Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt!
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning 4 Metod 4 Resultat 5 Handlingsplan 6 Utvärdering 8
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 3 Allmänt Ansvariga chefer Namn Barbro Eriksson Funktion titel Ehetschef Projektorganisation Namn Eva Åkesson Charlotta Hogsved Funktion/titel Onkologissjuksköterska Kurator
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 4 Inledning Vi vet utifrån både evidens och praktisk erfarenhet att hela familjen blir påverkad när kvinnan får en gynekologisk cancerdiagnos. Idag anpassar vi i första hand vårt stöd efter kvinnans behov. Partnerns livssituation präglas ofta av maktlöshet, rädsla och utanförskap. Vi bör visa bättre förståelse angående vilka faktorer som ökar risken att anhöriga upplever oro och utifrån dessa utveckla stödjande åtgärder, vilket inte bara skulle förbättra livskvalitén för anhöriga utan även för kvinnan. Vårt syfte var att ta reda på hur anhöriga, make/sambo, till kvinnor som fått en gynekologisk cancerdiagnos upplever det psykosociala stöd som vi erbjuder idag samt känslan av delaktighet. Metod Bearbetning och analys av vetenskapliga artiklar har genomförts för att kartlägga vilken evidens som finns inom problemområdet Intervjuer som var halvstrukturerade har genomförts med 8 anhöriga make/sambo. Vi ville undersöka männens upplevelse av vårt bemötande och hur vi tillgodoser deras behov av stöd. Patienten/kvinnan skall vara i slutet på första behandlingsperioden. Anhöriga skall vara en homogen grupp av enbart svenska män make/sambo. Brev skickas ut med underskrift av vår verksamhetschef till anhöriga om deltagande i studien. Vi har valt att avgränsa oss till enbart svenska män oavsett klass av olika anledningar; i samband med studiens genomförande hade vi inga lesbiska anhöriga och inte heller anhöriga av annan etnisk härkomst Fokusgruppintervju med 5 onkologisjuksköterskor och fokusgruppintervju med 4 undersköterskor som arbetar på den aktuella gynekologiska avdelningen med fokus på hur de bemöter våra patienters närstående, ser och försöker tillgodose deras behov Intervjuer har också genomförts med 3 läkare som arbetar sedan starten i onkologteamet på avdelningen, använde oss av samma frågeställningar som ovan
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 5 Resultat Intervjuer med anhöriga män Vi ger inget stöd riktat direkt till mannen Kontaktsjuksköterskans roll är inte tillräckligt tydlig för de närstående Anhöriga saknar känslomässigt stöd i form av enskilda samtal under resans gång Anhöriga make/sambo har en liten känsla av delaktighet De anhöriga håller distans för att lättare kunna vara ett stöd för kvinnan De yngre männen upplever att hela familjen blir påverkad. De tycker inte vi ger dem tillräckligt stöd för hur de skall stötta kvinnan och barnen. Det är alldeles för lång väntan inför främst start av behandlingen och på olika provsvar Vi brister i att ge anhöriga tydlig och relevant information under resans gång Intervjuer med sjuksköterskor Vi upplever att männen ges möjlighet att ställa frågor Vi tycker inte att mannen skall ta för mycket plats i vården av kvinnan Vi fokuserar i första hand på patienten under hela sjukdomstiden Vi ger närstående ett diffust erbjudande om att vara med vid t ex behandlingarna. Vad har vi med oss i bagaget när det gäller våra värderingar och attityder? Viktigt att vi diskuterar detta vidare. Intervjuer med undersköterskor Viktigt att se männen Deras bemötande är lättare eftersom det inte handlar om medicinska frågor Enklare att kontinuerligt ge kvinnan stöd då vi träffar henne oftare Alla närstående har lika värde Mycket viktigt att vi kan erbjuda övernattning för partnern när paret tillsammans har fått diagnosbeskedet
