RAMP Delanalys juni 2012 Stockholm 2012-06-15
Bakgrund... 3 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Aktiviteter och deltagare i projektet... 6 Lärande miljöer... 8 Samverkan... 8 Innovativ verksamhet... 9 Strategiskt påverkansarbete... 10 Tillgänglighet och jämställdhet... 11 Transnationellt arbete... 11 Styrkor... 12 Utvecklingsområden... 12 Analys... 13 Åtgärder och utveckling av projektet... 15 Sammanfattningsvis... 16
Bakgrund Projektet RAMP startade i 2011-01-03 och har slutdatum 2013-04-30. Projektägare är Nybro kommun. RAMP är ett mobiliserings- och ett genomföranderprojekt inom programområde 2 ökat arbetskraftsutbud. Antal deltagare i projektet är satt till 240 kvinnor och 240 män och åldern på deltagarna kan vara från 16 år och upp till 64 år. Projektet avser att uppfylla kriterierna: Lärande miljöer Samverkan Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete De som deltar i projektet är: Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk- och aktivitetsnedsättning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstslagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet. Målgruppen är enligt ansökan blandad och den gemensamma nämnaren är att deltagarna är arbetslösa i utanförskap. I projektet ska ej åldrar separeras utan det ses som en styrka med den gruppdynamik som skapas när deltagarna inte delas upp. Projektet föregicks av en undersökning i Nybro kommun. Finanskrisen hade kostat många jobb till kommunen och därmed såg arbetsförmedlingen och socialförvaltningen ett ökat tryck för sina tjänster. Det visade sig då att flera av kommunerna omkring Nybro upplevde samma problematik. Arbetslösheten stiger i de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden samtidigt som det krävs mer utbildning för de kvalificerade jobben. tre workshops genomfördes som hade som mål att skapa ett arbetsmarknadsprojekt som gick över kommun-, stads- och länsgränser. Det fanns en uppfattning att det är viktigt för samhället att titta på hur kunskap värderas och hur gör vi för att validera för att människor ska komma ut på arbetsmarknaden. Även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, flera kommuner, Coompanion, OCN m.m. medverkade. Detta arbete ledde till att fyra fokusområden presenterades: Samhällsstruktur deltagarna på workshop efterlyser samverkan över myndighetsgränserna Ekonomi individens likväl som kommunernas resurser är begränsade och här ses nya metoder och insatser positivt för att minska kostnader Kunskap - individens utbildning för en bred arbetsmarknad måste säkras och här måste informell och formell kunskap valideras Utanförskap de som står långt från arbetsmarknaden måste inkluderas i samhället och här är sociala nätverk viktiga för att göra individen anställningsbar 3
Efter den avslutande workshopen kom både risker och möjligheter fram och det underlag som sammanställdes utifrån genomförda workshops ledde fram till projektet RAMP. Projektet RAMP startade 2011-03-01 och ska pågå till och med 2013-04-30. Detta projekt tillhör programområde 2 ökat arbetskraftsutbud och genomförs i kommunerna: Borgholm Emmaboda Kalmar Lessebo Mörbylånga Nybro I ansökan anges även att Torsås, Högsby och Oskarhamn skulle delta men idag finns de ej med utan de som anges ovan medverkar i projektet. Torsås lämnade projektet under mobiliseringsfasen och Oskarshamn lämnade i början av RAMP. Högsby lämnade projektet innan start. Samverkanspartners i projektet är även Regionförbundet i Kalmar, Landstinget i Kalmar, Lokala företagsgrupper m.m. Mottagare i projektet beskrivs vara politiker, Regionen, Statliga och kommunala tjänstemän samt transnationella partners. Påverkan ska enligt ansökan ske för deltagare, projektanställda, kommunala och statliga tjänstemän, politiker, föreningar och privata aktörer. Lärande utvärderare är från företaget European Minds Sweden AB. Utvärderare har följt projektet fr.o.m. februari 2012. Syftet och avsikten med projektet RAMP är att: De kvinnor och män som deltar och som står långt ifrån arbetsmarknaden i regionen ska få nya vägar att se sig själva som en resurs. Projektet ska stärka individen för en föränderlig arbetsmarknad. Relationen mellan individers framgång och samhällets insatser måste förstärkas. RAMP ska arbeta fram nya metoder RAMP ska skapa nya samverkansformer. Målsättning/effekt för projektet RAMP enligt ansökan är: Deltagarna individerna ska ha validerat informell och formell kunskap, närmat sig den lokala arbetsmarknaden genom ökad kännedom om företagande, entreprenörskap, sociala företag, olika branscher, praktik och utbildningsmöjligheter. Metod en metod som är skapad och accepterad av tjänstemän och målgruppen. Under metodarbetet är det viktigt att lyssna på privata aktörer, föreningar, och andra intressenter för att få input. Metoden förväntas vara ett nytt verktyg som används och fungerar i samhället. Samverkan - Nya samverkansformer för arbete mellan statliga och kommunala verksamheter ska utvecklas. Detta för att individen ska få bästa service. Samverkan förväntas också ske på lokal nivå samt även fungera över kommun-, regions- och landsgränser. 4
