Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN HÖKARÄNGSSKOLAN/SKÖNSTAHOLMSSKOLAN

UTBILDNINGSNÄMNDEN HÖKARÄNGSSKOLAN/SKÖNSTAHOLMSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (28) 2013-09-27 Handläggare: Charlotta Lindqvist Telefon: 08-50847557 Kvalitetsredovisning Inledning Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans skolenhet är grundskolor med skolbarnomsorg. Skolenheten leds av rektor och fem biträdande rektorer, en med särskild inriktning mot Skönstaholmsskolan, tre mot Hökarängsskolans grundskoleklasser och en mot grundsärskoleklasserna. Hökarängsskolan med 495 elever omfattar förskoleklasser, skolår 1-9, fritidshem och fritidsklubb i grundskola och grundsärskola. På Hökarängsskolan finns en årskursblandad grupp i år 7-9 för barn i behov av särskilt stöd. I grundsärskolan med 56 elever finns både klasser för elever i grundsärskolan och grundsärskolans inriktning träningskola. I tillhörande annex Kryddgårdsskolan finns klasser för elever i grundsärskolans inriktning träningsskola med flerfunktionsnedsättningar. Skolan har en förberedelsegrupp för sent anlända elever, år 6-9. Hökarängsskolan är organiserad i fyra hemvisten i skolåren F-3, ett arbetslag för skolåren 4-6, två arbetslag för skolåren 7-9 samt två arbetslag för grundsärskolan; ett för Hökarängsskolan och ett för Kryddgårdsskolan. Hemvisten i årskurserna F-3 samt arbetslag åk 4-6 leds av biträdande rektorer och arbetslag åk F-3 och 7-9 leds av arbetslagsledare. Skolans profiler i åk 6-9 är basket, idrott och musik. I årskurserna 6-7 finns också bild- och formprofil. Elever i åk 7-9, som inte har profilval erbjuds ett stort urval ämnen i schemalagt elevens val. Skolans profilarbete har även betydelse för grundsärskolans elever som exempelvis får många möjligheter att lära sig spela instrument och att uppträda. På Kryddgårdsskolan erbjuds eleverna förutom ordinarie musikundervisning även individuell musik som en särskild insats för att stimulera bl.a. kommunikationsutvecklingen. Många schemabrytande inslag i undervisningen under läsåret och årligen återkommande traditioner, ger arbetsveckorna variation och skolåret struktur. Elevframträdanden, kulturevenemang, Skol-DM och Skol-SM bidrar till skolans karaktär. Skönstaholmsskolan med 200 elever omfattar förskoleklass och skolår 1-6. Skolan är organiserad i tre arbetslag. Ett för skolåren F-3, ett för år 4-6 samt ett för fritidshem och fritidsklubb. Skolan arbetar tematiskt några pass i veckan, åldersintegrerat med inspiration från Bifrostskolan i Danmark. Eleverna arbetar ämnesintegrerat i olika verkstäder. Hela skolan är musikprofilerad och erbjuder, i

SID 2 (28) samverkan med Kulturskolan, blåsorkester från årskurs 3. På skolan finns en åldersblandad grupp för elever i år 3-6 med särskilda behov. Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan erbjuder elever i åk 4-6 fritidsverksamhet på eftermiddagarna i fritidsklubbar. Grundsärskolan har möjlighet att erbjuda både fritidsverksamhet och korttidstillsyn på såväl Hökarängsskolan som Kryddgårdsskolan för de elever som behöver det. Ett självklart alternativ är annars att som inkluderad elev delta i grundskolans fritidsverksamhet, antingen på Hökarängsskolan eller Skönstaholmsskolan. Samtliga elever i skolenhetens fritidsverksamheter har fått möjligheter att prova på olika idrotter, lek och rörelse genom Idrottslyftet under läsåret. Det har varit mycket uppskattade aktiviteter. Hökarängsskolan har två datasalar à 16 datorer och datorer i klassrum samt i bild-, musik-, språk- och specialundervisningssalar. I Skönstaholmsskolan finns datorer i alla klassrum. Samtliga klassrum och flertalet ämnessalar har digitala skrivtavlor, ActivBoards. Vi fortsätter att utveckla det pedagogiska arbetet med IT-medier. En viktig satsning under läsåret har varit att arbeta med ipads i de yngre skolåren F-3 i båda skolformerna. För att bygga upp arbetet har både lärare och personal i de olika fritidsverksamheterna utrustats med Ipads. Det har öppnat möjligheter för lärprocesser med ipads även i fritidsverksamheterna. För att ytterligare stödja det IT-pedagogiska utvecklingsarbetet har skolan en IT-pedagog. Personal, antal heltidstjänster Personal, antal heltidstjänster.. Befattning Hökarängsskolan F-9 Grundsärskolan F-9 Skönstaholmsskolan F-6 420 elever 56 elever 200 elever Lärare 30 13,75 10,5 Förskollärare 1,5 1,5 Speciallärare/specialpedagog 3,5 1 Svas-lärare 2,6 1 Förberedelseklass-lärare 1,4 0 Fritidspedagoger/fritidsledare 2 3,25 Barnskötare -fritids 8,5 6,06 5,6 Elevassistent 2 18 2 Klassassistent 2 Skolledning 3 1 1 Skolsekreterare 1 Skolintendent 1

SID 3 (28) Skolkanslist 0,5 Skolsköterska 0,89 0,11 0,47 Kurator 1,92 0,08 Psykolog 0,2 Talpedagog 1 Studie- och yrkesvägledare 0,42 0,08 Bibliotekarie 0,22 0,08 0,22 IT-pedagog 0,8 0,1 0,1 Vaktmästare 0,9 0,1 0,5 Lokalvårdare 2,67 0,83 1 Skolkökspersonal 5 0,5 1 Andel behöriga lärare är 88,7% på Hökarängsskolan och 81,4% på Skönstaholmsskolan. Vision och värdegrund Hökarängsskolan, Skönstaholmsskolan och Kryddgårdsskolan ska vara en skola för var och en och för alla: Varje elev ska vara i goda lärprocesser, trivas och må bra, här och nu och lämna skolan med goda resultat och väl rustad för framtiden. Personalen ska vara engagerad och ha höga förväntningar på varandra, sig själva och eleverna. Skolan ska prioritera lärandet. Eleverna ska vara engagerade, delaktiga och ansvarstagande. Jag kan lära mig Jag vet att jag är duktig Jag formar min framtid i skolan Jag kan lära av andra Jag kan samarbeta Jag är delaktig Jag visar respekt Omvärldsanalys möjligheter och risker Hökarängsskolans profiler idrott, basket, musik och bild&form har fått många elever från närområdet att söka sig till oss. Skönstaholmsskolans bifrostinspirerade arbetssätt och musikprofilering samt skolans lilla format har lockat många familjer. Det breda utbud som grundsärskolan erbjuder, med både inkludering, grundsäroch träningsklasser samt träningsklasser för elever med flerfunktionshinder gör Hökarängsskolan till ett intressant alternativ för många föräldrar. Eleverna kan gå kvar i samma skola under hela sin obligatoriska skolgång. Det förhållande att

