Energideklaration fordon Älmhults kommun

Transkript

1 Energideklaration fordon Älmhults kommun Energideklarationen är genomförd av Miljöfordon Sverige på uppdrag av Älmhults kommun. [Få läsarens uppmärk 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Om Energideklaration fordon Genomförande Antaganden och beräkningsfaktorer Översikt verksamhetens styrdokument Beskrivning av verksamheten Policy, mål och riktlinjer Fossiloberoende fordon i kommunkoncernen Resultat Fordon - antal, typ och drivmedel Uppföljning körsträckor och drivmedelsförbrukning Transporternas klimatpåverkan Miljöpåverkan nuläge Faktisk tankning Måluppfyllelse Kostnadsöversikt Rekommendationer Åtgärd 1 Rationalisering av fordon Åtgärd 2 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken Framtidsbild av en sammanvägd mix av fossiloberoende fordon Möjlighet till fossiloberoende fordonsflotta Åtgärd 3 Tanka B40 ett dieselbränsle med högre andel förnybart HVO Åtgärd 4 Skärp upp policy och avrop samt förbättra uppföljningen av drivmedelsinköp Åtgärd 5 Sparsam körning minskar förbrukning och körsträckor Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimat-/energikompensation Besparingspotential ekonomi och miljö Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Bilaga 2 Så här har vi räknat Bilaga 3 Värdeminskning Bilaga 4 Fordonssammanställning med beräkningar 2

3 Sammanfattning 1. Älmhult kommunkoncerns lätta fordonspark släpper ut cirka 280 ton fossilt CO 2 per år. Lägger man till tunga fordon blir utsläppen 630 ton, exkl körning i egen bil i tjänsten. Det motsvarar hälften av koncernens totala CO 2-utsläpp men bara 7 % av energianvändningen. 2. Kostnaden för personbilarna uppgår till 4,4 Mkr per år och för lätta lastbilar till 2,9 Mkr. För personbilarna är det en minskning med 9 % eller 0,4 Mkr och för lätta lastbilar är det en ökning med 43 % eller 0,8 Mkr sedan Kommunen kan spara pengar och minska miljöpåverkan genom att se över om alla fordon behövs. 17 fordon körs mindre än 750 mil om året. Om hälften av dessa inte ersätts när det är dags att sälja dem kan 0,4 Mkr sparas per år. 3. Med dagens körsträckor kan elbilar ersätta cirka 95 % av fordonen med avseende på räckvidd; 61 av 63 personbilar respektive 46 av 48 lätta lastbilar. 4. Kommunen kan välja miljöfordon och ändå spara pengar. Som exempel ger en avvägd mix av fossiloberoende miljöfordon något lägre kostnader varje år och 85 % lägre koldioxidutsläpp visavi dagens personbilspark. 5. Genom att tanka diesel med högre andel förnybart drivmedel, B40, kan kommunkoncernen utan kostnad minska CO 2-utsläppen med 120 ton per år vilket är 16 % av transporternas utsläpp (exkl. körning med egen bil i tjänsten). 6. Kommunens arbete med att miljöanpassa fordonsparken går numera åt fel håll efter att ha varit på rätt håll års mål avseende miljöbilsandel och andelen förnybar energi uppnåddes före utsatt tid men det är långt till måluppfyllelse för Kommunen rekommenderas att förbättra uppföljningen av drivmedelsinköp. 7. Medan fordonsparken successivt miljöanpassas återstår de utsläpp man för närvarande inte kan effektivisera bort. För att bli klimatneutral återstår då att klimat- eller energikompensera. Det förstnämnda innebär för Älmhult kommunkoncerns fordon i dagsläget en kostnad på ca kr per år för 630 ton fossil CO 2. Energikompensation är ett annat koncept där man kompenserar för den mängd fossil energi som fordonen förbrukar, vilket innebär en kostnad på cirka kr/år för ca fossila MWh. 8. Det är fullt möjligt att utan stress nå fossiloberoende fordonsflotta till år 2020 eller något år därefter. Men det kräver målmedvetenhet och tydlighet. Det viktiga är inte om målet uppnås 2020 eller 2022, utan att inriktningen är klar och att inflödet av nya fossilfordon stoppas. Allt hänger på hur snabbt man stramar åt inköpspolicyn, i vilken utsträckning man ger dispens för fossilfordon vid avrop och hur snabbt man vill avyttra de fossilfordon man redan äger själv. De flesta egenägda fordon är dock relativt gamla att det ändå är dags att byta ut dem. 3

4 1. Om Energideklaration fordon Miljöfordon Sverige genomför sedan 2009 en nationell granskning av Sveriges kommuners fordonsparker och sedan 2010 granskas även landstingens fordonsparker. Här redovisas kommunernas och landstingens fordonsparker (inkl. deras bolags fordon) avseende antal fordon, antal miljöfordon, andel miljöfordon, energieffektivitet, koldioxidutsläpp, krocksäkerhet etc. enligt tekniska data som finns i Transportstyrelsens fordonsregister. Undersökningen omfattar både personbilar och lätta lastbilar upp till max 3500 kg. Undersökningen heter Miljöfordonsdiagnos och mer information finns på Miljöfordonsdiagnos ger kommunerna och landstingen och deras bolag en översikt vad de har för fordon och information kopplat till teknisk data, men denna granskning ger ingen direkt information hur kommunen eller landstingen använder sina fordon i praktiken. Miljöfordon Sverige har på initiativ av en företagsgrupp i Växjö utvecklat en metod för att analysera en organisations fordon utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv Energideklaration fordon. Genom energideklarationen får organisationen en översyn av befintlig fordonspark samt hur den används. Med detta som underlag redovisas ett nuläge avseende kostnader och miljöpåverkan. Baserat på analysen av nuläget presenteras förbättringsförslag som gör det möjligt att sänka både kostnader och miljöpåverkan för organisationens fordonspark. Energideklaration fordon genomförs på personbilar och lätta lastbilar (upp till max 3500 kg). 4

5 2. Genomförande Energideklaration fordon på Älmhults kommuns fordon har genomförts av Daniel Hagberg, projektledare på Miljöfordon Sverige. Miljöfordon Sverige har presenterat en lista över Älmhults kommuns fordonspark. Dialog har skett med miljöstrateg Cecilia Axelsson som lämnat underlag i form av årliga körsträckor etc. Underlaget har sedan använts för vidare analys inom energideklarationen. Fordonslistan omfattar även kommunbolagens fordon. Baserat på aktuell fordonslista och erhållen annan information har Miljöfordon Sverige gått igenom och analyserat kostnader och miljöpåverkan utifrån detta givna nuläge. Miljöfordon Sverige har även simulerat olika fordonsalternativ för kommande inköp, när det är dags att ersätta nuvarande fordon. I denna rapport presenterar Miljöfordon Sverige resultat av analysen med rekommendationer på åtgärder för att minska fordonsparkens kostnader och miljöpåverkan. 2.1 Antaganden och beräkningsfaktorer För beräkning av kostnader är inköpspris, värdeminskning, räntor och bränsleförbrukning de mest avgörande parametrarna. Inköpspris: Vi har utgått ifrån Skatteverkets nybilspriser. Värdeminskning: Restvärdet är satt till olika värden beroende på körsträcka och för personbilar har 36 månaders leasingavtal antagits: Under 4000 mil efter 36 månader = 45 %. Mellan 4000 och 6000 mil efter 36 månader = 40 % Mellan 6000 och 9000 mil efter 36 månader = 35 % Över 9000 mil efter 36 månader = 30 % För lätta lastbilar har 60 månaders leasingavtal antagits: Under 7500 mil efter 60 månader = 30 %. Mellan 7500 och mil efter 60 månader = 25 % Över mil efter 60 månader = 20 % Ränta: Beräkningarna utgår från en ränta på 4 %. Bränsleförbrukning: Det officiella värdet på bränsleförbrukning och CO2- utsläpp, den så kallade EU-körcykeln, som alla bilar måste redovisa och från vilken miljöfordon definieras, klarar ingen av att köra på i praktiken. Utifrån jämförelser mellan officiella förbrukningsvärden och biltester gjorda av Teknikens värld och Vi Bilägare har en faktor på 1,3 tillämpats, d.v.s. förbrukningen antas vara 30 % högre än de officiella värdena. 5

