kungsbacka 19 Kommunövergripande mål 2018 22 Direktiv 25 Resultaträkning 26 Kassaflödesanalys 26 Balansräkning.................................27 Byggnadsnämnden 28 Fritid & Folkhälsa 29 Funktionsstöd 30 Förskola & Grundskola 31 Gymnasie & Vuxenutbildning 32 Individ & Familjeomsorg 33 Kommunfullmäktige 34 Kommunrevision 35 Kommunstyrelsen 36 Kommunstyrelsen övrigt 37 Kultur & Turism 38 Miljö & Hälsoskydd.............................39 Teknik skattefinansierad verksamhet 40 Vård & Omsorg 41 Service 42 Valnämnden 43 Överförmyndarnämnden 44 Finans verksamhetskostnader 45 Avgiftsfinansierad verksamhet 46 Renhållning 46 Bredband 47 Vatten & Avlopp 47 Investeringar 49 Lokaler och boenden 50 Lokalplan 51 Exploateringar 56 Ekonomistyrprinciper 58 Kommunfullmäktiges beslut 2017-06-15 63

Alliansen utvecklar Kungsbacka till en bättre kommun I Kungsbacka växer framtiden Budget 2018 med utblick 2019 2020 Kungsbacka kommun tar nu avstamp för stora investeringar för att fortsätta utvecklas. Den nya visionen I Kungsbacka växer framtiden har inneburit att nya mål har tagits fram för att styra mot den nya visionen. Vi vill till nästa generation efterlämna en ekonomiskt välskött kommun med god social hållbarhet och med en miljö som är god. För att mäta om vi uppnått god ekonomisk hushållning kommer vi att följa upp med ett antal nyckeltal inom dessa områden. Vi satsar kraftigt med stora investeringar i utbyggnad av lokaler för kommunens verksamheter. Kommunens expansion och befolkningsökningar gör att vi nu är offensiva och bygger ett badhus för dagens och framtidens behov. I lokalplanen har vi valt att arbeta mer långsiktigt då det gäller finansiering av kommunens åtaganden. En stor del av dessa investeringar beror också på en åldrande befolkning som innebär att kommunens intäkter inte växer i samma takt som kostnaderna. Kommundirektörens ansvar är att stödja förvaltningarna i arbetet med att anpassa verksamheten till given ramtilldelning. En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Alliansen har höga ambitioner att bygga bostäder och ett led i det är att utveckla stadens nordöstra del med bland annat ett stationshus i Hede. Kommunen arbetar med ett stort antal detaljplaner för nya bostäder där tyngdpunkten under året ligger i staden, Åsa och Särö. För att få en bättre stadsutveckling kommer vi satsa på att bygga ut Arendalsleden och förbättra rondellen vid Varlavägen/ Arendalsleden, som ska vara klart 2019. Utbyggnaden av Arendalsleden ger också vårt näringsliv en större potential och skapar bättre förutsättningar för pendlingen till Hede station. Vår stadsutveckling ska skapa samband och offentliga rum som är attraktiva och trygga, och vi fortsätter vår satsning på att bygga fler säkra gång- och cykelvägar. Kungsbacka kommun har ambitionen att erbjuda ett bra och tryggt mottagande av de nyanlända som kommer hit. För att nyanlända, både vuxna och barn, ska ges goda möjligheter att integreras och inkluderas i samhället krävs att de lär sig det svenska språket. Framgångsfaktorer för oss är en undervisning som håller hög kvalitet samt ger dem en samhällsorientering om det svenska samhället. Det tror vi är grunden för att de skall kunna skaffa ett jobb så att de kan stå på egna ben och bli en del av det svenska samhället. En stor del av periodens investeringar sker naturligt inom det sociala området. Kommunen kommer under perioden att bygga ett nytt boende för personer med funktionsnedsättning per år. Vi kommer att bygga tre nya äldreboende i Särö centrum, i Björkris och i Sandlyckan. Vi skall även arbeta med hälsofrämjande aktiviteter, det förebygger såväl fysisk som psykisk ohälsa samt kan förlänga kvarboendet i den egna bostaden. Nämnden för Individ- och familjeomsorg får ökade resurser för att hantera omställningskostnaderna för lägre ersättningar för ensamkommande barn. Nämnden för Vård och omsorg och nämnden för Funktionsstöd får ökade resurser för bland annat drift av nya boenden. En hållbar utveckling och en hälsosam miljö Miljöarbetet i kommunen kommer framöver att utgå från de nationella miljömålen, en bra ekokommun samt Borgmästaravtalet. Under 2018 kommer en stor del av arbetet fokuseras på att ta fram en handlingsplan för Borgmästaravtalet. Arbetet med att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta fortsätter och antalet elbilar i våra verksamheter kommer under året fortsatt att öka. Kungsbacka har bestämt sig för att införa Trelleborgs förhållnings- och arbetssätt kring arbetsmarknadsfrågor, försörjningsstöd för ensamkommande barn och unga. Modellen har ett starkt etableringsperspektiv där metoder och resultat vilar på ett synsätt om att människor både vill och kan ta ansvar för sina egna liv och sina egna val. Vi inför därför under 2018 Kungsbackamodellen inom arbetsmarknad, etablering, funktionsstöd och socialtjänsten. Fokus kommer att ligga på att se det friska och inte fokusera på omhändertagande. 4 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

Bästa företagsklimatet i Västsverige Visionens målsättning innebär att vi alla måste ta krafttag i frågor som berör företagsklimatet. Vi måste fortsätta utveckla dialogen med näringslivet och bli bättre på att tala om vad kommunen gör för våra företagare. Företagarna är viktiga då det ofta handlar om attityden till dem och hur de och medborgarna i allmänhet upplever kommunens service. Kommunen skall vara en serviceorganisation och bemöta våra invånare och företag med ett värdskap i toppklass. All personal som arbetar med myndighetsutövning ska utbildas enligt det handlingsprogram som är framtaget för ett gott bemötande och en effektiv myndighetsutövning, 100 % Välkommen. För att få valfrihet och mångfald i kommunens verksamheter behöver vi göra näringslivet mer delaktiga. Det kan skapa en större valfrihet, en ökad kvalitet och effektivare verksamheter. Alla nämnder har sedan tidigare i uppdrag att kontinuerligt kartlägga vad som kan konkurrensutsättas. Det ligger dock i sakens natur att det är svårt att avveckla sin egen verksamhet, så det kommer inte ske per automatik. Kommundirektören ges därför i uppdrag att markant öka andelen tjänster som utförs av externa aktörer. Kommundirektören skall kartlägga andelen tjänster som idag utförs av externa aktörer i syfte att öka denna andel under de följande fyra åren. Detta skall återrapporteras i årsredovisningen. I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Vår vision är att alla barn/elever når målen för utbildningen. Vi skall minska gapet mellan barnens kapacitet och det som vi lyckas få dem att prestera. Fokus skall vara på varje lärares och skolledares ansvar, att varje dag göra det bättre och bättre för varje barn/elev. I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. För- och grundskolan och Gymnasie- och vuxenutbildning erhåller mer pengar för att möta det ökande elevantalet. Byggnationen av nya Bräckaskolan i Fjärås kommer att starta 2017 och beräknas stå klar 2020. Nya Furulidskolan i Vallda invigs och startar upp verksamheten hösten 2018. Delar av före detta Sommarlustskolans lokaler kommer byggas om till förskoleverksamhet samt ett antal nya avdelningar kommer byggas ibland annat Åsa och Frillesås under planperioden. Vi är en kommun som har ett aktivt föreningsliv med mängder av aktiviteter för alla åldrar. Vi har en fantastisk natur som ska kunna nyttjas av alla. Vi behöver därför sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor. Ett medskapande samhälle och öppen attityd I Kungsbacka kommun möter vi utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi ser därför det som helt naturligt att både våra företagare och invånare kommer att vara med att utveckla vår kommun. I vår kommun jobbar människor som vill, vågar och kan. I kommunen arbetar idag ca 6700 medarbetare som är våra goda ambassadörer. Vi behöver attrahera fler nya medarbetare men vi skall även värna om våra redan anställda. Medarbetarna vet vad som förväntas och känner till vilka mål verksamheten har. För att behålla kompetenta medarbetare, och för att skapa och bibehålla engagemang, är det viktigt med goda utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. Vi avsätter därför även i år medel till strategiska lönesatsningar och fortsätter även arbetet med att få bort ojämställda löner. I Kungsbacka kommun är det en självklarhet att våra tjänster utgår från heltid. Vi arbetar vidare med önskad sysselsättningsgrad och med heltid som norm. Vi ska kännetecknas som en attraktiv arbetsgivare. Få unga akademiker anger kommun eller landsting som sin drömarbetsplats. Den främsta anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Under 2017 kommer Kungsbacka kommun att inleda ett samarbete med organisationen Framtidsverket som har som vision att locka unga akademiker till offentlig sektor. Hans Forsberg Fredrik Hansson Ulrika Landergren Peter Wesley moderaterna centerpartiet liberalerna kristdemokraterna Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 5

Kungsbackas ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Just nu går det bra och många har arbete. Sveriges kommuner och landsting, SKL, förutser en starkare sysselsättningsuppgång än vad man gjort tidigare. Man ser även en fortsatt hög tillväxt med en BNP-tillväxt på runt 3 procent, men som viker något från 2018 och framåt. Även investeringar i offentlig konsumtion förväntas växa, fast i något långsammare takt. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå nästa år. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren 2015 2017. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det är också, i reala termer, liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar* Relativ arbetslöshet, nivå Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken Konsumentpris, KPIF-KS 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 3,2 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 Befolkningsökning för Kungsbacka *Kalenderkorrigerad utveckling. 1,2 1,6 1,4 1,6 1,6 1,6 6 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

Kungsbackas förutsättningar INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Befolkningsprognos För att kunna göra skattemedelsberäkningar och bedöma hur verksamheten utvecklas gör vi befolkningsprognoser som bygger på våra egna förutsättningar. I prognosen har vi räknat med ett ökat bostadsbyggande med 800 lägenheter per år. I befolkningsprognosen har vi även gjort ett antagande om att barnafödandet eller fruktsamheten i kommunen kommer att följa den trend som SCB förutspår för hela riket fram till 2030. Kungsbacka har en högre fruktsamhet och vi antar att den även fortsättningsvis kommer att vara högre än Sveriges genomsnitt. Eftersom SCB:s prognos visar på en ökad fruktsamhet för hela riket framöver påverkar det antagandet för Kungsbacka kommun. Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 840 879 914 947 968 984 995 1 002 1 003 1 5 4 975 4 994 5 050 5 200 5 318 5 475 5 618 5 730 5 805 6 12 8 307 8 360 8 387 8 324 8 363 8 374 8 331 8 318 8 412 13 15 3 350 3 490 3 571 3 666 3 705 3 698 3 746 3 842 3 856 16 19 3 947 4 007 4 168 4 398 4 577 4 759 4 867 4 921 4 956 20 64 43 308 43 903 44 503 45 113 45 760 46 369 47 007 47 701 48 272 65 74 8 961 8 873 8 809 8 606 8 458 8 291 8 249 8 123 8 167 75 79 3 007 3 191 3 420 3 671 3 880 4 113 4 192 4 268 4 173 80 84 1 906 2 034 2 154 2 288 2 462 2 517 2 679 2 879 3 098 85 w 1 841 1 875 1 913 1 981 2 016 2 144 2 255 2 360 2 498 Summa 80 442 81 606 82 890 84 195 85 508 86 725 87 939 89 146 90 241 Det vi ser i befolkningsprognosen är att äldre över 80 år ökar procentuellt väldigt mycket. Ökningen mellan 2016 och 2024 är nästan 50 procent. En annan grupp som ökar mycket är 16 19-åringarna som ökar med 26 procent fram till 2024. Skatteintäkter Skattesatsen i Kungsbacka är 21,33 procent och i förhållande till vår omvärld Göteborgsregionen GR och Halland är den 1,37 högre än Partilles som är lägst och 1,04 lägre än Lilla Edet som har den högsta skattesatsen bland kommunerna i Halland och GR. Skattesatsen i GR och Halland 2017 Kommun Kommunen skattesats Regionens skattesats Totalt Partille 19,96 11,48 31,44 Mölndal 20,26 11,48 31,74 Varberg 20,33 10,82 31,15 Laholm 20,58 10,82 31,40 Härryda 20,62 11,48 32,10 Lerum 20,65 11,48 32,13 Halmstad 20,98 10,82 31,80 Falkenberg 21,10 10,82 31,92 Göteborg 21,12 11,48 32,60 Öckerö 21,21 11,48 32,69 Kungsbacka 21,33 10,82 32,15 Alingsås 21,36 11,48 32,84 Kungälv 21,44 11,48 32,92 Hylte 21,45 10,82 32,27 Stenungsund 21,64 11,48 33,12 Tjörn 21,71 11,48 33,19 Ale 21,87 11,48 33,35 Lilla Edet 22,37 11,48 33,85 Skatteintäkter och generella statsbidrag Miljoner Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Skatteintäkter 4 154 4 371 4 499 4 656 4 824 Inkomstutjämning -35-31 -5 17 42 Kostnadsutjämning 72 71 76 82 89 Regleringspost -28-20 -15-22 -31 Strukturbidrag 8 0 0 0 0 LSS-utjämning -29-28 -25-25 -26 Fastighetsavgift 145 146 163 163 163 Bidrag från Boverket för ökat byggande Tillfälligt stats bidrag till välfärden 15 11 8 5 0 SUMMA 4 317 4 520 4 701 4 876 5 061 Procentuell förändring 6,2 4,7 3,9 3,7 3,8 Skatteintäkterna är beräknade utifrån SKL:s cirkulär 2017:18. Från och med 2017 fick kommunerna ett särskilt statsbidrag som kallades för Tillfälligt statsbidrag för välfärden. Det som finns redovisat i tabellen ovan avser den del av statsbidraget som inte fördelas via det generella statsbidraget. För kommunerna är det 5,6 miljarder och för landstingen är det 1,4 miljarder som fördelas utifrån antalet asylsökande och flyktingmottagandet i kommunen eller länet. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 7

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Resultat I en expansiv kommun som Kungsbacka med en hög befolkningstillväxt behöver vi göra investeringar i förskolor, skolor och boenden som täcker behovet för den ökande befolkningen. För att klara av det utan att lånefinansiera alla investeringar krävs ett resultat som ger utrymme för att kunna finansiera del av investeringarna utan att behöva ta upp nya lån. Ju högre investeringssumman är desto högre behöver resultatet vara för att inte minska vår finansiella styrka för mycket. Nyckeltalet självfinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets investeringar som vi kan finansiera med egna medel. Talet visas i tabellen nedan. Belopp i miljoner kronor Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Resultat 89 51 100 109 117 Avskrivningar 259 292 318 346 371 Summa finansiellt utrymme Självfinansieringsgrad i procent 348 343 418 455 488 77 54 53 56 40 Exploatering Vi har en omfattande exploateringsverksamhet där de olika projekten sträcker sig över flera år. En investering i ett exploateringsområde brukar vara nedlagda kostnader för gator och parker med mera men vi får även in en gatukostnadsersättning som gör att vår nettoutgift för gator inte blir så stor. Utöver detta finns det kostnader inom området för att färdigställa marken. Dessa kostnader täcks när vi säljer tomter inom området. Nettointäkten för detta kommer att redovisas i resultatet. Belopp i miljoner kronor Nettoinvesteringar (investeringsutgift minus gatukostnadsersättning) Resultat påverkande nettointäkt Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 24 55 16 3 25 25 13 22 64 151 27-6 Investeringar Investeringsnivån är särskilt hög 2020 2022 och en anledning är bland annat investering i ny simhall 2020. För närmare beskrivning av innehållet i investerings budgeten se sidan 49. Belopp i miljoner kronor Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Lokalinvesteringar 159 314 492 574 995 961 960 Löpande investeringar 59 81 81 78 79 81 63 Övriga investeringar 54 116 88 70 93 63 67 Avgiftsfinansierad verksamhet Summa investeringar 93 122 124 87 57 41 37 365 633 785 808 1 224 1 146 1 127 Investeringarnas andel av skatt och bidrag Med de investeringar vi har framför oss kommer investeringarna i förhållande till våra skatter och bidrag att öka. Se diagrammet nedan. Nivån har legat på ca 10 procent men avvek upp till 17 procent 2014 som var året då Kolla skolan köptes för 300 miljoner av Eksta Bostads AB. Budgetåret 2018 och planåren 2019 2021 ökar investeringarnas andel av skatter och bidrag till som mest 25 procent. procent 30 25 20 15 10 5 6% 9% 17% 17% 15% 10% 10% 9% 7% 17% 25% 22% 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 8 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Ramberäkning Budgetramarna till nämnderna 2018 är uppräknade med 1,4 procent som ska täcka alla kostnadsökningar. Några nämnder har fått extra tilldelning beroende på att befolkningsprognosen visar att deras målgrupper ökar. För åren 2019 och 2020 är ramarna uppräknade med 1,5 procent. Följande tilldelning utöver den procentuella uppräkning har tilldelats följande: Belopp i miljoner kronor 2018 2019 2020 Funktionsstöd 16 10 10 Individ & Familjeomsorg 4 0 0 Förskola & Grundskola 12 10 10 Gymnasie & Vuxenutbildning 12 10 10 Vård & Omsorg 15 20 20 Medel för oförutsett 10 10 10 Strategisk lönesatsning 5 0 0 Samhällsplanering 2,4 0 0 Nämndernas ramar Alla nämnder har en egen sida i detta budgetdokument och nedan finns en tabell över tilldelad ram för de tre åren 2018 2020. Nämnder, belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Fritid & Folkhälsa 117 199 119 478 122 098 124 170 125 516 Förskola & Grundskola 1 777 476 1 841 124 1 879 364 1 916 100 1 954 357 Gymnasie & Vuxenutbildning 412 250 434 836 448 606 465 470 482 541 Funktionsstöd 391 586 408 410 427 954 444 484 459 147 Individ & Familjeomsorg 203 007 240 482 247 218 251 076 254 793 Kommunstyrelsen 248 632 251 419 261 342 265 391 270 499 Kommunfullmäktige 2 634 2 638 2 651 2 714 2 754 Kommunrevision 2 443 2 509 2 544 2 582 2 621 Kultur & Turism 85 164 86 304 89 367 90 710 91 997 Miljö & Hälsoskydd 10 754 12 901 13 183 13 397 13 601 Byggnadsnämnden 17 970 18 820 19 224 19 551 19 859 Teknik skattefinansierat 122 311 122 161 118 537 122 400 126 378 Valnämnden 212 404 3 410 1 461 483 Vård & Omsorg 812 793 857 421 870 516 903 719 926 981 Överförmyndarnämnden 4 282 4 284 4 869 4 942 5 016 Service 35 282 40 125 40 349 40 466 40 893 Service Fastighet 24 787 9 107 9 607 9 607 9 607 Kommungemensamma kostnader -11 546-6 000 18 343 62 317 121 074 Summa ekonomisk ram 4 257 236 4 446 425 4 579 181 4 740 558 4 908 118 Procentuell förändring 5,0% 4,4% 3,0% 3,5% 3,5% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 9

