Författare: Kerstin Nilsson Docent Dr.med. folkhälsovetenskap, epidemiologi Fil.dr. arbetsvetenskap MPH

Arbets- och miljömedicin Syd Rapport nr 13/2017 Hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvården enkätsvar om hur 11 902 medarbetare upplever sin arbetssituation Författare: Kerstin Nilsson Docent Dr.med. folkhälsovetenskap, epidemiologi Fil.dr. arbetsvetenskap MPH Arbets- och miljömedicin Syd & Lunds universitet

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Inledning... 4 Undersökningsgruppen... 5 Till vilken ålder kan och vill hälso- och sjukvårdspersonal arbeta?... 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens arbetssituation... 12 Självskattad hälsa och diagnoser... 12 Fysisk arbetsmiljö... 18 Mental arbetsmiljö... 21 Arbetstid, arbetstakt och återhämtningstid... 28 Ekonomi... 37 Familj och fritid... 41 Organisationsattityder, ledarskap, diskriminering, inklusion och socialt stöd på arbetsplatsen... 45 Arbetetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, meningsfullhet och stimulans... 55 Kunskap, kompetens och utveckling... 60 Vad ökar möjligheten att arbetade till 69 år eller längre, enligt 11 902 medarbetare inom hälso- och sjukvården... 63 Referenser... 77 Publikationer om Hållbart arbetsliv för alla åldrar av forskargruppen... 81 2

STORT TACK till alla medarbetare inom Region Skåne som tagit sig tid att svara och dela med sig av sina upplevelser och medverkat i undersökningen, samt hjälpt till med att genomföra studien. Utan ert generösa deltagande hade det inte blivit något! Bakgrund Under våren 2017 genomfördes undersökningen Hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvård tillsammans med det totala antalet av Region Skånes hälso- och sjukvårdsanställda. Bakgrunden till studien var att samla in hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever sin arbetssituation och möjligheten at arbeta i ett förlängt arbetsliv. Resultatet kommer att användas som ett kunskapsunderlag för att skapa friska och hållbara arbetsplatser för alla åldrar. Medellivslängden ökar och är idag över 80 år i 34 av världens länder, jämfört med i 19 länder år 2005. Detta är positivt, men den åldrande befolkningens hälsa är också en samhällsutmaning för välfärdssystemen. Eftersom det nuvarande pensionssystemet i Sverige bygger på att vi ska arbeta två tredjedelar av vårt liv så behöver vi därför arbeta längre om vi lever till en allt högre ålder. Pensionsåldern kommer därför att senareläggas (1-3). Det ökande antal äldre riskerar dessutom att öka vårdbehovet och belastningen på hälso- och sjukvården (1). Yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården är bland de största i Sverige och medelåldern är hög. År 2014 var ca 35 % av den landstingsanställda sjukvårdspersonalen 55-65 år, jämfört med ca 20 % år 2004. Det är även brist på utbildad personal att anställa inom hälso- och sjukvården. Inom Region Skåne beräknas ca 27 procent av den nuvarande personalen bli över 65 år och gå i pension fram till år 2023, dvs. cirka 29,1 % av de medicinska sekreterarna, 22,5 % av läkarna, 22,8 % av sjuksköterskor, barnmorskor, etc, 32 % av undersköterskor, biträden, etc., och 23,0 % av övrig vård/rehab/socialrelaterad personal kommer att vara över 65 år 2023. När ålderspensionen senareläggs kommer troligen fler medarbetare inom hälso- och sjukvården att arbeta till en högre ålder och personalens medelålder förväntas öka ytterligare (1-3). Mer kunskap behövs därför om hur arbetslivet kan göras mer hållbart för alla åldrar så att fler kan, vill och klarar av att arbeta till en högre ålder. Denna rapport är den första av datamaterialet från web-enkäten och innehåller en deskriptiv redovisning av svaren på enkätfrågorna. Web-enkätformuläret relaterade till swage-modellen - Hållbart arbetsliv för alla åldrar (se figur 1) om bestämningsfaktorer för ett hållbart arbetsliv för alla åldrar utifrån samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå (4-44). Modellen tar upp biologisk, kronologisk, social och mental ålder; nio områden med betydelse för att invrider kan och vill ingå i arbetslivet, dvs. 1. diagnoser och självskattad hälsa; 2. fysisk arbetsmiljö, 3. mental arbetsmiljö; 4. arbetstid, arbetstakt och återhämtningstid; 5. ekonomi; 6. familj och fritid; 7. organisationskultur, ledarskap, inklusion och socialt stöd; 8. arbetstillfredsställelse och stimulans; 9. kunskap, förmåga och kompetens; samt överväganden inför beslutet att arbeta kvar eller lämna sitt arbete; m.m. En beskrivning av swage-modellen finns på http://www.swage.org/ samt i publikation 4-6 i referenslistan. I denna rapport redovisas resultaten från den totala studiepopulations enkätsvar och svarsfrekvensen för varje fråga, men rapporten innehåller ingen fördjupad analys. Skillnader exempelvis mellan olika yrkesgrupperna, åldersgrupper, etc. samt fördjupade frågeställningar kommer att analyseras och publiceras senare. Vid frågor kontakta kerstin.nilsson@med.lu.se alt. research.swage@gmail.com Lund den 30 augusti 2017 Kerstin Nilsson 3

