Energideklaration fordon Karlshamns kommun 2016

Transkript

1 Energideklaration fordon Karlshamns kommun Energideklarationen är genomförd av Miljöfordon Sverige inom projektet GreenCharge II. [Få läsarens uppmärk 1

2 Sammanfattning 1. Karlshamns kommunkoncerns personbilar och lätta lastbilar släppte 2016 ut cirka 580 ton fossilt CO2. Det är i stort oförändrat sedan 2013 och motsvarar cirka 2/3 av koncernens totala utsläpp exkl. tunga fordon. summa 2013t 2016t 2016a totalt (MWh) % % % fossilt % % % förnybart % % % CO 2 -utsläpp 600 ton 590 ton 580 ton diesel bensin E85 biogas 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t totalt (MWh) fossilt förnybart Under samma tidsperiod ( ) har gasbilarna minskat med 13%, dieselbilarna ökat med 20% och etanolbilarna ökat med 400 % dock från en låg nivå. Totalt sett har andelen fossiloberoende fordon (FOF) ökat från 54 till 57 % vad det gäller personbilar och från 27 till 31% vad det gäller lätta lastbilar. Tittar vi bara på kommunförvaltningarna exklusive bolag har dieselbilarna ökat från 93 till 106 fordon (+14 %), gasbilarna minskat från 101 till 92 (-9 %) och etanolbilarna - som saknas i bolagen har ökat från 7 till 35 (+400 %). FOF i kommunen har ökat från 55 till 60 % på personbilssidan och från 25 till 32 % på lätta lastbilssidan, se tabell 4.1 och 4.3. Givet att rätt bränsle tankas i gas- och etanolbilar har andelen förnybart drivmedel dock minskat från 53 till 45 procent i hela kommunkoncernen. Avstämt mot faktiskt tankade volymer under 2016 var andelen förnybart drivmedel 40 %. el Förutsättningarna för att fasa ut fossila bränslen är mycket goda: en helt fossiloberoende fordonspark driven med förnybara drivmedel, motsvarande dagens 208 personbilar och 115 lätta lastbilar, skulle kosta 0,8 Mkr mindre om året, minska energianvändningen med 60% och sänka koldioxidutsläppen med 85% jämfört med idag, se kap

3 2. Med dagens körsträckor kan elbilar ersätta 96 % av 189 personbilar samt 91 % av 115 lätta lastbilar med avseende på räckvidd. 3. Kostnaden 1 för personbilarna uppgår till 14,4 Mkr per år och för lätta lastbilar till 6,2 Mkr. Kommunen kan spara pengar genom att se över om alla fordon behövs. 35 fordon körs mindre än 500 mil om året. Om hälften av dessa inte ersätts när det är dags att sälja dem kan 0,8 Mkr sparas per år. 4. Det är oklart vilka mål som gäller och kommunförvaltning och bolag förefaller har olika syn på vilka fordon som ska införskaffas. En bra grundregel är att anta ett för hela kommunkoncernen gemensamt övergripande huvuddokument som alltså även gäller för de kommunala bolagen och sedan låta varje bolag/förvaltning fastställa styrdokument/nyckeltal nedbrutet för sin verksamhet. Ett bra sätt för verksamheten att få överblick av resan mot målet är att upprätta en årlig koldioxidbudget. Vad det specifikt gäller fordon rekommenderas att fordonsansvariga ges mandat tillse att policyn tillämpas ute i verksamheten, en policy som efter avvägning mellan miljöprestanda och energieffektivitet bör bli att kommunkoncernen 1) i första hand införskaffa elbilar 2) i andra hand införskaffa gasbilar 3) i tredje hand införskaffa etanolbilar 4) i fjärde hand införskaffa laddhybrider 5) i femte hand införskaffa dieselbilar och konsekvent tanka minst B40 och allra helst HVO Genom att tanka bästa tillgängliga bränsle, B40, en diesel med högre andel förnybart drivmedel i befintliga dieselfordon kan kommunkoncernen utan kostnad minska CO 2-utsläppen med 120 ton per år vilket är 21 % av transporternas utsläpp (exkl. tunga transporter). 6. Medan fordonsparken successivt miljöanpassas återstår de utsläpp man för närvarande inte kan effektivisera bort. För att bli klimatneutral återstår då att klimat- eller energikompensera. Det förstnämnda innebär för Karlshamn kommunkoncerns fordon i dagsläget en kostnad på ca kr per år för 600 ton fossil CO 2. Energikompensation är ett annat koncept där man kompenserar för den mängd fossil energi som fordonen förbrukar, vilket innebär en kostnad på cirka kr/år för ca fossila MWh. 1 Affärsmodellen baseras då på 36 månaders leasing för personbilar och 60 månaders leasing för lätta lastbilar. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Om Energideklaration fordon Genomförande Översikt verksamhetens styrdokument och klimatpåverkan Beskrivning av verksamheten Policy, mål och riktlinjer Miljöfordonsdefinition Hantering av fordonsparken Fordon - antal, typ och drivmedel Personbilar Lätta lastbilar Nuläge kostnader och miljöpåverkan Kostnadsöversikt nuläge Miljöpåverkan nuläge Rekommendationer Åtgärd 1 Förbättra interna nyckeltal och uppföljningsrutiner Det är oklart vilka mål som gäller, vilken status har t ex energistrategin? Hur vill kommunen tydliggöra vilka bilar som ska införskaffas? Uppföljning av faktiskt tankade drivmedel Åtgärd 2 Rationalisering av fordon Åtgärd 3 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken Generellt Personbilar Lätta lastbilar Åtgärd 4 Tanka bästa tillgängliga bränsle HVO Åtgärd 5 - Sparsam körning Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimatkompensation/energikompensation Besparingspotential ekonomi och miljö Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Bilaga 2 Så här har vi räknat Bilaga 3 Värdeminskning Bilaga 4 Fordonssammanställning med beräkningar 4

5 1. Om Energideklaration fordon Miljöfordon Sverige genomför sedan 2009 en nationell granskning av Sveriges kommuners fordonsparker och sedan 2010 granskas även landstingens fordonsparker. Denna granskning har fram till och med 2014 skett med stöd från Trafikverket och Energimyndigheten. Tjänsten Miljöfordonsdiagnos webbverktyg drivs fortsättningsvis vidare utan projektbidrag. Här redovisas kommunernas och landstingens fordonsparker (inkl. deras bolags fordon) avseende antal fordon, antal och andel miljöfordon, energieffektivitet, koldioxidutsläpp, krocksäkerhet etc. enligt tekniska data som finns i Transportstyrelsens fordonsregister. Undersökningen omfattar både personbilar och lätta lastbilar upp till max 3500 kg. Besök gärna Miljöfordonsdiagnos ger kommunerna och landstingen och deras bolag en överblick över vad de har för fordon och information om olika energi- och miljöindikatorer kopplat till teknisk data. Granskningen ger dock ingen direkt information hur kommunen eller landstingen använder sina fordon i praktiken. Miljöfordon Sverige har på initiativ av en företagsgrupp i Växjö utvecklat en metod för att analysera en organisations fordon utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv Energideklaration fordon. Genom energideklarationen får organisationen en översyn av befintlig fordonspark samt hur den används. Med detta som underlag redovisas ett nuläge avseende kostnader och miljöpåverkan. Baserat på analysen av nuläget presenteras förbättringsförslag som gör det möjligt att sänka både kostnader och miljöpåverkan för organisationens fordonspark. Energideklaration fordon genomförs på personbilar och lätta lastbilar (upp till max 3500 kg). 5