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Taxorna finns på kommunens hemsida. Interna priser 2018 Tjänst Prismodell Prisjustering Hyror Måltider Hyra per lokal enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014:247 Ingen uppräkning 1,4 procents uppräkning Lokalvård Pris per timma 1,4 procents uppräkning Lönehantering Pris per lönespecifikation 1,4 procents uppräkning Inköp Digitalt center Portionspris och serveringsavgift Grundkostnadsfördelning per förvaltning, kostnad per objektsupphandling. Pris per E-handelsfaktura Pris per användare och per verksamhetssystem 1,4 procents uppräkning 1,4 procents uppräkning Låneskuld Låneskulden ökar under planperioden till 2,7 miljarder, vilket är nära fem gånger mer än vad skulden var vid årsskiftet 2016/2017 då den var 550 miljoner. miljoner kronor 3000 2500 2000 1500 1000 500 450 550 904 1 229 1 399 2099 2739 Pensionsskuld Den del av skulden som avser pensionsförmåner som är intjänade före 1998 minskar successivt medan den skulden som är intjänad efter 1998 ökar. Totalt ökar pensionsskulden från 1 710 miljoner som var utfallet 2016 till 1 884 miljoner 2021. En anledning till ökningen av den nyare delen är bland annat att många lärare tagit del av lärarlyftet och hamnat i ett löneläge som ger rätt till förmånsbaserad pension. Brytpunkten för att få förmånsbaserad tjänstepension är en lönenivå som motsvarar 7,5 gånger basbeloppet. 0 2015 2016 2017 2018 Soliditet Soliditeten visar den finansiella styrkan genom att ställa det egna kapitalet i förhållande till våra tillgångar. Soliditeten påverkas av hur vi finansierar våra investeringar och det är därför av stor betydelse hur stort resultatet är i förhållande till vad vi investerar varje år. För att behålla den finansiella styrkan är riktningen viktigare än det faktiska soliditetstalet. 2019 2020 2021 miljoner kronor 1600 procent 35 1400 1200 1438 1376 1356 1328 1322 1307 1285 30 1000 25 800 600 20 400 200 312 334 350 380 437 500 559 15 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 10 Pensioner intj efter 1998 (ny skuld) Pensioner intj före 1998 (gammal skuld) 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 10 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Kommunen som arbetsplats Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsplats. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt. Hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsplats. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera och rekrytera till att behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa att våra jobb är viktiga och mångfasetterade, och att man kan utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, samt aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar dels att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer och dels att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för Kungsbacka kommuns långsiktiga planering. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa det, krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. Kungsbacka kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Kommunövergripande mål och fokusområden för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. För att mäta om vi uppnått god ekonomisk hushållning kommer vi att följa nyckeltal inom dessa tre kategorier. Målet är att de ska förbättras eller vara oförändrade. För att målet om god ekonomisk hushållning ska vara uppnått, görs en samlad bedömning av samtliga indikatorer nedan. Ekonomisk hållbarhet Område Nyckeltal Mått Resultat Resultatets förmåga att finansiera investeringar och att möta oväntade kostnader Minst 2 procent av skatt och statsbidrag Balansräkning Soliditet Oförändrad eller ökande Social hållbarhet Område Nyckeltal Mått Hälsa Återstående livslängd vid födseln Öka Trygghet Anmälda brott per invånare Minska Delaktighet och inflytande Grundläggande utbildning Ekologisk hållbarhet Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10 12 månader under året Långtidsarbetslöshet 25 64 år Elever i årkurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Minska Minska Öka Öka Område Nyckeltal Mått Resurshushållning Energiförbrukning i kommunens lokaler Resor med kollektivtrafik Hushållsavfall som återvinns (andel av totalt hushållsavfall ska öka) Minska Öka Öka Förnybar energi Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme i kommunens lokaler Förnybart drivmedel i kommunens bilar Öka Öka Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 11

VISION 2030 I Kungsbacka växer framtiden I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. KUNGSBACKA ÄR EN NATURSKÖN och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. 12 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

OMVÄRLDSANALYS En omvärld med många utmaningar för kommunen Kungsbacka kommuns omvärldsanalys omfattar fem övergripande förändringskrafter. Dessa påverkar samhällsutvecklingen globalt, nationellt och regionalt och går inte att påverka utan är något vi får anpassa oss efter. Så här påverkar förändringskrafterna oss i Kungsbacka. Omvärldsanalys Kungsbackas 0mvärldsanalys bygger på Vägval för framtiden, gjord av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och konsultföretaget Kairos Future. Analysen utgår från fem övergripande förändringskrafter: globalisering, förändrad demokrati, ny teknik, klimat- och miljöarbete samt värderingsförändringar. Globaliseringen Med globalisering menas att stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Konkret menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Globaliseringen leder också till ett ökat utbyte och påverkan av olika kulturfenomen, attityder och livsåskådningar. 2015 kan även den kopplas till globaliseringen. Bland annat därför att EU-samarbetet har resulterat i öppnare gränser inom unionen och att flyktingar kunde göra bedömningen att möjligheterna till ett bättre liv var större här med hjälp av information som fanns tillgänglig. En förklaring är också att det redan bor människor från de delarna av världen här i Europa tack vare den tilltagande globaliseringen. Den senaste tiden har vi sett en ökad nationalism och spänning mellan aspirerande supermakter, vilket kan leda till en minskad globalisering i framtiden. Men globaliseringen innebär även ökad konkurrens om marknaderna. Företag kan lättare söka sig till, och investera i, länder med billigare produktionskostnader. Många kritiserar globaliseringen och menar att den förflyttar makten från stater till marknader att den skapar inkomstklyftor och att den har en negativ inverkan på miljön, bland annat genom kraftigt ökande transporter. Men globaliseringen knyter också människor närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Några viktiga positiva konsekvenser av en ökad globalisering är en ökad global ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom i utvecklingsländer. Den senaste tiden har vi sett en ökad nationalism och spänning mellan aspirerande supermakter, vilket kan leda till en minskad globalisering i framtiden. I många länder har även pendeln svängt över ifrån öppenhet till en mer protektionistisk politik, vilket kan tolkas som en mottrend till globaliseringen. Den stora tillströmningen av asylsökande till Europa och Sverige som skedde främst under senare halvan av Foto: KangZeLiu Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 13

OMVÄRLDSANALYS Hur globaliseringen påverkar Kungsbacka Sverige är ett rikt land som gynnas av den tilltagande globaliseringen. Vi har tagit steget från ett industrisamhälle till ett tjänsteproducerande samhälle och Sverige har gynnats av att näringslivet har blivit mer konkurrensutsatt från utlandet. Det har skapats fler högavlönade arbeten och Kungsbacka är en kommun där invånarna har hög medelinkomst. Kommunen gynnas också av närheten till storstadsregionens motor, Göteborg. Samtidigt är Kungsbacka beroende av att Göteborg som storstadsregion behåller sin roll som tillväxtmotor och det skapas arbetstillfällen för regionens invånare. Under 2015 när Sverige tog emot rekordmånga flyktingar kom det också fler asylsökande till Kungsbacka än tidigare, framförallt ensamkommande. Utmaningen har dock varit större i kommuner med sämre förutsättningar och fler nyanlända. Enligt Migrationsverkets senaste prognoser kommer flyktingmottagandet framöver ligga på betydligt lägre nivåer till stor del på grund av en mer restriktiv svensk flyktingpolitik och EU:s migrationsavtal med Turkiet. Om den mer restriktiva flyktingpolitiken kan anses ha ett brett politiskt stöd i Sverige så är EU:s avtal med Turkiet betydligt mer bräckligt. Relationen mellan EU och Turkiet har försämrats den senaste tiden och det verkar inte längre osannolikt att avtalet kommer att sägas upp. Om avtalet upphör kan Europa ställas inför en ny flyktingvåg och frågan är om EU och Sverige har större beredskap nästa gång. I ett sådant scenario skulle Kungsbacka kunna ställas inför nya utmaningar när det gäller att ordna boende åt ensamkommande och övriga asylsökande. Förändrad demografi En åldrande befolkning är en tydlig demografisk trend i hela västvärlden. Det föds färre barn och andelen äldre ökar, vilket påverkar både ekonomin och arbetsmarknaden. Obalansen försvårar planering av välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg och välfärdssystemet är beroende av att tillräckligt stor del av befolkningen förvärvsarbetar. Utvecklingen med en åldrande befolkning och en ökande försörjningsbörda är dock inte lika allvarlig i Sverige som i många andra länder. Det föds relativt många barn här och vi har en invandring som föryngrar befolkningen. Sverige är ett höginkomstland med en yngre befolkning och står därför inte inför samma utmaning inom den närmsta tiden som länder som Japan, Tyskland och Italien har. Vi kan ändå se att Sveriges befolkning åldras (2030 är 21,2 procent av svenskarna över 65 år mot dagens Kungsbacka växer snabbt vilket ställer stora krav på att infrastruktur, skola och äldrevård planeras på ett effektivt och hållbart sätt. 19,8 procent) och färre personer kommer att behöva försörja fler i framtiden. Kungsbackas demografi Idag är 19,5 procent av Kungsbackas invånare 65 år eller äldre. Enligt kommunens senaste befolkningsprognos kommer Kungsbackas befolkning att åldras i ungefär samma takt som övriga Sverige och år 2030 kommer 20,9 procent av Kungsbackas invånare vara 65 år eller äldre. Därför har vi en liknande utmaning som andra kommuner när det gäller att klara morgondagens välfärdsuppdrag med ett minskande skatteunderlag. En annan demografisk trend som påverkar Kungsbacka är att kommunen växer i invånarantal, främst på grund av inflyttning. Enligt den senaste prognosen kommer vi att vara fler än 96 000 invånare i Kungsbacka år 2030. Den snabba ökningen av nya invånare ställer stora krav på att infrastruktur, skola och äldrevård planeras på ett effektivt och hållbart sätt. 14 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

OMVÄRLDSANALYS Många kommuner med samma förutsättningar som Kungsbacka väljer förtätning som tillväxtstrategi i sin stadsplanering. För att klara kraven som ställs på ett hållbart byggande behöver vi ta hänsyn till miljö, ekonomi och sociala faktorer. Det är bostadsbrist i den storstadsregion som Kungsbacka tillhör och det finns en stor efterfrågan på bostäder. Flera kommuner med liknande förutsättningar och läge som Kungsbacka väljer förtätning som tillväxtstrategi i sin stadsplanering. Förtätningen av staden samlar en mångfald som kräver en närhet till kollektivtrafik för att möjliggöra en hållbar livsstil och attrahera dagens unga och framtidens invånare i Kungsbacka. Det här är något som de flesta hållbarhetsexperter förespråkar men en förtätning skulle inte bara utveckla utan även förändra stadslivet och stadsbilden i staden. Att strategin för byggandet tar hänsyn till hela hållbarhetsperspektivet är därför viktigt. Alternativet till förtätning av staden är ett mer utspritt byggande som försvårar miljöarbetet i kommunen. De flesta experter förespråkar förtätning även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv men det är framförallt ekonomiskt hållbart att bygga tätare. Om tillväxten av nya bostäder sker utspritt över kommunen kommer kostnaderna för Kungsbacka att bli betydligt högre än om det satsas på en förtätning. För att finansiera detta kommer det att krävas besparingar på andra områden vilket påverkar servicen till kommuninvånarna. Ny teknik och digitalisering Historiskt sett har det varit svårt att förutse hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenser förrän tekniken har funnits en tid. Många tekniska innovationer har haft en avgörande betydelse för människors liv genom att de påverkar beteenden på ett påtagligt sätt. Penicillin, elektricitet, flyg, television och datorer är sådana exempel. Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. I dag kan vi konstatera att informations- och kommunikationsteknologin har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. Information har på kort tid blivit var mans egendom. Kommunikationsteknologin möjliggör globala nätverksbyggen. Med teknikens hjälp kan man snabbt väcka andra för sin sak, fler blir delaktiga, idéer sprids allt fortare och innovationstakten ökar. Det pågår också en ständig förändring inom en mängd områden i vårt samhälle mot en allt högre grad av digitalisering. I vardagen, på jobbet, i skolan och på fritiden är digitala inslag, redskap och tjänster en självklarhet för många. Samtidigt finns mycket kvar att göra för att ta vara på digitaliseringens möjligheter när det gäller Med teknikens hjälp kan man snabbt väcka andra för sin sak, fler blir delaktiga, idéer sprids allt fortare och innovationstakten ökar. att förenkla, underlätta och tillgängliggöra service och funktioner i den kommunala verksamheten. Digitala och tekniska utmaningar i Kungsbacka I Kungsbacka behöver vi jobba smartare, effektivare och på nya sätt för att möta ändrade förutsättningar. Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan vi frigöra tid och resurser för att bättre kunna möta behoven hos Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 15

OMVÄRLDSANALYS dem vi är till för. Det blir extra viktigt när det gäller att möta invånarnas allt högre förväntningar på vår effektivitet och service men också för att hantera de utmaningar som finns för att klara av framtidens välfärd. Kungsbacka arbetar idag med E-målbild för Kungsbacka 2020 som beskriver ett förhållningssätt och ett möjligt scenario av vart vi vill komma i vårt utvecklingsarbete. Detta arbete kommer att behöva intensifieras i framtiden då kraven på effektivt och innovativt arbete ökar. Det kommer förmodligen att handla lika mycket om att som organisation kunna ställa om och ändra vårt arbetssätt som att faktiskt hitta nya digitala lösningar. Klimat- och miljöarbete samt hållbarhetstrenden FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det är människan som med 95 procents sannolikhet har orsakat klimatförändringarna. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut gaser som bidrar till växthuseffekten och som gör planeten varmare. Varje år under 2000-talet uppvisar varmare medeltemperatur jämfört med föregående år. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer, utslagna ekosystem, nya sjukdomar och ökad fattigdom. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och förändra våra beteenden och livsstilar, genom till exempel färre flygresor, ändrade matvanor och återvinning. Till att börja med handlade hållbarhet mest om de ekologiska perspektivet, det vill säga att hantera och förebygga klimat- och miljöproblem. På senare år har även social och ekonomisk hållbarhet hamnat i fokus för såväl politiskt styrda organisationer som företag. Inte minst genom att FN under 2015 beslutade om 17 globala mål för en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon om de nya målen. Själva begreppet hållbar utveckling är egentligen inte nytt utan kommer från FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten, som kom i slutet av 80-talet. Kungsbacka och hållbarhetsfrågorna Sverige har än så länge bara påverkats marginellt av den globala klimatförändringen jämfört med andra miljöproblem. Dessutom råder fortfarande en viss osäkerhet om till exempel det ökade antalet milda vintrar under senare år verkligen beror på klimatförändring eller om det fortfarande mest rör sig om naturliga variationer. Däremot går det att konstatera att det har varit betydligt varmare än normalt sedan mitten av 1980-talet och att Sverige bland annat har drabbats av ovanligt många skyfall och översvämningar. Just översvämningar är ett påtagligt problem då vår kommun och Kungsbackaån är ett av 18 utpekade områden i Sverige som bedöms vara mest utsatt för klimatförändringar och översvämningar. Globalt och nationellt sett är Kungsbacka relativt lite utsatt för negativ miljöpåverkan. Däremot har våra konsumtionsmönster och levnadsvanor och därmed vårt ekologiska fotavtryck en relativt stor påverkan på utsläpp av både klimatpåverkande gaser och kemikalier. Frågan kan tyckas ligga långt ifrån Kungsbacka kommuns mandat men faktum är att vi kan påverka klimatutvecklingen Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen medför bland annat översvämningar, smälta glaciärer och utslagna ekosystem. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och förändra våra beteenden och livsstilar. 16 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