Inledning Detta är en deskriptiv rapport av 11 902 enkätsvar med hälso- och sjukvårdsanställda. I rapporten redovisas först undersökningsgruppen och vad de svarande ansåg om hur länge de kunde och ville arbeta. Undersökningen bygger på swage-modellens teorier. Den följande resultatredovisning kommer därför att vara indelad efter de nio olika områden med betydelse för att ingå i arbetslivet som finns beskrivet i swage-modellen (4-6). Dessa nio olika områden är: självskattad hälsa och diagnoser; fysisk arbetsmiljö; mental arbetsmiljö; arbetstid, arbetstakt och återhämtningstid; ekonomi; familj och fritid; attityder i organisation, ledarskap, inklusion och socialt stöd; arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, meningsfullhet, stimulans; kunskap, kompetens utveckling. Undersökningen har även en del som riktade sig enbart till dem som var 55 år och äldre angående hur de såg på sin situation och om deras fortsatta yrkesliv utifrån ett åldersperspektiv. Det var 4 150 (34,9 %) av deltagarna i undersökningen som angav att de var 55 år eller äldre, och som besvarade dessa frågor vilka också var indelade efter de nio områdena i swage-modellen. Resultatet från denna del av undersökning redovisas sist under respektive del av de nio områden med betydelse för att ingå i arbetslivet enligt swage-modellen (se figur 1). Figur 1: swage-modellen Hållbart arbetsliv för alla åldrar (4-6). 4