6 3. Översikt verksamhetens styrdokument 3.1 Beskrivning av verksamheten Älmhults kommun är en kommun med knappt invånare. För att bedriva sin verksamhet har kommunen och dess bolag en fordonspark bestående olika personbilar och lätta lastbilar. 3.2 Policy, mål och riktlinjer Länet Länsstyrelsen i Kronobergs län har fastställt regionala miljömål för perioden Man samverkar med regionförbundet i det som kallas klimatkommission Kronoberg. Av totalt 11 regionala mål inom begränsad klimatpåverkan har 10 bäring på transportsektorn, varav 2 specifikt kollektivtrafiken. 1. Fossilbränslefritt Användningen av fossila bränslen har upphört Plusenergilän Utsläpp av fossil koldioxid år 2020 max 2 ton per år och invånare. 4. Förnyelsebar energi 70 % år CO2 från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35 %, jämfört med 1990 års utsläpp. 6. Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år Kollektivtrafiken är fossilbränslefri år Produktion av förnybara drivmedel, t.ex. biogas, ska vara minst 30 GWh år 2020 (ca personbilar). 9. Tankställen för förnybart drivmedel (utöver E85) finns i alla kommuner år Marknadsandel kollektivtrafik ska öka till 15 % år I mars 2014 antogs ett åtgärdsprogram för miljömålen Den innehåller förslag på ett flertal strategiska åtgärder inom transportområdet Kommunen Älmhults kommun har tagit fram nuläge, mål och strategier med avseende på energi, klimat och transporter i dokumentet Energi- och klimatstrategi Älmhults kommun

7 Mätbara mål i energi- och klimatstrategin Minskad energiförbrukning i transporter i kommunorganisationen, jämfört med basåret (2020) 10%, 530 MWh (25%, 1300 MWh) Andel förnyelsebart drivmedel i kommunorganisationen 2014 (2020) 30% (75%) Andel miljöfordon i kommunorganisationen 2014 (2020) 50 % (70 %) Medverkan till produktion av förnyelsebara fordonsbränslen (kommunorganisationen) 2014 (2020) 1500 MWh (3000 MWh) Förnyelsebart drivmedel i kommunalt upphandlad kollektivtrafik och transporter (2020) (100 %) Bilpool Älmhults kommun har infört en bilpool i samarbete med Sunfleet Fossiloberoende fordon i kommunkoncernen Älmhults kommun har en ambition att kommunkoncernens fordon blir fossiloberoende. Ett syfte med denna rapport är att ta fram underlag för att besluta om en tidsplan hur utfasningen av fossilfordon kan gå till Mål för kommunen som geografiskt område Kommunen har skrivit på Borgmästaravtalet, ett frivilligt avtal som kommuner i EU kan gå med i, vilket innebär att man åtar sig att minska sina klimatutsläpp med minst 20 % till 2020 jämfört med basåret Miljöfordonsdefinition Fr. o. m gäller en ny hårdare miljöfordonsdefinition, innebärande i korthet att följande fordon klassades som miljöfordon. 1) fordon som kan drivas med alternativa drivmedel såsom etanol och gas och släpper ut max 150 g CO2/km, 2) konventionella bensin- och dieselfordon som släpper ut under 95 g CO2 per km samt 3) elfordon En viktkomponent finns med som gör att tyngre fordon får släppa ut mer och lättare mindre. Se bilaga 1 för mer detaljer. Jämfört med den tidigare miljöfordonsdefinitionen innebär den nu aktuella att snåla bensin- och dieselfordon har fått det tuffare att bli 7

8 klassade som miljöfordon. Konsekvensen är att andelen bilar som kan drivas med förnybara drivmedel såsom etanol (E85) och gas kommer att öka bland de som klarar den nya miljöbilsdefinitionen. Fr.o.m. 1 juli 2018 införs ett nytt avgiftssystem, bonus-malus, för nya bilar som ersätter skattebefrielse för miljöfordon. Bonus-malus-systemet innebär i korthet att batterielbilar får kr i bonus, laddhybrider får en bonus på ca kr beroende på utsläpp 1 och gasbilar får ca kr i bonus medan fossilbilar som släpper ut över 95 gram per km får höjd fordonsskatt de 3 första åren. Vid samma tidpunkt kommer troligen dagens miljöbilsdefinition att ersättas med något som kallas klimatbonusbil, vilket innebär att fordonet a) släpper ut högst 60 g CO2 per km. b) är utrustad med teknik för drift med annat gasbränsle än gasol. I strävan att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta tycker Miljöfordon Sverige att det är rimligt att omfatta alla bilar som styr i rätt riktning avseende omställning till fossiloberoende fordon. I en sådan definition är det rimligt att inkludera el-, vätgasbilar, laddhybrider, gas-, etanol- och biodieselbilar samtliga fordon som kan drivas med ett fossiloberoende drivmedel. 3.4 Hantering av fordonsparken Älmhults kommun leasar merparten av sina fordon på tre år. Främst rör det sig om finansiell leasing. Dock förekommer variationer främst med avseende på lätta lastbilar vilka leasas på längre tid. Flera fordon, både personbilar och lätta lastbilar, ägs av kommunen, vilket gör att fordonsparken består av fordon med blandade åldrar. 1 Laddhybrider med utsläpp mellan 1 och 60 g CO2/km får x antal gram i bonus. T ex får en Toyota Prius laddhybrid som släpper ut 22 g CO2/km x 833 kr = kr i bonus. 8