OMVÄRLDSANALYS och miljöpåverkan på andra platser i världen med våra konsumtionsmönster. Många kommuner och företag har även satt den sociala hållbarheten på agendan. Det uppmärksammas i både målstyrning och visioner. En anledning till det kan vara att det har uppmärksammats att den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är en Kungsbackaån är ett av 18 utpekade områden i Sverige som bedöms vara mest utsatt för klimatförändringar och översvämningar. del av förklaringen, menar bland andra Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Även i Kungsbacka kan vi se trenden att unga mår sämre idag, framförallt unga kvinnor. Värderingsförändringar Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har inneburit att idéer, kunskap och trender idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare och därför ser vi att förändrade värderingar uppkommer genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka. I sociala medier har fenomen som filterbubblor bidragit till en ytterligare polarisering av åsikter. Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men utvecklingen går långsamt och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag. I Sverige finns det tecken på att ungdomar är mer värdekonservativa än tidigare generationer. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst. 1992 skrev statsvetaren Francis Fukuyama The End of History. I boken menar han att det efter Berlinmurens fall inte finns någon annan väg än liberal demokrati i världen. Ett tag såg det ut som han hade rätt men de senaste årens trend med Brexit, Trump och nya regeringar i Polen och Ungern som har en annan syn på demokrati än den liberala kan vi nog konstatera att pendeln har svängt tillbaka åtminstone lite. Den västerländska liberala demokratin har blivit utmanad och den demokrati som vi har vant oss vid är inte längre en självklar styrelseform i framtiden. Värderingsförändringar i Kungsbacka Konsultföretaget Kairos Future kallar sin trendspaning 2017 för Kulturkrockarnas år på grund av den polarisering som sker i dagens Sverige. Även SOM-institutet, oberoende opinions- och undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som undersöker svenskarnas syn på politik och media, ger en bild av ett Sverige där åsikter polariseras allt mer i sin senaste rapport Ekvilibrium från 2016. I ett Sverige där åsikterna polariseras och där begrepp som filterbubblor blir allt vanligare är frågan om hur kommunen kommunicerar med sina invånare viktig. Kungsbacka kommun har som ett uttalat mål att invånarna ska hög tillit till kommunens verksamhet och då är det viktigt att kommunikationen anses som ärlig och stringent. När det demokratiska systemet ifrågasätts är det också viktigt att arbeta aktivt med att behålla ett högt förtroende för Kungsbacka kommuns verksamhet även om människors åsikter polariseras. Kungsbackas invånare har en högre utbildningsgrad och högre inkomst än medelsvensken. Invånarna är också i stor grad nöjda med livet här i Kungsbacka. Vi har därför goda förutsättningar till att upprätthålla en hög tillit till den lokala demokratin och den kommunala verksamheten. De globala och nationella trenderna är dock något som Kungsbacka kommer att behöva förhålla sig till. Det är därför viktigt att behålla och utveckla dialogen med invånarna för att öka delaktigheten i samhället. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 17

OMVÄRLDSANALYS Kompetensförsörjning Nuvarande och framtida kompetensförsörjning en nationell utmaning för alla Sveriges kommuner. Störst är rekryteringsbehovet inom förskola och grundskola, vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Dessa verksamheter svarar för mer än hälften av det totala rekryteringsbehovet och behöver nationellt cirka 300 000 nya medarbetare fram till år 2022. Kompetensförsörjning i Kungsbacka Kungsbacka kommun växer och tillsammans med den demografiska prognosen förväntar vi oss ökade behov inom framförallt förskola och grundskola, vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Redan under 2016 och 2017 har vi haft stora utmaningar att hantera bristen på arbetskraft inom dessa områden. Ökad internationell migration har ställt nya krav inom kommunens sociala och pedagogiska verksamheter som jobbar för att ge nyanlända ett gott mottagande. Kungsbacka kommuns omfattande tillväxt kräver att kompetens finns inom stadsbyggnad, lokalförsörjning och det tekniska området. Kungsbacka kommun har ett gott anseende som arbetsgivare, men en stark arbetsmarknad med låg arbetslöshet gör vår utmaning än större. Bristen på utbildad personal och den ökande konkurrensen har inneburit en ökad rörlighet av arbetskraften mellan kommuner och andra organisationer. Under åren 2017 2022 kommer 860 medarbetare att gå i pension om de lämnar vid 65 års ålder. Med en personalomsättning på 15 procent om året kommer vi att behöva rekrytera cirka 7 000 nya medarbetare fram till 2023. Detta i kombination med Kungsbacka kommuns expansion skapar en betydande utmaning de närmsta åren. För att möta utmaningen krävs nytänkande och mod att våga pröva nya lösningar. Teknikutveckling, global konkurrens och förändrade värderingar kring var man vill bo innebär för många platser att man på samma gång brottas med kompetensbrist och brist på jobb. Under 2017 deltar Kungsbacka kommun i Kairos futures Stora jobbstudien vilken kommer att ge en nuläges- och framtidsbild över arbetslivet i Sverige och Kungsbacka kommun baserat på en omvärldsanalys kring de trender som påverkar arbetslivet på 5 10 års sikt. Studien belyser vilken typ av kompetensbrist och jobbrist vi kan förvänta oss både nationellt och i Kungsbacka. Den visar vilken kompetens det blir brist på, och vilken kompetens som inte längre kommer att efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden. Den visar även vad grupper med olika kompetens kräver av arbetslivet och av platsen där de verkar och bor. Studien kommer att vara en av grunderna för en långsiktig plan för framtida kompetensförsörjning i Kungsbackas kommun. Vi har stora utmaningar med att hantera bristen på arbetskraft inom till exempel Individ & Familjeomsorg. 18 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

STYRMODELL Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnderna som bestämmer vad som ska göras och formulerar mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, vilket beskrivs i genomförandeplaner. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Digitalisering Högre krav och förväntningar Krav på hållbar tillväxt socialt och ekonomiskt Konkurrens om rätt kompetens Mindre pengar när färre jobbar Krav på minskad miljöpåverkan Ökande komplexitet Konkurrens om att leverera välfärd Utmaningar för Kungsbacka och andra kommuner och i landet. Vi utvecklar mål- och resultatstyrningen De nationellt definierade utmaningarna innebär att kommunen behöver kraftsamla inom vissa områden. Mot bakgrund av detta och de utvecklingsområden som finns i Vision 2030 har kommunfullmäktiges mål setts över. Arbetet med att ta fram nya mål påbörjades under hösten 2016 och när de kommunövergripande målen är beslutade får nämnderna anpassa sina mål och ta fram indikatorer. Vision 2030 I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 19

Kommunövergripande mål Politikerna i kommunfullmäktige beslutar om långsiktiga kommunövergripande mål, som preciseras i fokusområden. Se från sidan 22. Kommunfullmäktiges direktiv Politikerna i kommunfullmäktige beslutar om direktiv som gäller under budgetåret. Se sidan 25. Övergripande planer och program Utöver de kommunövergripande målen och direktiven finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006, aktualitetsförklarad 2013 Mål för bostadsbyggande 2014 2020, bostadsmålet reviderat 2016 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Nämndmål Varje nämnd beslutar om nämndmål med utgångspunkt från de kommunövergripande målen. Nämnden kan också skapa egna mål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförandeplaner Varje förvaltning tar hand om nämndmålen och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om vi lyckats förverkliga målen. Vi gör en analys av verksamheten och hur omvärlden har påverkat arbetet. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunledningskontoret och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. Värdegrund Värdegrunden handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna och vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för invånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för invånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Vision 2030 säger: här jobbar människor som vill, vågar och kan! Ska framtiden växa och ta fart hos oss, behöver vi tänka i nya banor, ifrågasätta gamla sanningar och våga pröva nya idéer. I Kungsbacka vill vi stärka och utveckla en arbetsplatskultur som kännetecknas av vårt sätt att vara och agera inom områdena: Vi välkomnar, Vi levererar, Vi samarbetar och Vi tänker nytt. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. Budgeten gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2018 och planen för 2019 2020. Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning och analys ligger till grund för den kommande budgeten och planen tillsamman med visionen och omvärldsanalysen. Ledningsdialog Kontinuerlig dialog på ledningsnivå mellan politiker och tjänstemän är en förutsättning för att nå resultat och ta oss i riktning mot visionen. 20 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

STYRMODELL Styrmodell Vision 2030 Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Ledningsdialog Nämndmål Nämndernas direktiv Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Styrdokument Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar VÄRDEGRUND Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för invånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för invånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 21

De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå. Kommunövergripande mål Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljning, beslutar fullmäktige om kommunövergripande mål. De kommunövergripande målen har sin utgångspunkt i utvecklingsområdena som visionen lyfter fram, samt de utmaningar som kommunen står inför. Målen är ett tydligt riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska uppnå. Genom indikatorer följer vi upp att våra ansträngningar leder till det resultat som vi önskar. Måluppfyllelse baseras dels på den kvantitativa mätningen genom indikatorerna, men också på en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. Samordningsansvaret innebär att kommunstyrelsen tar fram underlag för utveckling och förbättring av målet. Kommunledningskontoret ansvarar för att sammanställa vad nämnderna gör för att bidra till måluppfyllelse samt att följa upp arbetet och göra en samlad analys. Nämndernas förvaltningar ansvarar för att upprätta en genomförandeplan med aktiviteter som beskriver hur förvaltningarna ska arbeta för att bidra till att målen nås. Förvaltningarna ska följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden. 22 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

MÅL OCH DIREKTIV EN ATTRAKTIV KOMMUN ATT BO, VERKA OCH VISTAS I Fokusområden: I Kungsbacka finns attraktiva bostäder med inspirerande byggnadsmiljö för olika behov, generationer och livsstilar. Kungsbacka har välkomnande och trygga miljöer. I Kungsbacka finns mötesplatser för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Indikator Bäst att bo, Kungsbackas placering i ranking av Sveriges kommuner enligt tidningen Fokus. Invånarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (SCB:s medborgarundersökning, Nöjd Region-index, NRI, skala 0 100). Trygghetsindex för hur kommuninvånarna bedömer tryggheten (SCB:s medborgarundersökning, skala 0 100). Invånarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen (SCB:s medborgarundersökning, index i skala 0 100). 2014 2015 2016 Målvärde 2018 48 40 29 < 30 72 72 71 72 67 66 62 64 67 69 67 68 EN HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN HÄLSOSAM MILJÖ Fokusområden: Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Indikator Koldioxidutsläpp från övriga sektorer än industrin i ton per invånare (Källa: Sveriges Ekokommuner, med två års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2014). Antal resor per invånare gjorda med kollektivtrafik (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Transportenergi i kilowattimma (kwh) för kommunens tjänsteresor med bil per årsarbetare (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor med bil i ton per årsarbetare (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Andel miljöcertifierade skolor och förskolor (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). 2014 2015 2016 Målvärde 2018 2,8 2,7 2,6 2,5 54 54 67 68 64 47 47 48 72 95 97 98 856 971 923 915 0,22 0,24 0,23 0,22 24 32 28 30 Ungas hälsa i årskurs 4 och 8 (Elevhälsan i Kungsbacka utvecklar metod utifrån hälsosamtal med elever). Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 23

MÅL OCH DIREKTIV BÄSTA FÖRETAGSKLIMATET I VÄSTSVERIGE Fokusområden: Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning. Indikator Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning till företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. 2014 2015 2016 Målvärde 2018 63 64 64 65-3,4 3,1 3,4 I KUNGSBACKA UTVECKLAS VI HELA LIVET Fokusområden: Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla. I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv. Indikator Placering i ranking för grundskola av Sveriges 290 kommuner, sammanvägt resultat enligt SKL:s öppna jämförelser. Genomsnittligt meritvärde för grundskolans årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340. Genomsnittligt betygspoäng för gymnasiets avgångselevers betygspoäng som kan vara max 20. Självkänsla och framtidstro för gymnasieelever år 2, index med skala 0 10 enligt Skolenkäten som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen, GR. Arbetslöshet för ungdomar 16 24 år i kommunen (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) 2014 2015 2016 Målvärde 2018 36 39 37 35 225,7 237 240,6 242 14 13,8 13,8 14 7,6 8,0 4,0% 3,5% 2,4% 2% 24 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

MÅL OCH DIREKTIV ETT MEDSKAPANDE SAMHÄLLE OCH ÖPPEN ATTITYD Fokusområden: I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. Invånare, företag och besökare känner sig alltid välkomna, sedda och korrekt bemötta i kontakt med kommunen. Digitaliseringen gör att vi hittar smartare tjänster och effektivare arbetssätt. Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Indikator Nöjd-inflytande index för hur kommuninvånarna bedömer möjligheterna till inflytande (SCB:s medborgarundersökning, skala 0 100). e-blomlådan, poäng enligt kriterier för framgångsrik IT-styrning från SKL med maxpoäng 24. Hållbart medarbetarengagemang, ett index för medarbetarnas samlade uppfattning om områdena motivation, ledarskap och styrning, skala 1 100 enligt Medarbetarenkäten. Jämställdhetsindex, Jämix. Antal poäng av max 180. Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1 20. 2014 2015 2016 Målvärde 2018 45 43 42 44 21,9 22,5 82 79 82 83 75 88 93 Direktiv Direktiv är ett konkret sätt som politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. VI TROR ATT MÄNNISKOR BÅDE VILL OCH KAN TA ANSVAR FÖR SINA LIV Vi ställer krav och möjliggör att människor kan ta sitt ansvar. I Kungsbacka är det en självklarhet att försörja sig själv. Försörjningsstöd ska enbart användas då inga andra alternativ står till buds. Det innebär också att människor som uppbär försörjningsstöd står till förfogande för arbetsuppgifter som kommunen har behov av. Vi ska alltid kunna erbjuda arbete, praktikplats eller studier. Vi ser att kommuner som arbetat aktivt med denna fråga har en låg andel personer som uppbär försörjningsstöd. Vi har som mål att försörjningsstödet ska minska. Under 2018 och 2019 vill vi särskilt följa hur det går för de nyanlända. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 25

FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Belopp i miljoner Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget inkl. ombudget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Avskrivningar -250,2-259,4-292,1-318,3-345,9-370,8 Summa verksamhetens nettokostnader -3 941,5-4 212,5-4 446,4-4 579,2-4 740,6-4 908,1 Skatteintäkter 3 922,6 4 153,9 4 371,1 4 498,7 4 656,1 4 823,7 Generella statsbidrag 143,9 165,0 148,8 202,2 220,0 237,7 Finansiella intäkter 8,1 11,6 10,6 10,6 10,6 10,6 Finansiella kostnader -29,2-29,4-32,8-32,1-37,4-46,7 Årets resultat 104,0 88,6 51,3 100,1 108,8 117,2 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 2,6% 2,1% 1,1% 2,1% 2,2% 2,3% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 1,5% 2,0% 2,0% 2,0% Nettokostnadsutveckling 6,6% 6,9% 5,6% 3,0% 3,5% 3,5% Ökning av skatt + statsbidrag 4,5% 6,2% 4,7% 4,0% 3,7% 3,8% Nettokostnadernas andel av skatt + statsbidrag 97% 98% 98% 97% 97% 97% Finansnettots andel av skatt + statsbidrag 1% 0% 0% 0% 1% 1% Summa använda skattemedel 97% 98% 99% 98% 98% 98% SKL cirk 2017:18 Kassaflödesanalys Belopp i miljoner Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget inkl. ombudget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets Resultat 104,0 88,6 51,3 100,1 108,8 117,2 Avskrivningar 251,0 259,4 292,1 318,3 345,9 370,8 Ej likvidpåverkande poster mm 23,4-7,0 0,0 2,5 50,2 49,0 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -40,0 64,0 0,0 63,9 151,5 27,0 Summa kassaflöde från den löpande verksamheten 338,4 404,9 343,4 484,9 656,3 564,0 Investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -553,0-313,6-492,5-573,5-995,2 Löpande -342-80,9-80,8-77,4-78,5 Övriga -116,1-87,6-70,2-93,4 Exploateringar -33,2-16,4-3,0-25,0 Avgiftsfinansierad verksamhet -122,4-124,5-87,4-57,2 Investeringsbidrag 68 115,0 Övriga förändringar anl.tillgångar -30-13,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -305-451,0-666,2-801,8-811,5-1 249,3 Finansieringsverksamheten Amortering -150 0 Nyupplåning 100,0 354,0 325,0 170,0 700,0 Förändring långfristiga fordringar 1 1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -148,7 101,0 354,0 325,0 170,0 700,0 Förändring av likvida medel -115,1 54,9 31,2 8,1 14,8 14,7 26 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