6 2. Genomförande Energideklaration fordon på Karlshamns kommuns fordon har genomförts av Daniel Hagberg, projektledare på Miljöfordon Sverige. Miljöfordon Sverige har presenterat en lista över Karlshamns kommuns och dess bolags fordonspark. Fordonslistan omfattar alltså även kommunbolagens Karlshamnsbostäder AB, Karlshamns Energi AB och Karlshamns Hamn AB, fordon. Kommunförvaltningens och de kommunala bolagen benämns nedan övergripande som kommunkoncernen. Dialog har skett framför allt med kommunens fordonssansvarige Thomas Chevrell samt representanter för de kommunala bolagen vilka lämnat underlag. Underlaget har sedan använts för vidare analys inom energideklarationen. Baserat på aktuell fordonslista och erhållen annan information har Miljöfordon Sverige gått igenom och analyserat miljöpåverkan samt kostnader för ett traditionellt leasingupplägg med avdragsgill halv moms. För personbilar har 36 månaders leasingupplägg tillämpats, för lätta lastbilar har 60 månaders leasing tillämpats. I denna rapport presenterar Miljöfordon Sverigeresultat av analysen med rekommendationer på åtgärder för att minska fordonsparkens kostnader och miljöpåverkan. 2.1 Antaganden och beräkningsfaktorer För beräkning av kostnader för ett leasingupplägg är inköpspris, värdeminskning, räntor och bränsleförbrukning de mest avgörande parametrarna. Inköpspris: Vi har utgått ifrån i första hand Skatteverkets nybilspriser och när de saknats har officiella listpriser från nationella databaser använts. Värdeminskning personbilar: Restvärdet är satt till olika värden beroende på körsträcka: Under mil efter 36 månader = 45 %. Mellan och mil efter 36 månader = 40 % Mellan och mil efter 36 månader = 35 % Över mil efter 36 månader = 30 % Värdeminskning lätta lastbilar: Under mil efter 60 månader = 30 %. Mellan och mil efter 60 månader = 25 % Över mil efter 60 månader = 20 % Ränta: Beräkningarna utgår från en ränta på 4 %. Bränsleförbrukning: Det officiella värdet på bränsleförbrukning och CO2-utsläpp, den så kallade EU-körcykeln, som alla bilar måste redovisa och från vilken miljöfordon definieras, klarar ingen av att köra på i praktiken. Utifrån jämförelser mellan officiella förbrukningsvärden och biltester gjorda av Teknikens värld och Vi Bilägare har en faktor på 1,3 tillämpats, d.v.s. förbrukningen antas vara 30 % högre än de officiella värdena. 6

7 3. Översikt verksamhetens styrdokument och klimatpåverkan 3.2 Beskrivning av verksamheten Karlshamn är en kommun med cirka invånare. För att bedriva sin verksamhet har kommunen och dess bolag en fordonspark bestående av cirka 320 olika personbilar och lätta lastbilar. 3.3 Policy, mål och riktlinjer Länet Länsstyrelsen i Blekinge län hanterar kvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan i klimatoch energistrategin (KES) vars mål i praktiken utgör länets regionala miljömål för kvalitetsmålet. Följande mål med bäring på transporter gäller till och med år 2020 (urval). 1. Transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå, (1 350 GWh), dvs en minskning med 11 % jämfört med Andelen förnybara drivmedel ska uppgå till minst 15 %. 3. Andelen miljöfordon ska uppgå till minst 30 % (2011 var andelen 9 %). 4. Biogasmack i varje kommun (åtgärd). 5. Laddstolpar för elbilar i varje kommun (åtgärd). 6. Ställ krav på förnybara drivmedel vid upphandling av fordon och transporter (åtgärd) Kommunen Kommunen har tagit fram en klimatstrategi inom ramen för Energieffektiviseringsstödet, EES. Men det är oklart huruvida den är antagen av fullmäktige, hur spridd den är i organisationen och om avsikten är att den ska gälla kommunen exkl. bolag eller hela kommunkoncernen. Karlshamn Energi AB, KEAB, är miljöcertifierat enligt ISO och har ett mål om att 60 % av deras fordonspark ska vara el-, gasbilar eller laddhybrider år Enligt dem själva är detta mål gemensamt för kommunkoncernen. Karlshamnsbostäder har som mål att till 2022 vara helt fossilfritt, detta mål ska uppnås genom att befintlig bilpark successivt byts ut mot elbilar exkl. en bil för långdistanser. Formella mål förefaller alltså oklara men bara det faktum att kommunen är med i GreenCharge och avsiktsförklaringen med det att verka för fossilfrihet kan tolkas som att man har fossilfri fordonsflotta som mål. 7

8 Transporternas klimatpåverkan För att ge perspektiv på transporternas klimatpåverkan, givet antagandet att uppvärmningen har 2-3 % fossil andel och att kommunen köper förnybar el skulle koncernens koldioxidutsläpp från byggnader (el och värme) uppgå till ton/år och transporterna exklusive tunga fordon till ca 600 ton/år. Transporternas andel exklusive tunga fordon blir då %. Nuläge Sedan nulägesanalysen för transporterna gjordes år 2011 har fordonshanteringen förbättrats betydligt och idag finns det bra uppföljningsrutiner och statistikinsamling för detta. En kommunkoncernövergripande sammanställning saknas dock, kanske i synnerhet en granskning av vilken grad rätt drivmedel tankas. Föreliggande dokument utgör förhoppningsvis just denna övergripande sammanställning. Enligt Energideklaration fordon som genomfördes för år 2013 framgår följande: Den lätta fordonsparken släppte ut cirka 600 ton fossilt CO 2 per år. Det motsvarar % av koncernens totala utsläpp exkl. tunga fordon. Kostnaden för personbilarna uppgick för 2013 till ca 13 Mkr per år och för lätta lastbilar till 5,9 Mkr. Många kördes mindre än 750 mil om året. Om hälften av dessa inte ersätts när det är dags att sälja dem kan ca 1 Mkr sparas per år. Förändringarna mellan 2013 och 2016 är preliminärt i sammanfattning följande: Antalet personbilar ökat med 11% till 208 och antalet lätta lastbilar är i stort detsamma, ca 115 st. Dieselbilarna har blivit fler, från 122 till 146 st. Etanolbilarna har också blivit fler (7 till 35), kanske på gasbilarnas bekostnad ty de har blivit färre, 122 till 106 st. Fossiloberoende fordon, (FOF) har ökat från 54 till 57 % på personbilssidan och från 27 till 31 % vad det gäller lätta lastbilar. Drivmedelsförbrukningen har minskat med ca 14 % till ca MWh. Andelen förnybart drivmedel på energibas har minskat från 54 till 46 procent medan CO 2-utsläppen är oförändrade på cirka 600 ton per år, se kap 5.2 sid 13. Observera att detta är under förutsättning att rätt bränsle tankas, dvs E85 i etanolbilarna och biogas i gasbilarna 8

