Affektprofiler och deras relation till adaptationsproblem. Magnus Jangerud & Sandra Strand. Örebro Universitet. Sammanfattning

[1] Affektprofiler och deras relation till adaptationsproblem Magnus Jangerud & Sandra Strand Örebro Universitet Sammanfattning Tidigare forskning antyder att människor kan grupperas i fyra affektprofiler som består av hög eller låg positiv affekt och hög eller låg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, depression samt ångest. För att besvara syftet användes data från 2370 deltagare från en svensk population där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem självdestruktiva individerna rapporterade högst värde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, låg affektiva och självförverkligande individer. Turordningen gällde vid alla adaptationsproblem. Med hänsyn till dessa adaptationsproblem så verkar typ av affektprofil vara av stor betydelse för individers vardagsliv. Tänkbara framtidsstudier inom området diskuterades också i studien. Nyckelord. Affektprofiler, positiv affekt, negativ affekt, sömnproblem, depression, ångest. Handledare: Kari Trost Psykologi C HT2012

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [2] Profiles of positive and negative affect and their relationships to problems with adaptions Magnus Jangerud & Sandra Strand Örebro University Abstract Earlier research suggests that individuals can be grouped into four different affect profiles based on high or low levels of positive affect and high or low negative affect. The purpose of the present research was to study the four affect profiles and their respective relationship to three different problems in adaption; sleep problems, depression and anxiety. In order to answer the purpose of the study, data from 2370 individuals from a Swedish population, were the disease prevalence were not considered, were used. The results in the present study show significant differences between the different profiles of affect and their respective relationships to adjustment problems. The self-destructive individuals showed the highest value in regard to the problems with the adaption s, followed by the high affective, the low affective and the self-actualizing individuals. This sequence was the same for all profiles of affect regarding problems of adaptions. The results reported supported the idea that affect profiles may have importance in individual's everyday life adjustment. Future studies within this area were also discussed. Keywords: Profiles of affect, positive affect, negative affect, insomnia, depression, anxiety. Psychology C, Autumn 2012. Supervisor: Kari Trost

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [3] Stort tack till: Kari Trost: för din mycket givande och goda handledning, ditt engagemang och tålamod Shane MacDonald: för din hjälp och assistans med data

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [4] Affektprofiler och deras relation till adaptationsproblem Människor har affektmönster där fördelningen mellan positiv och negativ affekt är olika. Dessa mönster har dessutom olika relationer till diverse mer och mindre problematiska tillstånd som försvårar och hindrar människors anpassningsförmågor i deras vardagsliv. Människors sätt att anpassa sig till olika svårigheter och utmaningar kan dessutom leda till en utveckling av adaptationsproblem. Genom att urskilja människors affektmönster och dess respektive relationer till ett antal problematiska tillstånd ges möjligheten att identifiera vilka affektmönster som är mer och mindre eftersträvsamma. Något som skulle kunna användas i ett förebyggande syfte. Affekt är ett emotionellt tillstånd baserat på en erfarenhet av en känsla, där känslan kan vara både enkel och komplex samt innefatta allt mellan lidande och glädje (American Psychological Association [APA], 2007). Affekt delas in två delar; positiv affekt (PA) och negativ affekt (NA). Positiv affekt beskrivs bland annat med känslor som lycka och upprymdhet medan negativ affekt beskrivs bland annat med känslor som nervositet, oro och ilska. Positiv och negativ affekt ska inte ses som varandras motsatser på ett kontinuum utan som två separata oberoende dimensioner. Dimensionerna kan ses som ett kors inuti en cirkel där positiv affekt utgör den vertikala linjen och negativ affekt utgör den horisontella linjen (Watson & Tellegen, 1985). De båda ytterändarna av dimensionerna utgör då hög alternativt låg positiv/negativ affekt. Utifrån detta får man fyra tårtbitar av en cirkel där bitarna utgör hög positiv affekt och hög negativ affekt, hög positiv affekt och låg negativ affekt, låg positiv affekt och hög negativ affekt samt låg positiv affekt och låg negativ affekt.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [5] Figur 1. Fyra indelningar av positiv och negativ affekt. Figur 1 illustrerar dimensionerna av positiv och negativ affekt och dess fyra indelningar. Människors utveckling- och anpassningsförmåga verkar ha ett samband till positiv och negativ affekt. Individer som rapporterar hög positiv affekt i relation till låg positiv affekt tenderar i större utsträckning att regelbundet motionera (Norlander, Bood & Archer, 2002) och har en minskad risk att uppleva diverse fysiska sjukdomar såsom magproblem och högt blodtryck (Weiser, 2012). Positiv affekt verkar ha en effekt av att minska psykiska påfrestningar. Dessutom verkar det också innebära fler och mer positiva sociala interaktioner (Steptoe, O Donnell, Marmot & Wardle, 2008) samt breddar individernas uppmärksamhet och beteenderepertoar. Något som skulle kunna innebära flera olika perspektiv och beteenden för att anpassa sig till vardagen (Fredrickson & Branigan, 2005). Vid till exempel stressfyllda situationer anses en problemfokuserad-hanteringsmetod som den bästa och mest effektiva metoden, en hanteringsmetod som har ett positivt samband till positiv affekt (Ben-Zur, 2009).