FINANSIELLA RAPPORTER Balansräkning Belopp i miljoner Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget inkl. ombudget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 2,2 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 644,1 3 897,0 4 271,1 4 754,6 5 220,2 6 098,7 Maskiner och inventarier 400,7 436,9 436,9 436,9 436,9 436,9 Summa materiella anläggningstillgångar 4 044,8 4 333,9 4 708,0 5 191,5 5 657,1 6 535,6 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 91,5 108,8 108,8 108,8 108,8 108,8 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 14,9 14,1 14,1 14,1 14,1 14,1 Långfristiga fordringar 12,3 11,7 11,7 11,7 11,7 11,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 118,7 134,6 134,6 134,6 134,6 134,6 Omsättningstillgångar Förråd 4,8 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Exploateringsområden 73,3 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 Kortfristiga fordringar 367,0 394,4 394,4 394,4 394,4 394,4 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 128,3 183,1 214,4 222,4 237,2 251,9 Summa omsättningstillgångar 573,4 633,7 665,0 673,0 687,8 702,5 SUMMA TILLGÅNGAR 4 739,1 5 104,1 5 509,4 6 001,0 6 481,4 7 374,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 236,8 1 340,8 1 429,3 1 480,6 1 644,7 1 905,0 Årets resultat 104,0 88,6 51,3 100,1 108,8 117,2 Exploateringsöverskott 63,9 151,5 27,0 Summa eget kapital 1 340,8 1 429,3 1 480,6 1 644,7 1 905,0 2 049,2 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 754,4 1 711,2 1 711,2 1 713,7 1 763,9 1 812,8 Övriga avsättningar 68,9 104,8 104,8 104,8 104,8 104,8 Långfristiga skulder, banklån 450,0 550,0 904,0 1 229,0 1 399,0 2 099,0 Investeringsinkomster som periodiseras 327,8 442,5 442,5 442,5 442,5 442,5 Kortfristiga skulder 797,2 866,3 866,3 866,3 866,3 866,3 Summa skulder 3 398,3 3 674,8 4 028,8 4 356,3 4 576,5 5 325,4 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 739,1 5 104,1 5 509,4 6 001,0 6 481,4 7 374,6 Soliditet 28,3% 28,0% 27% 27% 29% 28% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 27

NÄMNDERNA Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen, framför allt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt tillsyn över byggnadsverksamheten. Nämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 18 820 19 224 19 551 19 859 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, hyror, ramjusteringar 180 471 299 304 Övrig förändring 82 Summa 262 471 299 304 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 175 175 525 Övriga investeringar GNSS-mottagare 800 Summa 800 0 0 Administration (0,1%) Kartavdelningen 21% Planavdelningen 21% Bygglov 58% Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Byggnadsnämndens verksamhet kostade 50 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 28 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar samt stödja föreningar och stärka ungdomar att själva förverkliga idéer och fritidsintressen. Nämnden ansvarar också för folkhälsoarbetet genom hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 119 478 122 098 124 170 125 516 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, hyror, ramjusteringar 1 008 1 852 1 543 1 566 Övrig förändring 3 756 117 Summa 4 764 1 969 1 543 1 566 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 10 440 10 040 30 120 Övriga investeringar Motionsspår nyanl. 2 000 Utv. badplats 2018 2 000 Skyltprogram 2017-18 600 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 3 000 Motionsspår nyanl. 1 500 Konstgräs Rydet IP 6 900 Utveckjling badplats 2019 2 000 4 000 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 8 000 Summa 4 600 13 400 12 000 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 152 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet här intill. Övriga förändringar Nämnden har fått 117 000 kronor för drift av evenemangsskyltar enligt särskilt beslut Nämnd (0,4%) Folkhälsa 4% Fritidsgårdar 13% Demokratiarbete (0,2%) Allmän fritidsverksamhet 8% Gemensam verksamhet 6% Fritidsanläggningar 69% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 29

NÄMNDERNA Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för att ge stöd, vård och omsorg till personer med funktionsvariationer. Nämnden ansvarar också för vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. Även sysselsättning och arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykisk funktionsnedsättning ingår i nämndens ansvar, liksom tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 408 410 427 954 444 484 459 147 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 8 689 22 237 16 373 14 619 Övrig förändring 16 755 0 0 0 Summa 25 444 22 237 16 373 14 619 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 2 651 2 651 7 953 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Funktionsstöds verksamhet kostade 462 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Ledsagar- och avlösarservice, Köpt verksamhet 4% kontaktstöd 1% Socialpsykiatriskt Daglig stöd 2% verksamhet 9% Gemensam verksamhet 20% Övrig verksamhet (0,2%) Boende enligt LSS/SoL 31% Korttidsvistelse LSS/SoL och stödfamilj 6% Volymförändringar Volymförändringar med 16 miljoner kronor 2018. Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar tilldelas separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Personlig assistans 27% 30 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för vårdnadsbidrag och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nämnden ansvarar för att besluta om rätt till bidrag för fristående utbildning och omsorg och ha tillsyn över verksamheten. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 1 841 124 1 879 364 1 916 100 1 954 357 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 18 058 45 501 37 900 38 468 Övrig förändring 52 619 Summa 70 677 45 501 37 900 38 468 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 15 000 15 000 45 000 Volymförändringar Volymförändringar med 12 miljoner kronor 2018. Ytterligare 10 miljoner vardera åren 2019 2020. Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 2 miljarder kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Gemensam verksamhet 19% Nämnd- och styrelseverksamhet (0,1%) Korttidstillsyn LSS (0,4%) Grundsärskola 2% Förskola 31% Förskoleklass och grundskola 41% Fritidshem 7% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 31

NÄMNDERNA Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden har även ansvar för arbetsmarknadsåtgärder, vägledning och etablering för nyanlända. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 434 836 448 606 465 470 482 541 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 4 758 19 879 16 642 16 891 Övrig förändring -268 Summa 4 490 19 879 16 642 16 891 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 6 340 6 340 19 020 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 550 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Volymförändringar Volymförändringar med 12 miljoner kronor 2018. Flykting 2% Arbetsmarknadsåtgärder 3% Gemensam verksamhet 7% Vuxenutbildning 7% Gymnasieskola 81% 32 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar bland annat för ekonomiskt bistånd och stöd till socialt och ekonomiskt utsatta, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning, medling vid ungdomsbrott, ensamkommande barn upp till 21 år och kommunens grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av människor vid stora olyckor och katastrofer, Posom-gruppen. Nämnden ansvarar också för att besluta om stöd till personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänstlagen, SoL. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 240 482 247 218 251 076 254 793 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 2 919 8 342 3 706 3 761 Övrig förändring -27 749 0 0 0 Summa -24 830 8 342 3 706 3 761 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 434 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksam heter beskrivs i diagrammet. Volymförändringar Volymförändringar med 4 miljoner kronor 2018. Köpt verksamhet funktionsstöd 8% Myndighetsutövning 7% Institutionsvård 5% Öppna insatser, familjehemsvård 18% Försörjningsstöd 10% Gemensam verksamhet 1% Ensamkommande 51%

NÄMNDERNA Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 2 638 2 651 2 714 2 754 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, ramjusteringar 4 37 40 40 Övrig förändring 0 0 0 0 Summa 4 37 40 40 Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten. 34 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Kommunrevision Kommunfullmäktige utser politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och kommunala stiftelser. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 2 509 2 544 2 582 2 621 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, ramjusteringar 65 35 38 39 Övrig förändring 0 0 0 0 Summa 65 35 38 39 I revisionens uppdrag ingår att granska och bedöma hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 35

NÄMNDERNA Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Den förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det. Kommunstyrelsen genomför sedan kommunfullmäktiges beslut. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 251 419 261 341 265 391 270 499 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 3 199 3 651 3 720 3 798 Övrig förändring 18 492 4 347 1 514 1 893 Summa 21 691 7 998 5 234 5 691 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar Kommunstyrelsen 220 220 220 Löpande investeringar Kollektivtrafik 400 400 400 Övriga investeringar Fastighetsreglering 150 150 450 Fastighetsbildning 150 150 450 Fastighetsförsäljningar, inkomst -500-500 -1 500 Bostadsexploatering övrigt 750 750 2 250 Markförvärv 500 500 1 500 Markförvaltning 100 100 300 Skyltprogram 190 Inköp mark 20 000 20 000 20 000 Inköp av särskilda bostäder 50 000 Summa 71 340 21 150 23 450 Kommunstyrelsen har också ansvar för och ger bidrag till: Kollektivtrafiken, som sköts av Region Halland från och med 2012. För detta gjordes en skatteväxling på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Ett särskilt anslag ingår för busskort till gymnasieelever och pensionärer. Räddningstjänsten, som drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Tjolöholm, som får ett årligt driftbidrag. Övriga förändringar Höjd avgift till Räddningstjänstförbundet, medel till samhällsplaneringen samt driftkostnader för skyltprogram enligt särskilt beslut. 36 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

Stiftelsen Tjolöholm förvaltar Tjolöholms slott, kyrka och 24 andra byggnader, varav 19 som är klassade som byggnadsminne.

NÄMNDERNA Kultur & Turism Nämnden för Kultur & Turism ansvarar för att förvalta, driva och utveckla kommunens kultur- och turismverksamhet. Nämndens verksamhetsområde omfattar bibliotek, kulturskola, scen och konst, kulturmiljövård, besöksmål och turism. Nämnden ska erbjuda och stimulera ett kulturutbud med spets och bredd, tillgängligt för alla med utgångspunkt i kommunens kulturpolitiska program samt utveckla Kungsbacka som besöksdestination. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 86 304 89 367 90 710 91 997 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, hyror, ramjusteringar 228 1 969 1 268 1 287 Övrig förändring 18 575 0 0 0 Summa 18 803 1 969 1 268 1 287 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 1 770 1 770 5 570 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Kultur & Turisms verksamhet kostade 96 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 1% Turism 9% Bidrag 3% Bibliotek 30% Kulturskolan 26% Allmän kultur 31% 38 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel samt viss tobakstillsyn. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare. Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och strålskyddslagen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 12 901 13 183 13 397 13 601 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, hyror, ramjusteringar 44 305 196 199 Övrig förändring 0 Summa 44 305 196 199 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 80 80 240 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 24 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 3% Miljöskydd 19% Gemensam verksamhet 23% Naturvård 6% Hälsoskydd ute 21% Livsmedel 11% Vattenvårdsförbund (0,4%) Hälsoskydd inne 17% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 39

NÄMNDERNA Teknik skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricksvatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Nämnden ansvarar också för trafikoch parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 122 161 118 537 122 400 126 378 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 689 1 598 1 171 1 188 Övrig förändring -1 088 0 Summa -399 1 598 1 171 1 188 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 29 740 25 740 81 820 Övriga investeringar Inventarier, system, fordon mm 5 000 1 000 3 000 Gator, vägar, cirkulationsplatser och parkeringar 21 500 10 500 Väster om ån - teknik projekt 10 000 Parker, grönytor och lekplatser Effektbelysning 1 000 1 000 GC-bro,-vägar 13 000 9 500 92 000 Kungsbackaån-Söderån 10 000 20 000 Tvärstråk Kungsbackaån 2 000 3 500 Varla Park 5 000 Arendalsleden 15 000 S. Bäcksleden-Arendalsleden 17 000 Tölötvärled-S. Bäcksleden 20 000 Bullerskärm utmed Varlavägen 4 000 Gamla Onsalavägen 11 500 16 500 Skogsallén, upprustning allé 500 500 Hedeleden 16 000 Varlavägen 3 000 Lagunen, ombyggnad 1 000 Tölöberg- upprustning park 1 000 Återplantering efter Almsjukan 500 Summa 58 500 53 500 202 500 Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 135 miljoner kronor under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Planering 13% Gemensam verksamhet 7% Vägbelysning 9% Parkverksamhet 18% Nämnd- och styrelseverksamhet 1% Färdtjänst/ riksfärdtjänst 1% Gator, vägar och parkering 51% 40 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att ge vård och omsorg till personer som på grund av sjukdom, åldrande eller annan orsak behöver stöd i sin vardag. Inom verksamheten finns olika former av omsorg såsom hemtjänst, hemsjukvård, olika boendeformer, anhörigstöd och träffpunkter. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 857 421 870 516 903 719 926 981 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 3 689 15 298 32 928 23 422 Övrig förändring 38 879 0 0 0 Summa 42 568 15 298 32 928 23 422 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar 4 400 4 400 15 000 Övriga investeringar Digital ransformation2018 10 300 Tekniska lösningar 2 100 2 150 7 050 Summa 12 400 2 150 7 050 Övriga förändringar Volymförändringar med 15 miljoner kronor 2018. Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar tilldelas separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Nämnden för Vård & Omsorgs verksamhet kostade 865 miljoner under 2016. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd (0,1%) Bostadsanpassning 1% Gemensam verksamhet 7% Hemsjukvård och Rehabilitering 10% Hemtjänst och larm 36% Särskilt boende 44% Förebyggande verksamhet (kvarboende) 2% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 41

NÄMNDERNA Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Nämnden ansvarar också för lokalvård i kommunens lokaler och måltidsverksamhet i förskolor, skolor och boenden. Dessutom ingår kundcentret Kungsbacka direkt, den interna supportfunktionen Service direkt, IT, rådgivning och media, personalförsörjning, administration och inköp i nämndens ansvar. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 49 232 49 956 50 073 50 500 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, hyror, ramjusteringar 2 406 Övrig förändring -5 641 Summa -3 235 0 0 0 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Löpande investeringar Fastighet 700 700 2 100 Löpande investeringar övriga Service 8 900 9 900 31 300 Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Övriga reinvesteringar i fastigheter 21 000 21 000 63 000 Reinvestering komponentindelning 17 000 17 000 51 000 Verksamhetsanpassningar 5 000 5 000 15 000 Summa 43 000 43 000 129 000 Övriga investeringar Samlingslokaler 500 500 1 500 Summa 500 500 1 500 42 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Vart fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, region och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 404 3 410 1 461 483 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, hyror, ramjusteringar 7 6 51 22 Övrig förändring 0 3 000-2 000-1 000 Summa 7 3 006-1 949-978 Övriga förändringar Utökning av ramen 2018 på grund av valår. Vart fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 43

NÄMNDERNA Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Summa driftram 4 284 4 869 4 942 5 016 Övriga poster som ingår i driftramen ovan Priser, ramjusteringar 3 60 73 74 Övrig förändring 2 925 525 Summa 2 928 585 73 74 Övriga förändringar Utökning av ramen med anledning av avtalet med Överförmyndare i samverkan. Kungsbacka samverkar om överförmyndarverksamhet med Partille, Härryda och Mölndal. 44 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Kommungemensamma kostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Intäkter Kalkylerade kapitalkostnader -103 861-95 672-87 198-82 491 Momsbidrag -8 000 0 0 0 Kostnader Oförutsett (OF) 30 000 10 000 10 000 10 000 Fullmäktiges oförutsedda 20 000 5 000 5 000 5 000 Kommunstyrelsens oförutsedda 7 000 3 000 3 000 3 000 Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda 3 000 2 000 2 000 2 000 Löner 3 430 5 000 5 000 5 000 Semesterlöneskuld 6 000 6 000 6 000 6 000 Hyror för nya lokaler 34 431 61 015 96 515 150 565 Pensioner 32 000 32 000 32 000 32 000 Summa ram -6 000 18 343 62 317 121 074 Särskilt anslag för strategisk lönesatsning om 5 miljoner kronor som fördelas till nämnderna senare under året efter beslutad fördelning. Anslag för hyreskostnader till nya lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk.