Undersökningsgruppen Urvalet till undersökningen var 22 935 medarbetare in om Region Skåne under våren 2017, dvs. det totala antalet tillsvidareanställda i de utvalda yrkesgrupperna. Dock visade det sig att elva av de anonymiserade mailadresserna var felaktiga. Därför skickades ett informationsbrev om undersökningen och en länk till en web-enkäten skickades ut till 22 924 medarbetare vilka ingick i det slutgiltiga urvalet. Av dessa var det även 196 som påbörjade web-enkäten utan att skickade in den. Slutligen var det 11 902 medarbetare som svarade på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 51,9 procent. Anledningar till bortfallet från undersökningen var exempelvis frånvaro från arbetet, vilket medförde att respondenterna inte nåddes av web-enkäten eftersom enkäten skickades till deras mailadresser i arbetet. Undertiden för datainsamlingen hörde även en del av sig och angav att de inte ville svara på enkäten eftersom de var oroliga för att deras chefer skulle få veta vad just de svarat och de ville därför inte riskera detta. Andra angav att de inte hann svara på några enkäter på grund av tidsbrist i arbetet eller att man prioriterade bort att svara på enkäter. De yrkesgrupper som ingick i undersökningsgruppen var: arbetsterapeut, fysioterapeuter, läkare, läkare med specialistutbildning, medicinska sekreterare, psykologer, psykoterapeuter, sjuksköterskor, barnmorskor, sjuksköterskor med specialist utbildning, social kurativ personal, undersköterska, skötare, biträden, m.fl. Tabell/diagram 1. Yrkesgrupper i undersökningen Totalt antal i yrkesgruppen (% av anställda i Yrkestitel yrket av totalt antal i urvalet) ande (% av yrket för totala svar) Svarsfrekvens i yrkesgruppen Arbetsterapeut 340 (1,5 %) 205 (1,7 %) 60,3 % Fysioterapeut 699 (3,0 %) 434 (3,6 %) 62,1 % Läkare (inklusive specialistutbildning, överläkare, m.fl.) Medicinsk sekreterare, administratör vård 3 720 (16,2 %) 1 573 (13,2 %) 42,3 % 2 018 (8,7 %) 1 127 (9,5 %) 55,8 % Psykolog, Psykoterapeut 490 (2,1 %) 282 (2,4 %) 57,6 % Sjuksköterska (inklusive barnmorska, specialistutbildning inom t.ex. op, psykiatri, m.fl.) Social kurativt arbete: Kurator, Socialpedagog, m.fl. 9 219 (40,2 %) 4 692 (39,4 %) 50,9 % 625 (2,7 %) 372 (3,1 %) 59,5 % Undersköterska, Skötare, Barnsköterska, Biträden, m.fl. 5 824 (25,4 %) 3 183 (26,7 %) 54,7 % Har inte svarat vilket yrke 34 (0,3 %) Totalt antal 22 935 (100 %) 11 kodade mailadresser var felaktiga dvs. 22 924 personer fick en webenkät. 11 902 (100 %) (Svarsfrekvens = 51,9 %) 5

De flesta som deltog i undersökningen hade arbetat inom samma yrke i 16 år eller mer (54,1%). Tabell/diagram 2. Jag har arbetat i mitt nuvarande yrke i... 5 år eller mindre 2 012 (16,9%) 6-10 år 1 741 (14,7%) 11-15 år 1 694 (14,3%) 16 år eller mer 6 429 (54,1%) Summa 11 876 (100,0%) Det var 1 185 (10 %) av de svarande som angav att de vid undersökningstillfället hade en chefsbefattning eller arbetsledande position. Tabell/diagram 3. För närvarande har jag i min tjänst en chefsposition/arbetsledarposition. Har ingen chefs- /arbetsledarposition 10 560 (89,9%) Del av tid 798 (6,8%) Heltid 387 (3,3%) Summa 11 745 (100,0%) 6

Av dem som arbetar inom Region Skåne är ca 80 % kvinnor och ca 20 % män. Det var 10 182 (85,8%) kvinnor, 1 672 (14,1%) män som svarade på enkäten vilket kan relateras till könsfördelning i denna undersökning. 15 personer som svarade på enkäten angav annan könstillhörighet. Tabell/diagram 4. Kön Jag är... Kvinna 10 182 (85,8%) Man 1 672 (14,1%) Annan könstillhörighet 15 (0,1%) Summa 11 869 (100,0%) De flesta som deltog i undersökningen var födda i Sverige (86,2%). Tabell/diagram 5. Min födelseort finns... Inom Sverige 10231 (86,2%) Inom Norden 310 (2,6%) (men utom Sverige) Inom Europa (men utom Norden) 786 (6,6%) Utom Europa 539 (4,5%) Summa 11866 (100,0%) 7