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [6] Forskningen har också visat att då positiv affekt ökar, ökar även människors arbetsprestation (Van Yperen, 2003). För att människor skall kunna utvecklas och fungera optimalt, finns det tecken på att det krävs ett förhållande där positiv affekt upplevs i större utsträckning än negativ affekt (Fredrickson & Losada, 2005). Positiv affekt spelar därmed en viktig roll för en bra utvecklingspotential, ett bredare hanteringsregister för att till exempel lösa problem och en god anpassningsförmåga. Till skillnad från positiv affekt tenderar negativ affekt att påverka människors utveckling och anpassningsförmåga i vardagen negativt. Individer med låg negativ affekt är oftast mer nöjda med sig själva och är mer sammarbetsvilliga än de med hög negativ affekt (Watson & Clark, 1984). Människor med hög negativ affekt tenderar att ha ett mönster av ohälsa och oftare uppleva diverse fysiska problem och sjukdomar (Weiser, 2012), är mer mottagliga till stress (Giluk, 2009) och använder sig ofta av en undvikande-hanteringsmetod vid stressfyllda situationer. Detta är en strategi som anses vara den minst effektiva och är positivt korrelerat till negativ affekt (Ben-Zur, 2009). Detta tyder på att människor som upplever hög negativ affekt är dem vars anpassningsförmåga tydligt verkar påverkas negativt. Adaptationsproblem: Sömnbesvär, depression och ångest. Sömnbesvär För att människor skall ges en möjlighet att fungera bra i vardagen behöver dem tillräckligt med sömn. Idag är det dessvärre relativt vanligt att människor upplever olika sömnbesvär som förhindar att dem får tillräckligt med sömn. Symtom av sömnbesvär definieras i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders IV-TR (DSM-IV-TR) som svårigheter att somna eller fortsätta sova när sömn har inletts, skall varit återkommande under minst 1 månads tid samt orsaka konsekvenser i individens vardagsliv (American Psychiatric Association, 2000). En prevalensstudie visar att cirka en tredjedel av Sveriges befolkning har sömnbesvär och det

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [7] är även vanligare att kvinnor uppvisar symtom än män (Ohayon & Bader, 2010). Sömnbesvär riskerar också att vara en ihållande problematik, vilket en longitudinellstudie har visat. Så många som 75% av de som rapporterade sömnbesvär vid första tillfället rapporterade det även 12 år senare (Mallon, Broman & Hetta, 2000). Tillräckligt med sömn en människa generellt behöver per dygn är 7-9 timmar med hänsyn till olika individuella skillnader (National Sleep Foundation, 2012). Forskning visar att människor som inte får tillräckligt med sömn uppvisar större mental utmattning (Malmberg, Kecklund, Persson, Flisberg & Ørbaek, 2010), en försämrad kognitiv förmåga såtillvida att bland annat människors reaktionsförmåga på stimuli blir sämre (Ratkin, Tucker, Basner & Stern, 2012) och dem upplever en högre grad av trötthet. Denna försämring riskerar att bli kvarvarande till dess att tillräckligt med sömn har erhållits (Jay et al., 2007). En särskilt alarmerande studie utförd i Kina antyder att ungdomar som inte sover tillräckligt mycket löper en signifikant större risk att begå självmordsförsök i jämförelse med dem ungdomar som sover tillräckligt (Liu, 2004). Detta visar hur viktigt det är att människan får tillräckligt med sömn. Något som relativt många människor inte verkar få. Det finns dessutom ett samband mellan sömnbesvär och affekt. Forskning visar att negativ affekt predicerar dålig sömn medan positiv affekt är relaterad till bättre sömn (Stewart, Rand, Hawkins & Stines, 2011). Otillräcklig sömn kan däremot leda till mindre positiv affekt (Talbot, McGlinchey, Kaplan, Dahl & Harvey, 2010; McGlinchey et al., 2011), och ha en negativ påverkan på förhållandet mellan positiv och negativ affekt (Dagys et al, 2012). Detta tyder på att det är främst positiv affekt som påverkas negativt av otillräcklig sömn.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [8] Depression Även depression blir idag mer förekommande och påverkar också människors anpassningsförmåga i deras vardagsliv. Det finns även här ett samband till affekt. Symtom av depression är nedstämdhet, förlust av initiativförmåga, trötthet samt förlust av energi med flera (American Psychiatric Association, 2000). Enligt Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) kommer var femte person drabbas av depression någon gång under sitt liv (SBU, 2007), det är dessutom 2-3 gånger vanligare för kvinnor att dem upplever symtom av depression än män enligt World Health Organization (WHO) (WHO, 2012). Det är tydligt att hög negativ affekt har en koppling till symtom av depression i jämförelse med låg negativ affekt. Människor med hög negativ affekt tenderar att tro att negativa händelser kommer att ske i större utsträckning, upplever en lägre kontroll i vardagslivet (Mineka & Sutton, 1997) och har fler moment och minnen av negativt humör än positivt humör tillskillnad från dem med låga depressiva symtom (Wenze, Gunthert & German, 2012). Låg positiv affekt har också ett samband med symtom av depression i jämförelse med hög positiv affekt (Watson, Clark & Carey, 1988). Detta tyder på att människor med depressiva symtom kommer uppleva sin vardag mer negativ, vilket troligen kommer förhindra dem till vidare anpassning i sin vardag. Ångest Precis som sömnbesvär och depression är ångest en vardagsproblematik för mäniskor och har ett samband med affekt. Även ångest är relativt vanlig och har en relativt stor inverkan på människors vardagsliv. Enligt DSM-IV-TR innefattar ångestsymtom en överdriven oro, oro som är svår att kontrollera, rastlöshet, trötthet och koncentrationssvårigheter med flera (American Psychiatric Association, 2000). SBU menar att ångest består av olustkänslor eller kroppsliga spänningssyndrom som upplevs inför en fara eller olycka som man förväntat