NÄMNDERNA Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & Avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Nettokostnad -2 653-2 810-5 618-7 191 Kapitalkostnader 2 653 2 810 5 618 7 191 Summa nettokostnad 0 0 0 0 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Övriga investeringar ÅVC 750 Container 300 300 450 Kärl 500 500 1 500 Kretsloppspark 2 000 30 000 5 000 Klovsten omlasningsstation 250 250 750 Proj fyrfackskärl 4 500 2 500 500 ÅVC Plus 1 000 1 500 1 500 Övrigt 250 250 750 Summa övriga investeringar 8 800 35 300 11 200 46 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

NÄMNDERNA Bredband Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Nettokostnad -10 140-10 600-11 442-11 000 Kapitalkostnader 10 140 10 600 11 442 11 000 Summa nettokostnad 0 0 0 0 Investeringar Belopp i tusen kronor Vatten & Avlopp Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Övriga investeringar Kungsbacka Bredband 27 800 28 325 49 425 Summa 27 800 28 325 49 425 Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Nettokostnad -35 630-39 287-40 020-36 999 Kapitalkostnader 35 630 39 287 40 020 36 999 Summa nettokostnad 0 0 0 0 Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 2022 Övriga investeringar Fordon & Inventarier 3 600 3 400 10 400 Söderåleden 5 000 Vattenledning Fjärås-Klev 22 000 Förstärkt gdv.i Fjärås 1 000 1 000 8 000 GP brunnar renov stigrör 2 000 1 000 Vattenkiosk 250 250 750 Energisparprojekt-Pumpar 500 500 1 500 Alatorp/Äskatorp 11 000 Sönnerbergen/Häcklehagen 7 000 Vikens etapp två 16 000 Vattenproduktion 7 800 5 400 15 100 VA-distribution 9 500 10 000 32 500 Avloppsproduktion 1 700 1 700 5 100 Nya serviser -5 500-5 500-16 500 VA-sanering 6 000 6 000 18 000 Summa 87 850 23 750 74 850 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 47

INVESTERING OCH EXPLOATERING 48 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Investeringar Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga investeringar. Lokaler och exploateringar budgeteras på kommunstyrelsen, och redovisas i avsnittet Lokaler och boenden på följande sidor. Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Investeringsbudget och kapitalkostnader för löpande investeringar budgeteras på respektive nämnd. Investeringsnivån bestämmer nämnden själv utifrån det utrymme som finns för att finansiera driftskostnaderna. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten finns redovisade under respektive avgiftskollektiv. Avgiftskollektiven är renhållning, bredband samt vatten och avlopp. Kostnaderna för dessa investeringar täcks av deras respektive intäkter och belastar inte skattekollektivet. Övriga investeringar är av engångskaraktär, exempelvis i infrastruktur. Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Investeringarna specificeras och beslutas på projektnivå förutom för de skattefinansierade investeringar i infrastruktur som tillhör Teknik. För dessa projekt är omdisponering möjlig inom respektive grupp av investeringar. Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia med totalt 1100 bostäder. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 49

INVESTERING OCH EXPLOATERING Lokaler och boenden Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt 1 300 per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en behovslista som bearbetas vidare till en lokalplan som ska vara möjlig att genomföra ekonomiskt, tidsmässigt och fysiskt. Lokalplanen är en del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in bostads- och lokalbehov för perioden 2018 2022. Nämndernas beslutade behov bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal platser, antal elever eller antal förskoleavdelningar. Behoven har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service avseende både investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planerings- och genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. Lokalbehoven har prioriterats och omfördelats enligt den så kallade fyrstegsmodellen vilket innebär: 1. Inte tillgodose behovet alls 2. Leda om strömmar av elever, boende etc. till ledig kapacitet i befintliga lokaler 3. Bygga om eller till befintliga lokaler 4. Bygga nya lokaler Lokalbehoven omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Ramtilldelning utgår inte för så kallade verksamhetsanpassningar av lokaler. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör kommunstyrelsen och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt som överstiger 15 miljoner kronor ska beslutas av kommunstyrelsen. Lokalbehoven har också kategoriserats i fallande ordning utifrån om behoven avser: Besparingsmöjligheter, strukturomvandlingar Volymutökning på befintlig plats Expansion nya områden Icke lagstyrd verksamhet Kvalitetshöjningar av befintliga lokaler Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. 50 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen innefattar projekt i både egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv bygger, samt investeringar i inredning och utrustning av nya lokaler som planeras under 2018, innebär investeringar på 399 miljoner kronor. Under 2019 planerar vi att investera 585 miljoner i nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 399 585 931 853 400 Hyreskostnader samt kapitalkostnader inventarier, nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 28 35 54 63 39 Fritidsanläggningar och kulturlokaler Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter samt kulturlokaler. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 112 Inlag infrastruktur x x 104 Inlag simhall x 114 Utveckling Fjärås fritidscenter för bibliotek x 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall x 127 Vallda Heberg fullmåtts idrottshall x 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner x x 125 Björkris/Voxlöv/Tölö fullmåtts idrottshall x 126 Motionsspår ny anläggning x x 1102 Frillesås bibliotek (ersättningslokal) x Noter 112 Inlag infrastruktur I samband med byggnation av ny simhall måste infrastrukturen utvecklas. 104 Inlag badhus Nytt badhus utformat som familjebad. 114 Utveckling Fjärås fritidscenter Flytt av bibliotek för att få en sammanhållning av Fritid & Kultur i Fjärås Fritidscenter. 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmåtts idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 127 Vallda Heberg fullmåtts idrottshall I samband med en ny skola planeras ny idrottshall. 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner Kontinuerligt utbyte av växtbäddar naturgräsplaner 125 Björkris/Voxlöv/Tölö fullmåtts idrottshall Etablering av idrottshall i samband med nytt bostadsområde. Samordnas med projekt för utbildningslokaler. 126 Motionsspår ny anläggning Etablering av motionsspår i samband med nytt bostadsområde. 1102 Frillesås bibliotek ersättningslokal Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 51

INVESTERING OCH EXPLOATERING Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokalerna planeras också för att fungera som skollokaler. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 203 Förskola Åsa 6 204 Förskola centrum 8 205 Kolla Parkstad förskola II 4 206 Förskola centrala Kungsbacka 4 207 Fjärås förskola, 1 6 210 Fjärås förskola, 2 6 213 Frillesås förskola 8 214 Kungsbacka Centrum förskolor 2 215 Björkris/Voxlöv tillfällig förskola 6 216 Holken förskola 3 217 Fjärås förskola etapp 1-2 218 Fjärås förskola etapp 2 2 219 Frillesås förskolor -5 Summa antal förskoleavdelningar 11 8 17 14-2 Noter 203 Förskola Åsa Prognoserna för barn i åldrarna 1 5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering pågår. 204 Förskola centrum Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av barnomsorgsplatser. 205 Kolla Parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. Pågående projekt. 206 Förskola centrala Kungsbacka I samband med exploatering behövs nya barnomsorgsplatser. Lokalisering ej klar. 207 + 210 Fjärås förskolor 1 och 2 Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 213 + 219 Frillesås förskolor Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framförallt för skolbarn. Förskolan har idag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. Ny förskola planeras. Avveckling av tillfälliga förskolor då ny permanent förskola är på plats. 214 Kungsbacka centrum förskola Förskolor i centrala Kungsbacka måste ersättas på grund av att plats behöver tas i anspråk på grund av bl.a. nytt badhus och att tillfälligt bygglov upphör. Nya lokaliseringar krävs. 2 av 6 avdelningar löses till årsskiftet 2017/2018. Pågående projekt. 215 Björkris/Voxlöv tillfällig förskola Etablering av utbildningslokaler i samband med nytt bostadsområde. 216 Holken förskola, Furulid Holken byggs upp igen efter branden och kommer att nyttjas som utbildningslokaler. 217 + 218 Fjärås tillfällig förskola på Ögärdet etapp 1 och 2 Tillfällig utökning av förskoleavdelningar fram tills permanenta lokaler byggs. Det finns behov av nya förskoleplatser på många ställen runt om i kommunen. 52 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 302 Furulidskolan 300 304 Furulidskolan tillfälliga lokaler på Ekenäs -300 305a Låg- och mellanstadieskola i Fjärås 440 220 305b Smedingeskolan (ombyggnad bef) 90 306 Tillfälliga lokaler på Ögärdet -220 310 Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler 100 311 Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler 125 317 Tölö/Voxlöv/Björkris skolor 740 318 Matsal Tingbergsskolan 75 319 Matsal Åsaskolan 125 320 Matsal Åsa Gårdsskola 100 321 Tingbergsskolan tillfälliga lokaler avg. -100 Summa antal elever 175 530 570 740-320 Noter 302 Furulidskolan Befintlig skola har rivits och ersätts med en nybyggd skola för ca 300 elever. 304 Furulidskolan tillfälliga lokaler på Ekenäs Tillfälliga skollokaler under tiden som ny Furulidsskola byggs. 305a Låg- och mellanstadieskola i Fjärås Fjärås Bräckaskolan är i behov av renovering, utökning och anpassning till ökat elevantal. Projektet är pågående. 305b Smedingeskolan, ombyggnad Smedingeskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. 306 Tillfälliga lokaler på Ögärdet Under tiden som Fjärås Bräckaskolan byggs om behövs tillfälliga lokaler. 310, 311 Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler I takt med att befolkningen i Åsa och Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och mer ändamålsenliga skollokaler. 317 Tölö/Voxlöv/Björkris skolor Etablering av utbildningslokaler i samband med nytt bostadsområde. 318, 319, 320 Matsal Tingbergsskolan, Åsaskolan och Åsa Gårdsskola Matsalarna är trångbodda och mer utrymmen behövs. 321 Tingbergsskolan tillfälliga lokaler avgår Elevantalen ökar och nya tillfälliga lokaler används till hösten 2017. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 53

INVESTERING OCH EXPLOATERING Gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionsvariation. Gruppbostäderna består av ca 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder variation. Dessa bostäder kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras 9 10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaler daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på personernas möjligheter och behov. Kommunens behov av daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 405 Gruppbostad LSS Kungsbacka 6 406 407 Gruppbostad LSS Smidesvägen 12 411 Gruppbostad Äppelgården 12 907 Stödboende Anneberg 18 1601 Stödboende 70 1602 Tränings-, tolerans- och akutboende 10 502 Serviceboende, lägenheter 10 704 705 Daglig verksamhet, platser 14 14 Summa boendeplatser och lägenheter 110 26 6 24 0 Noter 405 Gruppbostäder LSS Kungsbacka Behov av gruppbostäder eller servicelägenheter planeras in i kommande område. 406 407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera 6 platser. 411 Gruppboende Äppelgården Två gruppbostäder med vardera 6 platser. 907 Stödboende Anneberg Behov av stödboende inom kommunen. 1601 Stödboende Behov av stödboende inom kommunen. Lokalisering behövs och kan bli på flertalet platser. 1602 Tränings-, tolerans- och akutboende Nya boenden för personer med behov. Ny lokalisering behövs. 502 Serviceboende, lägenheter Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 704 705 Daglig verksamhet, platser Platser som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 802 Sandlyckan äldreboende 60 803 Björkris äldreboende 120 805 Ekhaga äldreboende -26 40 806 Särö äldreboende 80 Summa boendeplatser 60 0 54 120 40 Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av äldreboende med 60 lägenheter. Pågående projekt. 803 Äldreboende i Kungsbacka Planering av nytt äldreboende i Björkris. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Särö äldreboende Planering av nytt äldreboende med 80 lägenheter i Särö. I samband med nybyggnationen avvecklas befintligt äldreboende i Särö (Bukärrsgården). 54 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Boenden för nyanlända och ensamkommande Kommunens avtal med migrationsverket om mottagande av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden. Behovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 917 Boende nyanlända, ensamkommande 30 130 120 120 120 Kontorslokaler Kommunens behov av nya kontorslokaler uttrycks nedan i form av antal arbetsplatser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 1302a Administrativa lokaler ombyggnad 140 1302b Administrativa lokaler nybyggnad 800 1303 Administrativa tillfälliga evakueringslokaler x x Not 1302a + 1302b + 1303 Administrativa lokaler Trångboddhet på grund av expansion råder för flera förvaltningar avseende administrativa lokaler. Genom strukturomvandlingar uppnås lokaleffektiviseringar då befintliga lokaler på sikt kan avvecklas. Övrigt Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 2022 1401 Teknikens hus x 1402 Hede station x Noter 1401 Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. 1402 Hede station När nya bostadsområde byggs i Björkris, Voxlöv och Tölö behövs nytt stationshus vid Hede station. Nytt stationshus är på gång vid Hede. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 55

Kvarteren Valand och Ejdern tar form i centrala Kungsbacka. Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostads- och verksamhetsändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på kommunledningskontoret, enheten planering & exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. När projektet del- eller slutredovisas fördelas inbetalningarna och utbetalningarna mellan balansräkningen och resultaträkningen. 2018 års exploateringsinkomster uppgår till 165 miljoner kronor. Av dessa avser 70 miljoner gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna och 96 miljoner är prognostiserade intäkter för markförsäljning. Utgifterna för exploateringsverksamheten 2018 uppgår till 118 miljoner kronor. 86 miljoner avser investeringar i kommunala anläggningstillgångar och 32 miljoner kronor avser kostnader för inköp och iordningställande av mark till försäljning. Under planperioden 2018 2022 har kommunen ett antal stora exploateringsprojekt både för bostadsändamål och för verksamhetsområden, några av de större projekten beskrivs lite närmre nedan. 56 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

INVESTERING OCH EXPLOATERING Belopp i miljoner inkomster (+), utgifter (-) Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 22 Kassaflöde Inbetalningar 121 165 210 64 Utbetalningar -118-118 -61-97 Summa kassaflöde 3 48 149-33 Effekter på balansräkning Gatukostnadsersättning/ investeringsbidrag 54 70 42 7 Utgifter anläggningstillgång -74-86 -45-60 Summa balansräkning -20-16 -3-53 Flerfamiljshus i Kolla parkstad det största bostads projektet i Kungsbackas historia. Effekter på resultaträkning Intäkter markförsäljning 67 96 168 57 Kostnader mark -44-32 -16-37 Summa exploateringsresultat 23 64 152 21 Ökade kapitalkostnader -1-1 0-2 Kvarteret Valand är första delen i projektet Väster om ån, som är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Kolla parkstad Kolla parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området innehåller hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Här byggs radhus, kedjehus och flerfamiljshus, totalt cirka 1100 nya bostäder. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. I projektet har ca hälften av tomterna delredovisats resterande tomter kommer säljas och delredovisas inom planperioden. Under 2017 kommer sista delen av utbyggnaden av kommunala anläggningar att påbörjas. Särö centrum I Särö centrum ska det byggas nya bostäder samt verksamhetslokaler. Kommunen har tecknat avtal med exploatörer för utbyggnad av en del av området och start för utbyggnad prognostiseras till 2018. Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Våren 2016 påbörjades byggnation och utbyggnaden pågår preliminärt fram till år 2022. Aranäs stadsdel Aranäs stadsdel är en omfattande strategisk stadsförnyelse som berör stora delar av södra Kungsbacka stad. Stadsdelen ska under planperioden byggas ut ytterligare i två etapper, som är den 3:e och den 4:e etappen i utbyggnaden. Etapp 3 utgör den nordöstra delen av stadsdelen och är en utbyggnad med cirka 300 bostäder och lokaler. Avtal har tecknats med exploatör och projektering och utbyggnad av området beräknas börja under 2019. Etapp 4 ansluter söder om etapp 3 och öster om Aranäsgymnasiet, området kommer bestå av ett bostadskvarter med mindre hyres- och bostadsrätter samt en skolbyggnad. Avtal har tecknats med exploatör och byggstart beräknas till 2018. Äskatorp I Fjärås pågår utbyggnad av ett cirka 4 hektar stort verksamhetsområde längst med E6:an. I etapp 1 är tre av fyra tomter färdigställda. Utbyggnad av den kvarvarande tomten prognostiseras till 2018. Utbyggnad och försäljning av etapp 2 i Äskatorp beräknas till 2019. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och genomför exploatering är bland annat i Tölö ängar, Annebergs centrum, Mariedelskrysset och Duvehed. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 57

Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. En sammanställning av kommunens totala uppföljning och prognos sker två gånger per år. Rapporten per april lämnas endast till kommunstyrelsen medan rapporten per sista augusti som även är vår delårsrapport rapporteras till kommunfullmäktige. Budgetansvar Budgeten ska indelas i nämndbudget och förvaltningsbudget. 58 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

EKONOMISTYRPRINCIPER Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bland annat innehålla: ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden nämndens egna resultatmål kommunfullmäktiges direktiv till nämnden eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. Budgetansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. Budgetuppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Internkontrollplan baserad på riskanalys och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- eller underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Under året kan ramjustering av resultatfonden göras i de fall då verksamheten övergår till annan nämnd. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 59

EKONOMISTYRPRINCIPER Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. En avvikelse på mindre än 5 procent behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till nämnden. Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Avser ny- till och ombyggnation av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen som kan justera det mellan olika lokalobjekt under året. Vid uppstart av projekt som ingår i lokalplanen avropas budgetmedel och beslut fattas om vilken nämnd som är ansvarig projektägare. Om projektet ligger inom närmaste tvåårsperiod behövs inget ytterligare politiskt beslut. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Övriga investeringar Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. En-procentsregeln I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts 1 procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Turism får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. Vid investeringar i infrastruktur, till exempel gator och vägar, samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. Internränta Nivån på den interna räntan följer SKL:s rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över fem miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras eller tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avloppsverksamheten, Renhållning och Kungsbacka Bredbandsnät. 60 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

