Vill ge anhöriga partners stöd



Relevanta dokument
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Patientföreningar och stödorganisationer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

och likabehandlingsplan läsåret

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Barn som är närstående

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Samverkan Specialistklinik-ASIH. Samordnande kontaktsjuksköterskor Anna Ekstrand Jenny Rundgren

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Har barn alltid rätt?

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Uppföljning av anhörigstöd för år 2018

Psykiatrin i sydväst svarar!

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Maskrosen 2015

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter kvalitetsgranskning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Bidrag till kvalitetspris!

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Trolldungens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att ta avsked - handledning

Barnperspektivet inom Beroendevården

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Välkommen till. vår hemtjänst

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Lilla världens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskolan. Läsår: 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Transkript:

Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt!

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning 4 Metod 4 Resultat 5 Handlingsplan 6 Utvärdering 8

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 3 Allmänt Ansvariga chefer Namn Barbro Eriksson Funktion titel Ehetschef Projektorganisation Namn Eva Åkesson Charlotta Hogsved Funktion/titel Onkologissjuksköterska Kurator

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 4 Inledning Vi vet utifrån både evidens och praktisk erfarenhet att hela familjen blir påverkad när kvinnan får en gynekologisk cancerdiagnos. Idag anpassar vi i första hand vårt stöd efter kvinnans behov. Partnerns livssituation präglas ofta av maktlöshet, rädsla och utanförskap. Vi bör visa bättre förståelse angående vilka faktorer som ökar risken att anhöriga upplever oro och utifrån dessa utveckla stödjande åtgärder, vilket inte bara skulle förbättra livskvalitén för anhöriga utan även för kvinnan. Vårt syfte var att ta reda på hur anhöriga, make/sambo, till kvinnor som fått en gynekologisk cancerdiagnos upplever det psykosociala stöd som vi erbjuder idag samt känslan av delaktighet. Metod Bearbetning och analys av vetenskapliga artiklar har genomförts för att kartlägga vilken evidens som finns inom problemområdet Intervjuer som var halvstrukturerade har genomförts med 8 anhöriga make/sambo. Vi ville undersöka männens upplevelse av vårt bemötande och hur vi tillgodoser deras behov av stöd. Patienten/kvinnan skall vara i slutet på första behandlingsperioden. Anhöriga skall vara en homogen grupp av enbart svenska män make/sambo. Brev skickas ut med underskrift av vår verksamhetschef till anhöriga om deltagande i studien. Vi har valt att avgränsa oss till enbart svenska män oavsett klass av olika anledningar; i samband med studiens genomförande hade vi inga lesbiska anhöriga och inte heller anhöriga av annan etnisk härkomst Fokusgruppintervju med 5 onkologisjuksköterskor och fokusgruppintervju med 4 undersköterskor som arbetar på den aktuella gynekologiska avdelningen med fokus på hur de bemöter våra patienters närstående, ser och försöker tillgodose deras behov Intervjuer har också genomförts med 3 läkare som arbetar sedan starten i onkologteamet på avdelningen, använde oss av samma frågeställningar som ovan

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 5 Resultat Intervjuer med anhöriga män Vi ger inget stöd riktat direkt till mannen Kontaktsjuksköterskans roll är inte tillräckligt tydlig för de närstående Anhöriga saknar känslomässigt stöd i form av enskilda samtal under resans gång Anhöriga make/sambo har en liten känsla av delaktighet De anhöriga håller distans för att lättare kunna vara ett stöd för kvinnan De yngre männen upplever att hela familjen blir påverkad. De tycker inte vi ger dem tillräckligt stöd för hur de skall stötta kvinnan och barnen. Det är alldeles för lång väntan inför främst start av behandlingen och på olika provsvar Vi brister i att ge anhöriga tydlig och relevant information under resans gång Intervjuer med sjuksköterskor Vi upplever att männen ges möjlighet att ställa frågor Vi tycker inte att mannen skall ta för mycket plats i vården av kvinnan Vi fokuserar i första hand på patienten under hela sjukdomstiden Vi ger närstående ett diffust erbjudande om att vara med vid t ex behandlingarna. Vad har vi med oss i bagaget när det gäller våra värderingar och attityder? Viktigt att vi diskuterar detta vidare. Intervjuer med undersköterskor Viktigt att se männen Deras bemötande är lättare eftersom det inte handlar om medicinska frågor Enklare att kontinuerligt ge kvinnan stöd då vi träffar henne oftare Alla närstående har lika värde Mycket viktigt att vi kan erbjuda övernattning för partnern när paret tillsammans har fått diagnosbeskedet