9 Handlingsplan och framtida arbeten transporter I handlingsplanen (inaktuell) för transporter står bl. a. att Implementera den nya policyn till verksamheterna. Använda ett rapporteringssystem för statistik (genomförs 2011). Logistiköversyn (genomförs ) Framtida arbeten skall resultera i Utbilda alla förare i Ecodriving (2013) Genomför en CERO-analys av kommunens persontransporter (2012) 3.4 Miljöfordonsdefinition Fr. o. m gäller en ny hårdare miljöfordonsdefinition, innebärande i korthet att följande fordon klassades som miljöfordon 1) fordon som kan drivas med alternativa drivmedel såsom etanol och gas och släpper ut max 150 g CO2/km, 2) konventionella bensin- och dieselfordon som släpper ut under 95 g CO2 per km samt 3) elfordon En viktkomponent finns med som gör att tyngre fordon får släppa ut mer och lättare mindre. Se bilaga 1 för mer detaljer. Jämfört med den tidigare miljöfordonsdefinitionen innebär den nu aktuella att snåla bensin- och dieselfordon har fått det tuffare att bli klassade som miljöfordon. Konsekvensen är att andelen bilar som kan drivas med förnybara drivmedel såsom etanol (E85) och gas kommer att öka bland de som klarar den nya miljöbilsdefinitionen. 3.5 Hantering av fordonsparken Karlshamns kommun leasar merparten av sina personbilar på tre år. Främst rör det sig om finansiell leasing. Dock förekommer variationer främst med avseende på lätta lastbilar, vilket gör att fordonsparken består av fordon med blandade åldrar. 9

10 4. Fordon - antal, typ och drivmedel Karlshamns kommun inklusive bolag har 323 fordon, därav 208 personbilar och 115 lätta lastbilar. 144 (48 %) drivs med förnybart drivmedel. Andelen miljöfordon 2 inklusive diesel- och bensindrivna fossilbilar är 49 % och då definieras bilarna utifrån status vid inköpstillfället. 4.1 Personbilar Av 208 personbilar drivs 74 med biogas, 35 med E85, 82 med diesel, varav 5 är miljöbilar enligt 2013 års definition (<95 g CO2/km), samt 8 med bensin, varav 1 miljöbil (<120 g). Därtill kommer 7 laddhybrider och 2 rena elbilar som alla klarar definitionen av supermiljöbil (<50 g CO2/km). Detta innebär att av personbilarna är 60 % miljöbilar, varav 57 % (118 st) är fossiloberoende. Utvecklingen över tid mellan 2013 och 2016 ses i tabell 4.1 nedan. personbilar 2013 personbilar 2016 personbilar skillnad FOF* Karlshamnbostäder AB Karlshamns Hamn AB Karlshamn Energi AB kommunen kommunkoncernen totalt % 40% 50% 55% 54% varav el varav biogas varav E varav laddhybrid diesel bensin totalt FOF* % 23% 77% 60% 57% varav el varav biogas varav E varav laddhybrid diesel bensin totalt FOF* -57% -25% 100% 19% 16% varav el varav biogas -83% -33% 25% -16% -20% varav E % 400% varav laddhybrid 100% 0% 300% - 133% diesel 67% 80% 0% 22% 30% bensin - 0% -100% -65% -65% totalt 0% 30% 30% 9% 11% *) FOF = Fossiloberoende fordon Tabell 4.1. Karlshamn kommunskoncerns personbilar utifrån drivmedel år 2013 och Rent formellt finns ingen definition för lätta lastbilar som miljöfordon före 1 jan Siffran här inkluderar de lätta lastbilar som klarar motsvarande krav som personbilar. 10

11 4.1.1 Klasser Personbilarna delas in i klasserna liten (t ex Renault Clio), mellan (t ex Ford Focus), stor (t ex Volvo V70), MPV 3 för 6 passagerare (t ex VW Caddy Maxi Life och Opel Zafira) och minibuss för 8 passagerare (t ex Toyota Hiace). De tre första har underklasser i form av halvkombi, kombi, högt insteg (MPV) samt fyrhjulsdrift, se tabell 4.2 nedan. Drygt 40 % är mellanklassbilar respektive större bilar, 1 % är småbilar och 9 % är minibussar. Klass A liten B (mellan) C (stor) D (MPV) E (minibuss) 3 1% 92 44% 87 42% 7 3% 19 9% undernivå sedan/halvkombi 3 1% 24 12% kombi 44 21% 8 4% högt insteg (MPV) 1 0,5% 62 30% fyrhjulsdrift (4WD) 23 11% 17 8% Tabell 4.2. Klassindelning personbilar. 4.2 Lätta lastbilar Av de 115 lätta lastbilarna är 31 % fossiloberoende varav 28 % körs på biogas och 3 % på el. 56 % är dieseldrivna och 13 % bensindrivna, inga fossillastbilar är miljöbilar. Givet att lätta lastbilars miljöbilsstatus definieras utifrån samma villkor som personbilar är andelen miljöbilar av de lätta lastbilarna 29 % 4. Utvecklingen över tid mellan 2013 och 2016 ses i tabell 4.3 nedan. 3 MPV betyder Multi-Purpose Vehicle, på svenska översatt till fordon avsett för flera ändamål. De kännetecknas av att fordonet har ett högre insteg och högre sittställning samt att baksäten i regel kan plockas ur eller fällas ner i golvet. De större modellerna av biltypen har ofta 7 sittplatser och det är den typen som avses i klass D. 4 Andelen fossiloberoende lätta lastbilar är något högre än andelen miljöbilar på grund av att 3 st lätta lastbilar har för hög drivmedelsförbrukning för att kvala in som miljöbil. 11

