CSL-dagen 2012. Susanne Duek



Relevanta dokument
BIGFOT- Bedömning av ordkunskap vid Inlärning av Grundskolans ämnestexter med hjälp av Frekvensbaserat OrdförrådsTest

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Skolutveckling på mångfaldens grund

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

All lära på si+ andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

EXT01.pdf

--- Faktum 1. Faktum 2

Språket människans främsta verktyg

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Språkutvecklande arbetssätt

Lärares syn på andraspråkselevers skolrelaterade språkfärdigheter

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Svenska som andraspråk åk 1

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplanen i svenska som andraspråk

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.18 Svenska som andraspråk

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Är alla lärare språklärare?

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Svenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Terminsplanering för årskurs 7-9:

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare vid yrkesspåret i Linköpings kommun.

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Statens skolverks författningssamling

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse gällande Förskoleklass

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Kursplan - Grundläggande svenska

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Gränslös språk- och ämnesutvecklande undervisning

Kursplanen i engelska

Språk-, läs- och skrivutveckling

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Språk- och kunskapsutveckling

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Språkutvecklingsprogram

Språkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018.

Läsförståelse i alla ämnen (generell text)

Språkutvecklande undervisning

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Transkript:

CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET

(Några) Språkliga utmaningar för elever med annat modersmål än svenska

20% av grundskolans elever har ett annat modersmål än svenska Alla elever behärskar inte undervisningsspråket som de möter i skolan. Vad får det för konsekvenser? I de nya kursplanerna sätts språket mer i fokus än tidigare. Allalärare ska således ta ansvar för det egna ämnesspecifika språket och se till att alla elever får med sig både ämneskunskaper och språk. För att kunna lära sig ett ämne (alla ämnen!) krävs att man förstår språket.

Svenska som andraspråk är inte en lättare kurs! Kursplanerna är likvärdiga (ger samma behörighet till nästkommande studienivå) men vägen till målet samt förutsättningarna är olika.

Vad kan ett barn i sitt modersmål när Bas: Talspråkets uttal Och grammatik Förstår ca 7000-10 000 ord det börjar skolan? Utbyggnad: Därefter lär de sig ca 4000 ord per läsår i grundskolan. I slutet av grundskolan behärskar de alltså ca 35 000-46 000 ord! (för att ta till sig innehållet i en dagstidning behövs ca 40 000 ord). Dessutom har barn med svensk etnisk bakgrund liknande referensramar, oskrivna regler, normer och värderingar, samma slags kunskaper. Dessa har de tillägnat sig genom sagor och böcker, filmer, tv-program, samtal i hemmen, lekar mm.

Skolspråket Skolspråket är i hög grad skriftspråksbaserat. Skriftspråket är ingens modersmål. Elevers tidigare erfarenheter av skriftspråksbaserat språkbruk varierar mycket. Skolspråket utvecklas inte automatiskt på samma sätt som vardagligt språk. Skolframgång förutsätter behärskning av skolspråket. Lärares förväntningar på vad eleverna ska klara språkligt i olika ämnen är ofta otydliga för eleverna. (Sellgren, 2005)

Fyra drag i skolrelaterad text Informationstäthet(lexikal täthet) Abstraktion(nominalisering, ingen person som är subjekt i texten) Teknikalitet(tekniskt vokabulär) Auktoritet - ingen första-personreferens: jag (ofta passivkonstruktioner) - ord som: tänker, tror, antar förekommer ej - inga utfyllnadsord: du vet, nåväl - inga direkta citat: säger den, jag är trött ingen vaghet: ungefär, typ sådana saker (Axelsson 2010)

Begreppen BICS & CALP i andraspråksinlärning (Cummins) BICS: Basic Interpersonal Communication Skills Tar ca 1,5 år för barn att lära sig kommunicera ansikte-mot-ansikte, om vardagliga ämnen. CALP: Cognitive Academic Language Proficiency Ca. 5-8 år för ett barn att utveckla språket så att det fungerar som kognitiv redskap, förstå skolans språk, inhämta kunskaper i olika ämnen på L2.

Andraspråkselevers läsprestationer Andraspråkselever uppvisar som grupp sämre läsprestationer än förstaspråkselever Tänkbara orsaker: Mindre utvecklat ordförråd i L2 Lägre grad av säkerhet/automatisering i L2 Mindre effektiva lässtrategier (starkt fokus på ord) Bristande förförståelse i form av kulturspecifika referensramar

Ordförrådets utveckling Tidigare forskning om ordförråd hos andraspråkselever Ordförrådet den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång i skolans läsämnen Kvantitativa såväl som kvalitativa skillnader i ordförrådet hos enspråkiga och flerspråkiga elever Metaforiska utryck av typen vara på jakt efter, bombardera med reklam, ett tungt argumenterbjuder elever med annat modersmål betydligt större svårigheter än förstaspråkselever

FOT-testet (Frekvensbaserat ordtest, Johansson- Kokkinakis, Carlund och Duek 2011) FOT utgår ifrån de 2500 vanligaste orden i ORDILkorpusen. Alltså: ord som är mycket frekventa i vanliga läromedel som eleverna arbetar med dagligen i So, No och matte. De flesta av orden är också mycket vanliga i vardagsspråk. Ex: I verkligheten finns inga tecknade figurer. första början riktiga livet skogen verksamheten

verkligheten bränsle framtiden förändringen marken mängd typ metod reda möjlig gemensam de flesta kontroll föda skäl uttryck enkel rik precis vidare över dessutom påverkar sker består hamnar utnyttjar drabba strid generationer skadliga lämpligt orsaken en bit tillgång sitt mål samma riktning förslag nivå risken arv läran särskilt kraftig övergår strömmar utgår ursprungliga typisk tät helst förekommer avgöra motiverade anger rymmer behov vägar mängd en nackdel dock grundades omfattar

Resultat (alla delar, alla elever) Svenska som modersmål? Medelvärde av totalt 64 ord: Svenska som modersmål: 49,50 Svenska som andraspråk: 43,47 Totalt: 46,66

Genomsnittligt resultat av hela testet för elever med svenska som modersmål annat modersmål

Testresultat för respektive skola

Diagram över resultaten för elever med svenska som förstaspråk

Diagram över testresultaten för elever med svenska som andraspråk

Testresultat, totalsumma (alla delar) och startålder Startålder svenska? Mean Svenska som L1 51,44 116 Förskoleålder(1-5 år) N 43,60 107 Lågstadiet (6-9 år) 43,80 15 Mellanstadiet (10-12 år) Högstadiet (13-16 år) 34,63 8 35,14 7 Total 46,69 253

Hur kan man maximera ordinlärningen? Medvetenhet hos lärare vilka ord som vållar svårigheter. Medvetenhet hos eleverna hur man lär in nya ord och fördjupar kunskapen i ord som man redan har ett visst grepp om Arbeta aktivt med ordbildning; packa upp och packa in nominaliseringar Tematiska arbetssätt Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Bokbad! Aldrig låta eleven vänja sig vid att inte riktigt hänga med!

Och förförståelsen, kontexten! Förförståelsen, kontexten är mycket viktig för läsförståelsen. Elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kan ha en annan typ av förkunskaper och kontexter att relatera till, men inte precis de som skolan förväntar sig.