EKONOMISTYRPRINCIPER Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik ska utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgiftsfinansierade verksamheterna och övrig skattefinansierad verksamhet. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns långfristig skuld till kommunen. Ränta betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och räntan är den av SKL fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken per den 31 december året innan. Verksamhet i Samordningsförbundet i Halland, Finsam Kommunstyrelsens arbetsutskott för diskussioner med förbundet om den årliga ekonomiska insatsen och fattar beslut om den. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning administrerar och följer upp förbundets verksamhet. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 61

Kommunfullmäktiges beslut 2017-06-15 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 88 Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020 KS/2017:70 1.2.4.1 Beslut Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020 daterad 23 maj 2017, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden och direktiv fastställs Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2018 på 100,1 miljoner kronor Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 579,2 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,544 miljoner kronor. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 10 miljoner kronor och fördelas med 5 miljoner till kommunfullmäktige, 3 miljoner till kommunstyrelsen och 2 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Investeringsvolymen fastställs till 785,4 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Exploateringsvolymen fastställs till 47,5 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Lokalplanen som är en del av investeringsvolymen fastställs och igångsättning av lokalprojekt 2018 och 2019 får startas upp utan ytterligare politiska beslut. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet fastställs. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställs. Skattesatsen för 2018 fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, samt nyupplåna vid behov, dock inom ett totalbelopp på 1 229 miljoner kronor. Expedierat/bestyrkt 62 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Direktivet på sidan 25 ändras till följande formulering: Vi ställer krav och möjliggör att människor kan ta sitt ansvar. I Kungsbacka är det en självklarhet att försörja sig själv. Försörjningsstöd ska enbart användas då inga andra alternativ står till buds. Det innebär också att människor som uppbär försörjningsstöd står till förfogande för arbetsuppgifter som kommunen har behov av. Vi ska alltid kunna erbjuda arbete, praktikplats eller studier. Vi ser att kommuner som arbetat aktivt med denna fråga har en låg andel personer som uppbär försörjningsstöd. Vi har som mål att försörjningsstödet ska minska. Under 2018 och 2019 vill vi särskilt följa hur det går för de nyanlända. Valnämnden och Överförmyndarnämnden omfattas inte av de kommunövergripande målen för 2018 eller av kommunfullmäktiges direktiv för 2018. Följande formulering på sidan 51 i budgetdokumentet stryks Projekt i lokalplanen åren 2018 och 2019 får startas upp utan beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Om ett projekt finns med i lokalplanen 2020 2022 får inte projektet startas upp utan beslut i kommunstyrelsen och ersätts med Projekt överstigande 15 miljoner kronor ska beslutas av kommunstyrelsen. Formuleringen på sidan 5 i alliansens skrivelse ändras från Vi behöver därför ibland sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor till Vi behöver därför sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor. Kommunstyrelsens beslut 2016-05-23, 99, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut ovan Ekonomichefen eller dennes ersättare får i delegation att omsätta befintliga lån vid förfall samt uppta nya lån till ett totalbelopp av 325 miljoner kronor, dock får den totala låneskulden inte överstiga totalbeloppet 1 229 miljoner kronor. Kommundirektören samt ekonomichefen eller deras respektive ersättare, utses att var för sig för kommunens räkning underteckna lånereverser. Kommundirektören får i uppdrag att stödja förvaltningarna i arbetet med att anpassa verksamheten till given ramtilldelning. Kommundirektören ska vara drivande i förändringsarbetet för hela kommunen. Kommundirektören får i uppdrag att markant öka andelen tjänster som utförs av externa aktörer. Kommundirektören skall kartlägga andelen tjänster som utförs av externa aktörer i syfte att öka denna andel under följande fyra åren. Detta skall återrapporteras i årsredovisningen. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 63

Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 88 Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020 KS/2017:70 1.2.4.1 Beslut Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020 daterad 23 maj 2017, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden och direktiv fastställs Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2018 på 100,1 miljoner kronor Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 579,2 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,544 miljoner kronor. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 10 miljoner kronor och fördelas med 5 miljoner till kommunfullmäktige, 3 miljoner till kommunstyrelsen och 2 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Investeringsvolymen fastställs till 785,4 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Exploateringsvolymen fastställs till 47,5 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Lokalplanen som är en del av investeringsvolymen fastställs och igångsättning av lokalprojekt 2018 och 2019 får startas upp utan ytterligare politiska beslut. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet fastställs. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställs. Skattesatsen för 2018 fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, samt nyupplåna vid behov, dock inom ett totalbelopp på 1 229 miljoner kronor. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Direktivet på sidan 25 ändras till följande formulering: Vi ställer krav och möjliggör att människor kan ta sitt ansvar. I Kungsbacka är det en självklarhet att försörja sig själv. Försörjningsstöd ska enbart användas då inga andra alternativ står till buds. Det innebär också att människor som uppbär försörjningsstöd står till förfogande för arbetsuppgifter som kommunen har behov av. Vi ska alltid kunna erbjuda arbete, praktikplats eller studier. Vi ser att kommuner som arbetat aktivt med denna fråga har en låg andel personer som uppbär försörjningsstöd. Vi har som mål att försörjningsstödet ska minska. Under 2018 och 2019 vill vi särskilt följa hur det går för de nyanlända. Valnämnden och Överförmyndarnämnden omfattas inte av de kommunövergripande målen för 2018 eller av kommunfullmäktiges direktiv för 2018. Följande formulering på sidan 51 i budgetdokumentet stryks Projekt i lokalplanen åren 2018 och 2019 får startas upp utan beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Om ett projekt finns med i lokalplanen 2020 2022 får inte projektet startas upp utan beslut i kommunstyrelsen och ersätts med Projekt överstigande 15 miljoner kronor ska beslutas av kommunstyrelsen. Formuleringen på sidan 5 i alliansens skrivelse ändras från Vi behöver därför ibland sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor till Vi behöver därför sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor. Kommunstyrelsens beslut 2016-05-23, 99, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut ovan Ekonomichefen eller dennes ersättare får i delegation att omsätta befintliga lån vid förfall samt uppta nya lån till ett totalbelopp av 325 miljoner kronor, dock får den totala låneskulden inte överstiga totalbeloppet 1 229 miljoner kronor. Kommundirektören samt ekonomichefen eller deras respektive ersättare, utses att var för sig för kommunens räkning underteckna lånereverser. Kommundirektören får i uppdrag att stödja förvaltningarna i arbetet med att anpassa verksamheten till given ramtilldelning. Kommundirektören ska vara drivande i förändringsarbetet för hela kommunen. Kommundirektören får i uppdrag att markant öka andelen tjänster som utförs av externa aktörer. Kommundirektören skall kartlägga andelen tjänster som utförs Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 av externa aktörer i syfte att öka denna andel under följande fyra åren. Detta skall återrapporteras i årsredovisningen. Sammanfattning Kommunbudget 2018, Plan 2019 2020 innehåller förslag till kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden och direktiv, skattesats, resultat och balansräkning, ekonomiska styrprinciper. Budgeten visar för 2018 ett överskott på 100,1 miljoner, för 2019 ett överskott på 108,8 miljoner och för 2020 ett överskott på 117,2 miljoner. Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting lämnat i Cirkulär 2017:18. Budgetramarna till nämnderna 2018 är uppräknade med 1,4 procent som ska täcka alla kostnadsökningar. Några nämnder har erhållit extra tilldelning beroende på att befolkningsprognosen visar att deras målgrupper ökar. För åren 2019 och 2020 är ramarna uppräknade med 1,5 procent. I en expansiv kommun som Kungsbacka med en hög befolkningstillväxt behöver vi göra investeringar i förskolor, skolor och boenden som täcker behovet för den ökande befolkningen. För att klara av det utan att lånefinansiera alla investeringar krävs ett resultat som ger utrymme för att kunna finansiera del av investeringarna utan att behöva ta upp nya lån. Under 2018 uppgår resultatets andel av skatter och statsbidrag till 2,1 procent. Resultatet för 2018-2020 ligger därmed på en tillfredställande nivå. Låneskulden ökar under planperioden till 2,7 miljarder och skulden vid årsskiftet 2016/2017 var 550 miljoner kronor. Beslutsunderlag Kungsbackabornas förslag till kommunbudget 2018, inkommet 2016-06-14 Sverigedemokraternas förslag till kommunbudget 2018, 2017-06-14 Vänsterpartiets förslag till kommunbudget 2018, inkommet 2017-06-14 Miljöpartiets förslag till kommunbudget 2018, inkommet 2017-06-14 Socialdemokraternas förslag till kommunbudget 2018, inkommen 2017-05-23 Socialdemokraternas förslag till kommunbudget 2018, bilaga, inkommen 2017-05-23 Kommunstyrelsen, 2017-05-23, 99 Kommunbudget 2018, plan 2019-2020 samt Vision 2030, version KS Tjänsteskrivelse, 2017-05-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2017-05-09, 144 Tjänsteskrivelse, 2017-05-03 Kommunbudget 2018, Plan 2019 2020 samt Vision 2030 Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Anföranden Anförande hålls av Hans Forsberg (M), Eva Borg (S), Fredrik Hansson (C), Ulrika Landergren (L), Carita Boulwén (SD), Emma Vildstrand (MP), Roger Larsson (KB), Niklas Mattson (KD), Maria Rasmussen (V), Marianne Kierkeman (M), Johan Tolinsson (S), Anders Ekström (M), Jan Eric Knutas (L), Maj-Britt Rane Andersson (S), Monica Neptun (L), Christian Haneson (L), Madelene Höök (L), Clas Rosander (MP), Maria Mia Andersson (C), Kalle Sundvall (M), Hvran Forsne (M), Sara Heikkinen (S), Kristina Karlsson (C), Heinrich Kaufmann (C), Jon Thorbjörnsson (V), Kent Stenhammar (S), Reneé Sylvan (S), Marie Wadström (KD), Anders Ekström (M), Elisabeth Lyckevall (S), Christian Johansson (M), Bengt Alderin (C), Marianne Pleijel (M), Britt Tönnberg (S), Thord Brynielson (SD), Ingela Hansson (S), Clas Rosander (MP), Franklin Eck (M), Ann Molander (L) och Tommy Bech (SD). Yrkanden Hans Forsberg (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar enligt följande tillägg och redaktionella ändringar i kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020 daterad 23 maj 2017, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden och direktiv fastställs Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2018 på 100,1 miljoner kronor Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 579,2 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,544 miljoner kronor. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 10 miljoner kronor och fördelas med 5 miljoner till kommunfullmäktige, 3 miljoner till kommunstyrelsen och 2 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Investeringsvolymen fastställs till 785,4 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Exploateringsvolymen fastställs till 47,5 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Lokalplanen som är en del av investeringsvolymen fastställs och igångsättning av lokalprojekt 2018 och 2019 får startas upp utan ytterligare politiska beslut. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet fastställs. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställs. Skattesatsen för 2018 fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, samt nyupplåna vid behov, dock inom ett totalbelopp på 1 229 miljoner kronor. Direktivet på sidan 25 ändras till följande formulering: Vi ställer krav och möjliggör att människor kan ta sitt ansvar. I Kungsbacka är det en självklarhet att försörja sig själv. Försörjningsstöd ska enbart användas då inga andra alternativ står till buds. Det innebär också att människor som uppbär försörjningsstöd står till förfogande för arbetsuppgifter som kommunen har behov av. Vi ska alltid kunna erbjuda arbete, praktikplats eller studier. Vi ser att kommuner som arbetat aktivt med denna fråga har en låg andel personer som uppbär försörjningsstöd. Vi har som mål att försörjningsstödet ska minska. Under 2018 och 2019 vill vi särskilt följa hur det går för de nyanlända. Valnämnden och Överförmyndarnämnden omfattas inte av de kommunövergripande målen för 2018 eller av kommunfullmäktiges direktiv för 2018. Följande formulering på sidan 51 i budgetdokumentet stryks Projekt i lokalplanen åren 2018 och 2019 får startas upp utan beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Om ett projekt finns med i lokalplanen 2020 2022 får inte projektet startas upp utan beslut i kommunstyrelsen och ersätts med Projekt överstigande 15 miljoner kronor ska beslutas av kommunstyrelsen. Formuleringen på sidan 5 i alliansens skrivelse ändras från Vi behöver därför ibland sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor till Vi behöver därför sätta på oss jämställdhetsglasögonen för att se till att pojkar och flickor, män respektive kvinnor kan delta på lika villkor. Fredrik Hansson (C), Ulrika Landergren (L), Niklas Mattsson (KD), Marianne Kirkemann (M), Anders Ekström (M), Jan-Eric Knutas (L), Monica Neptun (L), Christian Haneson (L), Madelene Höök (L), Maria Mia Andersson (C), Kalle Sundvall (M), Kristina Karlsson (C), Heinrich Kaufmann (C), Marie Wadström (KD), Christian Johansson (M), Bengt Alderin (C), Marianne Pleijel (M), Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Franklin Eck (M), Ann Molander (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens reviderade förslag. Kommunstyrelsens reviderade förslag kallas fortsättningsvis Alliansens förslag. Eva Borg (S), Johan Tolinsson (S), Maj-Britt Rane Andersson (S), Sara Heikkinen (S), Kent Stenhammar (S), Reneé Sylvan (S), Britt Tönnberg (S), Ingela Hansson (S) och Elisabeth Lyckvall (S) yrkar bifall till Socialdemokraternas budgetförslag. Carita Boulwén (SD), Thord Brynielsson (SD) och Tommy Bech (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag med ändringsyrkandet att det om lokala folkomröstningar stryks. Emma Vildstrand (MP) och Clas Rosander (MP) yrkar bifall till Miljöpartiets budgetförslag Roger Larsson (KB) yrkar bifall till Kungsbackabornas budgetförslag med tilläggsyrkandet att samtliga intäkter och kostnader som Regering/migrationsverk är upphov till när det gäller flyktingpolitiken, skall bokföras och redovisas på ett särskilt konto och gälla allt som har med frågan att göra. Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnsson (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag. Proposition Ordförande Per Ödman (M) finner att det finns sju förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, Alliansens förslag, Socialdemokraternas förslag, Sverigedemokraternas förslag, Miljöpartiets förslag, Kungsbackabornas förslag samt Vänsterpartiets förslag. Ordföranden redovisar följande propositionsordning som kommunfullmäktige godkänner: Ordföranden ställer proposition enligt ovanstående ordning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller Alliansens förslag. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Omröstning begärs och verkställs. Ordföranden redovisar följande propositionsordning som kommunfullmäktige godkänner: Ordföranden meddelar att Alliansens förslag är huvudförslag. För att utse motförslag till Alliansens förslag ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag, Socialdemokraternas förslag, Sverigedemokraternas förslag, Miljöpartiets förslag, Kungsbackabornas förslag samt Vänsterpartiets förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige utser Socialdemokraternas förslag till motförslag. Ja-röst innebär bifall till Alliansens förslag Nej-röst innebär bifall till Socialdemokraternas förslag Omröstningsresultat Ordföranden finner att kommunfullmäktige med 40 ja-röster, 14 nej-röster, 6 ledamöter som avstår från att rösta samt 1 plats som är tom bifaller Alliansens förslag. Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Hravn Forsne (M) Vk X Hans Forsberg (M) Vk X Lisa Andersson (M) Vk X Christian Johansson (M) Vk X Marianne Kierkemann (M) Vk X Per Ödman (M) Vk X Axel Storckenfeldt (M) Vk X Ulrika Jörgensen (M) Vk X Franklin Eck (M) Vk X Anders Ekström (M) Vk X Ulla Krantz (M) Vk X Frida Schill Örne (M) Vk Kalle Sundvall X Per Stenberg (M) Vk Margareta Ödman X Lars Thelén (M) Ök X Christina Äng (M) Ök X Maria Gathendahl (M) Ök X Mariette Grattbeck (M) Ök Gunilla Apler X Peter Söderberg (M) Ök Anna Säve X Thure Sandén (M) Ök X Bengt Adolfsson (M) Ök X Marianne Pleijel (M) Ök X Fredrik Hansson (C) Vk X Maria Mia Andersson (C) Vk X Marie Andersson (C) Vk X Heinrich Kaufmann (C) Ök X Kristina Karlsson (C) Ök X Kerstin Ekman-Hake (C) Ök X Bengt Alderin (C) Ök X Ulrika Landergren (L) Vk X Christian Haneson (L) Vk X Monica Neptun (L) Vk X Jan Eric Knutas (L) Ök X Madelene Höök (L) Ök X Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-15 Eirik Langjord (L) Ök Ann Molander X Peter Wesley (KD) Vk Marie Wadström X Niklas Mattsson (KD) Ök X Britt Tönnberg (S) Vk X Björn Ivarsson (S) Vk Ingela Hansson X Reneé Sylvan (S) Vk X Kent Stenhammar (S) Vk X Eva Borg (S) Ök X Johan Tolinsson (S) Ök X Elisabeth Lyckevall (S) Ök X Sara Heikkinen (S) Ök X Maj-Britt Rane Andersson (S) Ök X Gert Svensson (S) Ök X Jon Thorbjörnson (V) Vk X Maria Rasmussen (V) Ök X Emma Vildstrand (MP) Vk X Eva Ringdahl (MP) Vk X Maria Losman (MP) Ök X Clas Rosander (MP) Ök X Thord Brynielsson (SD) Vk X Carita Boulwén (SD) Vk X Jessica L Larsson (SD) Ök Susanne Justesen X Kenth Wallin (SD) Ök Ersättare saknas X James Kujansuu (-) Ök Tommy Bech X Stefan Jägnert (SD) Ök X Mikaela Zackrisson (KB) Vk X Roger Larsson (KB) Ök X Agnetha Ernegård (KB) Ök X SUMMA: 40 14 6 1 Beslutet skickas till Nämnderna, Förvaltningarna, Kommunledningskontoret verksamhetsområde ekonomi; Styrning & Analys; HR & Kommunikation. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-03-14 61 Digital strategi KS/2017:57 1.2.1 Beslut Kommunstyrelsen antar Digital strategi, daterad 2017-03-07. Sammanfattning Digital strategi anger Kungsbacka kommuns övergripande riktning för arbetet med digital utveckling som ska bidra till att uppnå E-målbild 2020 och Vision 2030. Strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas digitala utveckling. Strategin ska också ge vägledning till kommunens medarbetare och förtroendevalda när de ska fatta beslut som berör digitalisering. Ärendet bereddes av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 mars 2017. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2017-03-07, 77 Tjänsteskrivelse, 2017-03-07 Digital strategi, 2017-03-07 Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga arbetsutskottets förslag, och att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Samtliga nämnder, Förvaltningschef för förvaltningen för Service, handläggare för ärendet. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-03-14 Expedierat/bestyrkt