SID 4 (28) Kryddgårdsskolan ligger utanför Hökarängsskolans område är en svaghet. Verksamheten har stort behov av närvaro och stöd från ledningen vilket försvåras av det fysiska avståndet. Den hårdnande konkurrensen gör att vi behöver utveckla strategier för hur våra skolor ska vara framgångsrika och det självklara valet för familjer i området. Vi behöver utveckla verksamheten för bättre utbildning och undervisning för alla våra elever, nå än högre skolresultat och vara en skola i världsklass. Eftersom flera friskolor i området söker etablering behöver vi marknadsföra våra skolor och lyfta fram såväl skolornas specifika styrkor som de kvaliteter som vi som kommunal skola också omfattar: stabilitet, öppenhet, framåtsyftande, långsiktighet och tillgång till Stockholms stads samlade kompetens och service. Systematiskt kvalitetsarbete För att skapa delaktighet i kvalitetsarbetet har vi lagt upp årets utvärderingsarbete utifrån de krav som kvalitetsarbetet ställer och i kalendariet avsatt konferenser och utvärderingsdagar för centrala frågor och analyser. Utifrån resultat och analyser och de synpunkter från elever, föräldrar och personal, som framkommit i kvalitetsarbetet, har skolledningen dragit upp riktlinjer för kommande års arbetsplan. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Inför kommande år ska följande utvecklingsområden prioriteras: 1. För att klara skolans kunskapsmål måste alla elever fångas in i goda lärprocesser och därför ska skolan utvecklas till en modern lärstilsskola med ITpedagogiska verktyg. 2. Fler elever ska känna trygghet och studiero. Arbetet med normer och värden och mot kränkande behandling ska fördjupas. Den gemensamma värdegrunden ska synas i klassrummen och fritidslokalerna, på skolgården och korridorerna, i matsalarna och i skolans alla övriga lokaler och sammanhang. Värdegrunden ska diskuteras i hela skolan i olika former. 3. För att klara skolans uppdrag, ska vi utveckla undervisningen för att utmana varje elev till att nå sin fulla potential. Fler elever ska nå de högre betygen. Vår systematiska uppföljning ska utvecklas på individnivå, till att omfatta även delmoment inom respektive ämne samt metoder för hur nästa kunskapssteg nås. Arbete med Lesson/Learning Studies är ett led i detta. 4. Vi ska fördjupa vårt systematiska kvalitetsarbete för att få bra rutiner och processer i arbetet.

SID 5 (28) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling I utvärdering av likabehandlingsplanen har vi konstaterat att vi, för att synliggöra samtliga diskrimineringsgrunder och få bättre verktyg för det systematiska arbetet med kartläggning och åtgärder, behöver använda DO:s underlag för Plan för skolan www.planforskolan.se. Under läsåret har vi påbörjat arbetet. Skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har diskuterats i personal- elev- och föräldragrupper. På kompetensutvecklingsdagar har hela personalgruppen arbetat med diskrimineringsgrunderna, tagit del av föreläsningar och arbetat i seminariegrupper. En fördjupande föreläsning rörde diskrimineringsgrunden könsidentitet. Eleverna har på värdegrundsdagar under läsåret arbetat med diskrimineringsgrunderna. I trygghetsenkäten i februari har eleverna i alla klasser och fritidshem identifierat trygga och otrygga platser och situationer i skolan. På skolans föräldraråd, ett öppet föräldraforum för alla intresserade vårdnadshavare och andra, har diskrimineringsgrunderna och skolans intentioner och förhållningssätt i arbetet för en trygg arbetsplats för alla, diskuterats. Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/13 upprättades september 2012. I maj 2013 upprättades ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 5,5 % 5 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 91 % 80 % 2013 66 % 65 % 2013 56 % 70 % 2013

SID 6 (28) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 85 % 80 % 2013 60 % 75 % 2013 85 % 85 % 2013 65 % 50 % 2013 92 % 86 % 2013 ÅTAGANDE: Fler elever ska känna trygghet och studiero. Den gemensamma värdegrunden ska synas i klassrummen och fritidslokalerna, på skolgården och i korridorerna, i matsalen och i skolans alla övriga lokaler och sammanhang. Vi ska utarbeta en handlingsplan för jämställdhet Arbetssätt Arbetet med normer och värden och mot diskriminering och kränkande behandling ska fördjupas. Värdegrunden ska diskuteras i hela skolan. Vi ska formulera skolans rutiner i en personalhandbok. DO:s verktyg "Plan för skolan" ska användas i Likabehandlingsarbetet. Vi ska avsätta tid för att utarbeta en jämställdhetsplan. Särskilt fokus ska sättas på analys av elevernas resultat. Verksamheten i fritidshem och fritidsklubb ska struktureras och planeras, så att elever och föräldrar och personal vet vad som förväntas och känner trygghet och delaktighet under skoldagen. Elever ska tränas på att uppmärksamma sin studieaktivitet och studiero och sitt eget lärande. Aktiviteter som tränar barnens förmåga att leka och arbeta tillsammans med varandra och med vuxna ska prioriteras i fritidshem och fritidsklubb. Skolans värdegrundsarbete ska utvecklas i linje med forskning kring framgångsrika skolor (Lennart Grosin, Quadriceps). Fortbildningsdagen den 7 januari skall användas till värdegrundsfrågor för all