12 lätta lastbilar 2013 lätta lastbilar 2016 lätta lastbilar skillnad FOF* % 33% 40% 25% 27% varav el varav biogas diesel bensin totalt FOF* % 33% 45% 32% 31% varav el varav biogas diesel bensin totalt FOF* -100% 0% 25% 27% 16% varav el % - 300% varav biogas -100% 0% 0% 18% 7% diesel 60% 0% 0% 5% 8% bensin - - 0% -38% -35% totalt 14% 0% 10% 0% 2% *) FOF = Fossiloberoende fordon Tabell 4.3. Karlshamn kommunkoncernens lätta lastbilar utifrån drivmedel år 2013 och Klasser Lätta lastbilar delas in i klasserna A (liten, t ex Renault Kangoo), B (mindre mellanklass, t ex Caddy Maxi), C (mellan, t ex Renault Trafic), D stor (t ex Renault Master). Klass A och C delas sedan in i undergrupper med skåp resp flak, se tabell 4.4 nedan. 61 % är små lätta lastbilar och 31 % är mellanstora fordon. Finns det behov av just aktuell storlek, eller uppnås önskad funktion genom att t ex gå ner en halv klass till mindre mellanklassen? De är både billigare och snålare. A1 liten skåp (Renault Kangoo) A2 liten flak (Fiat Strada) B mindre mellanklass (Caddy Maxi) 68 59% 2 2% 3 3% 14 12% 22 19% 6 5% Tabell 4.4. Klassindelning lätta lastbilar. C1 mellan skåp (Renault Trafic) C2 mellan flak (VW Transporter pick-up, Ford Ranger D stor (Renault Master) Översikt av fordonen finns i bilaga 4. 12

13 5. Nuläge kostnader och miljöpåverkan 5.1 Kostnadsöversikt nuläge Enligt energideklarationen kostade person- och lätta lastbilar 20,6 Mkr under 2016, vilket utslaget på de 323 fordonen i genomsnitt blir kr per fordon eller 47 kr per mil. Bilarna kördes i genomsnitt cirka mil under året. Totalt blir det mil, eller 109 varv runt jorden varje år. Personbilarna körs längre än de lätta lastbilarna. per år Tabell 5.1. Kostnader per fordonsslag. per bil och år per mil varav drivmedel snittsträcka Totalt kr kr 47 kr 20% mil Personbilar kr kr 46 kr 19% mil Lätta lastbilar kr kr 52 kr 21% mil Personbilar Kommunkoncernens 208 personbilar kördes i genomsnitt mil under 2016 till en årlig kostnad av 14,4 Mkr. Utslaget per personbil blir det i genomsnitt kr per år respektive 46 kr per mil Lätta lastbilar Kommunkoncernens 115 lätta lastbilar kördes i genomsnitt mil under 2016 till en årlig kostnad av 6,2 Mkr. I genomsnitt blir det kr per fordon och år respektive 52 kr per mil Drivmedel Karlshamn kommunkoncern använde MWh drivmedel under 2016 år fördelat på 1100 MWh ( kg) biogas, 119 MWh (38 m 3 ) E85, 1700 MWh (174 m 3 ) diesel och 320 MWh (36 m 3 ) bensin. Därtill kommer ungefär 21 MWh el till elbilarna och laddhybriderna. Jämförs kommunens egna uppgifter med energideklarationens teoretiska beräkningsmodell är den faktiska totala förbrukningen på energibas 6,6 % lägre än EDmodellen. Det är en helt acceptabel skillnad. Modellen förutsätter att man tankar konventionell diesel och att gasbilarna tankas med 100% biogas och etanolbilarna med E85. Nedbrutet på olika drivmedel ges att tankningen av E85 ligger på knappt hälften av vad den borde göra och gasbilar tankas till ca 90 % med gas, se tabell 5.2 nedan. Detta ger en total kostnad för drivmedel på cirka 4,0 miljoner kr årligen, eller 20 % av fordonens totala kostnader. Utslaget på fordon motsvarar det kr per år. Kostnaden för drivmedel ingår i totala kostnaden i stycket ovan. Kapitaltjänst utgör 72 % för personbilar och 64 % för lätta lastbilar. 13

14 5.2 Miljöpåverkan nuläge Miljöpåverkan från transporterna varierar kraftigt beroende på vilket drivmedel fordonen tankas med och om dess ursprung är förnybart eller fossilt. Skillnaden mellan år 2013 och 2016 ses i figur 1 och tabell 5.2 nedan. Figur 1. Karlshamn kommunkoncerns drivmedelsförbrukning år 2013 och 2016 enligt Energideklaration fordon. diesel bensin E85 biogas 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t 2016a 2013t 2016t totalt (MWh) fossilt förnybart el summa 2013t 2016t 2016a totalt (MWh) % % % fossilt % % % förnybart % % % CO 2 -utsläpp 600 ton 590 ton 580 ton t = teoretisk beräkning enligt energideklarationens modell a = avstämt mot inrapporterade inköpta volymer. Tabell 5.2. Personbilars och lätta lastbilars drivmedel år 2013 och 2016 enligt energideklarationen samt inrapporterade volymer år 2016, baserat på energiinnehåll. 14

15 Enligt energideklarationens teoretiska modell var 45 % av drivmedlet, baserat på energiinnehåll 5, förnybart år 2016, en minskning med 8 procentenheter sedan år Det faktiska utfallet, efter avstämning mot inrapporterade tankade volymer under år 2016, ligger helt okej inom rimlig felmarginal. Då landar vi på 40 % förnybart drivmedel räknat på energibas. Därmed genererade den lätta fordonsparken utsläpp av cirka 580 ton CO2 2016, fördelat på 2/3 från personbilar och 1/3 från lätta lastbilar. Vill man göra någon jämförelse med år 2013 kan man dra slutsatsen att utsläppen minskat något under perioden, observera dock att underlaget för 2013 enbart baseras på den teoretiska beräkningsmodellen. I bilaga 4 kan olika ingångsdata och beräkningar av kostnader studeras mer noggrant. 5 E85 räknat som ett årsgenomsnitt på E80 eftersom E75 finns i pumparna nov-mars. Bensindelen i E80 räknas som fossilt och etanoldelen som förnybart. Diesel utgår ifrån att ha 6 vol% FAME inblandat vilket ger 6 % förnybart på energibasis. Bensin utgår ifrån att ha 5 vol% etanol inblandat vilket ger 3,3 % förnybart på energibasis. Fordonsgas antas vara 100 % biogas och definieras utifrån 80 % klimatreduktion samt 100 % förnybart. drivmedel. Siffran skulle förbättras om B30 tankades i dieselbilarna. 15