Sida 1/4 Digital strategi Bakgrund Digitalisering är en ständigt pågående utveckling som hela tiden ställer nya krav på infrastruktur, tekniska lösningar i form av verktyg och system och arbetssätt. Digitala lösningar är en kritisk faktor för vår förmåga att arbeta effektivt, säkert och hållbart. Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Kungsbacka kommuns långsiktiga vision är vägledande för den digitala utvecklingen. Digitala strategin utgår från följande dokument: Kommunens vision 2030 E-målbild för Kungsbacka Strategi för esamhället (SKL) En digital agenda för Sverige (SKL) Syfte Syfte med denna strategi är att ange en kommunövergripande riktning för arbetet med digital utveckling som ska bidra till att uppnå E-målbild 2020 och Vision 2030. Strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas digitala utveckling. Strategin ska också ge vägledning till kommunens medarbetare och politiker när de ska fatta beslut som berör digitalisering. Målgrupp Strategin riktar sig till alla medarbetare och politiker inom Kungsbacka kommun.

Sida 2/4 Strategiska inriktningar Användarcentrerad utveckling Människan är alltid utgångspunkten och därför involveras både slutanvändare och medarbetare i utvecklingsprocessen. Vi arbetar med innovativ tjänsteutveckling och utgår från användarens helhetsupplevelse. Kommunen strävar efter lösningar som skapar största möjliga nytta för både slutanvändare och verksamhet. Nytta genom samarbete Kommunens verksamheter samarbetar för att kombinera verksamhetsnytta med samordningseffekter och stödja långsiktig utveckling och ekonomisk effektivitet. Kommunen som helhet deltar aktivt i samarbeten med externa parter i sitt arbete med digitalisering, både i fråga om teknik och arbetssätt. Arkitektur Kommunens IT-arkitektur ska syfta till att samordna digitala resurser i form av infrastruktur, drift, lagring, system och enheter med mera i en standardiserad lösning. Genom detta säkerställs säkerhet och användbarhet samt effektivt utnyttjande av information och arbetsresurser. Kommunens digitala lösningar ska utvärderas och omprövas kontinuerligt för att säkerställa att de följer strategin för digital utveckling samt möter nya interna och externa krav. Vid planering av digitala lösningar, till exempel införande av nya verksamhetssystem eller integrationer mellan system, ska Digitalt center finnas med för att säkra de tekniska lösningarna. Verksamhetssystem, appar och verktyg De verksamhetssystem, appar och verktyg som upphandlas ska i första hand vara standardprodukter anpassade för verksamhet i Sverige. Kommunen ska undvika att driva egen utveckling av system, appar eller verktyg. När verksamhetssystem upphandlas och implementeras ska vi göra så lite specialanpassningar som möjligt. Verksamhetssystemen ska vara lätta att byta och integrationer mellan system ska utformas enligt samma principer. Mobilitet Vi ska vara nytänkande i vår strävan att nyttja teknisk mobil utrustning för att effektivisera vårt arbete och förbättra våra tjänster. I kommunens digitala lösningar strävar vi efter full mobilitet för att öka tillgängligheten och flexibiliteten både för medarbetare och invånare. I kommunens lokaler erbjuder vi fritt trådlöst nätverk.

Sida 3/4 Hållbarhet Kommunens verksamheter strävar efter att bidra till ökad hållbarhet genom digitala verktyg och arbetssätt. I första hand ska digitala lösningar väljas för att minska negativ miljöpåverkan och/eller skapa kostnadseffektivitet. Vår tekniska utrustning ska upphandlas utifrån ett hållbarhetsperspektiv, både gällande hur utrustningen har tillverkats, hur den påverkar miljön under sin livstid och hur den återvinns. Den tekniska utrustningen ska ha lång livslängd och kunna återanvändas eller återvinnas. Infrastruktur Digital infrastruktur är grunden för att vi ska ha fungerande informationsflöden i våra verksamheter och för att våra digitala tjänster ska vara tillgängliga för slutanvändarna. Kommunen arbetar aktivt med att utveckla den digitala infrastrukturen för att möta verksamheternas behov samt för att möta föränderliga krav från omvärlden gällande funktion, säkerhet, hållbarhet, tillgänglighet och effektivitet. Kommunens infrastruktur ska fortsatt baseras på av kommunen uttalade systemmiljöer. När nya digitala lösningar införs ska de vara kompatibla med dem. Infrastrukturlösningar ska upphandlas som standardlösningar och kommunen ska göra så lite anpassningar som möjligt. Digitala enheter ska anslutas trådlöst i första hand, via trådlösa nätverk och/eller mobilt bredband. Drift och lagring av kommunens verksamhetssystem och information kan göras internt eller externt för att säkra bästa möjliga lösning för varje system eller tjänst. Valet av driftsform ska beakta kommunens styrdokument för informations- och driftssäkerhet, juridik, tillgänglighet och driftsekonomi. Bredband Bredbandsnät är en central del av samhällets infrastruktur, så som vägar, vattenledningar och avlopp. Genom Kungsbacka Bredbandsnät och andra leverantörer skapar vi förutsättningar för ett väl fungerande bredband till hushåll och företag i kommunen, samtidigt som vi säkerställer ett väl fungerande förvaltningsnät för kommunens egna verksamheter. Kungsbacka Bredbandsnät är öppet för olika bredbandsleverantörer.

Sida 4/4 Informationshantering och säkerhet Vid användning av digitala lösningar ska säkerhet finnas med i planering, upphandling, införande och användande utifrån perspektiven konfidentialitet, spårbarhet, riktighet och tillgänglighet. Kommunens styrdokument för informationssäkerhet ska följas liksom råd och anvisningar från andra myndigheter. Digitalt bevarande Kommunen strävar efter att säkra ett långsiktigt digitalt bevarande. Det innebär att digital information i möjligaste mån ska arkiveras digitalt. Kommunen ska även arbeta med att digitalisera de administrativa processerna för att minska mängden pappershandlingar. Vid upphandling och/eller utveckling av digitala lösningar och deras driftsmiljö ska behov för långsiktigt digitalt bevarande beaktas. Vid behov ska kommunen samråda med arkivmyndigheten. Digital delaktighet och kompetens Kommunen arbetar systematiskt med att höja den digitala kompetensen hos medarbetare och politiker. Digital kompetens behövs för att dra nytta av de digitala lösningarna, vara en del av dagens samhälle och förstå förändrade behov hos dem vi är till för. Alla medarbetare med en tillsvidareanställning eller längre visstidsanställning samt förtroendevalda ska ha ett användarkonto, en egen e-mail adress och tillgång till rätt teknisk utrustning för att kunna utföra sitt arbete. Vi ska arbeta för att minska det digitala utanförskapet bland våra invånare och öka nyttjandet av kommunens digitala tjänster. Därför ska vi ge våra invånare tillgång till digitala hjälpmedel i kommunens lokaler och bidra till kompetenshöjande satsningar. Vi ska erbjuda vägledning och hjälp att använda e-tjänsterna till dem som särskilt behöver det. Beslutad av: Kommunstyrelsen 2017-03-14 61 Ansvarig förvaltning: Förvaltningen för Service Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, info@kungsbacka.se Kungsbacka kommun, 434 81 Kungsbacka www.kungsbacka.se

Revisionsplan 2017 KUNGSBACKA KOMMUN Antagen 2017-05-22

Revisionsplan 2017 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskning sker också av att verksamheternas redovisning upprättats i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed - det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Granskning syftar ytterst till att ge de förtroendevalda revisorerna underlag för bedömning om nämnder, styrelser och enskilda politiker ska beviljas ansvarsfrihet. Dessutom är granskningen ett underlag för uttalandet om tillstyrkande eller avstyrkande av att årsredovisningen godkänns. Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med kommunallagen, reglementet samt God revisionssed 1. Vidare kommer de rekommendationer och utkast till rekommendationer som SKYREV utger att beaktas. Revisorerna ska årligen granska verksamheten inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Granskning ska ske på samma sätt i kommunala bolag och stiftelser genom de lekmannarevisorer/valda revisorer som utsetts. Revisorerna ska dessutom bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin under perioden. 2. Risk- och väsentlighetsanalys Förslag till revisionsplan baseras på genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Analysen av risk och väsentlighet utgår från revisionens syfte. Analysen startar med att fastställa väsentliga verksamhetsområden inom respektive nämnd och styrelse. Väsentliga verksamhetsområden är de som kräver en stor andel av resurser och vars mål och uppdrag i hög grad bidrar till styrelsens/nämndens ändamål. I risk- och väsentlighetsanalysen tas följande områden upp: Lagstiftning och andra regelverk som styr verksamheten. Omvärldsanalys och jämförande nyckeltal per verksamhet. Fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag till styrelse och nämnder. Föreskrifter för verksamheten. Tidigare års granskningar. Revisorernas kunskap om verksamheten och dess omvärld. Styrelsens och nämndernas egen analys, värdering och hantering av risker samt intern kontroll. 1 Innebörden av God revisionssed i kommuner och landsting är dokumenterad i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2

Revisorerna dokumenterar risk- och väsentlighetsanalysen i ett samlat dokument. De identifierade riskerna utifrån analysen bedöms baserat på sannolikhet och konsekvens. Risk- och väsentlighetsanalysens fokus är revisionsrisken, det vill säga risken för felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen. För granskning av räkenskaperna av nämnder och styrelse kommer granskningen att utgå ifrån en separat risk- och väsentlighetsanalys. Därefter väljs en optimal granskningsansats med inriktning på finansiella flöden och/eller substansgranskning av enskilda poster. 3. Verksamhetsrevision Grundläggande granskning 2017 Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Enligt kommunallagen 9 kap. 9 ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Begreppet all verksamhet avser enligt God revisionssed den verksamhet som bedrivs inom styrelsens och nämndernas ansvarsområden. Enligt God revisionssed 2014 ska den grundläggande granskningen ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i redovisningssystem och rutiner samt måluppfyllelse. Enligt God revisionssed handlar den grundläggande granskningen bland annat om frågor avseende hur styrelse och nämnder har: Tolkat mål och uppdrag från fullmäktige och brutit ned dessa så att de fungerar som styrsignaler till verksamheten Gjort en egen riskanalys Uppföljning och rapportering av verksamhetens resultat samt beslut om åtgärder vid eventuella avvikelser Ekonomistyrning samt ekonomisk uppföljning och rapportering Ett systematiskt arbete med sin interna kontroll avseende såväl verksamhet som redovisning Tydliga beslutsunderlag och protokoll Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed 2. Granskningen syftar också till att utgöra underlag för den fortsatta analysen av behovet av fördjupade granskningar inom nämnder och styrelsers ansvarsområden. Granskningen genomförs genom löpande insamling av fakta och iakttagelser, protokollsgranskning, nämnddialoger samt en uppföljning av 2015 års granskningar. Den grundläggande granskningen 2 Kommunrevisionen genomför under 2017 utöver den grundläggande granskningen flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. 3

genomförs löpande under året. Resultatet av den grundläggande granskningen sammanfattas i en skriftlig rapport. Dialoger med kommunens nämnder Revisionen kommer under 2017 att genomföra dialoger med ett antal nämnder som en del i den grundläggande granskningen. Specifika frågeställningar kommer att utarbetas inför mötena, vilka nämnderna kommer att tillställas på förhand så att de kan ge en väl förberedd information. Under 2017 kommer revisionen att träffa presidiet i: Kommunstyrelsen Nämnden för service Nämnden för miljö- och hälsoskydd Byggnadsnämnden Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Uppföljning av tidigare års granskningar Som en del av den grundläggande granskningen ämnar revisionen att kontinuerligt och efter cirka två år följa upp de fördjupade granskningar som genomförts. Inom ramen för årets grundläggande granskning kommer revisionen att följa upp följande fördjupade granskningar som genomförts 2015: Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga (oktober 2015) Granskning av strategisk kompetensförsörjning (februari 2016) 3 Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv (november 2015) Uppföljningen genomförs genom att skriftliga frågor tillställs berörd förvaltning och eventuellt kompletterade telefonintervjuer. Fördjupade granskningar Fördjupade projekt avser granskningar inom specifika områden som berör kommunen centralt eller en eller flera nämnder. Valet av fördjupningar bestäms utifrån väsentliga områden för kommunen som uppmärksammats vid risk- och väsentlighetsanalysen. Projektplaner utarbetas för varje granskning. Inom följande områden planeras fördjupade granskningar: Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (kommunstyrelsen, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för funktionsstöd samt nämnden för vård och omsorg) 3 Granskningen avrapporterades under 2016 men avsåg revisionsåret 2015. 4

Granskning av uppföljning av externa utförare (kommunstyrelsen, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för funktionsstöd, nämnden för individ och familjeomsorg samt nämnden för vård och omsorg) Granskning av styrning och ansvarsfördelning (kommunstyrelsen, nämnden för fritid och folkhälsa, nämnden för kultur och turism, nämnden för individ- och familjeomsorg samt nämnden för funktionsstöd) 4. Redovisningsrevision Granskning av delårsbokslut Delårsbokslutet granskas och rapport lämnas inför behandlingen i fullmäktige. Granskningen ska svara på frågan om resultaten i rapporten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten. Syftet med granskningen är även att identifiera och kommunicera eventuella risker, budgetavvikelser och andra problemområden på ett tidigt stadium. Utgångspunkten för granskningen är kommunallagen och de rekommendationer som tagits fram av SKYREV och SKL. Dessutom följs de särskilda riktlinjer för delårsrapporter som fastställts i överenskommelse med kommunen. En redogörelse lämnas i de fall vi identifierar risker och problemområden i god tid, så att eventuella åtgärder kan vidtas före bokslutsarbetet. Löpande redovisningsrevision Under hösten genomförs löpande granskning med inriktning på väsentliga konton och processer samt den interna kontrollen i identifierade intäkts- och kostnadsflöden. De väsentliga rutiner som framförallt kommer att beaktas i den löpande granskningen är bland annat: Anläggningstillgångar - årets investeringar och avskrivningsprinciper mm Inköp/utbetalningar Bokslutsprocessen Exploateringsredovisning Pensionsredovisning Löneprocessen Därtill genomförs också övriga granskningsinsatser utifrån en genomförd riskanalys. Bokslutsgranskning Bokslutet kommer att granskas med utgångspunkt från de risker vi bedömer kvarstår i verksamheten med beaktande av våra iakttagelser från granskning av intern kontroll. Vi kommer att granska kommunkoncernens årsredovisning med däri ingående verksamhetsredovisning, balans- och resultaträkningar, finansieringsanalys samt noter. 5

5. Granskning av kommunens bolag och stiftelse Lekmannarevisionen av kommunens bolag och de valda revisorernas granskning av stiftelsen omfattar en grundläggande granskning av bolagen och stiftelsen. Utgångspunkt för granskningen är det kommunala ändamålet, bolagsordning, ägardirektiv och andra styrdokument. Lekmannarevisorerna och de valda revisorerna ska förhålla sig till och bedöma om bolagens/stiftelsens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagens/stiftelsens interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisorernas och de valda revisorernas granskning består av en grundläggande granskning av hur bolagens/stiftelsens verksamhet förhåller sig till det kommunala ändamålet och övriga styrdokument samt deras system för styrning, uppföljning och intern kontroll. Lekmannarevisorerna och de valda revisorerna beslutar också vid behov utifrån sitt risk- och väsentlighetarbete om genomförande av fördjupade granskningar avseende bolagen och/eller stiftelsen. Resultatet av granskningarna sammanställs i en granskningsredogörelse som ligger till grund för lekmannarevisorernas uttalande i granskningsrapporten/revisionsberättelsen. Kungsbacka 22 maj 2017 Kommunrevisionen Kungsbacka kommun 6