SID 7 (28) personal. Arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och mobbning ska ytterligare fördjupas och synliggöras. På skolans serviceenhet förs en diskussion för hur personalen i städ, skolmåltiden och vaktmästeri på ett konkret sätt kan arbeta utifrån skolans värdegrund. Vi avsätter konferenstid för att samtala och besluta om gemensamma överenskommelser om vårt samspel och uppdrag och om hur vi följer upp våra regler när de träder in. Vi ska ta hänsyn till olika lärstilar för att i högre grad kunna fånga in eleverna i goda lärprocesser och sätta fokus på elevens eget lärande i lärsalarna. Uppföljning Enkät till föräldrar i hemvisten och fritidsklubb, april-13, Trygghetsenkät februari 2013, Arbetsmiljöenkät april 2013, Brukarundersökning 2013. Resultat Arbetet med LGR11, den nya skollagen och den årliga kommunala verksamhetsplanen har visat på nödvändigheten att genomlysa och anpassa skolenhetens formulerade värdegrundsdokument. Under läsåret har omfattande arbete gjorts i hela personalgruppen, alla klasser och i föräldraforum. Skolenhetens värdegrundsmodell, framtagen utifrån bland annat Lennart Grosins forskning om framgångsrika skolor, är hållbar även i det fortsatta arbetet. Uppdateringar i linje med gällande styrdokument gjordes. Det gemensamma arbetet i hela personalgruppen med föreläsningar och fördjupade diskussioner i tvärgrupper och arbetslag gällande skolans handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling har ökat personalens kompetens vad gäller diskrimineringsgrunderna. Ytterligare fördjupning efterfrågas. Vi ser att alla indikatorvärden gällande frågan "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna", förutom i åk 2, har ökat eller ökat avsevärt jämfört med föregående år. Vi vill särskilt uppmärksamma årskurs 5, i vilken värdena för "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" har ökat från 38% (2012) till 60% (2013) och årskurs 8, i vilken värdet ökat från 26% (2012) till 65% (2013). Vad gäller frågan "Jag känner mig trygg i skolan" har alla indikatorvärden ökat. I stor utsträckning trivs eleverna och känner sig trygga på våra skolor. Resultaten i Skönstaholmsskolan har blivit bättre sedan föregående undersökning, men vi behöver arbeta ytterligare för att skapa lugn och ro i klassrummen. Eleverna är trygga på skolan, 93% i förskoleklassen, 81% i åk 2 och 91 % i åk 5. Vi har skapat trygghet genom att ha gemensamma aktiviteter på skolan i vilka de äldre eleverna arbetat tillsammans med de yngre. Eleverna har kartlagt situationer och platser som känns otrygga på skolan och tillsyn och fokus på dessa situationer och platser har ökats.

SID 8 (28) Eleverna i Hökarängsskolans fritidsklubb har under året i högre grad gjorts delaktiga i planeringen av aktiviteterna både till form och innehåll, vilket har lett till mer kreativ verksamhet. ÅTAGANDE: Skolan ska servera lunch av hög kvalitet i trevlig miljö. Arbetssätt Skolköket ska ändra inriktning till skolrestaurang. Vi ska ha fortsatt stor bredd på menyerna och innehåll i rätterna samt ekologiska råvaror samt ännu större variation på salladsbuffén. Mellanmålsmeny tas fram för fyra veckor. De demokratiska processerna och elevernas inflytande över menyerna ska förtydligas. Miljöarbetet fortsätter genom att se över sophanteringen och städmetoder. Uppföljning Enkät via matrådet vår -13. Utvärdering av verksamheten, maj/juni-13 Resultat För att utöka bredden på menyerna startade vi läsåret 2012/13 med att prova den färdiga 16-veckorsmenyn som finns i programmet Aivo och som ska säkerställa att varje portion är näringsriktig. Salladsmenyn varierades i riktning med förslag i Aivo, men behöver ytterligare utvecklas. Eleverna framförde på matrådet att rätterna var alltför vuxenanpassade och att flera av favoriträtterna saknades. Elevernas synpunkter beaktas när menyerna planeras. Vi har nu ekologiska varor motsvarande drygt 25 % av livsmedelskostnaderna. Mellanmålsmenyer för fyra veckor togs fram med gott resultat. Sophanteringen (wellpapp, hårdplast, metall) och matavfallssortering fungerar utifrån förutsättningarna med trångt soprum och med insats av vaktmästare för att hantera wellpapp. Maj 2013 genomfördes enkäten från SkolmatSverige.

SID 9 (28) Vilket helhetsbetyg ger du skolmaten på din skola? Totalt Elever åk F-6 Elever åk 7-9 N % N % N % Mycket bra 30 14 24 24 6 5 Bra 73 34 40 40 33 30 Mindre bra 58 27 20 20 38 34 Inte alls bra 40 19 9 9 31 28 Vet ej 11 5 8 8 3 3 Frågan är något omformulerad sedan pilotstudien, i vilken vi deltog december 2010, liksom även svarsalternativen. Därför är det svårt att dra några slutsatser och att göra jämförelser. Vi kommer använda resultaten från enkäten i vårt arbete med matrådet och vårt utvecklingsarbete i skolmåltiden under kommande läsår. Bedömning och analys Eleverna trivs i skolan och upplever den som en trygg arbetsplats. Vi kan se mycket stor förbättring i våra värden. Ändå ger inte skolan tillräckligt hög grad av lugn och ro i arbetsmiljön. Därför ska vi fortsätta arbetet med att hitta fler metoder för att fånga in eleverna i goda lärprocesser för att skapa fokus på studier och därmed studieaktivitet/studiero i lärsalarna och hemvisten (skola och fritidshem). Ett fortsatt arbete tillsammans med eleverna behövs för att elever och personal ska förstå vad som upplevs som störande för var och en av eleverna och för att utveckla strategier för - och träna på - att kunna arbeta tillsammans med andra utan att känna sig störd. Arbetet ska leda till att eleverna istället upplever studiero och gott lärande och utvecklar ökad medvetenhet om det egna lärandet. Hemvistena på de båda skolorna har gett elever och personal en mer samlad skoldag. En tydligare verksamhet i vilken aktiviteter samordnas mellan skola och fritidshem behöver utvecklas i såväl grundskola som grundsärskola. I fritidshem och på fritidsklubbar behöver gemensamma aktiviteter som stödjer barnens lärande ytterligare utvecklas. Särskilt fokus under kommande läsår ska sättas på aktiviteter som tränar barnens förmåga att leka och arbeta tillsammans med varandra och med vuxna. Mer skapande verksamhet har utvecklats, men behöver ytterligare breddas med fler aktiviteter och uttryckssätt. Vi ser att eleverna i åk 8 är trygga i skolan (92%) och att många (65%) är nöjda med att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Vi tror att det systematiska arbetet under högstadieperioden med att skapa gemenskap inom klasserna och över klassgränserna har haft stor betydelse för elevernas känsla av trygghet i årskurs 8. De många tillfällen då eleverna har fått arbeta tillsammans i olika

SID 10 (28) gruppkonstellationer med gemensamma uppgifter avseende studiero, framtidstro, målbilder och ambition samt värdegrundsfrågor har hjälpt eleverna att få förståelse för varandras studiestil, skapat studiero och höjt ambitionsnivån. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Periodens utfall Årsmål Period 68 % 76 % 2013 54 % 65 % 2013 84 % 80 % 2013 88 % 78 % 2013 88 % 76 % 2013 82 % 80 % 2013 66 % 70 % 2013 73 % 80 % 2013 Meritvärde i årskurs 9 174 Poäng 180 Poäng 2013