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [9] (SBU, 2005). Enligt SBU kommer mer än var fjärde person drabbas av ångestsyndrom (SBU, 2007) och även här har kvinnor en större risk att drabbas av ångest än män (SBU, 2005). Människor med hög ångest minns, förutspår och upplever i större utsträckning ett mer negativt humör i jämförelse med individer med låg ångest (Wenze et al., 2012). Ångestfyllda individer tenderar att tolka tvetydig information som hotfull i större utsträckning än individer som inte är ångestfyllda (Eysenck, Mogg, May, Richards & Mathews, 1991), de tror även att negativa händelser kommer drabba dem (Mineka & Sutton, 1997). Ångest ger dessutom en försämrad prestation i beslutfattande (De Visser et al., 2010). Hög negativ affekt korrelerar med symtom av ångest i jämförelse med låg negativ affekt. Däremot finns det inget samband mellan låg positiv affekt och symtom av ångest (Watson et al., 1988). Precis som vid sömnbesvär och depression verkar ångest ge människor en sämre anpassningsförmåga. Då detta är en relativt vanlig problematik bör kunskap kring detta område vara av intresse. Det finns även samband mellan de olika adaptationsproblemen, dessa samband kan se ut på olika sätt. Sömnbesvär kan ses som en markör för större risk för hög depression och hög ångest, en relation som verkar gälla över tid (Jansson-Fröjmark & Lindblom, 2008). Människor med depression och hög positiv affekt samt människor med depression och hög negativ affekt har en tendens att sova mer till skillnad från människor med ångest och hög positiv affekt som sover mindre (Cousins et al., 2011). Just för kvinnor som upplever sömnbesvär verkar det finnas en stor risk att det mynnar ut i en depression (Mallon et al., 2000). Affektprofiler Trots dessa funna relationer mellan affekter och sömnbesvär, depression- och ångestproblem finns det fortfarande frågetecken. Forskning som gjorts angående positiv och negativ affekt har främst fokuserat på affekternas respektive relationer. Den visar att det finns en relation

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [10] mellan ångest, depression samt sömnbesvär om positiv och negativ affekt främst ses som enskilda variabeler. Däremot skapade Norlander, Johansson och Bood (2005) fyra olika affektprofiler baserad på hög/låg positiv och negativ affekt och försökte sedan klargöra skillnader mellan affektprofilerna och deras relation till bl.a. ett antal adaptationsproblem. Den studien baserades på 91 deltagare där 41 av deltagarna led av stressrelaterade problem. Det skulle därmed vara av intresse att se hur dessa affektprofiler i relation till tre adaptationsproblem (sömnbesvär, depression och ångest) står sig i en större population utan hänsyn till sjukdomsprevalensen. Följande kommer studeras i denna tvärsnittstudie a) Människors indelning i 4 affektprofiler; b) eventuella skillnader mellan de fyra affektprofilerna och deras relation till adaptationsproblemen; sömnbesvär, depression och ångest; c) kontrollera om det finns några könsskillnader gällande affektprofilernas indelning. Metod Deltagare och Procedur Data i denna studie kommer från ett tidigare forskningsprojekt där data samlades in inom stress, smärta och sömnproblem. Genom ett slumpmässigt urval som var stratifierat gällande kön och geografisk lokalisering slumpades 5000 personer ur skatteverkets dataregister och enkäter skickades ut via post till dem under vintern 2005. Svarsperioden var bestämd till tre månader. Individerna mottog varsin enkät med instruktioner hur den skulle genomföras, en inbjudan att delta och ett frankerat brev som de ombads skicka tillbaka den genomförde enkät inuti. Två veckor efter att enkäten hade skickats ut, skickades ytterligare ett brev ut till dem som inte svarat där dem ombads att genomföra enkäten och skicka in den. Exakt samma procedur skedde efter ytterligare två veckor till dem som fortfarande inte svarat. De 2406

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [11] personer som svarade (svarsfrekvens=49%) var mellan 18-65 år (Macdonald, Linton & Jansson-Fröjmark, 2008). 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 18-25 år 26-39 år 40-65 år Figur 2. Åldersindelning av deltagarna i tre grupper. Figur 2 visar en åldersindelning av deltagarna i tre grupper; kommande vuxenålder, tidig vuxenålder och medelålder (Arnett, 2006; Augustus-Horvath & Tylka, 2001). Det finns ingen anledning till varför de resterande 2504 personerna (51%) inte svarade. Medelåldern för hela urvalet var 42 år medan medelåldern för deltagarna var 44.6 år (SD = 13.29). Deltagarna hade därmed en högre medelålder än hela urvalet (t (2405) = 9.60, p <.001). Andelen kvinnor från urvalspopulationen var 49,4% och kvinnor som deltog i studien var 54,4% (n = 1309) och 45,6% män (n = 1097). Gällande deltagarnas sysselsättning: 74.1% jobbade/var anställda, 6,7% var studenter, 2% jobbade som volontär utan ersättning, 4,6% var arbetslösa, 10,2% fick sjukpension och hos 2,4% kunde sysselsättning inte klargöras av okänd anledning. Deltagarna var lokaliserade i Södermanland, Värmland och Västmanland i Sverige (MacDonald et al., 2008). För att dela in deltagarna i olika affektprofiler antogs kravet att deltagarna behövde svara på minst 4 av de 5 frågorna gällande positiv affekt samt minst 4 av dem 5 frågorna som gällde negativ affekt. Det resulterade i ett bortfall på 0,7% (n = 36) vilket innebar att 2370

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [12] individer inkluderades i studien. Av dem som ingick i studien var 45,6% män (n = 1080), 54,4% var kvinnor (n = 1290). Medelåldern för deltagarna blev 44.58 (SD=13,30). För de som inte gav något svar på diverse frågor gavs inget ersättningsvärde. Detta gällde vid såväl affekt och adaptationsproblemen. Enkät Affekt Affekt är ett emotionellt tillstånd baserat på en erfarenhet av en känsla, där känslan kan vara både enkel och komplex samt innefatta allt mellan lidande och glädje (American Psychological Association, 2007). Det kan vara känslor så som: lycka, nervositet, oro, ilska och upprymdhet. Dessa affekter delas in i två oberoende dimensioner; positiv och negativ affekt (Watson & Tellegen, 1985). Affekt mättes genom en förkortad Positiva och Negativ Affekt Skala (Hillerås, Jorm, Herlitz, & Winblad, 1998; ref. i MacDonald et al., 2008) som utgick från den fullständiga Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) (Watson, Clark & Tellegen, 1988; ref. i MacDonald et al., 2008). Den förkortade versionen av PANAS består av tio frågor där svarsalternativen delades in i en fem Likertskala från: "inte alls," "lite," "i viss mån," "mycket," och "väldigt mycket". Fem av frågorna mäter PA (upprymd, entusiastisk, pigg, inspirerad, bestämd) och de resterande fem mäter NA (besvärad, upprörd, skrämd, nervös, rädd). Enskilda frågor ger en poängskala på 1-5 och frågorna tillsammans för PA respektive NA ger vardera en poängskala på 5-25. För att svara på frågorna ombads deltagarna att reflektera hur de hade känt sig månaden innan de mottagit enkäten. Den fullständiga PANAS har visat god reliabilitet, det vill säga stabila resultat, och god validitet, att testet mäter det som det har som avsikt att mäta (Crawford & Henry, 2004).