Under mobiliseringsfasen anges som mätbara mål att: Metodutveckling har tagit sin början och ett levande dokument ska formas under projekttiden Ett utkast till samverkansavtal mellan statliga och kommunala tjänstemän ska skapas Delprojekt ska genomföras i varje kommun som medverkar Avsiktsförklaringar från delprojekten hur de kommer att arbeta med tillgänglighet och jämställdhetsintegrering Handläggarforum skapas Deltagarforum skapas Transnationella kontakter och aktiviteter utformas o Undersökning av boendeplatser för mottagande av transnationella partnerländer o Ansökningar till Leonardo da Vinci, Grundtvig och Norden.org förbereds Kommunikationsplan Lärande ska ske för alla i projektet deltagare, anställda, handläggare i myndigheter samt för politikerna. I projektet RAMP ska de deltagande kommunerna skapa sina egna delprojekt efter målgruppens behov. Det finns även ett transnationellt perspektiv i RAMP i form av Learning networks som t.ex. kan förbereda för utlandspraktik, ge handledning under praktiktid och i efterarbetet validera ny kunskap. I detta projekt finns även - och jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Syfte Syftet med denna delrapportering är att göra en nulägesrapport och analys av de genomförda insatserna för att presentera ett urval av åtgärder och utvecklingsområden i projektet RAMP. Metod För att skapa en bild av nuläget och för att göra en framåtsyftande analys har befintligt dokumentation samt nedanstående aktiviteter ingått: Regelbundna träffar med projektledning/projektgrupp Studie av ansökan som föregick projektet Telefonmöten med projektledning Medverkan för utvärderare i styrgruppsutbildning Medverkan för utvärderare i teamdagar för vägledare Självvärdering - vägledare Studier av lägesrapporter samt annan dokumentation Utvärderingsplanen Dialogkonferens 21 maj 2012 (medverkan från olika aktörer som ingår i projektet) Dokumentation från vägledarmöten, dialogkonferens, projektledningsmöten samt dokumentation från styrgruppsmöten 5
Medverkande Medverkande i aktiviteterna i projektet RAMP har varit: Projektgrupp/projektledning Representanter från arbetsförmedling och försäkringskassa Kommunrepresentanter Styrgrupp Studie- och yrkesvägledare Deltagare i projektet (Emmaboda, Nybro, Kalmar, Mörbylånga, Borgholm, Lessebo) Resultat Resultatet bygger på befintlig dokumentation, minnesanteckningar och samtal, workshops med projektledning, studie- och yrkesvägledare och deltagare i projektet. Med bakgrund i ansökans syfte, mål och mätbara kriterier har nedanstående rubriker valts för redovisning av resultatet: Aktiviteter och deltagare i projektet Lärande miljöer Samverkan Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete Tillgänglighet och jämställdhetsarbete Transnationellt arbete Styrkor i projektet Utvecklingsområden Aktiviteter och deltagare i projektet För många av deltagarna betyder projektet en meningsfull vardag. Projektet skapar en tillhörighet för deltagarna. I projektet möjliggörs samverkan. RAMP är av social betydelse för individerna och deltagare anger att en trygghet skapas. RAMP är bra att man har något att komma till. I lägesrapporter framkommer att deltagarantalet från början av projektet inte nådde upp till det antal som fanns i ansökan. Dock ses en ökning av antalet deltagare från start och fram till våren 2012. I november 2011 uppnår projektet det satta målet för antalet deltagare i RAMP, vilket anges som positivt. Ackumulerade antal deltagare i projektet RAMP under 2011 har varit enligt nedanstående tabell. 6
120 100 80 60 40 20 0 Tabell 1. Tabellen visar antalet ackumulerad antal deltagare under 2011 (april december). Planerat antal i ansökan enligt lägesrapport är 105 personer/månad. Under dialogkonferensen framkom att ett stort antal aktiviteter har genomförs i RAMP. Arbetet med deltagarna sker på olika sätt. En gemensam faktor i alla kommuner och delprojekt är att deltagarfokus är framträdande på ett bra sätt. Hela projektet bygger på individernas behov och förutsättningar, vilket också blivit tydligt i presentation vid styrgruppsmöte i april 2012. Det har funnits möjlighet att anpassa praktiken efter deltaganas behov och förutsättningar. I nedanstånden tabell finner du ett urval av aktiviteter som genomförts