16 6. Rekommendationer Baserat på genomförd analys av Karlshamn kommunkoncernens fordonspark har ett antal rekommendationer utkristalliserats som möjliga åtgärder för kommunen att spara både pengar och miljö. Nedan presenteras åtgärderna utan inbördes ordning. 6.1 Åtgärd 1 Förbättra interna nyckeltal och uppföljningsrutiner Det är oklart vilka mål som gäller, vilken status har t ex energistrategin? En bra grundregel är att anta ett för hela kommunkoncernen gemensamt övergripande huvuddokument som alltså även gäller för de kommunala bolagen och sedan låta varje bolag/förvaltning fastställa styrdokument/nyckeltal nedbrutet för sin verksamhet. Målen bör vara mätbara och inte detaljstyrande. Ett nyckeltal för CO2-utsläpp samt ett för förnybart drivmedel baserat på energibas räcker mycket långt. Eventuellt kan detta kompletteras med ett nyckeltal för energieffektivisering för att säkerställa att vi hushållar med resurserna. Ett bra sätt för verksamheten att få överblick av resan mot målet är att upprätta en årlig koldioxidbudget Hur vill kommunen tydliggöra vilka bilar som ska införskaffas? Mellan 2013 och 2016 har antalet dieselbilar ökat med 20 % till 146 st och antalet gasbilar minskat med 13 % till 106 st. KEAB vill inte införskaffa etanol- eller dieselbilar medan kommunförvaltningen ökat antalet etanolbilar på senare år. KHAB saknar mål och har inga problem med att införskaffa dieselbilar. Karlshamnsbostäders mål till 2022 är att vara helt fossilfritt, genom att successivt byta ut befintlig bilpark med elbilar exkl. en bil för långdistanser. Om det finns en klar policy verkar den inte följas konsekvent av verksamheterna i förvaltningar och bolag. Rekommendationen är att ge ett ökad mandat för fordonsansvariga att policyn följs och att en sådan policy efter avvägning mellan miljö- och energieffektivitetsprestanda kokar ner i att: 1) i första hand införskaffa elbilar 2) i andra hand införskaffa gasbilar 3) i tredje hand införskaffa etanolbilar 4) i fjärde hand införskaffa laddhybrider 5) i femte hand införskaffa dieselbilar och konsekvent tanka minst B40 och allra helst HVO100. Avvikelse från att införskaffa fossiloberoende fordon (1-4 ovan) ska godkännas av fordonsansvarig och VD/förvaltningschef eller nämnd/styrelse. 16

17 6.1.3 Bättre uppföljning av faktiskt tankade drivmedel Gas- och etanolbilar kan köras på bensin. Energideklarationen utgår ifrån en modell med antagandet att rätt drivmedel alltid tankas. Efter avstämning mot faktiska drivmedelsinköp är skillnaden 6,6 % räknat på energibas. Naturligtvis kan inte modellen beakta huruvida rätt drivmedel tankas, men resultatet verifierar att modellen är tillräckligt bra med avseende på hur mycket drivmedel som förbrukas totalt sett. Skillnader kan bero på att schabloner på körsträckor använts (genomsnitt eller enligt besiktningsdata) där inrapporterade körsträckor saknats eller varit felaktiga. Karlshamns hamn redovisar inte sina tankade volymer alls, övriga bolag och kommunen redovisar på årsbasis. Analysen visar att etanolbilarna tankas till hälften med bensin och gasbilarna till drygt 10 % med bensin. Det kan inte vara godkänt att varannan tank är bensin i etanolbilarna. Det påverkar utsläppen av fossilt CO2 som blir högre än vad det borde vara. Vad det gäller gasbilarna är betyget klart godkänt, de tankas i stort konsekvent med gas. Samtliga kommunala bolags bränsleinköp bör inkluderas i kommunens sammanställning så att hela kommunkoncernen redovisas i sin helhet i ett sammanhang. Drivmedelsleverantörerna bör sammanställa årsvolymer av sålda drivmedel, också nedbrutet per fordon/drivmedelskort, vilket i sin tur kräver att varje fordon har sitt eget tankkort som följer bilen. På detta sätt kan varje enhet redovisa och följa upp hur bra resan mot måluppfyllelse går och avvikelser blir tydligare att upptäcka. Förvaltningschef/VD bör ha ansvar för att upprätta en åtgärdsplan för att korrigera eventuella avvikelser. 6.2 Åtgärd 2 Rationalisering av fordon 22 personbilar och 13 lätta lastbilar körs mindre än 500 mil per år. Sett till att det är i storleksordningen 220 arbetsdagar om året så innebär det 2,3 mil per arbetsdag i genomsnitt. Dessa 21 personbilar kostar i genomsnitt 148 kr per mil att köra medan de 13 lätta lastbilarna kostar 106 kr per mil i genomsnitt. En rekommendation är att se över möjligheten att rationalisera bort exempelvis hälften av de fordon som rullar under 500 mil om året. Kanske är det möjligt föra över fler bilar till bilpoolen (idag 21 bilar). Besparing cirka kr per år och fordon som rationaliseras bort (bränslekostnaden kvarstår ju eftersom den fördelas på färre fordon). Om man rationaliserar bort hälften av dessa fordon så skulle det ge cirka 0,8 Mkr per år totalt för 17 fordon, eller cirka 4 % besparing av hela fordonsparkens kostnad. Detta innebär dock inte att körsträckan per automatik minskar, utan mer fördelas mellan färre fordon, så miljöeffekten bedöms som noll. 17

18 dyrare billigare 6.3 Åtgärd 3 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken Generellt Byter man till elfordon så minskar energiförbrukningen med cirka 70 procent och koldioxidutsläppen med 100 procent om man utgår från grön el. Väljer man etanolfordon så påverkas inte energiförbrukningen men koldioxidutsläppen halveras. Noterbart är att simuleringarna nedan är gjorda utifrån ett enhetligt byte till en viss storlek. Detta stämmer inte exakt överens med hur bilparken ser ut idag, då vissa fordon har fyrhjulsdrift etc. Men det ger en tillräckligt bra indikation på vad olika fordonstyper och drivmedel innebär i kostnader, energiförbrukning och miljöpåverkan Personbilar För att ge en bild av möjliga förbättringsåtgärder redovisar detta kapitel hur dagens fordonspark om 189 personbilar exklusive minibussar skulle kunna se ut om miljöfordon valdes istället, med samma antal fordon och oförändrad genomsnittlig körsträcka, mil. Bil Drivmedel skillnad CO2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) kostnad per mil skillnad ekonomi per år SEAT Mii Ecofuel (gas) Biogas -82% -29% 29 kr kr Citroën C3 1,6 BlueHDi 100 HVO -82% -48% 29 kr kr Peugeot 208 1,6 BlueHDi 100 HVO -82% -48% 30 kr kr Opel Corsa 1.3 CDTI ecoflex B30-18% -41% 30 kr kr Citroën C4 1,6 BlueHDi 100 HVO -80% -42% 33 kr kr Fiat Punto CNG Biogas -74% 4% 33 kr kr Renault Zoe 22 kwh batterileasing El -100% -73% 33 kr kr Ford Focus 1,5 TDCI Econetic 88g 5d B30-19% -41% 34 kr kr Peugeot 308 1,6 BlueHDi g HVO -78% -37% 34 kr kr Suzuki Swift 1.2 4x4 Biogas -71% -11% 37 kr kr Renault Zoe 40 kwh batterileasing El -100% -73% 37 kr kr Seat Leon 5d Biogas -78% -13% 38 kr kr Golf 1,4 TSI Multifuel 5d Etanol -33% -19% 40 kr kr VW Golf 1,4 TGI 5d Biogas -78% -13% 40 kr kr Opel Combo 1,4 CNG Biogas -69% 21% 42 kr kr Opel Combo 1,4 CNG 7-sits (+ 6000:-) Biogas -69% 21% 43 kr kr Nissan Leaf 30 kwh El -100% -69% 43 kr 0 kr medelbilen 330 ton MWh 43 kr - kr Suzuki Vitara 1.6 Exclusive AllGrip 4x4 Biogas -70% -9% 44 kr kr VW Caddy TGI (5-sits) Biogas -74% 24% 44 kr kr Nissan e-nv200 (24 kwh) 7-sits El -100% -66% 45 kr kr Ford Focus C-Max 1,6 CNG 5d Biogas -72% 31% 46 kr kr Opel Zafira 1,6t CNG Biogas -70% 17% 49 kr kr Tabell 6.1. Översikt personbilar exkl. minibussar simulerade kostnader och miljöpåverkan baserat på årlig genomsnittsträcka mil. Restvärde 41 %. 18