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [13] Adaptationsproblem Primär insomni används som en markör för sömnbesvär i denna studie. Primär insomni är när orsaken till sömnbesvären är okänd eller kommer inifrån och definieras i DSM-IV-TR som svårigheter att somna eller fortsätta sova när sömn har inletts samt skall ha varit återkommande under minst 1 månads tid. Den bristande mängden och eller kvalitéen utav sömn skall även orsaka konsekvenser i vardagslivet. Orsaken till sömnbesvären skall inte vara något läkemedel eller liknande substanser som orsakar fysiologiska effekter, någon psykisk störning eller annan sömnstörning (American Psychiatric Association, 2000). Symtomen av primär insomni/sömnbesvär mättes genom tre frågor från The Safety and Behaviors and Catastrophizing Scale (SBCS) (Macdonald et al., 2008). En av frågorna mäter till vilken frekvens deltagarna har upplevt svårigheter med sömnen och svarsalternativ baseras på en 5 poäng Likertskala 1 till 5: "mindre än 1 gång i månaden," "mindre än 1 gång i veckan," "1-2 nätter i veckan," "3-5 nätter i veckan," och "varje natt". Frågan ger en poängskala på 1-5. Dem andra två frågorna mäter till vilken grad som sömnsvårigheterna stör och hindrar individens vardagsliv gällande deras sociala- och sysselsättningsförmåga. Deltagarna får skatta sig mellan 0-10 där 0="inte alls" till 10="väldigt mycket". Totalt ger dessa tre frågor tillsammans en poängskala på 1-25. Ett högre erhållet värde innebär högre grad utav symtom av primär insomni relativt till ett lägre erhållet värde. Ett Cronbach s alfa test utfördes för att kontrollera frågornas reliabilitet och testet visade ett resultat på.78. Detta är ett godtagbart resultat och visar på god reliabilitet (Christensen, Johnson & Turner, 2011). Depression är ett tillstånd av nedstämdhet, förlust av intresse och glädje för nästan alla tänkbara aktiviter och kan variera i varaktighet, grad och orsak (American Psychiatric Association, 2000). Symtom av depression är förlust av initiativförmåga, sömnsvårigheter, trötthet samt förlust av energi med flera. För att mäta symtom av depression användes The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Den består av 14 frågor där varje enskild

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [14] fråga har fyra svarsalternativ med en poängskala från 0-3. Skalan är indelad i två lika stora underskalor där den ena mäter depression och den andra ångest. Frågorna för depression ger tillsammans en poängskala på 0-21 (Zigmond & Snaith, 1983; ref. i MacDonald et al., 2008). Ett krav antogs där deltagarna behövde svara på minst 6 av dem 7 frågor som gällde depression. För att identifiera eventuella fall av låg och hög depression användes samma avgränsning som Jansson Fröjdmark & Lindblom (2008) använde. Där innebar låg depression ett medelvärde på 7 eller lägre och ett medelvärde på 8 eller högre innebar hög depression. HADS har visat godtagbar reliabilitet (Spinhoven et al., 1997) och validitet (Bjelland, Dahl, Haug & Neckelmann, 2002). Ångest är ett humörtillstånd där individen förväntar och eller inbillar sig förestående fara, katastrof eller olycka. Faran kan vara intern, extern, identifierbar eller okänd. Ofta innefattar detta tillstånd en fysiologisk reaktion med ökade hjärtslag och spända muskler (American Psychiatric Association, 2000). HADS användes för att mäta symtom av ångest, där poängskalan för frågorna gällande ångest var 0-21 (Zigmond et al., 1983; ref. i MacDonald et al., 2008). Deltagarna behövde svara på minst 6 av dem 7 frågorna som gällde ångest. Ett medelvärde på 7 eller lägre innebar låg ångest och ett värde på 8 eller högre hög ångest och är samma avgränsning som Jansson-Fröjdmark & Lindblom (2008) använde. Analyser För bearbetningen utav data användes Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) (SPSS, 2003). Utefter kategoriseringsmått av Norlander et al (2002) skapades fyra affektprofiler; låg affektiva individer (Låg PA - Låg NA), självförverkligande individer (Hög PA - Låg NA), självdestruktiva individer (Låg PA - Hög NA) och hög affektiva individer (Hög PA Hög NA). Cut-off gränser som användes i deras studie halverades i denna studie (<8.5=låg NA, >9= hög NA, <17.5 = låg PA och >18 = hög PA) då PANAS i denna studie