i projektet. Aktiviteter - Studiebesök Arbetsträning/prövning Språkträning Studievägledning CV, personligt Intervjuträning Samtal/coachning Föreläsningar brev OCN Mental träning Personlig utveckling Lära sig planera sin tid Körkortsteori Nätverk Odling Täta uppföljningar Dataträning Utbildningsmässor Rekryteringsmässa Snickeri Bakning Matlagning Praktik företag Textilverkstad Mental träning Café Naturvård Parkarbete Cykel och mek Gräsklippning praktikpool Möjligheternas hus Intervjuer rollspel jobbsök Samarbetsövningar Deltagare sköter lägesrapporter Egna projekt Samhällsinformation Deltagarträffar Validering Folkhögskola Skapa handledarmaterial Deltagarforum Tabell 2. Tabell 2 visar ett urval av aktiviteter som delprojekten genomfört (dialogkonferens 21 maj 2012) I projektet har också mer övergripande aktiviteter genomförts som t.ex. styrgruppmöten, vägledarmöte, träffar med projektledning. Vid dialogkonferensen framkom att projektet anses skapa möjligheter att påverka strukturer och orsaker som ligger bakom den arbetslöshet som 7
deltagare befinner sig i samt att det är positivt att projektet ej är regionalt begränsat. I projektet arbetar en projektledare som också har stöd när det gäller ekonomi och administration. I lägesrapport (april juni 2011) anges att det då startade ett arbete med att bygga upp lokala styrgrupper. Ett spridningsarbete med utgångspunkt i projektet RAMP har skett för att göra projektet mer känt enligt diskussioner vid dialogkonferensen (maj 2012). Samverkansmöten har genomförts med myndigheter. Lärande miljöer Lärandet sker dagligen genom spridning, kontakter intern inom projektet och externt med företag, myndigheter, organisationer, politiker etc. Enligt lägesrapporter pågår ett arbete med att utveckla lärande miljöer. Arbetet har som mål att skapa en attitydförändring och utveckling av arbetsmarknadsfrågor tillsammans med kriterierna i RAMP. RAMP vill att vi ska börja arbete tillsammans, inte var och en på sitt håll då är risken stor för olika syften och mål (lägesrapport juli-december 2011). I och med det erfarenhetsutbyte som sker t.ex. i deltagargrupp, vägledargrupp och styrgrupp så skapas lärande på olika sätt hos individ, grupp och organisation. Lärande och erfarenhetsutbyte mellan vägledarna sker på teamträffarna. Handledarutbildning och utbildning internt om kvalitetssäkring har genomförts. All den utbildning som genomförs skapar ett lärande hos deltagarna. OCN används och vägledning och coachning är en viktig och bärande del för att projektet ska nå god måluppfyllelse. Det personliga lärandet hos deltagarna kan vara: Planering och struktur på dagen Utbildning (hälsa, mat, sömn, externa föreläsare ) Hemuppgifter Fysisk träning Mental träning Studiebesök I RAMP pågår också ett lärande när det gäller myndigheter, på politisk nivå m.m. både inom den egna gruppen och mellan olika grupper som är berörda när det gäller att öka anställningsbarheten hos målgruppen i RAMP. En önskan av att ingå i befintligt lärande nätverk för RAMP är efterfrågat men det som finns är fullt (lägesrapport oktober- december 2011). Idag ingår RAMP i ett lärande nätverk. Ett konkret exempel är att en OCN-panel där en blandning av personer fick delta i ett möte och lära om RAMP och OCN. Samverkan Enligt diskussioner vid dialogkonferens i maj 2012 framkom att samverkan fungerar bra mot de flesta myndigheter. Det behöver dock skapas mer erfarenhetsutbyte med politiska instanser. Bra samverkan underlättar flöden. Samverkan utvecklas när man jobbar mellan kommun- och länsgränser. Idag finns det ett gott samarbete mellan AF och RAMP. Det tydliggörs även i delrapporter att samarbete med AF är bra. Det finns en vilja att skapa bättre samverkan med AME. Det finns en bra operativt fungerande samverkan med andra projekt. Samverkan med andra ESF projekt är viktigt. Det är också viktigt att det sker ett erfarenhetsutbyte med andra liknande projekt. 8
Styrgruppen kan vara en viktig del att detta erfarenhetsutbyte utvecklas. Det som kan bli bättre är att samverkan med IFO förstärks. Ett förslag är att skapa regelbundna träffar med AF, IFO och Vägledare. Det är Värdefullt med samverkare mellan våra kommuner. Under 2011 genomfördes Teamdag med vägledarna och detta har återkommit varje månad under hela projekttiden. Vid dessa teamdagar diskuteras bl.a. lägesrapportering, OCN, vad som varit bra och mindre bra, transnationellt arbete, dokumentationshantering m.m. (lägesrapport juliseptember 2011). Idag finns vägledarna med i styrgruppen och finns representerade vid dessa möten för att ge en lägesbeskrivning av kommunens arbete. Vid dialogkonferensen framkom att det borde vara mer samarbete mellan styrgrupp och