9 4. Resultat 4.1 Fordon - antal, typ och drivmedel Älmhults kommun inklusive bolag har 111 fordon, varav 63 personbilar och 48 lätta lastbilar. Jämfört med 2013 är det 12 personbilar färre (-16 %) och 13 fler lätta lastbilar (+37 %). Vad det gäller fossiloberoende fordon har andelen personbilar minskat kraftigt medan andelen lätta lastbilar har ökat. Figur 1. Andel fossiloberoende fordon i Älmhults kommun 2013 och Personbilar Av personbilarna drivs 17 % (11 av 63) med förnybart drivmedel varav 7 med biogas och 4 med E drivs med diesel och 2 med bensin. Detta är en stor förändring sedan 2013 då 61 % (46 av 75) kunde köras på förnybart drivmedel fördelat på 32 st biogasbilar och 14 st etanolbilar. 27 st var dieselbilar och bensinbilarna var oförändrat 2 st 2. Klasser Personbilarna delas in i klasserna liten (t ex Renault Clio), mellan (t ex Ford Focus), stor (t ex Volvo V70), MPV 3 för 6 passagerare (t ex Opel Zafira) och minibuss för 8 passagerare (t ex VW Transporter). De tre första har undergrupper i form av halvkombi, kombi, högt insteg 2 Andelen miljöbilar inkl dieselbilar - är 65 % (41/63) 2017 jämfört med 69 % (52 av 75) år MPV betyder Multi-Purpose Vehicle, på svenska översatt till fordon avsett för flera ändamål. De kännetecknas av att fordonet har ett högre insteg och högre sittställning samt att baksäten i regel kan plockas ur eller fällas ner i golvet. De större modellerna av biltypen har ofta 7 sittplatser och det är den typen som avses i klass D. 9

10 (MPV) samt fyrhjulsdrift, se tabell nedan. Klass A (liten) B (mellan) C (stor) D (MPV) E (minibuss) % 5 8% 8 13% 4 6% undergrupp sedan/halvkombi 31 49% kombi 13 21% 1 2% högt insteg (MPV) 1 2% 1 2% fyrhjulsdrift (4WD) 1 2% 3 5% Tabell 1. Klassindelning personbilar. Tre av fyra personbilar är mellanklassbilar, 8 % (5 st) är större bilar, 13 % (8 st) har högre insteg och ett extra baksäte (7-sits) och 6 % (4 st) är minibussar Lätta lastbilar Nio av 48 lätta lastbilar drivs med förnybart drivmedel, varav sju med biogas och två med el. 38 drivs med diesel (29 st 2013) och 1 med bensin (kvar sedan 2013). Det innebär att lätta lastbilar som kan drivas med förnybart drivmedel har ökat från 14 % år 2013 till 19 % år Klasser Lätta lastbilar delas in i klasserna A (liten, t ex Renault Kangoo), B (mindre mellanklass, t ex Caddy Maxi), C (mellan, t ex Renault Trafic), D stor (t ex Renault Master). Klass A och C delas sedan in i undergrupper med skåp resp flak, se tabell nedan. A1 liten skåp (Renault Kangoo) A2 liten flak (Fiat Strada) B mindre mellanklass (Caddy Maxi) 23 48% 0 1 2% 8 17% 12 25% 4 8% Tabell 2. Klassindelning lätta lastbilar. Hälften är små skåpbilar och fyra av tio är mellanstora fordon. Finns det behov av den större storleken, eller uppnås önskad funktion även i en halv klass mindre i mindre mellanklassen? De är både billigare och snålare. Översikt av fordonen finns i bilaga 4. C1 mellan skåp (Renault Trafic) C2 mellan flak (VW Transporter pick-up) D stor (Renault Master) 10

11 4.2 Uppföljning körsträckor och drivmedelsförbrukning Fordonslistan med årliga körsträckor var i stort sett komplett när energideklarationen (ED) färdigställdes i december Uppföljning av drivmedelsinköp har gjorts på total nivå, men inte nedbrutet på fordon. För att få säkrare uppgifter om drivmedelsenergi och fordonsparkens CO2- utsläpp är det nödvändigt uppföljning görs per fordon och att varje fordon har ett eget tankkort som inte flyttas runt mellan bilarna. Sammanställning bör också göras på individ- och avdelnings- eller förvaltningsnivå för att återkopplingen känns relevant för de anställda. 4.3 Transporternas klimatpåverkan För att ge perspektiv på transporternas klimatpåverkan, kan den jämföras med kommunens stora energianvändare: byggnader. Kommunkoncernen har fasat ut all nästan eldningsolja i sina fastigheter till förmån för klimatsmart biobränslebaserad fjärrvärme samt pellets. Elförbrukningen genererar inte några utsläpp då kommunen köper förnybar el. Detta medför att klimatpåverkan härstammar från transporter, den gasol och olja som finns i fjärrvärmens bränslemix (ca 3 %) och den oljeeldning som finns kvar. Energi CO 2-utsläpp Uppvärmning i huvudsak fjärrvärme MWh 620 ton varav fjärrvärme MWh 200 ton varav biobränsle (pellets) MWh <1 ton eldningsolja MWh 420 ton El MWh 0 ton Fordonsparken lätta fordon MWh 280 ton Fordonsparken tunga fordon MWh 350 ton Totalt MWh ton Andel förnybart byggnader 95 % Andel förnybart transporter, lätta och tunga fordon 29 % Transporternas andel av totalen 7 % 50 % Tabell 3. Älmhult kommunkoncerns energianvändning och CO 2-utsläpp 4 exkl. tjänsteresor i egen bil. Andelen fossilbränsle i fjärrvärmen och kvarvarande oljepannor orsakar utsläpp av cirka 620 ton och transporterna exkl. resor i egen bil cirka 570 ton fossil CO2 per år. Det innebär att kommunkoncernens fordon, inkl. tunga transporter men exkl. tjänsteresor i egen bil, står för hälften av klimatpåverkan, men bara 7 % av energianvändningen. 4 Uppgifter om uppvärmning och el kommer från Älmhult kommuns egna beräkningar för

12 4.4 Miljöpåverkan nuläge Personbilar och lätta lastbilar använder enligt energideklarationens beräkningsmodell cirka MWh energi, vilket motsvarar förbrukning av ungefär 130 kubikmeter drivmedelsekvivalenter 5. Detta fördelas på 200 MWh (15 ton) fordonsgas, 25 MWh (3,9 m 3 ) E85, MWh (107 m 3 ) diesel, 32 MWh (3,6 m 3 ) bensin och några MWh till elbilen. Givet detta är 34 % av drivmedlet förnybart på energibas 6 med bensindelen i E85 definierad som fossilt. Förutsättningen är att gas- och etanolbilarna tankas med fordonsgas respektive E85. Tankas de med bensin istället ökar koldioxidutsläppen och andelen förnybart drivmedel minskar Faktisk tankning Jämför man med uppgifter från ekonomikontoret om faktisk tankning förändras siffrorna. De tre bensinbilarna borde tankas med cirka 32 MWh bensin för helåret 2017 (knappt 4 m 3 ) men enligt uppgift uppgår tankade volymer till cirka 130 MWh omräknat till helåret 2017, dvs en faktor 4 ggr så mycket. För biogas och E85 är förhållanden omvända; de 4 etanolbilarna borde ha tankats med 25 MWh E85 men enligt inköpta volymer har knappt 8 MWh tankats. De 14 gasbilarna borda ha tankats med 210 MWh biogas medan inköpsstatistik visar på 85 MWh. Summa summarum tankas etanolbilarna med ca 30 % E85 och gasbilarna med ca 40 % fordonsgas, resten bensin. pb och llb diesel* bensin E85 biogas el summa totalt (MWh) % % fossilt % % förnybart % % CO 2 -utsläpp (ton/år) personbilar diesel* bensin E85 biogas el summa totalt (MWh) % % fossilt % % förnybart % % CO 2 -utsläpp (ton/år) *) Antagit hälften B40 och hälften Mk1-diesel år **) 2013 år värden är enbart baserade på energideklarationens modell, som bygger på att man tankar rätt. Tabell 4. Personbilars och lätta lastbilars drivmedel enligt energideklarationen, baserat på energiinnehåll. 5 Fordonsgas mäts och säljs i kg. 1 kg gas motsvarar ca 1,4 liter bensin. 6 E85 räknat som ett årsgenomsnitt på E80 eftersom E75 finns i pumparna nov-mars. Bensindelen i E80 räknas som fossilt och etanoldelen som förnybart. Diesel och bensin definieras som 94 % respektive 97 % fossilt samt biogas som 100 % förnybart. Siffran skulle förbättras betydligt om dieselbilarna tankades konsekvent med B40. 12