SID 11 (28) ÅTAGANDE: Fler elever ska nå målen. Fler elever ska nå målen för de högre betygen. Arbetssätt Uppföljning på individnivå under läsåret för att kunna sätta in rätta stödåtgärder Skolledningen träffar varje arbetslag 1-6 och varje ämneskonferens 7-9 en gång per termin för resultatdialog. Högre kvalitet på de pedagogiska utredningarna så att det blir möjligt att hitta de rätta åtgärderna All pedagogisk personal ska i än högre grad utmana de elever som redan kommit längre i sin kunskapsutveckling så att de når så långt som möjligt och når kraven för de högre betygen. Resultat I arbetet med Fokusskola för ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasiets nationella program har utvecklingsområden identifierats och påbörjats. Arbetet som fokusskola har inletts och förankrats i personalgruppen. Ökad måluppfyllelse är utgångspunkt och mål för lärares planering och arbete med elever samt i kollegiala samtal. Elevers potential att nå längre än godkänt utmanas av lärarna i högre grad. Stödinsatser och studierum har organiserats i eftermiddagsskola och lovskolor. Samarbete med Farsta stadsdel har inletts för insatser för enskilda elever. Samarbete med externa föreningar som MentorSverige och Mattecentrum samt Handelshögskolan har inletts för att bredda elevers mål- och framtidsbilder. Åtta elever har egen mentor på sin fritid. Cirka 30 elever deltog i Mattecentrums räknestugor på vårterminen. Utbildningsförvaltningens utvärderares klassrumsbesök och uppföljande återkoppling i samtal och rapport, har väckt intresse hos lärarna för formativt förhållningssätt och språkinriktat arbetssätt samt för kollegialt samarbete kring gemensamma normer för ytterligare ökad studiero och studieambition. Önskemål om kompetensutveckling i formativ bedömning och språkinriktat arbetssätt har framförts. Handlingsplaner för ökad måluppfyllelse i respektive ämne har tagits fram för årskurserna 7-9. Handlingsplaner för ökad måluppfyllelse för respektive klass och dess elever har tagits fram av mentorerna. Vi presenterar nedan skolans resultat för årskurserna 3, 6 och 9.

SID 12 (28) Betyg Genomsnittligt meritvärde, slutbetyg åk 9 Genomsnittligt meritvärde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Stockholm 217 221 223 221 224 221 223 Hökarängsskolan 184 192 201 193 196 168 174 Grundsärskolan 214 Årets genomsnittliga meritvärde är 174, vilket är en höjning jämfört med föregående års värde 168. Om vi inte räknar med elever som varit mindre än ett år i Sverige, så är årets meritvärde 193. Årets genomsnittliga meritvärde för grundsärskolan är 214. Måluppfyllelse: Andel elever med alla mål uppfyllda (minst G/E i alla ämnen) Andel elever (%) som uppnått målen för betyg i samtliga ämnen i grundskolan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Stockholm 74 75 77 76 79 75 76 Hökarängsskolan 55 60 69 70 65 56 54 Grundsärskolan 75 Andelen elever som uppnådde målen i samtliga ämnen läsåret 2012/13 var 54%, vilket är lägre än föregående år (56%). Andel elever i grundsärskolan som uppnådde målen i samtliga ämnen läsåret 2012/13 var 75%. Måluppfyllelse: Andel elever, totalt, flickor respektive pojkar, med alla mål uppfyllda (minst G/E i alla ämnen) Andel elever (%) som uppnått målen för betyg i 2011Total F P 2012Total F P 2013Total F samtliga ämnen i grundskolan P Stockholm 77 79 75 75 77 72 76 78 74 Hökarängsskolan 65 64 65 56 68 49 54 64 45 Grundsärskolan 75 100 66 I tabellen ser vi att andelen flickor som uppnått alla mål i grundskolan, är förhållandevis stabil (2011: 64, 2012: 68, 2013: 64). Andelen pojkar som uppnått alla mål är lägre för andra året i rad (2011: 65, 2012: 49, 2013: 45).

SID 13 (28) Andel elever med behörighet till nationellt program på gymnasiet (minst G/E i ämnena ma, sv, en samt ytterligare fem ämnen) Andel elever (%) med behörighet till nationellt program 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Stockholm 88 88 89 88 88 86 86 Hökarängsskolan 70 70 81 85 76 71 68 Grundsärskolan 100 Andelen elever som är behöriga till gymnasiets nationella program är 68%, vilket är en minskning från förra årets 71%. Andel elever som är behöriga till gymnasiesärskolans nationella program är 100%. Andel elever totalt, flickor respektive pojkar, med behörighet till nationellt program på gymnasiet (minst G i ämnena ma, sv, en samt ytterligare fem ämnen) Andel elever (%) med behörighet till nationellt program 2011Total F P 2012Total F P 2013Total F P Stockholm 88.. 86 87 85 86 87 85 Hökarängsskolan 76 73 78 71 83 64 68 79 59 Grundsärskolan 100 100 100 I tabellen ser vi att andelen flickor som är behöriga till gymnasiets nationella program varierar genom åren (2011: 73, 2012: 83, 2013: 79). Andelen pojkar som är behöriga för gymnasiets nationella program är lägre för andra året i rad (2011: 78, 2012: 64, 2013: 59). Om vi inte räknar med elever som varit mindre än ett år i Sverige, så är andelen flickor som är behöriga till nationellt program 85% och andelen pojkar 74%. För att alla elever ska hitta gymnasieplats utifrån sina förutsättningar och önskemål arbetar studie- och yrkesvägledaren tillsammans med elever, vårdnadshavare, personal och elevhälsoteam för att eleverna ska göra välgrundade val. Även elever som inte är behöriga till nationella program behöver göra val för att finna gymnasieplats utifrån sina förutsättningar och i linje med sina framtidsplaner. Av samtliga elever i grundskolan och grundsärskolan kom 54% in på sitt förstahandsval, 73% kom in på något av sitt första, andra eller tredjehandsval och 11% kom in på lägre rangordnade val. (Samtliga sex elever i grundsärskolan kom in på sitt förstahandsval.) I augusti 2013 hade 10 elever inte gymnasieplats. Av dessa fick sju elever plats på språkintroduktion, två elever blev sent antagna till

SID 14 (28) gymnasiet och en elev flyttade utomlands. I september 2013 är samtliga elever som lämnade Hökarängsskolans årskurs 9, våren 2013, inskrivna på gymnasiet. Av samtliga elever som lämnade årskurs 9 på Hökarängsskolan vårterminen 2013 var det 53% som sökte och kom in på studieförberedande gymnasieprogram, vilket är betydligt större andel än året tidigare (2012: 35%). Antal elever (18 elever) utan behörighet till nationellt program på gymnasiet, grupperade utifrån behov av särskilda stödinsatser. Betyg i Betyg i Betyg i 8- Betyg i Betyg i Totalt Andel elever Betyg i 0 1-3 4-7 14 15 16 antal i årskursen ämnen ämnen ämnen ämnen ämnen ämnen elever (%) Stöd för sent anlända (mindre än 1 år) Stöd för sent anlända (mindre än 2 år) 1 5 2 0 0 0 8 14 0 0 0 0 0 0 0 0 Omstart 1 2 0 1 0 0 4 7 Mindre sammanhang 0 0 0 1 0 0 1 2 Andra insatser 0 1 1 1 0 2 5 9 Läsåret 2012/13 uppnådde 18 elever (32%) inte betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och/eller engelska och var därför inte behöriga för nationellt program på gymnasiet. Vid analys kan vi se att elever utan behörighet till gymnasiets nationella program kan grupperas i fem kategorier utifrån stödbehov: 1. stöd för elever sent anlända till Sverige (mindre än ett år i Sverige) 2. stöd för elever sent anlända till Sverige (mindre än två år i Sverige) 3. möjlighet till individualiserad omstart 4. undervisning i mindre sammanhang 5. andra insatser (t.ex. eftermiddagsskola, lovskola, specialpedagogstöd) Under läsåret 2011/12 omorganiserade vi stödinsatserna för sent anlända elever och skapade utrymme för att eleverna i förberedelsegruppen möter flera lärare i svenska som andraspråk och också flera ämneslärare i kursplanernas ämnen. Detta har resulterat i att flera elever, trots kort tid i svensk skola, har nått målen för betyg i något eller några ämnen. Vi har också, efter elevers och vårdnadshavares