Åldersfördelningen i undersökningen var 21-67 år, med en medianålder på 49 år. En person i undersökningen angav åldern 87 år. Tabell/diagram 6. Jag föddes år... (Fyra siffror) 1930-1937 1 (0,0%) 1938-1945 0 (0,0%) 1946-1953 648 (5,4%) 1954-1961 2955 (24,8%) 1962-1969 2765 (23,2%) 1970-1977 2314 (19,4%) Man kan definiera ålder på olika sätt. Upplevelsen av ålder kan också skilja sig från hur individer förväntar uppleva sig vid en viss kronologisk ålder och hur de faktiskt upplever sin ålder. Det var ca 55 procent som angav att de kände sig yngre än sin ålder och ca 6 procent som kände sig äldre än sin ålder. Det kan i detta sägas att det var ca 81 procent av dem som var 67 år som kände sig yngre än sin ålder, men ingen som kände sig äldre än sin ålder. Samtidigt fanns det inte någon av dem som var 22 år som upplevde sig yngre än sin ålder, men det var ca 62 procent som upplevde sig äldre än sin ålder. Tabell/diagram 7 Jag känner mig som... Yngre än min faktiska ålder 6515 (54,9%) Äldre än min faktiska ålder 696 (5,9%) Min faktiska ålder 4647 (39,2%) Summa 11858 (100,0%) 8

Övervägande andelen av deltagarna var gifta eller sambo.. Tabell/diagram 8. Mitt civilstånd är... Gift/Sambo 8955 (75,6%) Särbo 685 (5,8%) Singel 2212 (18,7%) Summa 11852 (100,0%) De flesta svarande hade en partner som arbetade heltid. Tabell/diagram 9. Min partner förvärvsarbetar... Ja, heltid 7 715 (65,3%) Ja, deltid 1 006 (8,5%) Nej 986 (8,4%) Har ingen partner 2 100 (17,8%) Summa 11 807 (100,0%) 9

Flertalet hade inga barn som bodde i deras hushåll. Tabell/diagram 10. Jag har barn boende i mitt eget hem i åldern... 25 år eller äldre 282 (2,4%) 20-24 år 1 099 (9,3%) 16-19 år 1 696 (14,4%) 13-15 år 1 380 (11,7%) 7-12 år 2 290 (19,5%) 4-6 år 1 393 (11,8%) 0-3 år 1 153 (9,8%) Har inga hemmaboende barn 5 753 (48,9%) Summa 15 046 (127,8%) 10

Till vilken ålder kan och vill hälso- och sjukvårdspersonal arbeta? På grund av den demografiska förändringen kommer fler i samhället att behöva arbeta till en högre ålder i framtiden. Detta var även en av utgångspunkterna för denna studie. Det finns en skillnad mellan att kunna arbeta och att vilja arbeta. Vilka faktorer i arbetssituationen som är relaterade till att individer kan arbeta och till att de vill arbeta, samt skillnaden mellan att kunna arbeta och vilja arbeta har undersökts i tidigare studier (9-12; 20-21). I undersökningsgruppen angav 2 488 (20,9 %) att de upplevde att de Kunde arbeta tills de var 68 år eller äldre. Samtidigt var det 1 324 (11,1 %) som angav att de Ville arbeta tills de var 68 år eller äldre. Tabell/diagram 11. Jag upplever att jag KAN yrkesarbeta tills jag är... 73 år eller äldre 515 (4,3%) 70-72 år 717 (6,0%) 68-69 år 1 256 (10,6%) 66-67 år 2 657 (22,3%) 65 år 4 259 (35,8%) 63-64 år 1 162 (9,8%) 61-62 år 845 (7,1%) 55-60 år 491 (4,1%) Summa 11 902 (100,0%) Tabell/diagram 12. Jag skulle VILJA sluta yrkesarbeta när jag är... 73 år eller äldre 284 (2,4%) 70-72 år 382 (3,2%) 68-69 år 658 (5,5%) 66-67 år 1 316 (11,1%) 65 år 2 768 (23,3%) 63-64 år 2 066 (17,4%) 61-62 år 2 666 (22,4%) 55-60 år 1 762 (14,8%) Summa 11 902 (100,0%) Fördjupade analyser om skillnader för olika yrkesgrupper och i olika åldersgrupper kommer senare även att göras utifrån resultaten i denna undersökning. 11