13 Detta innebär utsläpp av 280 ton CO2 per år, fördelat på 180 ton från personbilar och 100 ton från lätta lastbilar. 4.5 Måluppfyllelse Energideklarationen från 2013 visade att målen 2014 om 30 % förnybart drivmedel 7 respektive 50 % miljöbilar i kommunkoncernen redan var uppfyllt år Därefter har andelen förnybart drivmedel minskat kraftigt från 46 % 2013 för att år 2017 uppgå till 26 %. Andelen miljöfordon har minskat något, från 69 8 till 65 % under samma period. Drivmedelsmålet för 2014 uppfylls inte längre och det är det en lång väg kvar om 75 %-målet för år 2020 ska nås. 4.6 Kostnadsöversikt Enligt energideklaration 2017 kostar person- och lätta lastbilarna 7,2 Mkr per år, vilket utslaget på de 111 fordonen i genomsnitt blir kr per fordon eller cirka 36 kr/mil. Bilarna körs i genomsnitt cirka mil om året. Totalt blir det mil eller 51 varv runt jorden varje år. Personbilarna körs längre än de lätta lastbilarna. Jämfört med 2013 har kostnaderna ökat med kr (6 %) men det har också körsträckan, med mil eller 16 % Personbilar Kommunkoncernen har 63 personbilar som i genomsnitt körs mil/år till en kostnad av 4,4 Mkr/år. Utslaget per bil blir det i genomsnitt kr per år respektive 30 kr per mil. Jämför man dessa nyckeltal med 2013 ser man att antalet bilar har minskat med 16 % (12 st), kostnaderna minskat med 9 % ( kr/år) och antalet körda mil ökat med 35 % (+600 mil per bil) vilket sammantaget sänkt milkostnaden med 21 % från 38 kr år Det är oklart hur detta hänger ihop med förändrade körsträckor i egen bil i tjänsten och/eller nyttjande av den externa bilpoolen som drivs av Sunfleet. 7 Baserat på Energideklarationens beräkningar, med utgångspunkt att biogas respektive E85 tankas i fordon som är avsedda för det. 8 Målet om miljöfordonsandel på 70 % för år 2020 uppnåddes nästan redan

14 4.6.2 Lätta lastbilar Kommunkoncernen har 48 lätta lastbilar som i genomsnitt körs mil/år till en kostnad av 2,9 Mkr/år. I genomsnitt blir det kr per bil respektive 50 kr per mil. Jämfört med 2013 har antalet ökat med 37 % (13 st) och kostnaden med 43 % (0,8 Mkr). Även den relativa kostnaden har ökat; 2013 var genomsnittskostnaden kr per fordon (+4 % 2017 jämfört med 2013) och milkostnaden 41 kr (+22 % 2017 jämfört med 2013). Anledningen till denna ökning är inte känd Drivmedel De MWh drivmedel (ca 130m 3 -ekv) som Älmhult kommunkoncern årligen förbrukar kostar cirka 1,4 miljoner kr årligen, eller 20 % av fordonens totala kostnader. Utslaget per fordon motsvarar det kr/år. Kostnaden för drivmedel ingår i totala kostnaden i stycket ovan var andelen 23 %. 14

15 5. Rekommendationer Baserat på genomförd analys av kommunkoncernens fordonspark har ett antal rekommendationer utkristalliserats som möjliga åtgärder för kommunen att spara både pengar och miljö. Nedan presenteras åtgärderna utan inbördes ordning. 5.1 Åtgärd 1 Rationalisering av fordon Sjutton bilar, fem personbilar och tolv lätta lastbilar körs mindre än 750 mil per år vilket är ganska lite. Sett till att det är i storleksordningen 220 arbetsdagar om året så innebär det 3,5 mil per arbetsdag i genomsnitt. Dessa bilar kostar i genomsnitt 96 kr per mil att köra. En rekommendation är att se över möjligheten att rationalisera bort exempelvis hälften av dessa fordon. Kanske är det möjligt att köra fler mil i bilpoolen? Besparing cirka kr per år och fordon som rationaliseras bort (bränslekostnaden kvarstår ju eftersom den fördelas på färre fordon). Om man rationaliserar bort åtta av dessa fordon skulle det spara cirka kr per år eller 5 % av hela fordonsparkens kostnad. Dock så innebär det inte att körsträckan per automatik minskar, utan mer fördelas mellan färre fordon, så miljöeffekten bedöms som noll. 5.2 Åtgärd 2 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken Generellt Byter man till elfordon så minskar energiförbrukningen med cirka 70 procent och koldioxidutsläppen med 100 procent om man utgår från grön el. Väljer man biogasfordon eller etanolfordon är bränsleförbrukningen på energibas oförändrad jämfört med bensin men koldioxidutsläppen minskar med 80 % respektive hälften. Noterbart är att simuleringarna nedan är gjorda utifrån ett enhetligt byte till en viss storlek. Detta stämmer inte exakt överens med hur bilparken ser ut idag, då vissa fordon har fyrhjulsdrift etc. Men det ger en tillräckligt bra indikation på vad olika fordonstyper och drivmedel innebär i kostnader, energiförbrukning och miljöpåverkan. 15