19 Elbilar Räckvidden på dagens elbilar har ökat väsentligt de senaste åren i och med att bilarna fått större batterier. Nu är räckvidden för den billigaste elbilen med det stora batteriet på 40 kwh minst 20 mil per laddning. Med antagandet att bilarna körs ungefär lika mycket varje arbetsdag (220 dagar/år) och att laddning sker enbart nattetid klarar de flesta elbilarna på marknaden idag att ersätta genomsnittsbilen. Med dagens körmönster kan cirka 96 % (182 av 189) av personbilarna ersättas av elbilar med avseende på räckvidd. Priset sjunker och räckvidden ökar, så elbilar är ekonomiskt intressanta redan idag. Den mindre elbilen både med det mindre (22 kwh) och det större (40 kwh) batteriet ger lägre totalkostnad jämfört med dagens genomsnittsbil. Elbilarna har attraktivt låga driftkostnader. För att få bästa möjliga ekonomi bör därför bilar som körs längre sträckor och årets alla dagar, t ex i hemtjänsten, studeras särskilt. Etanolbilar Det finns fortfarande etanolbilar på marknaden och de har 50 % klimatnytta jämfört med motsvarande bensinbil. Skulle samtliga bilar bytas ut mot den etanolbil som kommunen redan köper in idag (mellanklass VW Golf Multifuel) är besparingspotentialen 1,1 Mkr per år. Dieselbilar Jämfört med för bara ett år sedan klarar ganska många dieselfordon rådande miljöbilsdefinition. Det är fordon med låg förbrukning runt 3,5 liter diesel per 100 km och under 95 gram per km i koldioxidutsläpp. Beroende på vilket dieselfordon man väljer ur jämförelselistan skulle kommunen spara 2,6-4,1 Mkr per år. Tankades dessa med B30-diesel (ett dieselbränsle med 30vol% inblandning av förnybar diesel) skulle koldioxidutsläppen minska med cirka 20 % jämfört med nuvarande bilpark. Observera att Citroëns och Peugeots dieselmotorer är godkända för att köras på ren HVO (HVO100). Det är ett 100 % förnybart bränsle med bra klimatprestanda. Med HVO100 i tanken skulle CO2-utsläppen minska med cirka 80 % 6 jämfört med nuläget. Biogasbilar Karlshamn kommun har redan ett stort antal gasbilar och känner till miljönyttan med dem. Efter elbilen med 100 % koldioxidreduktion är gasbilar klimat-och hälsosmartast med cirka 80 % klimatnytta jämfört med fossila bränslen och i princip inga problem med kväveoxider och partiklar. Tack vare att det nu finns gasbilar i den mindre klassen blir det även ekonomiskt intressant. Den allra billigaste miljöbilen i urvalet ovan, SEAT Mii EcoFuel, är en biogasbil. Den kostar bara 29 kr milen och har en årlig teoretisk besparingspotential i simuleringen på 4,2 Mkr. Alla personbilar ska och bör inte bytas ut mot små biogasbilar men i många fall uppfyller gott och väl denna bil funktionen som eftersträvas. 6 HVO ger 80 % klimatreduktion jämfört med MK1 diesel, enligt Miljöfordon Sveriges schabloner. 19

20 Framtidsbild av en sammanvägd mix av fordon Den miljöbästa mixen av fordon är så många elbilar som möjligt, därefter gasbilar, etanolbilar eller snåla dieselbilar som körs på HVO. Utifrån begränsad infrastruktur för tankställen för förnybara drivmedel är det en utmaning att helt få bort diesel- eller bensinbilar, men det finns möjligheter. Om policyn vad det gäller drivmedel/motorer fastställs till att byta ut diesel- och bensinbilar mot el- och gasbilar allt eftersom avtalen löper ut, kan en framtidsbild målas av bilparken. Storleken på bilarna har också stor betydelse inte minst ekonomiskt och ett förslag på en mer optimerad mix med önskad funktion skulle kunna se ut så här: 50 % elbilar, 30 % gasbilar, 15 % etanolbilar och 5 % HVO-dieselbilar. Notera att nedan är samtliga personbilar, inklusive minibussar, medräknade. Möjligheterna att köra helt fossilfritt är goda. Bil antal drivmedel Renault Zoe 40 kwh 80 El Nissan Leaf 30 kwh 15 El Nissan e-nv200 7-sits 9 El VW Caddy TGI (5-sits) 37 Biogas Suzuki Vitara 1.6 Exclusive AllGrip 4x4 40 Biogas Opel Zafira 1,6t CNG 7 Biogas VW Golf 1,4 TSI Multifuel 5d 10 Etanol Peugeot Traveller minibuss 10 HVO skillnad energi (MWh skillnad Tabell 6.2. Översikt av en anpassad blandning av fossilfria personbilar. Jämfört med dagens personbilspark och genomsnittskörsträcka skulle en sådan mix spara 0,8 Mkr per år och minska koldioxidutsläppen med 85 % och energianvändningen med 60 % jämfört med idag. CO 2 skillnad mot nuläge summa % -85% kr Lätta lastbilar Om man förenklar något och utgår från att fordonsparken är homogen till storlek (vilket den naturligtvis inte är) och med motsvarande metodik som med personbilarna ovan simulerar utbyte samtliga 115 lätta lastbilar med dagens genomsnittliga körsträcka på mil blir utfallet enligt tabellen nedan. Redan idag är mer än hälften av de lätta lastbilarna i den mindre klassen och vill kommunen energieffektivisera och miljöförbättra den lätta lastbilsparken ytterligare skulle pengar sparas om fler mindre fordon väljs. 20