Hälso- och sjukvårdspersonalens arbetssituation Enkäten byggde på swage-modellens olika delar, vilka i sin tur stödjer sig på tidigare studier (4-44). Följande resultatredovisning kommer därför att vara indelad efter de nio olika områden med betydelse för att ingå i arbetslivet som finns beskrivet i swage-modellen (4-6). Dessa nio olika områden är: självskattadhälsa och diagnoser; fysisk arbetsmiljö; mental arbetsmiljö; arbetstid, arbetstakt och återhämtningstid; ekonomi; familj och fritid; attityder i organisation, ledarskap, inklusion och socialt stöd; arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, meningsfullhet, stimulans; kunskap, kompetens utveckling. Självskattad hälsa och diagnoser Hälsas betydelse för att ingå i arbetslivet relaterar framför allt till det biologiska åldrandet enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). Hälsa är en viktig faktor för att kunna och vilja delta i arbetslivet. Det är därför viktigt med att skapa en hållbar arbetssituation och arbetsmiljö som möjliggör en god hälsa för medarbetaren i alla åldrar. Man kan mäta hälsa på olika sätt, exempelvis genom självskattad hälsa och genom diagnostiserad ohälsa. Självskattad hälsa och välbefinnandet har i tidigare studier visat sig vara ett tydligare mått på möjligheten för att ingå i arbetsliv än diagnoser och sjukdom (4,10,11,45,46). Människor som trivs i sitt arbete och med sina arbetsuppgifter förminskar sina hälsoproblem och arbetar kvar trots sin sjukdom, medan de som ogillar sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation och mår mentalt sämre av att befinna sig där i vissa fall tycks övervärdera sina fysiska hälsoproblem och ange dem som skäl för att lämnar arbetet (10). De flesta (81,0%) av de hälso- och sjukvårdsanställda instämde med att de förnärvarande mådde bra och att deras hälsa och välbefinnande var bra, medan 19,0 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 13. Jag upplever att jag för närvarande mår bra 1 383 (3,2%) 2 1 874 (15,8%) 3 4 966 (41,8%) 4 661 (39,2%) 4 Summa 11 884 (100,0%) 12

Det var även 76,4 procent som angav att de upplevde att deras hälsa och välbefinnande för närvarande var bra, medan 23,6 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 14. Jag upplever att min hälsa/mitt välbefinnande för närvarande är bra 1 559 (4,7%) 2 2 227 (18,9%) 3 5 043 (42,8%) 3 954 (33,6%) 4 Summa 11 783 (100,0%) Det var dock nästan en fjärdedel (24,3%) av de hälso- och sjukvårdsanställda som angav att de hade någon diagnos. Tabell/diagram 15. Jag har någon form av diagnostiserad ohälsa Ja 2 878 (24,3%) Nej 8 946 (75,7%) Summa 11 824 (100,0%) 13

De som angav att de hade en diagnos kunde även ange inom vilket diagnosområde. Dessa rapporterade främst diagnosområdena besvär i ländrygg och korsrygg, depression och ångest samt högt blodtryck. En del av de svarande hade flera besvär och angav därmed mer än ett diagnosområde. Tabell/diagram 16. Diagnosen/diagnosområdet är: per diagnosområde Hjärtinfarkt 54 Kärlkramp 32 Högt blodtryck 621 Stroke 34 Nackbesvär 452 Besvär i axel, skuldra 519 Besvär i ländrygg, korsrygg 647 Besvär i armar, armbåge, 445 händer, handleder, fingrar Besvär i ben, knä, fotled, fot, tår 547 Ledgångsreumatism 150 Diabetes 207 Utmattningstillstånd, stress 574 Depression, ångesttillstånd 642 Missbruk 11 Struma, sköldkörtelbesvär 302 Magsår, magkatarr 214 Cancer, tumörer 110 Astma, kroniska luftrörsbesvär 274 Eksem, hudsjukdom 174 Allergi 313 Inflammatorisk tarmsjukdom 134 Njursjukdom, urinvägsbesvär 45 Leversjukdom 17 Övervikt 224 Nervsjukdom, nervskada 78 Ögonbesvär 139 Öron, hörselproblem 142 Många och ofta återkommande 126 förkylningar Långvarig infektionssjukdom 26 Skada av arbetsolycka 62 Annat 618 14