16 5.2.2 Personbilar För att ge en bild av möjliga förbättringsåtgärder redovisar detta kapitel hur dagens fordonspark om 59 personbilar (exkl. minibussar) skulle kunna se ut om miljöfordon valdes istället, med samma antal fordon och oförändrad genomsnittlig körsträcka, mil. Bil Drivmedel skillnad CO 2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) kostnad per mil skillnad ekonomi per år SEAT Mii Ecofuel (gas) Biogas -83% -1% 21 kr kr Peugeot BlueHDi 100 HVO -80% -13% 21 kr kr Citroën C3 1.6 BlueHDi 100 HVO -80% -13% 22 kr kr Renault Zoe 22 kwh batterileasing El -100% -62% 23 kr kr SEAT Ibiza TGI 90 Biogas -77% 6% 23 kr kr billigare dyrare Peugeot BlueHDi g HVO -80% -13% 23 kr kr Ford Focus 1.5 TDCI Econetic 88g 5d B40-34% -18% 24 kr kr Fiat Punto CNG Biogas -75% 43% 25 kr kr Renault Zoe 40 kwh batterileasing El -100% -62% 26 kr kr Suzuki Swift 1.2 4x4 Biogas -73% 23% 26 kr kr Citroën C4 1.6 BlueHDi 120 HVO -80% -13% 26 kr kr Seat Leon 5d Biogas -80% 20% 27 kr kr Opel Astra 1.4t CNG Ecotec Biogas -75% 22% 28 kr kr medelbilen 170 ton 740 MWh 29 kr - kr VW Golf 1.4 TGI 5d Biogas -80% 20% 29 kr kr Golf 1.4 TSI Multifuel 5d Etanol -38% 12% 29 kr kr Nissan Leaf 30 kwh El -100% -57% 31 kr kr Nissan e-nv200 (24 kwh) 7-sits El -100% -53% 31 kr kr Suzuki Vitara 1.6 Exclusive AllGrip 4x4 Biogas -72% 26% 31 kr kr Ford Focus 1.6 CNG 5d Biogas -77% 71% 32 kr kr Opel Combo 1.4 CNG 7-sits (+ 6000:-) Biogas -71% 68% 32 kr kr Ford Focus C-Max 1.6 CNG 5d Biogas -74% 82% 34 kr kr Opel Zafira 1.6t CNG Biogas -72% 61% 36 kr kr Tabell 5. Översikt personbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan baserat på årlig genomsnittsträcka mil. Elbilar Dagens elbilar har en räckvidd på mil per dag. Med antagandet att bilarna körs ungefär lika mycket varje arbetsdag (220 dagar/år) kan genomsnittsbilen i många fall ersättas av elbilar. Med dagens körmönster kan 61 av 63 personbilar (96 %) samt 46 av 48 lätta lastbilar (95 %) ersättas av elbilar med avseende på räckvidd. 16

17 Även om kapitalkostnaderna fortfarande är relativt höga så är elbilar intressanta redan idag. Den mindre elbilen Renault Zoe med det större batteriet på 41 kwh (räckvidd minst 20 mil) har lägre totalkostnad än dagens genomsnittsbil (besparingspotential 0,4 Mkr per år). Den större Nissan Leaf skulle kosta cirka 0,2 Mkr mer per år. Observera att dessa kalkyler gäller före bonus-malus-systemet som införs vid halvårsskiftet Då utökas bonusen för batterielbilar från kr till kr vilket gör elbilar ekonomiskt ännu mer fördelaktiga. Elbilarna har attraktivt låga driftkostnader. För att få bästa möjliga ekonomi bör därför bilar som körs årets alla dagar, t ex i hemtjänsten, studeras särskilt. Etanolbilar Det finns fortfarande ett utbud av bra etanolbilar på marknaden och de har 50 % klimatnytta jämfört med motsvarande bensinbil. Skulle samtliga bilar bytas ut mot en bil i mellanklassen skulle kostnaden öka marginellt men CO2-utsläppen skulle minska med %, naturligtvis förutsatt att de tankas med E85. Dieselbilar Vill man välja dieselfordon i stället bör man tänka på att från och med juli 2018 införs bonus-malus-systemet för beskattning av nya bilar. Det innebär en högre beskattning för alla bilar som släpper ut mer än 60 g CO2 per km eftersom skattebefrielsen tas bort och ersätts av en bonus för bilar som släpper ut mindre än 60 g/km. I listan ovan har bilar som uppfyller dagens miljöbilsdefinition om <95 g tagits med. Observera alltså att dessa bilar kommer få högre kostnader från och med juli Tack vare den låga förbrukningen så innebär val av dessa fordon en besparing på 0,4 1,1 Mkr per år jämfört med nuvarande fordonspark, beroende på storlek och modell. Värt att notera är att det finns dieselbilar som är godkända för helt förnybara biodieseln HVO och som sänker koldioxidutsläppen radikalt. Alla dieselbilar kan man tanka med dieselbränsle med inblandning av upp till 50 % biodiesel. Tankar man med B40 (40 % förnybart) som finns i Älmhult så sänks koldioxidutsläppen med % procent jämfört med nuvarande personbilspark. Biogasbilar Älmhults kommun har redan ett tankställe för biogas/fordonsgas och ett flertal gasbilar. Det kan emellertid vara intressant att simulera kostnad och miljönytta om personbilsparken enbart bestod av gasbilar. Efter elbilen med 100 % koldioxidreduktion 9 är gasbilar klimat- och hälsosmartast med cirka 80 % klimatnytta jämfört med fossila bränslen. 9 Vid avtal om fossilfri el 17

18 dyrare billigare Tack vare att det nu finns gasbilar i den mindre klassen blir det även ekonomiskt intressant. En av de billigaste miljöbilarna, SEAT Mii EcoFuel, är en biogasbil. Den kostar bara 21 kr milen och har en årlig teoretisk besparingspotential i simuleringen på 1,1 Mkr per år. Naturligtvis ska inte alla bilar bytas ut mot små biogasbilar men till stor del uppfyller denna bil galant de krav man kan ställa på en personbil Lätta lastbilar Om man förenklar och utgår från att fordonsparken är homogen till storlek (vilket den naturligtvis inte är) och med motsvarande metodik som med personbilarna ovan simulerar utbyte samtliga 48 lätta lastbilar med dagens genomsnittliga körsträcka på mil blir utfallet enligt tabellen nedan. Bil skillnad CO 2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) drivmedel Milkostnad skillnad ekonomi per år Citroën Berlingo HDi 75 HVO -83% -42% 33 kr kr Peugeot Partner HDi 75 HVO -83% -42% 33 kr kr Citroën Berlingo L2 HDi 100 HVO -84% -43% 36 kr kr Opel Combo skåp CNG (lång + 8,8') Biogas -80% -6% 37 kr kr Fiat Doblo Cargo gas (lång +12,5') Biogas -80% -6% 40 kr kr VW Caddy Ecofuel Biogas -77% 11% 41 kr kr Renault Z.E. El -100% -75% 45 kr kr Citroën Berlingo Electric El -100% -75% 45 kr kr Nissan e-nv200 El -100% -76% 45 kr kr VW Caddy Maxi Ecofuel Biogas -77% 11% 45 kr kr Citroën Jumpy L1 HDi 95 HVO -75% -13% 44 kr kr Citroën Jumpy L2 HDi 115 HVO -79% -29% 46 kr kr Peugeot Expert L1 HDi 95 HVO -78% -25% 46 kr kr Citroën Jumper L1H1 HDi 110 HVO -76% -18% 47 kr kr Citroën Jumpy L3 HDi 120 HVO -79% -28% 48 kr kr Peugeot Boxer L1 HDi 110 (lång +25') HVO -76% -18% 49 kr kr medelbilen 100 ton 540 MWh 50 kr - kr Citroën Jumper L2H2 HDi 130 HVO -76% -18% 53 kr kr Citroën Jumper L3H2 HDi 130 HVO -76% -18% 54 kr kr Citroën Jumper L4H3 HDi 160 HVO -75% -16% 58 kr kr Iveco Daily skåp Biogas -66% 26% 65 kr kr Iveco Daily flak Biogas -66% 26% 68 kr kr Mercedes-Benz Sprinter NGT Biogas -66% 10% 69 kr kr Tabell 6. Översikt lätta lastbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan vid dagens årskörsträcka om 1200 mil per år och bil, 60 månaders leasingavtal, restvärde 30 %. 18