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 6 Intervjuer med läkare Focus på kvinnan Maken är välkommen till samtal för information vid diagnosbeskedet Observerar parets reaktioner vid diagnosbeskedet Kontaktsjuksköterskans roll är extremt viktig hon är kontinuiteten Kopplar in kurator om maken behöver stöd Under behandlingstiden blir maken mindre närvarande, diffust erbjudande om medverkan. Vår kartläggning och analys visar att det finns brister i vårt stöd till anhöriga. Vårt nuvarande förhållningssätt skapar inte den trygghet för anhöriga som gör att de vågar visa sina behov. Fick även fram att både vi och de anhöriga männen har kvar den traditionella synen på maskuliniteten där män reder sig själva. I analysen framkom också att det vi i personalen tycker att vi ger är det som anhöriga saknar. I samarbete med hela personalen kom vi fram till ett gemensamt förslag till förbättringar på vår avdelning. Fem grupper inom olika yrkeskategorier har sedan arbetat med var sitt nedanstående tema. Handlingsplan Teamet Teamarbetet ska utvecklas genom att ett forum skapas för alla yrkeskategorier där en diskussion kring partnerns situation och behov av stöd kan komma upp naturligt Resultat - Team träffarna som vi har varje tisdag blir detta forum, finns inte tid för storronder Bemötande Bemötandet gentemot partnern ska bli bättre genom att personalen skapar ett sådant klimat i rummet att båda parter känner sig delaktiga i samtalet. Fortsättningsvis ska både patienten och hennes partner få var sitt kontaktsjuksköterskekort för att båda i högre utsträckning ska känna att det finns möjlighet att höra av sig med frågor och funderingar Resultat Infördes direkt Skriftlig information Den skriftliga informationen ska ses över så att den riktas mer till paret. Ett direkt riktat informationsblad till partnern ska arbetas fram där vi kan informera om krisreaktioner, något om psykiska och fysiska reaktioner och boktips att känna igen sig i

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 7 Resultat - Cancerfondens broschyr, att vara närstående, sätts in under fliken anhöriginformation i pärmen med diverse skriftlig information som ges till paret Kunskap Personalen vill ha mer kunskap kring hur de samtalar med anhöriga om deras situation. Kanske finns redan tillräckligt med kompetens inom avdelningen som kan lyftas fram för en internutbildning? Det ska nu undersökas närmare. Resultat - Lotta vår kurator startade i mitten av februari med en internutbildning för att ge personalen mer kunskap i kommunikation/bemötande. Grupper med ca 6 st ssk/usk varje gång Nya rutiner Nya rutiner ska införas där partnern erbjuds enskilt samtal för att han eller hon ska få möjlighet att prata om hur han eller hon själv mår. Detta erbjudande ska komma tidigt under behandlingstiden. Resultat - Eva (onkologisjuksköterska) och Lotta (kurator) skall samla en grupp partnerns för allmän information vad som kommer att hända framöver. Det skall ske i början av kvinnans behandling och ett utarbetat informationsblad angående träffen finns med i informationspärmen. Vi kommer även då att ge mer information angående möjligheten till enskilda samtal med kontaktsjuksköterskan Det är viktigt att vi tydligt informerar kvinnan om att det inte är några hemligheter om hennes sjukdomstillstånd som delges vid ett sådant samtal. Samtalet ska alltså inte handla om kvinnan, utan om partnern hur han/hon mår. Gruppen har arbetat fram ett förslag på ett antal öppna frågor att hänga upp samtalet på om partnern inte säger så mycket.

Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 8 Utvärdering När våra nya rutiner nu införts skall vi intervjua nya anhöriga partners om vårt psykosociala stöd. Har deras behov tillgodosetts, känner de sig delaktiga? Detta bör kunna ske under hösten 2011. All personal som deltagit i internutbildningen i kommunikation/bemötande skall tillfrågas med hjälp av enkät om de känner sig säkrare/tryggare i samtalen med anhöriga partners. Lämnas ut september 2011.