vägledare. Ett konkret förslag är att skapa träffar mellan deltagare, vägledare, styrgrupp och projektledning. Tydliggör samverkan och förstärk samverkan med och mellan politiker anges vara en framgångsfaktor. Som deltagare kan det ibland vara svårt att veta vem man ska vända sig till i olika ärenden. Enligt lägesrapporter till ESF ar det skett utbyte med andra projekt inom vissa kommuner. Lokala arbetsgrupper där myndigheter och t.ex. näringsliv ingår finns i projektet. Lokala arbetsgrupper finns i cirka hälften av de medverkande kommunerna. Delprojekten har också börjat åka och hälsa på varandra i kommunerna där både vägledare och deltagare är med (lägesrapport juli-september 2011). När det gäller samverkan mellan delprojekten och deltagarnas engagemang så har det fungerat bra. Här tar även vägledarna stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Det har också skett kontinuerliga möten med näringslivsutvecklare inom kommuner och med de lokala arbetsgrupperna i några kommuner (lägesrapport oktober december 2011). I denna lägesrapport står det att samverkan sker med: Studievägledare Lernia Bemanningsföretag Folkhögskola Missbruksenhet Nya företagskontakter skapas Det har skett en förstärkning av samverkan mellan delprojekten. Det kan bero på delprojektens specifika inriktning och vissa kommuner har förbättrat samarbetet med delprojekt angående praktikplatser inom kommunens förvaltningar. I sista lägesrapporten för 2011 står det att det sker kontakter och det är större delaktighet med myndigheter. Samarbete sker med SFI och nyanlända där man arbetar med frågor som är viktiga för målgruppen. Ett delprojekt har utbyte med ett annan nationellt projekt där lärande sker angående Neuropsykiatrisk problematik. Innovativ verksamhet Det innovativa beskrivs i lägesrapporter att deltagarna själva informerar om RAMP till nya deltagare i vissa delprojekt. Deltagarna kan skapa egna projekt i projektet. De som vill testa en egen idé eller inte är klar för arbetsmarknaden kan i RAMP ha möjlighet att göra det med stöd och vägledning i varje delprojekt. Det förekommer att deltagare valt annat projekt än hemkommunen för att få bra stöd i den specifika inriktningen som deltagaren efterfrågar. 9
Deltagare kan själva välja delprojekt som passar bäst för dem. Deltagare är med och sprider RAMP i olika forum. Den starka deltagarstyrningen är viktig, där deltagare kan påverka innehåll och genomförande. Deltagarnas tankar och åsikter är viktiga. RAMP arbetar med hela människan och deltagarna kan kombinera aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar (lägesrapport oktober december 2011). Projektet lyssnar på all input för att säkerställa delaktighet och för att kunna fortsätta arbeta vidare med bästa resultat i fokus. Alla mot samma mål deltagare, vägledare, myndigheter m.fl. (lägesrapport juli-september 2011). I några deltagande kommuner genomförs även gruppvägledning med framgång. I de lokala styrgrupperna väljs deltagare utifrån behov och inte efter tradition. I dessa forum finns t.ex. företag, skola, näringsliv och även myndigheter representerade (lägesrapport april-juni 2011). Strategiskt påverkansarbete Spridning och påverkansarbete pågår kontinuerligt inom kommunerna men också på övergripande nivå. Bland annat kan nedanstående delar och aktörer vara viktiga för det strategiska påverkansarbetet (lägesrapport oktober december 2011): Politiker Kommunalråd Arbetsförmedling och försäkringskassa AME Ungdomsmöten Lokala samverkansgrupper Skolor På konferenser, möten Nyhetsbrev näringslivskontor Företagsgrupper Andra projekt Delprojekten Kontakt med andra ESF projekt RAMP har deltagit på Kalmarsunds promotionbåt där cirka 200 företag var med. RAMP spred här information om sitt arbete samt att det etablerades kontakter med företag som är viktiga för att skapa förutsättningar för att öka anställningsbarheten för målgruppen i projektet RAMP. På dialogkonferensen skedde också ett möte med olika aktörer i projektet som kan skapa påverkan och spridning av kunskap kring projektets mål och syfte. För att utveckla strategisk påverkan har bl.a. delprojekten varit med i lokalpress och det finns idag en webb-sida för RAMP. På kommunernas hemsidor finns även information om RAMP. Färdiga foldrar, roll-ups, broschyrer, tröjor är framtagna för projektets räkning och som underlag för den strategiska påverkan. Delprojekten är ute och informerar. På Försäkringskassan södra Kalmar län finns information. Projektledningen har också varit ute i de olika delprojekten och det sker kontinuerlig uppföljning med projektägare (lägesrapport april-juni 2011). Projektledningen har även varit i Almedalen och haft ett kort föredrag om RAMP på ESF:s plats. Den övergripande styrgruppen har på sitt ansvar att sprida och informera om RAMP (lägesrapport juli-september 2011). Det har beslutats att tillsätta en intressegrupp där 10