SID 15 (28) önskemål samt efter bedömning av tidigare skolprestationer i hemlandet, låtit sent anlända elever gå en kortare tid eller ingen tid alls i förberedelsegrupp, för att tidigt följa den ordinarie undervisningen i klasserna. Flera av dessa elever har nått målen för betyg i fler ämnen. Läsåret 2012/13 har vi utvecklat "Omstart", i vilken vi kan möta elever med individuellt anpassade insatser, såväl i skolan som i hemmiljö. Vi behöver ytterligare utveckla verksamheten. Slutbetyg åk 9, vt 2013 Andel elever (%) som uppnått respektive betyg, totalt, flickor respektive pojkar Ämne - f p F f p E f p D f p C f p B f p A f p Bild 3,5 0 6,9 14 14,3 13,8 24,6 7,1 41,4 24,6 25,0 24,1 22,8 32,1 13,8 5,3 10,7 0 5,3 10,7 0 Engelska 17,5 7,1 27,6 7,0 7,1 6,9 15,8 25,0 6,9 24,6 17,9 31,0 14,0 14,3 13,8 17,5 21,4 13,8 3,5 7,1 0 Hem och konsumentkunskap 7,0 3,6 10,3 14,0 7,1 20,7 22,8 10,7 34,5 21,1 32,1 10,3 19,3 21,4 17,2 15,8 25,0 6,9 0 0 0 Idrott och hälsa 14,0 10,7 17,2 14,0 17,9 10,3 12,3 14,3 10,3 21,1 28,6 13,8 24,6 25,0 24,1 12,3 3,6 20,7 1,8 0 3,4 Matematik 1,8 0 3,4 24,6 21,4 27,6 26,3 25,0 27,6 17,5 25,0 10,3 14,0 17,9 10,3 8,8 3,6 13,6 7,0 7,1 6,9 Moderna språk, språkval 7,0 0 20,0 0 0 0 21,4 22,2 20,0 14,3 16,7 10,0 28,6 27,8 30,0 17,9 16,7 10,0 10,7 16,7 0 Musik 22,8 14,3 31,0 0 0 0 14,0 10,7 17,2 10,5 7,1 13,8 31,6 42,9 20,47 7,0 0 13,8 14,0 25,0 3,4 Biologi 19,3 10,7 27,6 7,0 7,1 6,9 21,1 21,4 20,7 22,8 25,0 20,7 22,8 25,0 20,7 7,0 10,7 3,4 0 0 0 Fysik 21,1 14,3 27,6 5,3 3,6 6,9 26,3 32,1 20,7 21,1 21,4 20,7 12,3 10,7 13,8 14,0 17,9 10,3 0 0 0 Kemi 21,1 14,3 27,6 8,8 10,7 6,9 22,8 17,9 27,6 28,1 32,1 24,1 14,0 21,4 6,9 5,3 3,6 6,9 0 0 0 Slöjd 10,5 10,7 10,3 0 0 0 50,9 46,4 55,2 19,3 25,0 13,8 12,3 10,7 13,8 5,3 3,6 6,9 1,8 3,6 0 Geografi 10,5 7,1 13,8 12,3 7,1 17,2 26,3 25,0 27,6 21,1 25,0 17,2 14,0 10,7 17,2 15,8 25,0 6,9 0 0 0 Historia 8,8 7,1 10,3 17,5 10,7 24,1 29,8 35,7 24,1 19,3 14,3 24,1 12,3 14,3 10,3 12,3 17,9 6,9 0 0 0 Religion 8,8 7,1 10,3 14,0 7,1 20,7 24,6 17,9 31,0 17,5 21,4 13,8 19,3 21,4 17,2 15,8 25,0 6,9 0 0 0 Samhällskunskap 8,8 7,1 10,3 17,5 10,7 24,1 31,6 35,7 27,6 21,1 17,9 24,1 8,8 7,1 10,3 12,3 21,4 3,4 0 0 0 Svenska 0 0 0 4,7 0 10,0 18,0 13,3 25,0 39,5 43,5 35,0 30,2 30,4 30,0 7,0 13,0 0 0 0 0 Svenska som andraspråk 0 0 0 71,4 60,0 77,8 21,4 40,0 111 7,1 0 11,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Teknik 21,0 14,3 27,6 3,5 3,6 3,4 15,8 14,3 17,2 21,1 17,9 24,1 19,3 28,6 10,3 19,3 21,4 17,2 0 0 0 Totalt 12,0 7,7 16,2 11,7 8,7 14,6 22,8 21,1 24,5 20,4 21,9 18,8 17,9 20,5 15,4 11,7 14,0 9,3 3,6 6,1 1,2 Betygskalan omfattar de godkända betygen A-B-C-D-E samt betyget F för ej godkänt. Elever för vilka betygsunderlag saknas markeras med - i tabellen. I tabellen ovan presenteras samtliga 57 grundskoleelevers slutbetyg, 28 flickor och 29 pojkar. Åtta elever (14% av eleverna), varav sex pojkar (21% av pojkarna) och två flickor (7% av flickorna) hade varit mindre än ett år i Sverige.