19 Redan idag är hälften av de lätta lastbilarna i den mindre klassen och vill kommunen energieffektivisera och miljöförbättra den lätta lastbilsparken finns det stor besparingspotential att gå ner i storlek överlag. Lätta ellastbilar När det gäller elfordon så får man studera lite hur bilarna används i praktiken eftersom elfordon har en mer begränsad körsträcka, vanligtvis 8-15 mil (i verkligheten) på en laddning. Men med en genomsnittlig körsträcka på 1200 mil per fordon och år så handlar det om att varje fordon används 5-6 mil per arbetsdag i genomsnitt och då fungerar det med eldrift i de flesta fallen. Som redovisats ovan skulle 95 % av de lätta lastbilarna klara sin årliga körning med en elbil med avseende på räckvidd. Däremot kan det finnas andra begränsningar med avseende på fyrhjulsdrift, påbyggnader och annat. En eldriven lätt lastbil kostar ungefär 5 kr mindre per mil än genomsnittsfordonet och vid simulering att samtliga 48 lätta lastbilar skulle vara elbilar sjunker kostnaden med ca 0,3 Mkr per år. Lätta biogaslastbilar En liknande simulering ger vid handen att kostnaden skulle sjunka med 0,7 Mkr per år vid val av den billigaste gasbilen, Opel Combo CNG. För vissa funktioner räcker kanske inte den minsta klassen till, och då är det värt att först pröva om den mindre mellanklassen, t ex Caddy Maxi gas, är ett fullgott alternativ innan en större och dyrare klass väljs. 19

20 5.2.4 Framtidsbild av en sammanvägd mix av fossiloberoende fordon Den miljöbästa mixen av fordon är så många elbilar som möjligt, därefter gasbilar, snåla dieslar som tankas med HVO och etanolbilar. Även om det är en utmaning med begränsad infrastruktur för tankställen för förnybara drivmedel är det fullt rimligt att inom några år ha en helt fossiloberoende fordonsflotta Personbilar Om fordonspolicyn skärps till att bara fossiloberoende fordon ska införskaffas där el- och gasbilar prioriteras i första hand kan fossilbilarna fasas ut allteftersom de blir för gamla. Storleken på bilarna har också stor betydelse inte minst ekonomiskt. Älmhults kommun har idag inga småbilar men om man kan tänka sig en viss andel mindre bilar, naturligtvis alltjämt med högsta säkerhetsklass, kan ett förslag på en mer optimerad mix med bibehållen önskad funktion och fördelningen ungefär 50 % el-, 40 % gas-, 5 % etanolfordon och 5% HVO-dieslar se ut så här: Bil antal drivmedel skillnad energi Renault Zoe 40 kwh 10 El (MWh Nissan Leaf 30 kwh 16 El Nissan e-nv200 7-sits 6 El Seat Leon 5d 21 Biogas Suzuki Vitara 1.6 Exclusive AllGrip 4x4 4 Biogas VW Golf 1,4 TSI Multifuel 5d 4 Etanol Peugeot Traveller minibuss 2 HVO skillnad summa 63-22% -86% kr Tabell 7. Översikt av en anpassad simulering av personbilar med en blandning av fossiloberoende bilar vid dagens genomsnittliga körsträcka 2300 mil/år. Observera att här är samtliga personbilar inklusive minibussar inräknade. Jämfört med dagens personbilspark och genomsnittskörsträcka skulle en sådan mix innebära oförändrad kostnad men koldioxidutsläppen skulle minska med cirka 85 % jämfört med idag. CO 2 skillnad mot nuläge kr/år 20

21 Lätta lastbilar På några års sikt är det kanske el- och gasfordon som ska utgöra huvudparten av de lätta lastbilarna. Med en fördelning storleksmässigt enligt dagens fordonspark av lätta lastbilar och där el- och gasbilar införskaffas så långt det går ser ett förslag ut enligt följande: Bil antal drivmedel CO 2 energi kostnad per år (ton per år) (MWh per år) Renault Z.E. 23 El kr VW Caddy maxi Ecofuel 1 Biogas 0, kr Iveco Daily skåp 12 Biogas kr Iveco Daily flak 12 Biogas kr summa kr nuläge kr skillnad -82% -35% kr Tabell 8. Översikt av en simulering av el- och gasdrivna lätta lastbilar vid dagens genomsnittskörsträcka 1200 mil per bil och år. Med knappt hälften el- och drygt hälften gasdrift skulle totalkostnaden öka med cirka kr/år (11 %) jämfört med dagens fordonspark men CO2-utsläppen skulle sjunka med över 80 %. Bil antal drivmedel CO 2 energi kostnad per år (ton per år) (MWh per år) Renault Z.E. 24 El kr Citroën Jumpy L1 HDi HVO 3, kr Citroën Jumpy L2 HDi HVO 3, kr Iveco Daily skåp 6 Biogas 4, kr Iveco Daily flak 6 Biogas 4, kr summa kr nuläge kr skillnad -85% -47% 0 kr Tabell 9. Översikt av en simulering av 50% el-, 25% gas- samt 25% HVO-drivna lätta lastbilar vid dagens genomsnittskörsträcka 1200 mil per bil och år. Men en fjärdedel HVO-dieslar i lätta lastbilsparken kan break-even mot dagsläget nås kostnadsmässigt. Detta scenario innebär nästan halverad energianvändning. 21

22 5.2.5 Möjlighet till fossiloberoende fordonsflotta Energideklarationen visar att det finns goda möjligheter att utan stress nå en fossiloberoende fordonsflotta senast år 2020 eller något år därefter. Beroende på storlek och modell kan kostnaderna sjunka, förbli oförändrade eller öka något. Bil Drivmedel antal CO 2 (ton per år) kostnad per år OBS! baserat på nya bonus-malussystemet fr o m juli 2018 kostnad per mil befintlig bil; VW Golf Diesel kr 24 kr Fossiloberoende alternativ skillnad Tabell 10. Befintliga kostnader och klimatpåverkan från de 38 vanligaste personbilarna jämfört med fossiloberoende alternativ. Den vanligaste modellen i kommunens personbilspark, 38 st, är en VW Golf diesel. De körs mil och kostar 2,6 Mkr per år, vilket i genomsnitt per bil blir kr/år. Tabellen ovan visar kostnader och klimatnytta för att ersätta dessa 38 bilar med fossiloberoende alternativ. Därutöver finns sju stycken gasbilar (Opel Zafira, kr per bil och år) som körs mil/år. I övrigt finns det 18 st personbilar, av olika modell, som i genomsnitt kostar kr per bil och år. Dessa körs mil/år och har en totalkostnad på 1,3 Mkr per år. Gasbilarna är redan fossiloberoende och en del av framtiden, de övriga 18 har en högre genomsnittskostnad än de 38 dieselgolfarna vilket gör en ekonomisk jämförelse för de övriga 18 mindre intressant. För att nå en fossiloberoende fordonsflotta är det helt avgörande allteftersom leasingavtalen löper ut bara förnya fordonsparken med fossiloberoende fordon. skillnad ekonomi per år Renault Zoe 40 kwh batterileasing El -100% kr 19 kr kr Nissan Leaf 40 kwh El -100% kr 25 kr kr VW e-golf El -100% kr 27 kr kr SEAT Ibiza TGI 90 Biogas -81% kr 19 kr kr SEAT Leon TGI 5d Biogas -79% kr 23 kr 0 kr VW Golf 1,4 TGI 5d Biogas -79% kr 25 kr kr Suzuki Swift 1.2 4x4 Biogas -72% kr 23 kr kr Suzuki Vitara 1.6 4x4 Biogas -72% kr 27 kr kr VW Golf 1,4 TSI Multifuel 5d Etanol -37% kr 26 kr kr Lätta lastbilar När det gäller leasade lätta lastbilar kommer avtalen för 9 st inte ha löpt ut år 2020 under förutsättning att man vill behålla dem i 60 månader. Kommunen rekommenderas att senast år 2020 handla upp tillgång till HVO som dessa fordon kan tankas med alternativt byta ut dem till fossiloberoende fordon efter 36 månader. 22