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [15] också var halverad gentemot deras. Dessa cut-off gränser användes sedan som en grund för jämförelse med avsikt att forma fyra grupper. För att jämföra medelvärde och varians standardiserades variablerna så de fick lika stor påverkan i resultatet. En hierarkisk klusteranalys med Wards metod användes för att finna grupper av individer som antogs lika eller värden som låg nära varandra på positiv och negativ affektprofil. En variansanalys användes sedan för att identifiera eventuella medelvärdesskillnader mellan affektprofiler och primär insomnia-, depression och ångestsymtom. Vid dem tillfällen signifikanta skillnader upptäcktes användes post hoc test för att lokalisera mellan vilka grupper skillnaderna fanns. En korrelationsmatris utfördes för att se samband mellan PA, NA samt adaptationsproblemen. Signifikansnivån antogs vid p <.05. Resultat Tabell 1 visar samband mellan samtliga adaptationsproblem samt positiv och negativ affekt. Tabell 1 Pearsonskorrelationer mellan de olika adaptationsproblemen och positiv samt negativ affekt. Sömnbesvär Depression Ångest Positiv affekt Negativ affekt Sömnbesvär 1.48**.47** -.38**.39** Depression 1.71** -.60**.59** Ångest 1 -.41**.78** Positiv affekt 1 -.29** Negativ affekt 1 ** korrelationen är signifikant vid p = 0.01. Utifrån klusteranalysen togs fyra tydliga grupper fram; låg affektiva (n=925), självförverkligande (n=648), självdestruktiva (n=282) och hög affektiva (n=515) individer.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [16] 25 20 15 10 PA NA 5 0 Låg affektiva individer Självförverkligande individer Självdestruktiva individer Hög affektiva individer Figur 2. Affektprofilernas relativa skillnader gentemot varandra i förhållande till positiv och negativ affekt. Figur 2 visar medelvärdet i de fyra grupperna med hänsyn till deras värden gällande positiv och negativ affekt. En envägs variansanalys (ANOVA) visade signifikanta medelvärdesskillnader mellan affektprofilerna och deras respektive könsindelning (Welch F(3,988.35)= 29.37, p <.001). Ett medelvärde på 1.5 skulle representera en könsfördelning där 50% är män och 50% är kvinnor. Ett medelvärde över 1.5 innebar en majoritet av kvinnor och ett medelvärde under 1.5 innebar en majoritet av män. Då det inte var homogen varians mellan grupperna användes Games- Howell post hoc test. Testet visade att det fanns signifikanta skillnader (p <.001) mellan hög affektiva individer (M=1.63, SD=.48) och låg affektiva individer (M=1.48, SD=.50) samt

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [17] självförverkligande individer (M=1.48, SD=.50). De hög affektiva individerna skiljde sig också signifikant (p <.05) åt från de självdestruktiva individerna (M=1.73, SD=.45). De självdestruktiva individerna skiljde sig även signifikant (p <.001) från låg affektiva individerna samt de självförverkligande individerna. Låg affektiva individer och självförverkligande individer skiljde sig inte signifikant åt. Hög affektiva individer och självdestruktiva individer hade därmed en majoritet av kvinnor till skillnad från låg affektiva individer och självförverkligande individer som hade en majoritet av män. Affektprofilerna och adaptationsproblemen Envägs-ANOVA visade signifikanta medelvärdesskillnader mellan affektprofilerna och deras symtom av sömnbesvär (Welch F (3, 99.99) =608,96, p <.001), depression (Welch F (3, 898.56) = 581.58, p <.001) och ångest (Welch F (3, 916.12) = 621,90, p <.001). Games Howell post hoc test genomfördes och visade signifikanta skillnader mellan de olika affektprofilerna vid varje envägs-anova. Vid symtom av sömnbesvär fanns det en signifikant skillnad (p <.001) mellan självförverkligande individer och självdestruktiva individer gentemot varandra och de andra affektprofilerna. Även hög affektiva individer och låg affektiva individer skiljde sig signifikant (p <.01). Vid symtom av depression och ångest skiljde sig alla affektprofiler signifikant (p <.001) gentemot varandra. Tabell 2 beskriver att dem självförverkligande individerna rapporterade minst symtom av sömnbesvär, depression och ångest följt av låg affektiva individer och hög affektiva individer. Självdestruktiva individer rapporterade mest symtom av sömnbesvär, depression och ångest. Tabellen beskriver även affektprofilernas värden gällande PA och NA. Tabell 2 Medelvärdesjämförelse mellan affektstilarna och symtom av sömnbesvär, depression och ångest.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [18] Positiv affekt Negativ affekt Sömnbesvär Depression Ångest Låg affektiva M=13.62 M=7.43 M=4.03 M=3.56 M=3.88 individer SD=2.63 SD=1.65 SD=1,96 SD=2.79 SD=2.89 n=925 n=925 n=436 n=923 n=922 Självförverkligande M=19.28 M=7.34 M=3.08 M=1.55, M=2.84 individer SD=1.68 SD=2.07 SD=1.80 SD=1.61 SD=2.49 n=648 n=648 n=232 n=648 n=648 Självdestruktiva M=10.16 M=16.31 M=5.81 M=9.23, M=11.95 individer SD=3.09 SD=3.36 SD=1.69 SD=3.48 SD=3.78 n=282 n=282 n=226 n=282 n=282 Hög affektiva M=15.12 M=12.76 M=4.51 M=5.82, M=7.74 individer SD=2.24 SD=2.09 SD=1.74 SD=3.05 SD=3.48 n=515 n=515 n=333 n=515 n=515 Not. n = antal personer; M = medelvärde; SD = standardavvikelse. Låg ångest utgör värden 7. Hög ångest utgör värden 8. Låg depression utgör värden 7. Hög depression utgör 8. Andelen i de olika affektprofilerna som upplevde sömnbesvär var: 80% av de självdestruktiva, 65% av de hög affektiva, 47% av de låg affektiva och 35% av de självförverkligande individerna.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [19] Diskussion Föreliggande studie hade syftet att undersöka individers mönster av affekt samt affektprofilers samband till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, depression och ångest. Precis som Tabell 1 visade fanns det signifikanta relationer mellan alla de olika adaptationsproblemen samt positiv och negativ affekt. Något som också tidigare redovisad forskning visat. I denna studie visade det sig att deltagarna kunde delas in i fyra tydliga affektprofiler. Resultatet visade också att individer med en självförverkligande affektprofil rapporterar lägst värde av adaptationsproblemen och det var relativt få av dem som hade sömnbesvär (35%). Något som för dem innebär en relativt problemfri sömn, mindre problem i vardagen samt lägre nivå av oro och nedstämdhet i jämförelse med individer med andra affektprofiler. Ett anmärkningsvärt resultat var att de självdestruktiva individerna redovisar värden som visar på att de rapporterar både hög depression och ångest. Det var också en relativt stor andel utav dem (80%) som har sömnbesvär. Vilket i deras fall innebär försämrad sömn, vardagsproblem, oro och nedstämdhet. De individer som har en hög affektiv affektprofil rapporterar näst högst värde av adaptationsproblemen och hade värden väldigt nära hög ångest. De var också en relativ stor andel av dem (65%) som upplevde sömnbesvär. Människorna med låg affektiv affektprofil rapporterade näst lägst värde gällande adaptationsproblemen. Däremot verkade nästan hälften av dem uppleva sömnbesvär (47%). Det är anmärkningsvärt att de fyra affektprofilerna uppvisade samma ordning i grad av symtom gällande alla tre adaptionsproblemen. Vid både sömnbesvär, depression och ångest rapporterade de självdestruktiva individerna flest symtom följt av de hög affektiva, låg affektiva och med minst symtom, de självförverkligande individerna. Något som tyder på att negativ affekt spelar en större roll vid adaptationsproblemen än positiv affekt då människor med hög negativ affekt upplever en hög nivå av symtom trots hög positiv affekt. Resultat visade även en