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 6 Intervjuer med läkare Focus på kvinnan Maken är välkommen till samtal för information vid diagnosbeskedet Observerar parets reaktioner vid diagnosbeskedet Kontaktsjuksköterskans roll är extremt viktig hon är kontinuiteten Kopplar in kurator om maken behöver stöd Under behandlingstiden blir maken mindre närvarande, diffust erbjudande om medverkan. Vår kartläggning och analys visar att det finns brister i vårt stöd till anhöriga. Vårt nuvarande förhållningssätt skapar inte den trygghet för anhöriga som gör att de vågar visa sina behov. Fick även fram att både vi och de anhöriga männen har kvar den traditionella synen på maskuliniteten där män reder sig själva. I analysen framkom också att det vi i personalen tycker att vi ger är det som anhöriga saknar. I samarbete med hela personalen kom vi fram till ett gemensamt förslag till förbättringar på vår avdelning. Fem grupper inom olika yrkeskategorier har sedan arbetat med var sitt nedanstående tema. Handlingsplan Teamet Teamarbetet ska utvecklas genom att ett forum skapas för alla yrkeskategorier där en diskussion kring partnerns situation och behov av stöd kan komma upp naturligt Resultat - Team träffarna som vi har varje tisdag blir detta forum, finns inte tid för storronder Bemötande Bemötandet gentemot partnern ska bli bättre genom att personalen skapar ett sådant klimat i rummet att båda parter känner sig delaktiga i samtalet. Fortsättningsvis ska både patienten och hennes partner få var sitt kontaktsjuksköterskekort för att båda i högre utsträckning ska känna att det finns möjlighet att höra av sig med frågor och funderingar Resultat Infördes direkt Skriftlig information Den skriftliga informationen ska ses över så att den riktas mer till paret. Ett direkt riktat informationsblad till partnern ska arbetas fram där vi kan informera om krisreaktioner, något om psykiska och fysiska reaktioner och boktips att känna igen sig i
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 7 Resultat - Cancerfondens broschyr, att vara närstående, sätts in under fliken anhöriginformation i pärmen med diverse skriftlig information som ges till paret Kunskap Personalen vill ha mer kunskap kring hur de samtalar med anhöriga om deras situation. Kanske finns redan tillräckligt med kompetens inom avdelningen som kan lyftas fram för en internutbildning? Det ska nu undersökas närmare. Resultat - Lotta vår kurator startade i mitten av februari med en internutbildning för att ge personalen mer kunskap i kommunikation/bemötande. Grupper med ca 6 st ssk/usk varje gång Nya rutiner Nya rutiner ska införas där partnern erbjuds enskilt samtal för att han eller hon ska få möjlighet att prata om hur han eller hon själv mår. Detta erbjudande ska komma tidigt under behandlingstiden. Resultat - Eva (onkologisjuksköterska) och Lotta (kurator) skall samla en grupp partnerns för allmän information vad som kommer att hända framöver. Det skall ske i början av kvinnans behandling och ett utarbetat informationsblad angående träffen finns med i informationspärmen. Vi kommer även då att ge mer information angående möjligheten till enskilda samtal med kontaktsjuksköterskan Det är viktigt att vi tydligt informerar kvinnan om att det inte är några hemligheter om hennes sjukdomstillstånd som delges vid ett sådant samtal. Samtalet ska alltså inte handla om kvinnan, utan om partnern hur han/hon mår. Gruppen har arbetat fram ett förslag på ett antal öppna frågor att hänga upp samtalet på om partnern inte säger så mycket.
Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 8 Utvärdering När våra nya rutiner nu införts skall vi intervjua nya anhöriga partners om vårt psykosociala stöd. Har deras behov tillgodosetts, känner de sig delaktiga? Detta bör kunna ske under hösten 2011. All personal som deltagit i internutbildningen i kommunikation/bemötande skall tillfrågas med hjälp av enkät om de känner sig säkrare/tryggare i samtalen med anhöriga partners. Lämnas ut september 2011.