En diagnostiserad ohälsa kan vara mer eller mindre besvärande i det dagliga livet. Bland de hälsooch sjukvårdsanställda, vilka rapporterat att de hade en diagnos, angav 39,4 procent att deras diagnostiserade sjukdom, skada eller besvär även hindrade dem i deras dagliga arbete medan 60,6 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 17. Jag anser att denna sjukdom/skada/besvär hindrar mig i mitt dagliga arbete 840 (29,4%) 1 2 894 (31,3%) 3 665 (23,3%) 461 (16,1%) 4 Summa 2 860 (100,0%) Möjligheten till att arbeta till en hög ålder påverkas bland annat av vårt biologiska åldrande, vilket i sin tur exempelvis påverkas av skador och sjukdomar vi har förorsakats under vårt liv. Därför var det även intressant att studera om de hälso- och sjukvårdsanställda upplevde att de hade någon sjukdom eller skada som orsakats av deras arbete och arbetsliv. Det var 21,9 procent, dvs. något fler än var femte medarbetare inom hälso- och sjukvården, som angav att de hade eller hade haft en diagnostiserad skada eller sjukdom som de upplevde vad orsakade av deras arbete. Tabell/diagram 18. Jag har/har haft en skada eller sjukdom som jag upplever är orsakad av mitt arbete till någon grad Ja 2 582 (21,9%) Nej 9 218 (78,1%) Summa 11 800 (100,0%) 15

Av de 2 582 medarbetare som angav att de hade en diagnostiserad sjukdom eller skada som var orsakad av deras arbete så var det huvudsakliga diagnosområdet för sjukdomen eller skadan utmattningstillstånd och stress, följt av besvär i ländrygg, korsrygg, axel och skuldra. En del av de svarande hade flera besvär och angav därmed mer än ett diagnosområde. Tabell/diagram 19. Diagnosen/diagnosområdet som orsakats av arbetet: per diagnosområde Hjärtinfarkt 28 Kärlkramp 16 Högt blodtryck 274 Stroke 14 Nackbesvär 624 Besvär i axel, skuldra 813 Besvär i ländrygg, korsrygg 842 Besvär i armar, armbåge, händer, 590 handleder, fingrar Besvär i ben, knä, fotled, fot, tår 444 Ledgångsreumatism 15 Diabetes 27 Utmattningstillstånd, stress 915 Depression, ångesttillstånd 370 Missbruk 10 Struma, sköldkörtelbesvär 50 Magsår, magkatarr 226 Cancer, tumörer 16 Astma, kroniska luftrörsbesvär 43 Eksem, hudsjukdom 93 Allergi 61 Inflammatorisk tarmsjukdom 25 Njursjukdom, urinvägsbesvär 6 Leversjukdom 2 Övervikt 78 Nervsjukdom, nervskada 19 Ögonbesvär 66 Öron, hörselproblem 80 Många och ofta återkommande 119 förkylningar Långvarig infektionssjukdom 24 Skada av arbetsolycka 163 Annat 207 16