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [20] majoritet av kvinnor i den hög affektiva samt självdestruktiva affektprofilen vilket är de två profiler som rapporterar de högsta värdena gällande adaptationsproblemen. Att undersöka affektprofil istället för positiv och negativ affekt som separata variabler är relativt nytt. Målet med studien var att se skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Resultat som framkom i studien baseras på ett svenskt sampel (18-65år) där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs och visade att individer kan grupperas i fyra tydliga affektprofiler. Det visade också affektprofilernas tydliga relationer till adaptationsproblemen. Affektprofilerna i relation till dessa har till vår kunskap aldrig tidigare undersökts på ett svenskt sampel där sjukdomsprevalensen inte tagits hänsyn till. Det kan finnas olika teoretiska förklaringar till resultaten i denna studie. Två möjliga förklaringar är att affektprofilerna orsakar adaptationsproblemen eller att adaptationsproblemen orsakar affektprofilerna. Vilket kön individerna har kan också ha en betydande roll för resultatet på grund av att kvinnor lider i större utsträckning än män av symtom för adaptationsproblem (Ohayon & Bader, 2010; SBU, 2005;WHO, 2012). Detta återfinns i föreliggande studies resultat då den självdestruktiva affektprofilen hade en klar majoritet av kvinnor. Den hög affektiva affektprofilen hade också en majoritet av kvinnor. Det är även möjligt att spekulera i om vissa av adaptationsproblemen orsakar en affektprofil som i sin tur orsakar ytterligare adaptationsproblem. Tidpunkten då enkäten delades ut, vilket var vintertid, kan ha haft oklar inverkan på resultatet. Det är möjligt att deltagarna i samplet eventuellt upplevde mer och högre grad av adaptationsproblemen än vad dem till exempel skulle gjort under sommaren. Den skeva åldersfördelningen i samplet som till viss del beror på bortfallet kan också ha haft en oklar inverkan på resultatet. Figur 2 illustrerar tydligt denna aning skeva åldersfördelningen då den visar att deltagarna var av majoritet i medelåldern. Det kan även finnas underligande faktorer som inte tas upp i denna studie som påverkar affektprofilerna.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [21] Resultaten visar att självdestruktiva individer uppvisar högst negativ affekt, lägst positiv affekt samt rapporterar högst värde gällande adaptationsproblemen. Detta stödjer tidigare forskning som visar att individer med hög depression förutspår och upplever ett ökat negativt humör, ett reducerat positivt humör (Wenze et al., 2012) och brist på sömn riskerar att leda till en minskning i positiv affekt (Talbot et al., 2010; McGlinchey et al., 2011). Trots att de hög affektiva individerna har hög positiv affekt uppvisade de ändå näst högsta värde gällande adaptationsproblemen. Detta kan kopplas till förhållandet mellan positiv och negativ affekt där människor som inte upplever positiv affekt i större utsträckning än negativ affekt fungerar sämre, utefter deras förmågor. Samma forskning stödjer även resultaten för de självförverkligande individerna som upplever positiv affekt i större utsträckning än negativ affekt och har minst grad av adaptationsproblem (Fredrickson & Losada, 2005). Resultatet för de låg affektiva individerna stödjs av sambandet mellan låg positiv affekt och symtom av depression, som visar att låg positiv affekt innebär låg depressiva symtom (Watson et al., 1988). Gällande könsskillnaderna visade resultaten att de affektprofilerna som rapporterade högst värden av adaptationsproblemen hade en majoritet av kvinnor. Något som stärks av tidigare forskning (Ohayon & Bader, 2010; SBU, 2005; WHO, 2012). Det finns en del begränsningar med denna studie. Det finns flera adaptationsproblem än vad som tas upp i denna studie, till exempel stress (Norlander et al., 2002). Men denna studie har avgränsat sig till tre adaptationsproblem. Detta är första gången frågorna gällande insomni i SBCS (MacDonald et al., 2008) används. Men då tidigare studie (Norlander et al., 2005) som innehöll validerade och reliabla mätinstrument fick fram liknande grupper med liknande resultat tyder det på att de frågor som använts i denna studie fungerar som ett bra mätinstrument. Den här studien genomfördes på tidigare insamlad data där svarsfrekvens var 49 % vilket innebar ett bortfall på 51%. Att det sker bortfall i denna storlek är inte ovanligt (Baruch, 1999; Jansson-Fröjmark & Lindblom, 2008). Trots denna bortfallsandel samt