23 Egenägda fordon De egenägda fossilfordonen, 38 st (samt 3 st fordon i räddningstjänsten som inte i övrigt är medtagna i denna rapport), kräver ett aktivt ställningstagande. Genomsnittsåldern på dessa är drygt sju år så det börjar ändå bli dags att byta ut dem. Rekommendationen är att fasa ut dem, cirka en tredjedel per år med start med de äldsta. De två yngsta fordonen är inte ens ett år gamla så ett byte av dessa kan eventuellt avvakta något eller några år efter Om utfasningen sker systematiskt och målmedvetet kommer kommunen i alla händelser att vara nära, till %, en fossiloberoende fordonsflotta år Kommunen rekommenderas också att ta ställning till om räddningstjänsten ska inkluderas i målet om fossiloberoende fordonsflotta eller inte. Regnr Förvaltning / bolag Enhet Fabrikat Totalkostna d per år Kostnad per mil fordonstyp Drivmedel årskörsträcka avläst datum mätarstäl lning ålder (mån) WJO608 UTB Klöxhultskolan PB OPEL VIVARO 2.0i 1 BENSIN kr 71 kr WSW198 Tekn förv Renhållningsavd LLB VW CADDY SKÅP BENSIN kr 41 kr XAY816 Tekn Förv Renhållningsavd LLB VW CADDY SKÅP DIESEL kr 34 kr JJG157 Tekn Förv Markavdelningen LLB VW PICKUP DH 1,9 DIESEL kr 56 kr XNG410 Tekn Förv reningsverket PB VOLVO V D DIESEL kr 35 kr ULE814 ÄBO LLB RENAULT KANGOO EX DIESEL kr 86 kr DAJ061 Tekn Förv Fastighetskontoret PB TOYOTA COROLLA VE BENSIN kr 61 kr FDF797 Tekn Förv Markavdelningen LLB VW CADDY skåp 1.9 DIESEL kr 41 kr LJA862 Soc Kompaniet/OF PB VW CADDY LIFE 1.9 T DIESEL kr 53 kr ORU487 UTB Centrala elevhälsan PB OPEL ASTRA 1.9 CDT DIESEL kr 47 kr GMR713 Tekn Förv Markavdelningen LLB MERCEDES-BENZ 318 DIESEL kr 54 kr DAM727 Tekn Förv Kosten LLB VW TRANSPORTER 1 DIESEL kr 65 kr BHT040 Tekn Förv Fastighetskontoret LLB VW PICKUP EH 1,9 T DIESEL kr 50 kr GTN079 Tekn Förv Markavdelningen LLB FORD TRANSIT/TOUR DIESEL kr 38 kr JYZ332 Tekn Förv Markavdelningen LLB FORD TRANSIT/TOUR DIESEL kr 38 kr MNJ750 ÄBO LLB CITROEN BERLINGO H DIESEL kr 31 kr JMX095 Tekn Förv Markavdelningen LLB VW CADDY SKÅP DIESEL kr 27 kr AXB735 Tekn Förv Fastighetskontoret LLB VW CADDY MAXI skå DIESEL kr 32 kr ONJ279 Tekn Förv Markavdelningen LLB VW CADDY skåp 1.9 DIESEL kr 30 kr KWS289 Tekn Förv Markavdelningen LLB RENAULT KANGOO EX DIESEL kr 30 kr JLL485 Tekn Förv Markavdelningen LLB PEUGEOT PARTNER 1 DIESEL kr 35 kr HHE819 Tekn Förv Markavdelningen LLB MITSUBISHI L200 DC DIESEL kr 51 kr RTX602 Tekn Förv Markavdelningen LLB MITSUBISHI L200 DC DIESEL kr 414 kr * MER140 Soc Nyfiket/OF PB RENAULT TRAFIC T29 DIESEL kr 66 kr EGM322 soc Hemtjänst centrala 2 PB FORD FOCUS C-MAX DIESEL kr 27 kr LXU735 ÄBO LLB PEUGEOT Expert 2.0 DIESEL kr 57 kr BAX719 Tekn Förv Fastighetskontoret PB VW PASSAT 2.0 TDI V DIESEL kr 41 kr EXM632 ÄBO LLB VW TRANSPORTER 2 DIESEL kr 84 kr NYH207 ÄBO LLB VW TRANSPORTER 2 DIESEL kr 96 kr NMD288 Tekn Förv Markavdelningen LLB VW CRAFTER DIESEL kr 64 kr schablon 36 UKO615 Tekn förv Renhållningsavd LLB VW TRANSPORTER T5 DIESEL kr 61 kr schablon 35 KPB838 Tekn Förv Markavdelningen LLB VW TRANSPORTER T5 DIESEL kr 67 kr schablon 35 UTO674 Tekn Förv Renhållningsavd PB VOLVO XC70 II D5 AW DIESEL kr 49 kr schablon 33 DRT545 MoB LLB FORD RANGER 2.2 TD DIESEL kr 76 kr TOX240 Tekn Förv Renhållningsavd LLB VW CRAFTER DIESEL kr 64 kr schablon 29 LZE520 Tekn förv markavdelningen LLB VW CRAFTER 35 skåp DIESEL kr 70 kr schablon 20 OJU880 Tekn Förv Markavdelningen PB VW TIGUAN 4MOTIO DIESEL kr 45 kr schablon 10 TLE729 Tekn Förv Renhållningsavd PB VOLVO V60 CROSS C DIESEL kr 59 kr schablon 4 *) körförbud p.g.a. utebliven besiktning Tabell 11. Ålder och mätarställning på egenägda personbilar och lätta lastbilar som drivs med fossila drivmedel i Älmhults kommun (exkl. räddningstjänsten som har ca 3 st). 23