vägledare, deltagare, handläggare, samarbetspartners, branscher med flera ska ingå. Dock har detta inte genomförts eftersom andra vägar för samverkan och erfarenhetsutbyte har skapats. Därmed räknas spridning och påverkan bli större när fler hjälper till för det strategiska påverkansarbetet (lägesrapport juli-september 2011). Spridningen av projektet har gått bra genom att alla involverade tagit sitt ansvar och tagit kontakt med myndigheter, näringsliv, skola m.m. och det upplevs också att det varit lättare att ta transnationella kontakter. Tillgänglighet och jämställdhet I februari 2011 var Handisam till projektet och hade tillgänglighetsutbildning för vägledare, deltagare och ansvariga. Ambitionsnivån hos deltagare och vägledare har varit hög och det har funnits ett engagemang och stor vilja att finna nya metoder. Workshops och möten har gjort att ett vi-tänk har skapats. Varje delprojekt anpassar aktiviteter efter individernas behov och arbetet med funktionshinder ingår i det dagliga arbetet helt naturligt (lägesrapport oktober-december 2011). I projektet har det gått ut mycket information till myndigheter och deltagare att man är i RAMP på sina egna villkor, därmed anges i lägesrapport (april-juni 2011) att tillgängligheten är stor för alla grupper och för alla typer av funktionshinder. Detta synliggörs även på hemsida, i foldrar och annat informationsmaterial. Enligt lägesrapporter finns det dock hinder där RAMP inte har kompetens eller upplägg att klara arbetet på ett bra sätt t.ex. svåra psykiska problem och/eller missbruk. Vägledarna har fått utbildning inom detta område. I februari har också jämställdhetsutbildning genomförts. Länsstyrelsen ansvarade för denna utbildning. Utifrån detta har jämställdhet stått som stående punkt i delprojektens möten och planering. Delprojekten arbetar utifrån deltagarnas intressen och det spelar ingen roll om man är kvinna eller man. Det kan finnas svårigheter när personer kommer från olika kulturer. RAMP är jämställt när det gäller representationen kvinnor och män (lägesrapport oktoberdecember 2011). I styrgruppen är representationen jämställd. När det gäller vägledarna är huvudelen kvinnor som arbetar i projektet. Vetskapen finns kring frågan om att få RAMP så jämställt som möjligt. Delprojekten lägger mycket tid att diskutera och förklara olika kulturer främst när det gäller synen på jämställdhet. I och med att deltagarna är med i planeringen av aktiviteterna så kommer även jämställdhetsarbetet in här och är därför strategiskt viktigt för att skapa en ökad medvetenhet hos alla i projektet. Transnationellt arbete Redan under mobiliseringsfasen skedde ett arbete med att kartlägga och analysera hur det transnationella samarbetet skulle se ut. Det skedde då kartläggning och matchning med andra EU-länder i syfte att hitta projekt med liknande målsättning, målgrupp och arbetssätt. RAMP kommer att medverka i det transnationella lärande nätverket samt söka möjligheter att söka vidare medel genom Life Long Learning programme och Ung och Aktiv i Europa. RAMP är utvalt som ett fåtal projekt i Sverige att ingå i ett partnerskap med olika aktörer. 11
Vid dialogkonferensen framkom att det transnationella arbetet behöver utvecklas. I lägesrapporten (oktober-december 2011) står det att kontakter tagen med Polen och att ett utbyte kommer att ske. Resa kommer att genomföras i slutet av september 2012. Styrkor Samarbete runt och med individer är viktigt för projektet. Deltagare säger att de känner att de ej är ensam i sin situation. Vid dialogkonferensen lyftes vikten av att bygga kontaktnät som viktigt för deltagarna. Det finns en uppfattning av att projektet skapar förutsättningar för en snabbare väg till arbete. I lägesrapport (april-juni 2011) står det att samverkan och intresset för projektet har varit stort från vägledare och deltagare. Deltagarna upplever att de får möjlighet till fördjupat stöd, uppmuntran och feedback. Projektet bygger på att delaktighet skapas. Man kan diskutera allt. Projektet är en förlängd arm för deltagarna och skapar möjligheter till jobb. Att träffas över gränserna är viktigt för deltagarna. En individanpassning och deltagarstyrning som projektet visar är positivt för deltagarna. Samspelet mellan individ och gruppaktiviteter är bra och skapar förutsättningar för samverkan. En annan styrka är att det finns en bred målgrupp, där urvalet till projektet är stort. Det har funnits möjlighet att skapa projekt i projektet, vilket deltagare tycker känns bra. Det