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [22] ytterligare 0,7% utfördes studien på ett relativt stort sampel, 2370 individer. Spekulationer kring varför 51% inte svarade på enkäterna kan vara att informationsflödet och förfrågningar människor idag erhåller är så pass stort. Något som eventuellt kan leda till att dem upplever en tidsbrist eller inte orkar ta in all information och alla förfrågningar. Då vi halverade PANAS skalan behövde vi också halvera de ordinarie cut-off gränserna för att avgöra om individerna skattade högt eller lågt på positiv och negativ affekt. Detta kan dock medföra problem då vissa av frågorna kanske bättre mäter just positiv eller negativ affekt. Genom att ta bort hälften av frågorna kan det därför ha lett till missvisande resultat. Att använda sig utav enkäter har både fördelar och nackdelar. Det finns till exempel en risk att deltagare ibland svarar på ett sätt som framställer dem positivt istället för att svara sannhetsenligt (American Psychological Association, 2007). Fördelen med användandet av enkäter är att det oftast är en mer ekonomisk mätmetod. Eftersom enkäterna skickades ut via post istället för att dela ut dem vid en viss tidpunkt eller plats fick deltagarna en längre svarsperiod vilket underlättar för individer som lider av tidsbrist. En annan styrka i denna studie är det stora samplet som inkluderar 2370 individer. Vi har även en relativt jämn fördelning mellan könen då andelen kvinnor var 54.4% och 45.6% var män. Detta ger ett bra underlag för analys samt ökar chansen för att vårt sampel representerar populationen. Detta är även den första studien, utifrån vår vetskap, som undersökt dessa affektprofilers relation till insomni, depression och ångest på ett svenskt sampel där hänsyn inte togs till sjukdomsprevalensen. Eftersom vi använt oss av ett personorienterat perspektiv kan vi uttala oss om människors påverkan av och relation till adaptationsproblemen utifrån deras affektprofiler. Detta till skillnad från mycket av den tidigare forskningen som endast uttalat sig om variablernas relation till varandra. Det är även en fördel att resultat från tidigare forskning (Norlander et al., 2005) fått fram snarlika resultat.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [23] Människors fördelning av positiv och negativ affekt är möjlig att dela in i de fyra olika affektprofiler som denna studie har presenterat. Affektprofilernas respektive relationer till adaptationsproblemen verkar även vara konsekventa. Mönstret som de självförverkligande individerna uppvisar verkar vara ett eftersträvsamt mönster som tillåter dem att, sett till adaptationsproblemen, fungera bäst och dessutom må bättre än människor med andra affektprofiler. Det blir därmed utav största intresse att hjälpa de självdestruktiva individerna då de rapporterar högst värden av adaptationsproblemen och dessutom ett högt värde av depression. Affektprofilerna kan därmed ge god information om vilka risker respektive affektprofil innebär vilket kan vara användbart i förebyggande syfte. Utifrån de frågor vår studie besvarat uppstår i sin tur nya frågor och mer sekventiell forskning behövs för att svara på frågor som:- Är det affektprofilerna som orsakar symtom av adaptationsproblemen, eller är det möjligt att symtom av adaptationsproblemen leder till en affektprofil? Om det är affektprofilerna som orsakar symtom, är affektprofilerna permanenta eller föränderliga? Det är också av intresse att se vilka andra samband och eventuella orsaker de olika affektprofilerna har. Detta är dock frågor som lämnas till framtida forskning.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [24] Referenser American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders. (4th ed.). New York: American Psychiatric Association American Psychological Association. (2007). APA Dictionary of Psychology, Washington, DC: American Psychological Association Arnett, J. J. (2006). Emerging Adulthood: What Is It, and What Is It Good For? Society for Research in Child Development, 1(2), 68-73. Augustus-Horvath, L. C., & Tylka, L. T. (2011). The Acceptance Model of Intuitive Eating: A Comparison of Women in Emerging Adulthood, and Middle Adulthood. Journal of Counseling Psychology 58(1), 110-125. Baruch, Y. (1999). Response Rate in Academic Studies A Comparative Analysis. HumanRelations, 52(4), 421-438. doi:10.1023/a:1016905407491 Ben-Zur, H. (2009). Coping Styles and Affect. International Journal of Stress Management 16(2), 87-101. Bjelland, I., Dahl, A. A., Haug, T. T., & Neckelmann, D. (2002). The validity of the Hospital and Depression Scale An updated literature review. Journal of Psychosomatic Research, 52(2), 69-77. doi:10.1016/s0022-3999(01)00296-3 Christensen, B. L., Johnson, R. B., & Turner, A. L. (2011). Research Methods, Design, and Analysis. (11 th ed.). Boston: Pearson Education. Cousins, C. J., Whalen, J. D., Forbes, E. R., Olino, M. T., Ryan, D. N., & Silk, S. J. (2011). The Bidirectional Association Between Daytime Affect and Nighttime Sleep in Youth With Anxiety and Depression. Journal of Pediatric Psychology, 36(9), 969-979. doi:10.1093/jpepsy/jsr036 Crawford, R. J., & Henry, D. J. (2004). The Positive and Negative Affect Schedule (PANAS): Construct validity, measurement properties and normative data in a large nonclinical sample. British Journal of Clinical Psychology, 43, 245-265.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [25] Dagys, N., McGlinchey, E. L., Talbot, L. S., Kaplan, K. A., Dahl, R. E.,& Harvey, A. G. (2012). Double Trouble? The Effects of sleep deprivation and chronotype on adolescents affect. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 53(6), 660-667. doi: 10.1111/j.1469-7610.2011.02502.x Eysenck, M, W., Mogg, K., May, J., Richards, A., & Mathews, A. (1991). Bias in Interpretation of Ambiguous Sentences Related to Threat in Anxiety. Journal of Abnormal Psychology, 100(2), 144-150. doi:10.1037/0021-843x.100.2.144 Fredrickson, B. L., & Branigan, C. A. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought-action repertoires. Cognition and Emotion, 19(3), 313-332. doi:10.1080/02699930441000238 Fredrickson, B. L., & Losada, M. F. (2005). Positive Affect and the Complex Dynamics of Human Flourishing. American Psychologist, 60(7), 678-686. doi:10.1037/0003-066x.60.7.678 Giluk, L. T. (2009). Mindfulness, Big Five personality, and affect: A meta-analysis. Personality and Individual Differences, 47(8), 805-811. doi:10.1016/j.paid.2009.06.026 Jansson-Fröjmark, M., & Lindblom, K. (2008). A bidirectional relationship between anxiety and depression, and insomnia? A prospective study in the general population. Journal of Psychosomatic Research, 64(4), 443-449. doi:10.1016/j.jpsychores.2007.10.016 Jay, S. M., Lamond, N., Ferguson, S. A., Dorrian, J., Jones, C. B., & Dawson, D. (2007). The Characteristics Of Recovery Sleep When Recovery Opportunity Is Restricted. Sleep, 30(3), 353-360. Liu, X., (2004). Sleep and Adolescent Suicidal Behavior. Sleep, 27(7), 1351-1358. MacDonald, S., Linton S. J., & Jansson-Fröjmark, M. (2010). Avoidant Safety Behaviors and Catastrophizing: Shared cognitive-behavioral processes and consequences in co morbid pain and sleep disorders. International Journal of Behavioral Medicine, 15(3), 201-210. doi:10.1080/10705500802222675