SID 16 (28) Sammanlagt läste 14 elever i åk 9 svenska som andraspråk. Åtta av eleverna hade varit mindre än ett år i Sverige och läste svenska som andraspråk inom ramen för förberedelsegrupp. Cirka 45% av eleverna på Hökarängsskolan är berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa deltar cirka 52% i modersmålsundervisning. Läsåret 2012/13 var 24 språk representerade i modersmålsundervisningen på Hökarängsskolan. Slutbetyg, grundsärskola åk 9, vt 2013 Andel elever (%) som uppnått respektive betyg, flickor respektive pojkar. Ämne - f p F f p E f p D f p C f p B f p A f p Bild 0 0 0 0 0 0 25 0 33 25 100 0 25 0 33 25 0 33 0 0 0 Engelska 0 0 0 0 0 0 25 0 33 25 100 0 0 0 0 50 0 66 0 0 0 Hem och konsumentkunskap 0 0 0 0 0 0 50 100 0 25 0 100 25 0 33 0 0 0 0 0 0 Idrott och hälsa 25 0 33 0 0 0 25 100 0 25 0 33 25 0 33 0 0 0 0 0 0 Matematik 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 0 33 25 100 0 50 0 66 0 0 0 Musik 25 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50 100 33 25 0 33 0 0 0 Slöjd 0 0 0 0 0 0 25 0 33 25 100 0 50 0 66 0 0 0 0 0 0 SO 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 100 0 50 0 66 25 0 33 0 0 0 Svenska 25 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 75 100 66 0 0 0 0 0 0 NO 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50 100 33 25 0 33 25 0 33 0 0 0 Teknik 0 0 0 0 0 0 100 100 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Betygskalan omfattar de godkända betygen A-B-C-D-E samt betyget F för ej godkänt. Elever för vilka betygsunderlag saknas markeras med - i tabellen. Elever som läser moderna språk År Totalt antal elever i år 9 Totalt antal elever som läste moderna språk Andel elever som läser moderna språk (%) Totalt antal elever som nådde målen i moderna språk Andel elever av dem som läste moderna språk, som uppnådde målen (%) Andel elever i årskursen som läste moderna språk och uppnådde målen i ämnet (%) 2013 57 28 49,1 26 92,9 45,6 2012 101 49 48,5 45 91,8 44,5 2011 88 53 60,2 47 88,7 53,4 2010 97 43 44,3 40 93,0 41,2 2009 83 52 62,6 51 98,1 61,4 2008 92 49 53,3 47 95,9 51,1 2007 123 61 49,6 54 88,5 43,9

SID 17 (28) 49 % av eleverna läste moderna språk. Av dessa har 93 % uppnått målen för ämnet. Nationella ämnesprov Vi ser att vi har förbättrade indikatorvärden avseende ämnesproven i årskurserna 3, 6 och 9 i svenska och matematik i Hökarängsskolan, men minskade värden i engelska. I Skönstaholmsskolan har resultaten ökat i årskurs 3, men minskat i årskurs 6. Resultat, nationella ämnesprov åk 9 Andel elever som uppnått målen för godkänt resultat, NP åk 9 Engelska, Total (%) F P Matematik, Total (%) F P Svenska, Total (%) F P 2013 68 82 55 67 71 62 77 89 66 2012 75 83 71 63 68 61 75 83 71 2011 76 73 78 75 76 74 85 91 82 2010 90 91 89 84 91 79 87 91 85 2009 83 82 84 83 82 84 85 86 84 2008 75 82 66 82 85 77 73 81 63 Det är förhållandevis god korrelation mellan resultaten på de nationella ämnesproven och betygen i åk 9. Resultat nationella ämnesprov åk 6 Andel elever som uppnått målen för godkänt resultat, NP åk 6 Engelska, Total (%) F P Matematik, Total (%) F P Svenska, Total (%) F P Hökarängsskolan 2013 83 83 83 97 100 94 87 92 83 2012 86 92 81 62 54 69 69 85 66 Skönstaholmsskolan 2013 85 93 75 78 73 83 83 87 67 2012 95 100 86 95 100 86 95 100 86 Pojkars resultat i de nationella ämnesproven har höjts i svenska/sva, engelska och matematik på Hökarängsskolan. Flickor har höjt resultaten i svenska/sva och matematik. I Skönstaholmsskolan har värdena minskat.

SID 18 (28) Resultat nationella ämnesprov åk 3 Andel elever som uppnått målen för godkänt resultat, NP åk 3 Matematik, Total (%) F P Sv/sva, Total (%) F P Hökarängsskolan 2013 83 88 79 87 91 84 2012 78 64 92 74 50 100 2011 86 88 83 71 59 83 2010 70 58 80 85 75 93 Skönstaholmsskolan 2013 86 80 93 87 97 80 2012 79 75 83 82 81 83 2011 81 88 75 75 88 63 2010 70 67 75 91 91 92 I såväl Hökarängsskolan som Skönstaholmsskolan har flickorna höjt resultaten på de nationella ämnesproven i svenska/sva och matematik. Läsutveckling (LUS) Andel elever i åk 3, som uppnått minst LUS15, 2013 Andel elever (%) som uppnått minst LUS15, 2013 Totalt Flickor Pojkar Stockholms stad 78 80 75 Hökarängsskolan 65 79 52 Skönstaholmsskolan 84 92 75 Andel elever i åk 6, som uppnått minst LUS18a, 2013 Andel elever (%) i år 6, som uppnått minst LUS18a, 2013 Totalt Flickor Pojkar Stockholms stad 78 80 75 Hökarängsskolan 65 79 52 Skönstaholmsskolan 84 92 75 Vi ser att det är stor skillnad mellan Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans läsutvecklingsresultat (LUS). Skönstaholmsskolan har högre värden. Flickor har högre värden än pojkar. I grundsärskolan har eleverna individuella mål i relation till LUS-punkterna.

SID 19 (28) ÅTAGANDE: För att klara skolans kunskapsmål måste alla elever fångas in i goda lärprocesser och därför ska skolan utvecklas till en modern lärstilsskola med IT-pedagogiska verktyg. Arbetssätt Gemensamt för skola/fritidshem/fritidsklubb och förskoleklass i grundskola och grundsärskola: Lärarna ska ytterligare kompetensutvecklas i olika arbetssätt och arbetsformer. Lärarna ska ytterligare kompetensutvecklas i Activboard och i andra ITpedagogiska verktyg. Fritidshem, fritidsklubb och förskoleklasser i grundskola och grundsärskola ska i högre grad använda IT-pedagogiska verktyg för att utveckla elevernas digitala kompetens. Elever i F-3 grundskola och grundsärskola ska i sina klassrum få mycket hög tillgång till IT-pedagogiska verktyg. Elever i år 4-9 grundskola och grundsärskola ska få hög tillgång till ITpedagogiska verktyg. Uppföljning Utvärdering av verksamhetens resultat, juni-13 Utvärdering av eleverna i grundsärskolans kunskapsutveckling sker i samband med skolans utvärderingsdagar. Verksamheten i grundskolans och grundsärskolans fritidshem och fritidsklubbar och förskoleklasser utvärderas i samband med skolans utvärderingsdagar. Resultat Vårt arbete med ipad i förskoleklass och skola har stärkt lärandet i svenska och matematik. Pedagoger utvecklar sitt arbete med IT-pedagogiska verktyg och använder det som verktyg för barn i behov av särskilt stöd, bland annat för de elever som själva inte kommunicerar. Genom att inte bara lärare, utan även fritidspersonal och elevassistenter fått tillgång till ipad, har eleverna också fått en mycket god tillgång till verktygen, både i skolan och på fritidshemmet. På så sätt har eleverna fått ökade möjligheter att komma in i goda lärprocesser. ÅTAGANDE: För att klara skolans uppdrag, ska vi sätta fokus på lärares undervisningsskicklighet och lärarledarskap och hitta olika former för kompetensutveckling för pedagogisk personal. Arbetssätt Ämnesdidaktisk kompetensutveckling i Lesson Study för lärarna 1,5 timmar/vecka under hela läsåret under ledning av professor Inger Eriksson.