anges att tiden finns för individerna och det sker täta uppföljningar. Det sker en samverkan kring och med individen, där individen är synlig och ses. I projektet RAMP finns uppfattningen att det finns tid för att utvecklas, deltagarna stärker varandra samt att det sker ett kunskapsutbyte. En snabbare väg till studier och arbete säger deltagare är bra för motivationen. Processflödet, kortar tiden för den enskilde mot jobb/studier. Det beskrivs att det finns vilja att vara med. Tillgängligheten är god och i projektet finns mycket kompetens. Stöttningen av individerna leder till personlig utveckling och stöttningen sker både från deltagare och från vägledare. Styrkan anges också vara att det är ett regionalt projekt. Människor med olika bakgrund möte och byter erfarenheter. Flera kommuner med likartad problematik kan hjälpas åt att hitta lösningar på de problem som deltagargruppen har. I lägesrapporter visar det sig att det som fungerat bra är att det skett täta uppföljningsarbeten, samtidigt som det idag finns kö till delprojekten. Det som också upplevs som positivt är att det är möjligt att testa nya vägar. De deltagare som varit med och är med har gett positiv feedback. Detta gäller även handläggarna. Positivt är också att det transnationella arbetet är på gång (lägesrapport oktober-december 2011). Utvecklingsområden När det gäller start av projektet hade det varit bar att det funnits en fungerande administration från början. Det anges i lägesrapport (april juni 2011) att styrgruppen övergripande och lokala har generellt svårare att ta sitt ansvar av olika anledningar. Det finns också en uppfattning av att det är byråkrati när det gäller arbetet mot ESF. Det finns en sårbarhet och det är att mycket arbete hänger på vägledarna. Vid dialogkonferensen framkom att det vore 12
bra att ha ett handledarmaterial. Det vore bra att skapa resurser för att skapa kvalitet i aktiviteterna. För framtiden kan en deltagarlön underlätta för att skapa mervärde för deltagarna. Flera aktörer har angett att det redan nu är viktigt att jobba på en lösning efter RAMP. RAMP behöver bli ett jobb och en bra matchning bör ske som kan leda till jobb eller utbildning. En fråga är också vad händer när deltagare får arbete. Ett förslag som framkommer är att ha personlig uppföljning efter utskrivning, med finansiering. Vägledarna lyfter frågan kring hur många deltagare per vägledare som är rimligt för att klara av arbetet på ett tillfredsställande sätt. Uppfattningen att även de som är 50 år och över ska kunna ta del av projektets mål och syfte lyfts. En undran är om det livlånga lärandet tar slut vid 54. Det finns en önskan om fler träffar mellan kommunerna när det gäller deltagarna i projektet. I flera av grupperna vid dialogkonferensen framkom att det behöver skapas flera och bättre kontakter med näringslivet, för att kunna skapa en meningsfull praktik. Ett förslag är att skapa en praktikplatsbank. I några kommuner har det varit svårt att få näringslivsarbetet att fungera. Det kan vara svårt att skapa praktikplatser (lägesrapport oktober-december 2011). Att skapa arbetsprövningsplatser skulle också kunna leda till att deltagarna närmar sig studier och arbetsmarknad. Från de som görs i RAMP finns det tankar som säger att det även behöver ske en kommunikation till det politiska systemet. Det framkom också att det är viktigt att få politikerna med oss. Samarbetet mellan SOC/Fk behöver förbättras. Flera som ingått i förarbetet anser att det transnationella arbetet behöver förstärkas ytterligare. OCN används i projektet men behöver göras mer användarvänligt. Ett OCN möte har genomförts för att skapa förutsättningar för en förstärkning av arbetet av OCN. *Temadagar i de olika projekten, som är gränsöverskridande, efterfrågas. Annorlunda träffar är ett annat område som kan tillföra projektet mervärde. Det finns en önskan att inte bara prata RAMP projektet utan också få tillfälle att diskutera annat som stärker individ och gemenskap. Det finns också en önskan att börja titta på en ny ansökan och att hitta en ansvarig för detta. Implementeringen av projektet är en annan fråga som behöver tittas närmare på under projektet och efter projekttidens slut. Analys Projektet RAMP kan i förhållande till uppställda syften och mål vara på god väg att uppfylla det som angavs i ansökan som föregick projektet. Projektet riktar sig till män och kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden i åldrarna 16 64 år. I resultatet finns en önskan att projektet även ska rikta sig till de som är över 50 år. Eftersom projektet riktar sig till även personer över 50 år kan en förstärkning ske här när det gäller rekrytering av deltagare. Det finns kompetens