Bilaga 1 Preliminär tidplan för presentation av genomförda granskningar i nämnder/styrelse och kommunfullmäktige Granskningsinsatser Revisionen Kommunstyrelse/nämnd* Kommunfullmäktige Granskning av delårsbokslut September Ej aktuellt Oktober 2017 och uttalande 2017 Löpande granskning November Ej aktuellt December 2017 2017 Granskning av årsbokslut Mars 2018 Ej aktuellt April 2018 Uppföljning av 2015 års granskningar Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete Granskning av styrning och ansvarsfördelning Granskning av externa utförare Grundläggande granskning 2017 Oktober 2017 December 2017 December 2017 Oktober December 2017 Februari 2018 2017 November Januari 2018 Februari 2018 2017 December Januari/februari 2018 Februari 2018 2017 Mars 2018 Ej aktuellt April 2018 Lekmannarevision Eksta Prel. mars Aktuellt styrelsemöte och bolagsstämma Bostads AB 2018 Lekmannarevision - Stiftelsen Tjolöholm Prel. mars 2018 Aktuellt styrelsemöte Lekmannarevision Sankta Prel. februari Ej aktuellt Ej aktuellt Gertrud 2018 Granskning stiftelser Ej beslutat Ej aktuellt Ej aktuellt * Granskningar presenteras muntligt hos kommunstyrelsen och/eller nämnd om tillämpligt cirka två månader efter att rapporterna antagits av kommunrevisionen. Samtliga rapporter översänds till berörd styrelse och nämnd efter att de antagits. 7

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-06-20 163 Revidering av riktlinjer för styrdokument KS/2016:197 1.2.1 Beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinjer för styrdokument, daterad 2017-06-16. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 14 mars 2017, 60, att anta riktlinjer för styrdokument. Det har framkommit önskemål om att även ange att planer ska kunna beslutas av den politiska nivån. Därför har ett underlag tagits fram för ett nytt dokument, Riktlinjer för styrdokument, daterat 2017-06-16 med en sådan ändring. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-06-15 Riktlinjer för styrdokument 2017-06-16 Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) ställer proposition på om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag, och finner att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Samtliga förvaltningar Expedierat/bestyrkt

Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter. I kommunen finns det både styrdokument som är lagbundna och rättsligt bindande, exempelvis föreskrifter och vissa taxeuttag, men även en hel del egentillverkade styrdokument som omfattar den egna kommunens verksamhet. Föreskrifter och normer Ordningsföreskrifter Arkivregler VA-taxa Övriga styrdokument på kommunal nivå Policy för invånardialog Regler för sociala medier Handlingsplan för barnkonventionen Instruktioner och rutiner Kommunens egna styrdokument behöver, även om de inte är lagstyrda, präglas av en fast terminologi, vara strukturerade och tydligt namngivna efter sina roller. Det underlättar för både dem som ska producera nya styrdokument i vår kommun och för dem som ska förstå och förhålla sig till styrdokumenten i sina verksamheter. Riktlinjerna hanterar inte föreskrifter och normer utan endast övriga styrdokument på kommunal nivå. Riktlinjerna ska tydliggöra vilka kategorier av styrdokument vi har, vad de innebär och hur de förhåller sig till varandra. Det är angeläget att styrdokumenten samordnas så att de är konkreta, enkla och så få som möjligt för att skapa goda förutsättningar för styrning och uppföljning.

Sida 2/10 Riktlinjernas avgränsningar Detta dokument tar inte upp struktur och nomenklatur för dessa dokument och handlingar: Föreskrifter enligt lag Styrdokument som är lagbundna och rättsligt bindande, exempelvis föreskrifter och vissa taxeuttag hanteras och benämns enligt det som lagen anger. Vår kommunala styrmodell Den kommunala styrmodellen med budgeten och tillhörande styrkedja har en övergripande ställning bland våra egna styrdokument och berörs inte av dessa riktlinjer. Rådgivande dokument Många förvaltningar behöver även stöd i form exempelvis handböcker och rutiner. Det är viktigt att dessa stannar vid praktiska rekommendationer och inte innehåller sådant som hör hemma i något annat styrdokument. Hur dessa benämns eller hanteras tas inte upp i detta dokument. av Styrdokumentstyper u av s Våra kommunala styrdokument kan vara av två huvudtyper. Vi har dels dokument som beskriver hur vi ska agera för att nå ett visst resultat. Dessa kallar vi för aktiverande styrdokument. Vi har även dokument som talar om hur vi ska möta givna situationer. Dessa kallar vi för normerande styrdokument. De aktiverande dokumenten är strategier och planer. De normerande dokumenten är policys, regler och riktlinjer. Nivå Normerande Aktiverande Översiktlig Policy Strategi Allmän Riktlinjer - Detaljerad Regler Plan

Sida 3/10 En bra tumregel för att avgöra om styrdokumentet är normerande eller aktiverande är dokumentets tidsperspektiv: Normerande dokument ska så fort de är färdiga genomsyra verksamheten och uppfyllas så gott det går. Exempel är kvalitetspolicy eller regler för användning av kommunala lokaler. Aktiverande dokument siktar istället på framtida mål och hur vi ska ta oss dit. Exempel är en IT-strategi eller fördjupade översiktsplaner. Situationen avgör behovet. En viktig utgångspunkt är att tydligt utgå från behovet. Vad ska styrdokumentet åtgärda och hur görs det på bästa sätt? Svaret på de frågorna avgör vilken typ av dokument som är lämpligt och var i organisationen det bör beslutas. Styrdokumentets språkbruk behöver harmoniera med dokumentets avsikt och roll. Detta gäller särskilt för planer och regler, som inte bör lämna något utrymme för tolkning. Generellt ska vi använda ett enkelt och tydligt språk för att göra styrdokumentet så lätt som möjligt att förstå och förmedla. Den grafiska presentationen av dokumentet ska vara tillgänglig och enkel att läsa. För att styrdokumentet ska få en praktisk funktion behöver formuleringar ge möjlighet att följa upp hur arbetet går. Därför är det bra med mätbara målsättningar. Våra styrdokument kan ha både en extern eller intern målgrupp, eller både och, det behöver vi ta hänsyn till. För externt riktade dokument som våra invånare har intresse av, exempelvis parkeringsregler, är det nödvändigt att dokumenten kan förstås utan att läsaren är insatt i verksamheten. Det kan finnas både ett aktivt och ett normerande styrdokument inom samma ämne, men det är inget krav. Det bedömer styrdokumentsägaren bäst själv utifrån verksamheten och styrdokumentets ämne. Dokumenten har olika funktion och kan fungera i relation eller fristående. Det är inte en nödvändig hierarkisk ordning. Det kan till exempel finnas en parkeringsstrategi med eller utan en parkeringspolicy, och det går bra att ha en handlingsplan för dagvattenhantering utan att några andra styrdokument finns för det ämnet. Om det finns behov av två dokument, ett aktivt och ett normerande, blir det extra viktigt att hålla sig till reglerna för hur dokumenten ska benämnas och syftet med respektive dokument så att dessa inte förväxlas eller sammanblandas. Beskrivningen i rutan ovan och i rutan under avsnittet Beslut anger en

Sida 4/10 struktur hur dokumenten förhåller sig till varandra utifrån beslutsnivå men innebär inte att man måste ha vissa dokument. En viktig utgångspunkt är att politikerna ansvarar för vad vi vill uppnå. Detta kommer då i huvudsak till uttryck i de dokument som fullmäktige beslutar såsom visionen och policyer. Nämnderna kan sedan besluta om strategier och riktlinjer med ansvar för genomförandet av fullmäktiges målsättningar och vad nämnderna ska uppnå inom sina ansvarsområden. Tjänstemännen på förvaltningarna planerar hur arbetet ska utföras enligt de olika styrdokumenten, genomför planerna och verkställer de politiska besluten. Vision och målbild I Kungsbacka har vi en vision för hela kommunens utveckling. Begreppet vision är fredat och för att skapa tydlighet har Kungsbacka kommun bara en vision. Våra kommunala styrdokument ska därför inte utformas som visioner. I den mån kommunens nämnder vill formulera ett eget motsvarande, övergripande dokument, är målbild det begrepp som ska användas. Aktiverande dokument Vi har två typer av aktiverande dokument: strategier och planer. Aktiverande dokument anger händelser eller situationer som vi vill åstadkomma genom egna initiativ. De ger ett uppdrag att handla på ett visst sätt. I dessa dokument är det naturligt att ange vad som ska göras och vad man vill uppnå. Det är dokument som blickar framåt och stakar ut vad som ska åstadkommas framöver. Strategi Strategin är det mest övergripande bland de aktiverande dokumenten. Strategin är översiktlig, den gör ett vägval, pekar ut handlingsriktningar och fleråriga mål, men går inte in på hur man praktiskt ska agera. Den svarar på frågorna vart vi ska och hur vi når dit. Det återstår att tolka och bryta ner strategin i mer detaljerade planer. Strategier ska ha vi relativt få av eftersom de naturligt handlar om de stora sammanhangen.

Sida 5/10 Strategin ska ange vilka inriktningar som är viktigast för verksamheten innehålla långsiktiga, fleråriga perspektiv eller mål peka ut verksamhetsområden och avgörande val för att nå dit Strategin behöver inte säga något om vilka medel eller metoder som ska användas Plan Planer är ett mer detaljerade än en strategier. En plan kan vara kopplad till en strategi eller finnas fristående behovet avgör. Planen ska vara en instruktion över initiativ som ska tas. Den tydliggör för nämnder och förvaltningar vad de ska utföra och anger med fördel en tidplan. Planen ska svara på frågorna vad, vem, när och hur. Planer ska i huvudsak vara uppföljningsbara och mätbara. Planen ska tala om vad vi ska göra tala om hur vi ska göra, till exempel vilken metod vi ska använda tala om vem som är ansvarig för de olika delarna av planens genomförande tala om när utförande och uppföljning ska ske Planen får inte vara en inventering eller en önskelista Planer kan dock vara av väldigt varierande art och eftersom dessa kan beslutas på flera olika nivåer, både politiskt och på olika chefsnivåer, är det viktigt att innan beslut överväga planens dignitet och syfte för att avgöra rimlig beslutsnivå. Normerande dokument Vi har tre typer av normerande dokument: policys, riktlinjer och regler. Normerande dokument klargör vårt förhållningssätt till något. De tydliggör hur en tjänst ska utföras. De siktar inte framåt på samma vis som aktiverande dokument utan ska löpande genomsyra den pågående verksamheten. De kan

Sida 6/10 bland annat styra vårt beteenden efter en gemensam värdegrund och därmed också sätta gränser för vårt agerande. Policy En policy anger vårt förhållningssätt. Policyn tydliggör principer som ska tjäna till stöd för vägledning och för bedömningar från fall till fall. Den inkluderar inga målformuleringar utan klargör Kungsbacka kommuns övergripande syn och inställning till något. En policy kan ofta vara kort och kärnfullt formulerade, och ibland uttryckas i en enda mening. Policyn ska ge en princip att hålla sig till, ett sätt att se på en viss företeelse. Riktlinjer Riktlinjer ger mer konkret stöd för ett visst handlande. De kan till exempel ange vilken typ av åtgärder och tillvägagångssätt vi bör välja, och sätta gränser för omfattningen. Riktlinjer tar typiskt sikte på att skapa en gemensam norm för ett önskat beteende. Riktlinjerna lämnar visst utrymme för användaren att själv utforma detaljerna i åtgärderna. Riktlinjerna kan vara så detaljerade att de fungerar som instruktionsbok för verksamheten. De anger ett handlingssätt som ger ett visst utrymme för individuella variationer. Riktlinjer ska ge konkret stöd för hur arbetsuppgifterna ska utföras lägga en nivå som verksamheten ska uppnå i sitt utförande vara inriktade på metod och gärna rekommendera tillvägagångssätt Regler Regler är en samling paragrafer som sätter exakta gränser för vårt handlande. De koncentrerar sig på hur en åtgärd görs, inte på vad den innehåller. Regler sätter gränser och förbjuder vissa beteenden. Till skillnad från övriga typer av styrdokument drar regler en absolut gräns för våra handlingar.

Sida 7/10 Regler ska Tydliggöra gränser för vårt agerande. Typiska ord och uttryck i sådana dokument är ska, måste och får inte. Regler ska inte Innehålla luddiga formuleringar som bara innebär strävan i en viss riktning, eller lämnar åt läsaren att avgöra om denne vill följa ordalydelsen eller inte. Beslut Beslutsnivå Aktiverande Normerande Övrigt Strategi Plan Policy Riktlinjer Regler Vision Målbild Kommunfullmäktige X X X Kommunstyrelsen X X X X Nämnd X X X X Kommundirektör X X X Förvaltningschef X X X Verksamhets- eller enhetschef X X Undantag från riktlinjerna Det kan finnas undantag som gör att kommunens riktlinjer inte är användbara i enskilda fall. Exempel på detta kan vara definitioner i lagtext eller statliga bestämmelser om vad våra kommunala dokument ska heta, då har det företräde även om det strider mot dessa bestämmelser. Vissa dokument kan behöva beslutas på andra politiska nivåer än de som rekommenderas här. Då ska argumenten för undantaget framgå i tjänsteskrivelsen/beslutsunderlaget till dokumentet.

Sida 8/10 Beslut om styrdokument Beslut fattas av den instans som är ansvarig. Det innebär att en nämnd beslutar om till exempel en strategi när den endast berör den egna nämndens verksamhet. Om ett styrdokument omfattar verksamhet som flera nämnder är ansvariga för enligt reglementen ska dokumentet beslutas av samtliga ansvariga nämnder. Kommunstyrelsen beslutar om strategier och riktlinjer när dessa berör kommunstyrelsens egna verksamhet. Inom ramen för kommunstyrelsens kommunövergripande och samordnande ansvar beslutar även kommunstyrelsen när sådana dokument berör samtliga nämnder. Beslut ska även fattas om igångsättande av arbetet med att ta fram ett styrdokument, se nedan. Beslut att sätta igång arbetet När det konstaterats att det finns ett behov av ett visst styrdokument, ska den ansvariga och beslutande instansen fatta ett beslut om att arbetet ska sättas igång. Det behöver dock inte fattas ett särskilt beslut om det redan har skett genom något annat beslut, till exempel i budgeten eller i samband med beslut om annat styrdokument. Av igångsättningsbeslutet ska det framgå eventuella direktiv om innehållet, tidplan och eventuella särskilda kostnader för framtagandet av styrdokumentet. Beslutet ska även i möjligaste mån omfatta hur arbetet ska utföras vad avser samordning eller samarbete med andra nämnder/förvaltningar och eventuella remisser till andra instanser. Formella remisser ska ske till andra nämnder när beslutet bedöms beröra de nämnderna. Publicera Innan styrdokumentet ska antas av förvaltning/nämnd/kommunfullmäktige ska dokumentet vara producerat i en särskild mall för styrdokument.

Sida 9/10 När beslutet är taget och innan publicering så kompletteras styrdokumentet med information om vilken beslutsinstans som har fastställt dokumentet när dokumentet har fastställts och beslutsparagraf Föreskrifter och normer ska enligt kommunallagen publiceras på kommunens hemsida i kommunens författningssamling. I Kungsbacka publicerar vi alla styrdokument som antagits av förvaltning/nämnd/kommunfullmäktige på kommunens hemsida om det inte finns skäl för en annan bedömning. Uppföljning, revidera eller upphäva Styrdokumenten bör aktualitetsprövas i början av varje mandatperiod. Då bör berörd instans bestämma vilka dokument som ska ses över, om något behöver upphävas och hur arbetet ska prioriteras. Om det sker förändringar inom styrdokumentets område vid annan tidpunkt så är det dags att överväga en revidering och eventuellt förbereda för ett nytt beslut. Det kan också vara så att dokumentet blivit inaktuellt genom förändrad lagstiftning eller ny organisation och därför behöver upphävas genom beslut. Råd och anvisningar I kommunen finns ett råd för styrdokument vars syfte och uppgift är att

Sida 10/10 tillsammans med ansvarig tjänsteman vara ett stöd i arbetet med efterlevnaden av riktlinjerna. Närmare beskrivning av rådets roll och uppgifter bestäms av ansvarig tjänsteman inom kommunledningskontoret. Närmare anvisningar för produktion och uppföljning av styrdokument finns i en särskild handling framtagen av ansvarig tjänsteman på kommunledningskontoret. Beslutad av: Kommunstyrelsen 2017-06-20 163 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Kontakt: Kungsbacka Direkt 0300-83 40 00