24 5.3 Åtgärd 3 Tanka B40 ett dieselbränsle med högre andel förnybart De 88 lätta dieselfordonen förbrukar i storleksordningen 110 m 3 diesel om året. Adderas de tunga fordonen som förbrukar ca 120 m 3 diesel och 30 m 3 Ecopar, blir det totalt ca 2500 MWh dieselbränsle. Denna åtgärd handlar om en rekommendation att konsekvent tanka dieselbränsle med högsta möjliga inblandning av biodiesel B40 Diesel (= konventionell diesel med upp till 40 % biodiesel) i stället för konventionell diesel. Ersätts nuvarande dieselmängd fullt ut med B40-diesel (finns exempelvis hos OKQ8 och Tanka i Älmhult) så kan CO2-utsläppen från kommunens lätta dieselfordon minska med 50 ton per år - en minskning med 18 % av totala utsläppen av CO2 från kommunens lätta bilpark. Lägger vi till scenariot att även de tunga fordonen tankas konsekvent med B40 kan de fossila CO2-utsläppen minska ytterligare med cirka 70 ton eller 16 % av tunga fordons utsläpp. Biodiesel 40 består av 34 % HVO 10 och cirka 6 % RME 11 och eftersom det kostar energi att producera, transportera, få fram råvaror har även biodiesel en viss klimatpåverkan. HVO har cirka 80 % och RME cirka 50 % klimatnytta sett utifrån hela livscykeln jämfört med konventionell diesel HVO100 Det finns ett antal kommuner som köper eller tänker köpa in dieselbränslet HVO100 som är ett ännu bättre alternativ för dieselfordon än B40. Bränslet består till 100 % av förnybar råvara och minskar de fossila utsläppen av koldioxid med % enligt tillverkaren, beroende på råvara. Förutom densiteten uppfyller bränslet standarden för EN590. De flesta tunga fordon är godkända för HVO och det finns personbilsbilstillverkare som godkänner HVO 12. Detta ett bra exempel på hur omställningen till ett förnybart transportsystem kan snabbas på utan förändringar i fordonspark eller drivmedelsdistribution. Vill man gå vidare med det i fordon vars tillverkare inte godkänt HVO i sina dieselmotorer rekommenderas att man undersöker hur motorgarantier gäller vid användning av HVO. Det finns drivmedelsleverantörer som lämnar full garanti på bränslet. Kostnaden för B40 och HVO bedöms vara samma som för konventionell diesel. Detta gör att kostnaden för denna åtgärd bedöms till 0 kr. 10 HVO = Hydrerade Vegetabiliska Oljor 11 RME = RapsMetylEster 12 PSA-koncernen, d.v.s Peugeot och Citroën med Euro V- och Euro VI-motorer 24

25 5.4 Åtgärd 4 Skärp upp policy och avrop samt förbättra uppföljningen av drivmedelsinköp Kommunen nådde redan ett år före utsatt tid 2014 års mål för miljöbilsandel och andelen förnybart drivmedel, men sedan dess har utvecklingen gått åt fel håll. Inköpspolicyn bör skärpas att faktiskt gälla fossiloberoende fordon och faktiska avrop kan bara i undantagsfall ges dispens från denna policy. Policyn bör ange att el- och gasbilar införskaffas i första hand, övriga förnybara drivmedel i andra hand och dispens från fossiloberoende bör godkännas av fordonsanasvarig eller liknande. För bättre uppföljning av måluppfyllelse av drivmedelsförbrukning rekommenderas just bättre uppföljning av varje bils drivmedelsinköp, genom att alla bilar får varsitt tankkort som följer bilen. 5.5 Åtgärd 5 Sparsam körning minskar förbrukning och körsträckor Sparsam körning är en åtgärd som höjer medvetenheten och kan reducera både förbrukning och körsträcka. Utbildning i sparsam körning kan genomföras på olika sätt. Eftersom kommunen har begränsat med förare på respektive bil kan man tänka sig att utbilda alla som kör bil i tjänsten. Genom att utbilda alla anställda som kör bil i tjänsten blir de delaktiga i arbetet med att reducera CO2 och kan hjälpas åt med att hålla diskussionen om möjliga tips etc. levande. Räknar vi med att anställda som kör mer eller mindre i tjänsten uppgår till 2 förare per lätt lastbil och 4 förare per personbil skulle ungefär 350 personer behöva utbildas. Kostnad: cirka 0,1 Mkr, besparing: cirka 0,14 Mkr. En åtgärd som bedöms betala sig på mindre än ett år. En annan effekt av sparsam körning, tack vare en ökad medvetenhet, är att fordonen dessutom håller längre, servicebehovet minskar etc. Det är dock svårt att bedöma vad det kan innebära konkret i minskade kostnader. Miljöeffekten vid 10 % minskad förbrukning/körsträcka rakt över hela fordonsparken innebär en reduktion med cirka 25 ton fossil CO2 per år. En rekommendation för att sparsam körning ska fungera är att även återkoppla uppföljningen av både förbrukning och körsträckor hos kommunens samtliga fordon. I kombination med en utbildning i sparsam körning bör återkoppling ges till alla förare med täta intervall avseende hur mycket drivmedel och hur många mil de kör per månad eller kvartal. Tätare återkoppling ger ökad medvetenhet och synliggör betydelsen av respektive medarbetares insats vilket borgar för att effekten av åtgärden ska leva över tid. 25

26 5.6 Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Nuvarande fordonspark har delvis några år på nacken och relativt låga inköpspriser jämfört med nya fordon idag vilket gör det svårare att räkna hem någon större vinst vid förnyelse av fordonsparken, även om de nya fordonen har en lägre förbrukning och kostnad för drivmedel. Men det finns möjligheter. Sammanfattningsvis är genomsnittsåldern sett till när de varit i trafik 3 ½ år för personbilar och 5 ½ år för lätta lastbilar. Vidare är 10 personbilar (16 %) och 9 lätta lastbilar (19 %) tio år eller äldre. Det är relativt många gamla fordon. En rekommendation är att fundera på att byta bort de gamla bilarna för att få bättre rening och bättre säkerhet. Ingen åtgärd som i sig ger någon kostnadsbesparing, men ger en miljöeffekt i form av minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider etc. Dessutom borde det ge betydligt minskade utsläpp av koldioxid då nya fordon förväntas vara snålare och ännu hellre kan drivas av förnybara drivmedel. 5.7 Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimat-/energikompensation Kommunen kan bli klimatneutral avseende fossila koldioxidutsläpp från fordonsparken. Klimatkompensation/energikompensation är en åtgärd som man kan ta till för att kompensera för sin verksamhets klimatpåverkan (koldioxidutsläpp) för de delar av de fossila koldioxidutsläpp/fossila drivmedel som inte går att spara bort eller åtgärda för stunden. På så sätt neutraliseras kommunens fossila koldioxidutsläpp/fossila energianvändning i väntan på att fler åtgärder kan genomföras. Ett exempel på klimatkompensation är att köpa utsläppsrätter som i dagsläget (januari -18) kostar ca 150 kr per ton och år. Ett annat alternativ är trädplantering som kostar ungefär lika mycket eller något mindre än det. Vid nuvarande CO2-utsläpp på cirka 630 ton, exkl egen bil i tjänsten, innebär detta en kostnad på cirka 90 tkr per år. En variant till klimatkompensation är att energikompensera. Skillnaden mot klimatkompensation är att energikompensation kompenserar mängden fossil energi man gör av med. Kostnaden för energikompensation är cirka 4 öre/fossil kwh. Nuvarande förbrukning av fossil energi till kommunens fordon, inkl. tunga fordon men exkl. körning i egen bil i tjänsten, uppgår till cirka MWh. Att energikompensera för detta skulle innebära en kostnad på ca 80 tkr/år. 26