och erfarenhet som är värd att ta till vara även i gruppen över 50 år, som kan vara viktig även för de som är yngre i projektet. En faktor som kan försvåra detta är regelverket kring studiemedel som gör det svårare för de som är äldre att erhålla ekonomiskt stöd för studier. I varje delprojekt följs deltagarnas tankar och önskemål upp på ett bra sätt, vilket troligen stärker individen för ens personliga utvecklings samt för en föränderlig arbetsmarknad. För att nå deltagarna arbetar vägledarna ute i kommunerna deltagarstyrt och vägledarnas roll är viktig för att nå fram till deltagarnas intressen, behov, kunskap och färdigheter. Ett ökat självförtroende hos deltagarna ökar motivationen och upplevelsen av att se sig själv som en 13
viktig resurs för arbetsmarknaden. Deltagarna upplever detta mycket positivt. En intressant aspekt av projektet är att under hösten skapa en gemensam bild av deltagarnas uppfattningar om projektet och på vilket sätt de upplever att de kommer närmare arbetsmarknaden. Nya metoder testas i projektet ute i de olika delprojekten. Arbetssätten kan skilja sig åt men har en gemensam plattform som är ett individanpassat och deltagarstyrt arbetssätt. Deltagarna kan uppleva svårigheter att hitta rätt hos myndigheter och kommun, vilket indikerar att fokus behöver under hösten ligga på att arbeta fram en gemensam modell tillsammans där deltagarnas behov sätts i främsta rummet. Arbetet bör ske i första hand ur ett övergripande perspektiv för att detta arbeta ska bli strategiskt hållbart för de kommuner som ingår. Implementeringen är en särskild process som säkerligen även efter projektslut behöver ha fortsatt fokus. Den politiska nivån måste vara med i processen, eftersom det handlar om kommunmedborgare som ska ha ökad anställningsbarhet. De kommuner som deltar skulle tillsammans med politiker i respektive kommun diskutera frågan kring denna målgrupp. Det blir svårt om det strategiska arbetet pågår på fel nivå, vilket försvårar arbetet och implementeringen. Det strategiska påverkansarbetet försvåras när ett projekt byggs på en beslutsnivå som inte är övergripande. Styrgruppen i RAMP har ett särskilt ansvar att tänka till och bygga en modell som skapar och ökar samverkan i regionen. Under arbetet är det viktigt att lyssna på privata aktörer, föreningar och andra intressenter för att få input som gör att projektidéerna i RAMP får ökat genomslag. Om ett medvetet modellbygge sker och att det sker på rätt nivå så kommer modellen att kunna användas som ett verktyg i samhället och även utanför de kommuner som idag ingår i projektet. Modellen ska vara ett levande dokument och formas under projektet. Ett tydligare fokus på detta bör skapas under hösten 2012 fortsatta arbete. I förlängningen kan det leda till att ett samverkansavtal skrivs mellan de kommuner som medverkar. Arbetet kräver att nya samverkansformer måste utvecklas. I arbetet med modellen kan även detta diskuteras, eftersom det är en modell för samverkan som ska byggas. Att beakta är att samverkansfrågan kan belysas ur olika perspektiv, vilket är viktigt för att inte skapa ett dokument som ej blir förankrat på alla plan inklusive att det ska hos individer finnas en förståelse för hur jag ska gå tillväga för att hitta rätt hos kommuner, privata aktörer, myndigheter, skolor m.m. Delprojekt genomförs i varje kommun som medverkar och här sker även arbete med tillgänglighet och jämställdhet. Deltagarnas träffas och diskuterar och ett erfarenhetsutbyte sker kontinuerligt i projektet. Under projekthösten 2012 kan en förstärkning ske när det gäller även mötet med andra delprojekt och deras verksamhet. Eftersom projektet har ett transnationellt perspektiv bör man börja nära deltagaren och sedan öka på kontaktytorna med projekt och deltagare utanför det egna delprojektet. Ett fortsatt arbete under hösten och till våren med att förstärka de transnationella kontakterna och skapa aktiviteter riktat till detta. Polen blir föremål för besök under hösten. Här är det representanter för deltagarna, vägledarna, styrgrupp och projektledning som deltar. Detta är viktigt för att skapa förutsättningar för fortsatt arbete, kunna lära av andra samt att skapa ett underlag som i bästa fall leder till ytterligare ansökningar där andra länder kopplas in med liknande pågående arbete eller utvecklingsarbete kring målgruppen. En viktig aspekt är också att det är viktigt att bygga ut nätverket både inom regionen, nationellt och internationellt (t.ex. Ansökningar till Leonardo da Vinci, Grundtvig och Norden.org m.m. förbereds). 14