I undersökningsgruppen angav ca 5 procent att de var eller varit långtidssjukskrivna under de senaste 12 månaderna. Tabell/diagram 20. Under de senaste 12 månaderna har jag sammanlagt varit borta från arbetet på grund av egen sjukdom (dvs. sjuk, behandling, vård, undersökning, etc.)... Ingen dag 3 273 (27,6%) 1-14 dagar 6 785 (57,2%) 15-59 dagar 1 257 (10,6%) 60 dagar eller mer 549 (4,6%) Summa 11 864 (100,0%) Det var 389 personer (3,3 %) av dem som deltog i undersökningen vilka angav att de var sjukskrivna vid undersökningstillfället på grund av egen sjukdom (dvs. sjuk, behandling, vård, undersökning, etc.). Av dess angav 5,2 procent att de var sjukskrivna 100 %, 14,1 procent att de var sjukskrivna på 75%, 49,0 procent att de var sjukskrivna 50% och 31,8 procent att de var sjukskrivna på 25%. Vid långvarig eller kronisk sjukdom eller skada finns det möjlighet till aktivitetsersättning alternativt sjukersättning (tidigare sjukpension) i socialförsäkringssystemet. Det var 4,2 procent av de hälso- och sjukvårdsanställda som helt eller till viss del instämde med att deras hälsa var så dålig att de troligen skulle behöva få sjukersättning inom de närmaste åren, medan 95,8 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 21. Min hälsa är inte bra och jag har/kommer troligen att få aktivitetsersättning/sjukersättning inom det närmaste året 1 10 327 (87,7%) 2 959 (8,1%) 3 315 (2,7%) 4 180 (1,5%) Summa 11 781 (100,0%) Det var även 291 personer (2,5%) som vid tillfället för undersökningen uppbar aktivitetsersättning eller sjukersättning. Av dessa angav 2,8 procent att de hade aktivitets- /sjukersättning på 100 %, 4,5 procent att de hade aktivitets-/sjukersättning på 75 %, 42,9 procent att de hade aktivitets-/sjukersättning på 50 %, och 49,8 procent att de hade aktivitets- /sjukersättning på 25 %. En anledning till bortfall från underökningen var att de som inte fick web-enkäten på grund av frånvaro från arbetet eftersom enkäten skickades till respondenternas mailadress i arbetet. Det fanns alltså några som var sjukskrivna eller uppbar aktivitets och sjukersättning på 100 % men som ändå nåddes av web-enkäten, även om de flesta i denna situation inte gjorde det. 17

Fysisk arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljöns betydelse för att ingå i arbetslivet relaterar främst till biologiskt åldrande enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). En dålig fysisk arbetsmiljö med hög belastning och krävande eller dåligt utformade arbetsförhållanden riskerar att orsaka utslitning, olyckor och arbetsskador (4,5,6,9-11,49,50). Detta kan i sin tur påskynda det biologiska åldrandet (47). Bland hälso- och sjukvårdspersonal angav 93,2 procent att de klarade av de fysiska arbetskraven, medan 6,8 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 22. Jag klarar för det mesta de fysiska arbetskraven i mitt dagliga arbete 1 205 (1,7%) 2 598 (5,1%) 3 2 910 (24,7%) 4 8 080 (68,5%) Summa 11 793 (100,0%) Men samtidigt var det 35,8 procent som angav att deras arbete innehöll många fysiskt tunga arbetsuppgifter som exempelvis tunga lyft, besvärliga arbetsställningar och monotona arbetsställningar, medan 64,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 23. Mitt arbete innehåller många fysiskt tunga arbetsuppgifter (t.ex. tunga lyft, besvärliga och monotona arbetsställningar) 1 4 984 (42,1%) 2 2 607 (22,0%) 3 2 073 (17,5%) 4 2 164 (18,3%) Summa 11 828 (100,0%) 18

Det var 25,8 procent av de hälso- och sjukvårdsanställda i denna undersökning som angav att de ofta kände sig fysiskt utmattade, medan 74,2 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 24. Jag känner mig ofta fysiskt utmattad 1 4 885 (41,3%) 2 3 882 (32,8%) 3 2 146 (18,2%) 4 909 (7,7%) Summa 11 822 (100,0%) Det var även nästan var femte medarbetare i undersökningen (18,9 %) som angav att deras nuvarande arbeta var alltför kroppsligt ansträngande för deras hälsa, medan 81,1 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 25. Mitt nuvarande arbete är alltför kroppsligt ansträngande för min hälsa 6 645 (56,4%) 1 2 906 (24,7%) 2 1 627 (13,8%) 3 4 603 (5,1%) Summa 11 781 (100,0%) 19