SID 20 (28) Skolledningen fortsätter att sätta sig in i Michael Fullans strategier för skolutveckling och i Hatties forskning. All pedagogisk personal i grundskola, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem/fritidsklubbar fortsätter att utveckla nya metoder och anpassa sin verksamhet i linje med Rita Dunns lärstilsmodell för att fånga in elever i goda lärprocesser. All pedagogisk personal ska fortsätta att arbeta med att stärka sitt eget ledarskap i klassrum och fritidshem/fritidsklubb Lärarna ska ha mycket hög tillgång till IT-stöd i alla delar av uppdraget. Personal i fritidshem/fritidsklubb ska ha hög tillgång till IT-stöd i alla delar av uppdraget. Uppföljning Projektplaneringar och rapporter vad gäller Lesson Study våren -13 Resultatuppföljning dec-12, juni-13 Lektionsbesök vt-13 Medarbetarsamtal under läsåret Pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, utredningar och annan dokumentation Resultat Under läsåret har elva Lesson Study-grupper arbetat under handledning av professor Inger Eriksson. Arbetet avslutades med presentation av gruppernas lärobjekt och slutsatser avseende hur undervisningen ska utvecklas. Hela skolledningen och ett flertal av lärarna har under året tagit del av John Hatties föreläsning om framgångsfaktorer i lärandet och Dylan Wiliams föreläsning om formativ bedömning. Bedömning och analys Personalens höga förväntningar och stora engagemang i mötet med eleverna samt vårt systematiska uppföljningsarbete i samtliga årskurser ger goda resultat. Vi behöver utvidga vår systematiska uppföljning på individnivå, till att omfatta även delmoment inom respektive ämne samt metoder för hur nästa kunskapssteg nås. När vi granskar resultaten på individuell nivå, ser vi att vi i högre utsträckning behöver utmana var och en av eleverna för att varje elev ska nå målen utifrån sin fulla potential. Fler elever ska nå de högre betygen. Vi ser att vi har anmärkningsvärt få A- och B-betyg. Därför behöver vi utveckla undervisningens pedagogik och metodik för olika målgrupper i klassrummet. Vi behöver också på olika sätt arbeta för att elever ska få nya mål- och framtidsbilder. Vi ser att flickorna i flera ämnen har högre betyg än pojkarna i år, men att pojkarna har högre betyg i idrott.

SID 21 (28) Forskning visar att lärares kollegiala samplanering är gynnsam för elevernas resultat. Därför ska vi avsätta tid läsåret 2013/14 för kollegial samplanering för att utveckla undervisningen och även öka graden av kollegialt lärande på Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan. Arbetet i Lesson Study-grupper är ett led i detta. Fler samarbetsforum ska utvecklas. Det farstagemensamma arbetet med betyg och bedömning ska fortsätta för att upprätthålla god bedömaröverensstämmelse samt professionellt och kollegialt samtal kring bedömningsfrågor. Hökarängen F-3 har analyserat resultaten och ser det som viktigt att alla barn i högre grad lär sig läsa tidigt. Alla svensklärare kompetensutvecklas i hur man ökar läsförståelsen hos eleverna under ledning av skolans förstelärare i språkutvecklande arbetssätt. Lesson Study-arbetet fortsätter detta läsår, nu med inriktning mot språkutveckling och läsning. Matematiken ska utvecklas så att eleverna ges möjlighet till fler laborativa övningar. Såväl läroböcker som digitala läromedel ska användas. Lärarna har fördelat ansvaret för skolämnena mellan sig för att eleverna ska ha behöriga lärare i alla ämnen. Lärarna samverkar årskursvis och med fritidshemmen i hemvisten. Under året ska aktivitetsscheman färdigställas för samtliga hemvisten. Vi kan se att flera elever på Skönstaholmsskolan har svårigheter med problemlösning på de nationella ämnesproven i matematik och några elever saknar grundläggande kunskaper. För att utveckla undervisningen vad gäller problemlösning kommer lärarna att arbeta med detta i årets Lesson Study-projekt. För att öka måluppfyllelsen kommer lärarna att satsa på tidigare insatser med intensivläsning och på att eleverna tränas i att skriva såväl berättande texter som faktatexter. I förskoleklasserna använder eleverna ipad för att skriva sig till läsning. Lärarna kommer att fördjupa arbetet med matriser inom de olika ämnena för att göra kunskapskraven tydliga för eleverna samt arbeta med Skolverkets diagnosmaterial "Nya språket lyfter" och LUS för att följa elevernas kunskapsutveckling. Arbetslagen i Skönstaholmsskolan kompetensutvecklas i studiecirkelform under ämneskonferenstid i språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen med boken "Stärk språket - stärk lärandet" av Pauline Gibbons. Grundsärskolans ämneslag behöver ytterligare arbeta med att tolka kunskapskraven och utveckla den formativa bedömningen, för att utveckla metodik och pedagogik för att öka elevernas kunskaper. Tydliga pedagogiska planeringar är ett verktyg för detta. Under året kompetensutvecklas lärarna i Lesson Study-grupper. Samarbetet mellan skola, fritidshemmen och Korttids tillsyn (KTT) behöver ytterligare utvecklas med fritidsaktiviteter som kompletterar skolarbetet för än bättre kvalitet i elevernas hela skoldag. För att öka elevers inflytande över fritidsverksamheten har fritidshemmet på Skönstaholmsskolan inrättat ett fritidsråd i vilket vuxna och elever diskuterar

SID 22 (28) innehållet i verksamheten. Trots detta visar resultaten att eleverna upplever att de inte har tillräckligt med inflytande. Vi måste utveckla former för elevers inflytande på olika nivåer i hela skolenheten. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 94 % 85 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % 75 % 2013 62 % 75 % 2013 84 % 83 % 2013 ÅTAGANDE: Vi ska fördjupa vårt systematiska kvalitetsarbete och utveckla lokalpedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser, så att de omfattar alla elevers behov. Arbetssätt Lärarna ska undervisa om ämnesmomentens mål och kunskapskrav. De skriftliga omdömena ska utvecklas så att de blir mer formativa för att i högre grad kunna stödja elevernas kunskapsutveckling. Fortsatt arbete med LGR11. I mitten av varje termin ska elevernas måluppfyllelse i alla ämnen och årskurser sammanställas och analyseras för att kunna sätta in rätt stödåtgärder. Skolan ska utveckla fler metoder för stödåtgärder. Resultaten på de nationella proven i år 3, 6 och 9 ska analyseras och följas upp för att säkerställa att undervisningen står i samklang med kursplanerna och den