Det är också viktigt att skapa forum för olika aktörer som ingår i projketet för att öka samverkan. Forum finns idag för vägledargruppen där diskussioner och erfarenhetsutbyte kan ske som gör att deltagarnas möjligheter att närma sig arbetsmarknaden möjliggörs. När det gäller genomförda aktiviteter i projektet visar det sig att det skett ett stort antal. Detta kan visa på att projektet är individanpassat och deltagarstyrt, vilket svarar upp mot det mål och syfte som finns i ansökan. Aktiviteter har också skett för att samverkan, vilket är viktigt. Ett projekt som RAMP behöver skapa meningsfulla aktiviteter på många plan för att öka genomslagskraften av projektresultaten. Hållbarheten ökar och det strategiska påverkansarbetet påverkas positivt av detta. Deltagarnas uppfattning av hur projektet uppfattas bör fördjupas för att skapa en bild av hur väl projektet är genomfört ur ett deltagarperspektiv. Lärandemiljöer har skapats i projektet på olika plan. Lärande har skett ur individ, organisation, region och ur projektperspektiv. Under hösten vore det intressant att skapa en bild av hur även vägledarna uppfattar hur väl målen nåtts. Någon form av självvärdering som ser lika ut borde genomföras. Självvärderingen ska utgå ifrån ansökans mål och syfte. Denna självvärdering kan också göras ur ett vägledar-, styrgrupps- och projektledningsperspektiv. Samverkan har stärkts i projektet, vilket alla grupper intygar. Dock finns en uppfattning att samverkan kan förstärkas ytterligare. Modellarbetet kan vara en nyckel till ökad samverkan. Det innovativa i projektet är bl.a. det möte som sker med deltagarna ur ett individ- och deltagarperspektiv. Det finns också ett arbete som För att skapa ytterligare genomslag skulle det pedagogiska arbetet kring individerna diskuteras för att skapa ett erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Att skapa ökad motivation kräver ett medvetet arbete med reflektion, som gör att de deltagare som ingår känner att de utvecklas både på det personliga planet samt känner att de har närmat sig arbetsmarknad och studier. Det är viktigt att diskutera vad vi kan lära av varandra. Åtgärder och utveckling av projektet Bl. a visar sig åtgärder för utveckling av projektet RAMP: Modell- och metodbygge samverkan (förslagsvis kan deltagare vara styrgrupp och vägledare och arbetet kan starta med en för- eller eftermiddag) o Hitta forum och mötesplatser som stärker det strategiska utvecklingsperspektivet som projektet har. o Arbeta på ett konkret plan med vägledarna för att skapa en början till den efterfrågade handboken. 15
Självvärdering o Deltagare (1 gång på oktober, individuellt går till projektledning och lärande utvärderare) o Vägledare (1 gång i september, individuellt går till projektledning och lärande utvärderare) o Lärande utvärderare kan besöka någon eller några kommuner för att titta på verksamheten ur ett deltagar- och vägledarperspektiv Utveckla och fortsatt diskutera styrgruppens betydelsefulla roll i projektet en fortsättning på M Ivarssons arbete som gjordes vår 2012) Skapa ett erfarenhetsutbyte mellan de lokala arbetsgrupperna och skapa lokala arbetsgrupper i de kommuner där det inte finns idag. Sammanfattningsvis Projektet RAMP uppvisar god måluppfyllelse enligt syfte och mål i ansökan. Det finns utvecklings- och förbättringsområden som ökar måluppfyllelsen ännu mer. Projektet ägs av Nybro kommun och de kommuner som valt att ingå i genomförandet. För att skapa förutsättningar för ett lyckat projekt behöver projektägandet tydligt vara i kommunernas ägo. Den väl sammansatta styrgruppen kan skapa förutsättningar för att strategisk påverkan möjliggörs och med hjälp av den operativa projektledningen och samverkan dem emellan skapas förutsättningar för ökad hållbarhet över tid. Det pågår mycket aktiviteter på olika plan och det finns ett stort engagemang för att deltagarna ska nå ökad anställningsbarhet. En mycket aktiv och kunnig vägledargrupp som på ett medvetet sätt hjälper och stöttar deltagarna är en viktig orsak till att projektet så långt fallit ut så väl. I och med minskade resurser har projektet ändå ur ett deltagarperspektiv varit mycket positivt. När det gäller avsikten med projektet RAMP som säger att individen ska stärkas så har projektet skapat framgång hos individerna. De metoder som testas och är under uppbyggnad skapar en plattform, där samverkan gör att deltagarna i projektet ökar den egna motivationen, stärker självkänsla och stärker förutsättningarna för att närma sig studier och arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis, enligt de uppställda målen i ansökan, visar detta projekt god måluppfyllelse och med fokus på de presenterade åtgärderna och områden att förstärka kan projektet utvecklas ytterligare på ett positivt sätt så att målgruppen känner växandets glädje. 16