21 Bil drivmedel skillnad CO2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) Milkostnad skillnad ekonomi per år Citroën Berlingo HDi 75 HVO -83% -43% 37 kr kr Peugeot Partner HDi 75 HVO -83% -43% 37 kr kr dyrare billigare Citroën Berlingo L2 HDi 100 HVO -84% -44% 41 kr kr Opel Combo skåp CNG (lång :-) Biogas -80% -7% 43 kr kr Fiat Doblo Cargo gas (lång ) Biogas -80% -7% 45 kr kr VW Caddy Ecofuel Biogas -77% 9% 47 kr kr medelbilen 210 ton MWh 52 kr - kr Citroën Berlingo Electric El -100% -75% 52 kr kr Renault Kangoo Z.E. El -100% -76% 52 kr kr Peugeot Expert L1 HDi 95 HVO -79% -26% 52 kr kr VW Caddy Maxi Ecofuel Biogas -77% 9% 52 kr kr Nissan e-nv200 El -100% -77% 53 kr kr Renault Trafic L1 1.6 dci 95 HVO -75% -13% 54 kr kr Citroën Jumper L1 HDi 110 HVO -77% -20% 55 kr kr Citroën Jumpy L1 HDi 125 (lång +13') HVO -75% -14% 55 kr kr Peugeot Boxer L1 HDi 110 (lång +25') HVO -77% -20% 56 kr kr Iveco Daily skåp Biogas -66% 24% 75 kr kr Iveco Daily flak Biogas -66% 24% 79 kr kr Mercedes-Benz Sprinter NGT Biogas -66% 111% 90 kr kr Tabell 6.3. Översikt fossilfria lätta lastbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan. Lätta ellastbilar När det gäller elfordon så får man studera lite hur bilarna används i praktiken eftersom elfordon har en mer begränsad körsträcka, vanligtvis 8-12 mil (i verkligheten) på en laddning. Med en genomsnittlig körsträcka på mil per fordon och år motsvarar det att varje fordon används knappt 5 mil per arbetsdag i genomsnitt och då fungerar det med eldrift i de flesta fallen. 91 % (105 av 115) av de lätta lastbilarna skulle klara sin årliga körning med en elbil med avseende på räckvidd. Finns dessutom möjlighet till kompletterings-laddning under dagen är det rimligt att kunna öka räckvidden med 4-8 mil till totalt mil per dag. 21

22 Framtidsbild av en sammanvägd mix av fossilfria lätta lastbilar På sikt ska kanske de lätta lastbilarna utgöras av enbart gas- och elfordon. Men HVO kan vara ett bra alternativ om lämplig gas- eller elmodell saknas. Med en simulerad mix som speglar dagens fordonspark storleksmässigt enligt nedan med fördelningen 50 % el-, 14 % gasbilar och 36 % HVO-dieslar uppnås en fossilfri lätta-lastbilsflotta till en indikativt likvärdig eller något lägre totalkostnad som idag. Bil antal drivmedel CO 2 energi kostnad per år (ton per år) (MWh per år) Citroën Berlingo Electric 57 El kr VW Caddy Ecofuel 13 Biogas 5, kr VW Caddy maxi Ecofuel 3 Biogas 1, kr Peugeot Expert L1 HDi HVO 14, kr Citroën Jumper L1 HDi HVO 2, kr summa kr nuläge kr skillnad -89% -48% kr Tabell 6.4. Översikt fossilfria lätta lastbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan. Detta skulle minska energianvändningen med nästan hälften och koldioxidutsläppen med nästan 90 % (vid grön el). 6.4 Åtgärd 4 Tanka bästa tillgängliga bränsle De 101 lätta dieselfordonen förbrukar i storleksordningen 84 m 3 diesel om året. Denna åtgärd handlar om en rekommendation att konsekvent tanka dieselbränsle med högsta möjliga inblandning av biodiesel B50 diesel (= konventionell diesel med upp till 50 % förnybar komponent) i stället för konventionell diesel. Ersätts nuvarande dieselmängd med B50 diesel kan de fossila koldioxidutsläppen från kommunens dieselfordon minska med uppemot 46 % jämfört med vanlig diesel. För närvarande finns inte B50 i kommunen eftersom Preem inte erbjuder detta bränsle Evolution Diesel+ - på sin station i Karlshamn. Där erbjuds Evolution Diesel B25 med cirka 20 % CO2-reduktion jämfört med vanlig diesel. Det kan därför vara en idé att i nästa drivmedelsupphandling ställa krav på och i fördelningsnyckeln värdera bästa möjliga klimatnytta för och högsta möjliga andel förnybar komponent i dieselbränslet. I dagsläget erbjuds B40, diesel med inblandning av cirka 40 % förnybar komponent, på Circle K:s station i Karlshamn. B40 sänker koldioxidutsläppen med ca 35 % enligt tillverkaren. Om all diesel som tankades var B40 skulle ca 120 ton fossil koldioxid sparas per år - en minskning med 21 % av de totala CO2-utsläppen från kommunens bilpark. Dessutom ökar andelen förnybar energi i fordonsbränslet från 45 till 62 %. 22

23 år 2016 B40 diesel bensin E85 biogas el summa CO 2 -utsläpp totalt (MWh) % 470 ton fossilt % förnybart % Tabell 6.5. Personbilars och lätta lastbilars drivmedel enligt energideklarationen, baserat på energiinnehåll med scenariot att alla dieselfordon tankas med B40. Kostnaden för B50/B40 bedöms vara samma som för konventionell diesel. Detta gör att kostnaden för denna åtgärd bedöms till 0 kr. Biodiesel50 består av 44 % HVO 7 och cirka 6 % RME 8 och eftersom det kostar energi att producera, transportera, få fram råvaror har även biodiesel en viss klimatpåverkan. HVO har cirka 80 % och RME cirka 50 % klimatnytta sett utifrån hela livscykeln jämfört med konventionell diesel HVO100 Det finns ett antal kommuner som köper eller tänker köpa in dieselbränslet HVO100. Bränslet består till 100 % av förnybar råvara och minskar de fossila utsläppen av koldioxid med % enligt tillverkaren, beroende på råvara. Förutom densiteten uppfyller bränslet standarden för EN590. Det finns biltillverkare som godkänner drift med HVO 9 och då är detta ett bra exempel på hur omställningen till ett förnybart transportsystem kan snabbas på utan förändringar i fordonspark eller drivmedelsdistribution. Vill man gå vidare med det i fordon vars tillverkare inte godkänt HVO i sina dieselmotorer rekommenderas att man undersöker hur motorgarantier gäller vid användning av HVO. Det finns drivmedelsleverantörer som lämnar full garanti på bränslet. En annan aspekt på HVO är att efterfråga information från tillverkaren avseende hur utsläpp av andra reglerade emissioner såsom NOx och partiklar förhåller sig jämfört med användning av konventionell diesel. Hälsoaspekter Dieselmotorer har högre hälsopåverkande utsläpp än ottomotorer, framför allt gäller detta partiklar och kväveoxider (NOx). Elbilar är naturligtvis allra bäst som inte har några lokala utsläpp alls, därefter kommer gasmotorer. 7 HVO = Hydrerade Vegetabiliska Oljor 8 RME = RapsMetylEster 9 PSA-koncernen, d.v.s Peugeot och Citroën med Euro V- och Euro VI-motorer 23