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [26] Mallon, L., Broman, J., & Hetta, J. (2000). Relationship between Insomnia, Depression, and Mortality: A 12-Year Follow-Up of Older Adults in the Community. International Psychogeriatrics, 12(3), 295-306. doi:10.1017/s1041610200006414 Malmberg, B., Kecklund, G., Persson, R., Flisberg, P., &Ørbaek, P. (2010). Sleep and recovery in physicians on night call: a longitudinal field study. BMC Health Services Research, 10(239).doi:10.1186/1472-6963-10-239 McGlinchey, E. L., Talbot, L. S., Chang, K. H., Kaplan, K. A., Dahl, R. E., & Harvey, A. G. (2011). The Effect of Sleep Deprivation on Vocal Expression of Emotion in Adolescents and Adults. Sleep, 34(9), 1233-1241. Mineka, S., & Sutton, S. K. (1992). Cognitive Biases and the Emotional Disorders. Psychological Science, 3(1), 65-69.doi: 10.1111/j.1467-9280.1992.tb00260.x National Sleep Foundation.(2012). Myths Facts About Sleep. Hämtad den 21 december 2012, från http://www.sleepfoundation.org/article/how-sleep-works/myths-andfacts-about-sleep Norlander, T., Bood, S. A. K., & Archer, T. (2002). Performance during stress: Affective personality, age, and regularity of physical exercise. Social Behavior and Personality: An international journal, 30(5), 495-508. doi:10.2224/sbp.2002.30.5.495 Norlander, T., Johansson, A., & Bood, S. A. (2005). The affective personality: Its relation to quality of sleep, well-being and stress. Social Behavior and Personality: an international journal, 33(7), 709-722. doi:10.2224/sbp.2005.33.7.709 Ohayon, M. M., & Bader, G. (2010). Prevalence and correlates of insomnia in the Swedish population aged 19-75 years. Sleep Medicine, 11(10), 980-986. doi:10.1016/j.sleep.2010.07.012 Ratkin, B. C., Tucker, A. M., Basner, R. C., & Stern, Y. (2012). The Effects of Stimulus Degradation after 48 hours of Total Sleep Deprivation. Sleep, 35(1), 113-121.

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [27] SBU. Behandling av ångestsyndrom, volym 2. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2005. SBU-rapport nr 171/2. ISBN 91-85413-05-4. SBU. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU Alert-rapport nr 2007-03. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se Spinhoven, P. H., Ormel, J., Sloeker, P. P. A., Kempen, G. I. J. M., Speckens, A. E. M., & Van Hemert, A. M. (1997). A validation study of the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) in different groups of Dutch subjects. Psychological Medicine, 27(2), 363-370. doi:10.1017/s0033291796004382 SPSS. (2003). Rel. 12:0.0 Chicago: SPSS Inc. Steptoe, A., O Donnell, K., Marmot, M., & Wardle, J. (2008). Positive affect, psychological well-being, and good sleep. Journal of Psychosomatic Research, 64(4), 409-415. doi:10.1016/j.jpsychores.2007.11.008 Stewart, J. C., Rand, K. L., Hawkins, M. A. W., & Stines, J. A. (2011). Associations of the shared and unique aspects of positive and negative emotional factors with sleep quality. Personality and Individual Differences, 50(5), 609-614. doi:10.1016/j.paid.2010.12.004 Talbot, L. S., McGllinchey, E. L., Kaplan, K. A., Dahl, R. E., & Harvey, A. G. (2010). Sleep Deprivation in Adolescents and Adults: Changes in Affect. Emotion, 10(6), 831-841. doi: 10.1037/a0020138 Van Yperen, W. N. (2003). On the link between different combinations of negative affectivity (NA) and positive affectivity (PA) and job performance. Personality and Individual Differences, 35(8), 1873-1881. doi:10.1016/s0191-8869(03)00036-9 De Visser, L., Van der Knaap, J. L., Van der Loo, J. A. E. A., Van der Weerd, M. M. C., Ohi, F., & Van der Bos, R. ( 2010). Trait anxiety affects decision-making differently in healthy men and women: Towards gender-specific endophenotypes of anxiety. Neuropsychologia, 48(6), 1598-1606. doi:10.1016/j.neuropsychologia.2010.01.027

AFFEKTPROFILER OCH ADAPTATIONSPROBLEM [28] Watson, D., & Clark, L. A. (1984). Negative Affectivity: The disposition to experience aversive emotional states. Psychological Bulletin, 96(3), 465-490. doi:10.1037/0033-2909.96.3.465 Watson, D., Clark, L. A., & Carey, G. (1988). Positive and negative affectivity and their relation to anxiety and depressive disorders. Journal of Abnormal psychology, 97(3), 346-353. doi:10.1037/0021-843x.97.3.346 Watson, D., & Tellegen, A. (1985). Toward a consensual structure of mood. Psychological Bulletin, 98(2), 219 235. doi:10.1037/0033-2909.98.2.219 Weiser, E. B. (2012). Associations Between positive and negative affect and 12-month physical disorders in a national sample. Journal of Clinical Psychology Medical Settings, 19(2), 197-210. doi:10.1007/s10880-011-9277-9 Wenze, S. J., Gunthert. K. C., & German, R. E. (2012). Biases in Affective Forecasting and Recall in Individuals With Depression and Anxiety Symptoms. Personality and Social Psychology Bulletin, 38(7), 895-906. World Health Organization (2012). Depression fact sheet N 369 [elektronisk version] hämtad 21 december 2012 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs369/en/index.html