SID 23 (28) tolkning av kursplanerna som de nationella ämnesproven ger. Elevernas läsutveckling ska dokumenteras i skolwebben fyra gånger under läsåret och analyseras och följas upp. Skolan ska utveckla fler metoder för att främja elevernas läsutveckling. Det farstagemensamma arbetet med bedömaröverensstämmelse ska fortsätta och utvecklas under läsåret. Inför varje nytt arbetsområde ska läraren upprätta en LPP som presenteras för undervisningsgrupp, elev och vårdnadshavare. Fritidshem ska arbeta med lokalpedagogiska planeringar. Elever ska under skolveckor och lov på fritidshem och fritidsklubb erbjudas fritidsaktiviteter där de får möjligheter att utveckla olika förmågor och intressen. Föräldrar och elever ska informeras om vilka aktiviteter som erbjuds. Uppföljning Arbetsmiljöenkät: Skolmiljö 2000, april-13 Utvecklingssamtal Utvärderingsdagar, juni -13 Resultat Arbetet med betyg- och bedömaröverensstämmelse har fortsatt i de Farstagemensamma ämnesgrupperna. Under läsåret har lärarna arbetat med och utvecklat pedagogiska planeringar såväl enskilt som i ämneskonferenser. Lärarna i grundsärskolan har arbetat mycket med att få sina omdömen att bli mer formativa och inte bara summativa. Fritidshemmen har introducerats i arbetet med pedagogiska planeringar. Arbetet ska komma igång under läsåret. Genom Idrottslyftets satsning på grundsärskolan har även eleverna i grundsärskolan på Hökarängsskolan och Kryddgårdsskolan fått fler och mer varierade aktiviteter inom områdena idrott och hälsa samt rörelse att välja mellan. Skönstaholmsskolan har haft ett omfattande samarbete med idrottslyftet och eleverna på skolan har fått tillgång till och provat på många olika idrottsgrenar. En gång i veckan har eleverna blivit erbjudna att delta i fotbollsskola på fritidstid. Bedömning och analys Vi har ökat värdena vad gäller att eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen, men vi behöver fortsätta arbetet med att öka elevernas ansvar och inflytande över sin utbildning. Kunskapskraven behöver vara synliga i klassrummen och följas upp regelbundet. Vi ska fortsätta elevdemokratiarbetet och arbetet med elevernas delaktighet i skolans beslutsprocesser. Vi behöver också i högre grad låta elevernas utbildning präglas av elevernas egna självreflekterande lärandeprocesser och lärarnas formativa förhållningssätt.

SID 24 (28) Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Bra rutiner i samarbetet med föräldrar, förskola, fritid, socialtjänst och polis ska främjas. Skolan ska träffa representanter från socialtjänst, familjestödsenheten, fritid, polis och andra samarbetspartners kontinuerligt. Arbetssätt Skolledningen ska delta i nätverksgrupper för att främja samverkan. Skolan ska bjuda in till nätverksmöten mellan skola, polis, socialtjänst, fritid och andra berörda minst en gång per termin. Söderortsvisionen ska formas i samverkan med Farsta stadsdel, Farstas skolor och Farstas föreningsliv. Vi kommer att utveckla vårt samarbete med Hökarängens förskolor genom gemensamma träffar för den pedagogiska personalen i förskola och skola. skolan ska bjuda in till föräldraråd 4 ggr/läsår. Grundsärskolan ska på flera sätt samverka med grundskolan både på Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan, t.ex. delta i processen när elev mottas i särskola och vid inkludering. Grundsärskolan ska även samverka med skolverksamheter i hela Stockholmsområdet kring elever som är mottagna i grundsärskola och som kan bli elever på Hökarängsskolan. Uppföljning RISK-grupp maj-13 Nätverksmöte Farsta maj-13 Utvärdering av inskolning och samverkan hösten -13 Resultat Under läsåret har skolan samverkat med många aktörer och i många projekt, vilka alla direkt eller indirekt bidrar till en helhetssyn på elevernas uppväxt och utveckling. Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan arbetar aktivt för goda relationer. En gång i månaden har rektorer från Hökarängsskolan och övriga högstadieskolor, chefer från Farstas stadsdels familjestödsenhet, fritid, socialtjänst samt Farsta närpolis träffats. Skolan har bjudit in till RISK-möten och olika utvecklingsgrupper. Skolans kurator har bl.a. deltagit i BRÅ-ungdomsmöten. Skolsköterskan samverkar med Farsta BVC och ungdomsmottagning.

SID 25 (28) Grundsärskolorna har ett väl fungerande samarbete med föräldrar, förskolor i området, socialtjänst, och andra aktörer så som BUP, habiliteringscenter, SPSM, Mottagandeteamet m.fl. Skolans samarbete med polis och fältassistenter kan utvecklas för att ytterligare skapa trygghet för elever i grundsärskoleklasserna. Kulturskolan och Skönstaholmsskolan samverkar kring skolans blåsorkester och Vår teater. Fritidshemmen och fritidsklubbar på Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan, grundskolan och grundsärskolan har samverkat med idrottsföreningar i närområdet genom idrottslyftet. Inom ramen för Skapande skola har elever kunnat ta del av Stockholms kulturutbud. Grundsärskolans personal fortsätter att på flera plan samverka med andra skolverksamheter i hela Stockholmsområdet. Detta är viktigt av flera skäl. Ett av skälen är att elevers utvecklingsstörningsdiagnoser kan omprövas och ändras över tid. Andra skäl till samverkan kan t.ex. vara skolplacering, nätverk och att driva utvecklingsarbete inom grundsärskola. Förskoleklasserna på Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan har träffat förskolepersonalen i Hökarängen i ett par pedagogiska nätvärksträffar under året. En i förskoleklass och en på förskolan. Förskolorna i Hökarängen och Skönstaholmsskolans och Hökarängsskolans förskoleklasser arbetar efter en handlingsplan för överlämnande av elever från förskola till skola, vilken togs fram i samarbete med Modellområde Farsta 2011. Samarbetet med Demokratiakademin och högstadieskolorna i Farsta har fungerat väl under året. Inom ramen för samarbetet har elevråden, elevskyddsombuden och elevkamratsstödjarna utbildats, samverkat och handletts. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Samverka med övriga aktörer Arbetssätt Skolan ska samverka med kulturskolan och inom skapande skola samverka med andra kulturarrangörer. Grundsärskolan ska samverka med Utbildningsförvaltningens Mottagandeteam, Habiliteringscenter, BUP, Autismcenter, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Syn- och Hörcentraler och barnläkarmottagningar.