24 6.5 Åtgärd 5 - Sparsam körning Sparsam körning är en åtgärd som höjer medvetenheten och kan reducera både förbrukning och körsträcka. Utbildningen kan genomföras på olika sätt. Genom att utbilda alla anställda som kör bil i tjänsten blir de delaktiga i arbetet med att reducera CO2 och kan hjälpas åt med att hålla diskussionen om möjliga tips etc. levande. Räknar vi med att anställda som kör mer eller mindre i tjänsten uppgår till 2 förare per lätt lastbil och 5 förare per personbil skulle ungefär 1300 personer behöva utbildas. Kostnad: ca 400 tkr. Besparing, vid en minskning av bränsle med 10 %, ca 400 tkr. En åtgärd som då betalar sig på ungefär ett år. Utfallet för förare av tunga lastbilar, traktorer, grävmaskinister etc. som inte behandlas i denna rapport, är ännu bättre. En annan effekt av sparsam körning, tack vare en ökad medvetenhet, är att fordonen dessutom håller längre, servicebehovet minskar etc. Det är dock svårt att bedöma vad det kan innebära konkret i minskade kostnader. Miljöeffekten vid 10 % minskad förbrukning/körsträcka rakt över hela lätta fordonsparken innebär en reduktion med cirka 60 ton fossil CO2 per år. I kombination med en utbildning i sparsam körning bör feedback ges till alla förare med täta intervall avseende hur mycket drivmedel och hur många mil de kör per månad eller kvartal. Tätare feedback ger ökad medvetenhet och synliggör betydelsen av respektive medarbetares insats vilket borgar för att effekten av åtgärden ska leva över tid. 6.6 Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Nuvarande fordonspark har delvis några år på nacken och relativt låga inköpspriser jämfört med nya fordon idag vilket gör det svårare att räkna hem någon större vinst vid förnyelse av fordonsparken, även om de nya fordonen har mervärden i form av lägre förbrukning och kostnad för drivmedel samt reparationskostnaderna ökar med åldern. Sammanfattningsvis är personbilarna 2,8 år i genomsnitt och de lätta lastbilarna 7,1 år i genomsnitt. 2,9 % av personbilarna dvs 6 st och 23 % (27 st) är äldre än 10 år. En rekommendation är att fundera på att byta ut de äldsta fordonen för att få bättre rening och bättre säkerhet. Generellt bör inga fordon vara äldre än tio år med undantag för specialbyggda fordon med specifikt användningsområde som rullar få mil om året. Detta är ingen åtgärd som i sig ger någon kostnadsbesparing, men ger en miljöeffekt i form av minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider etc. Dessutom borde det ge betydligt minskade utsläpp av koldioxid då nya fordon förväntas vara snålare och ännu hellre kan drivas med förnybara drivmedel. En åtgärd som dessutom ökar trafiksäkerheten. 24

25 6.7 Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimatkompensation/energikompensation Klimatkompensation/energikompensation är en åtgärd som man kan ta till för att kompensera för sin verksamhets klimatpåverkan (koldioxidutsläpp) för de fossila koldioxidutsläpp/fossila drivmedel som inte går att spara bort eller åtgärda för stunden. På så sätt neutraliseras företagets fossila koldioxidutsläpp/fossila energianvändning i väntan på att fler åtgärder kan genomföras. Ett exempel på klimatkompensation är att köpa utsläppsrätter som i dagsläget (april -17) kostar ca 150 kr per ton och år. Ett annat alternativ är trädplantering som kostar ungefär lika mycket eller något mindre än det. Vid nuvarande CO2-utsläpp på knappt 600 ton innebär detta en kostnad på cirka 90 tkr per år. En variant till klimatkompensation är att energikompensera. Skillnaden mot klimatkompensation är att energikompensation kompenserar mängden fossil energi man gör av med. Kostnaden för energikompensation är cirka 4 öre/fossil kwh. Nuvarande förbrukning av fossil energi till kommunens fordon, exkl. tunga fordon och körning i egen bil i tjänsten, uppgår till cirka MWh. Att energikompensera för detta skulle innebära en kostnad på ca 76 tkr/år. Se mer information på 25

26 7. Besparingspotential ekonomi och miljö I nedan tabell har beskrivna åtgärders ekonomiska och miljömässiga effekt sammanställts för att ge en sammanfattande översikt. Åtgärd Investering (Mkr) Återbetalningstid (år) Besparing i Mkr/år Besparing i miljö per år 2 0-0,8 Mkr/år Ingen uppgift ,8 Mkr, vid en avvägd 330 ton CO 2 blandning av personbilar, se tabell ,03 Mkr, vid en 190 ton CO 2 avvägd blandning av lätta lastbilar (50 % el-, 14 % gas-, och 36 % HVO-fordon) ton CO 2 5 0,4 Mkr Ca 1 år 0,4 Mkr 60 ton CO (kostnadsanalys kan behöva göras) Minskade utsläpp av CO 2, partiklar, kväveoxider etc. 7a ,09 Mkr Kompensation för 600 ton fossil CO 2 7b ,08 Mkr Kompensation för MWh fossilt drivmedel. Totalt* 0,4 Mkr ca 1 år ca 2,0 Mkr per år ca 530 ton fossil CO2 Tabell 7.1. Sammanställning av rekommendationernas ekonomiska och klimatpåverkande konsekvenser. *Åtgärden med klimatkompensation/energikompensation är inte medräknad i totalen ovan. 26

27 Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Regler fram till : Bilen ska oavsett storlek släppa ut mindre koldioxid än 120 g/co2 per kilometer. Dessutom kvalar bilar in som kan drivas på annat drivmedel än bensin och diesel (exempelvis etanol/e85 och gas) med en maximal förbrukning motsvarande 9,2 liter bensin eller 9,7 Nm3 naturgas/biogas per 100 km. Samt elbilar som maximalt förbrukar 37 kwh per 100 km Mer än hälften av de bilar som kvalar in har dieselmotor och en stor andel av dessa släpper ut 119 g/co2 per km och ligger därmed mycket nära gränsen. Miljöbilsdefinition från 2013: Räkna så här: Den nya miljöbilsgränsen blir beroende av bilens vikt. För bilar som drivs med bensin eller diesel gäller följande formel: 95 g/km + 0,0457 x (Tjänstevikt ). Tag bilens tjänstevikt i kilo minus Summan kan förstås bli både minus eller plus. Multiplicera med 0,0457. Lägg sedan till 95. Summan anger hur mycket just din bilmodell får släppa ut i blandad körning. För bilar som drivs med biodrivmedel är formeln istället 150 g/km + 0,0457 x (Tjänstevikt ). Om tillverkarens siffra ligger under detta så är din bil en miljöbil. Elfordon räknas som miljöbilar rena batterielbilar räknas som de har 0 g CO2/km. Koldioxidutsläppen för laddhybrider beräknas enligt en egen EU-körcykel där 2/3 av körsträckan räknas som eldrift och 1/3 på hjälpmotorn på exempelvis bensin eller diesel. Exempel: Toyota Prius 2012 i fullt utrustad modellvariant har en tjänstevikt på kg =53 53x0,0457=2,4 2,4+95= 97,4. Bilen får alltså högst släppa ut 97 g CO2/km. Tillverkaren anger 89 g/km i blandad körning. Priusen klarar därmed de nya kraven. 27