Delundersökning av dem som var 55 år och äldre De som angav att de var 55 år eller äldre, 4 150 (34,9 %) deltagare i undersökningen, fick som tidigare beskrivits utöver det ordinarie frågeformuläret även frågor om deras fortsatta yrkesliv utifrån ett åldersperspektiv. Fysiskt tungt arbete påverkar det biologiska åldrandet. Bland dem som var 55 år och äldre var det 32,5 procent av deltagarna som angav att deras nuvarande arbete var alltför kroppsligt ansträngande för att de skulle kunna fortsätta arbeta efter 65 år, medan 67,5 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 26. Mitt nuvarande arbete är alltför kroppsligt ansträngande för att jag ska kunna fortsätta arbeta efter 65 år 1 1 868 (47,5%) 2 786 (20,0%) 3 667 (17,0%) 4 611 (15,5%) Summa 3 932 (100,0%) 20

Mental arbetsmiljö Den mentala arbetsmiljön betydelse för att ingå i arbetslivet relaterar främst till biologiskt åldrande enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). Ett långt hållbart arbetsliv präglas av kontroll över sitt arbete, dialog, delaktighet, en känsla av sammanhang, klarhet och förtroende (4,6,9,10, 12,14,16,25,51). De som arbetar i kontaktyrken som exempelvis inom hälso- och sjukvård har en ökad risk att försvinna ut ur arbetslivet på grund av en allt för krävande mental arbetsmiljö (52). Av män och kvinnor i samma yrke anger främst kvinnorna att allt för krävande mentala arbetsmiljön medverkar till att de vill lämna arbetet (30). Detta har till viss del förklarats med att kvinnor ofta även har huvudansvaret för arbetet i hemmet. Stress har också visat sig påskynda det biologiska åldrandet (48). Bland de hälso- och sjukvårdsanställda i denna undersökning angav 60,3 procent att deras arbete innehöll många mentalt och psykiskt tunga arbetsuppgifter, medan 39,7 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 27. Mitt arbete innehåller många mentalt/psykiskt tunga arbetsuppgifter 1 1 707 (14,5%) 2 2 968 (25,2%) 3 3 750 (31,8%) 4 3 361 (28,5%) Summa 11 786 (100,0%) Det var 41,7 procent av de hälso- och sjukvårdsanställda som angav att de ofta kände sig mentalt och psykiskt utmattade, medan 58,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 28. Jag känner mig ofta psykiskt/mentalt utmattad 1 2 772 (23,5%) 2 4 104 (34,8%) 3 3 218 (27,2%) 4 1 716 (14,5%) Summa 11 810 (100,0%) 21

Det var mer än var femte medarbetare i undersökningen (21,8 %) som angav att deras nuvarande arbete var alltför mentalt och psykiskt ansträngande för deras hälsa, medan 78,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 29. Mitt nuvarande arbete är alltför mentalt/psykiskt ansträngande för min hälsa 1 5 264 (44,6%) 2 3 965 (33,6%) 3 1 855 (15,7%) 4 720 (6,1%) Summa 11 804 (100,0%) Vilka krav som finns på individen i arbetet och vilken kontroll individen har att styra sitt arbete är betydelsefullt i den mentala arbetsmiljön. Det var 44,0 procent av medarbetarna i denna undersökning som önskade större kontroll över sitt dagliga arbete, men 56,0 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 30. Jag önskar större egenkontroll över mitt dagliga arbete 1 2 103 (17,9%) 2 4 492 (38,2%) 3 3 587 (30,5%) 4 1 588 (13,5%) Summa 11 770 (100,0%) 22

Det var 47,7 procent som önskade att det fanns större möjligheter för dem att själv bestämma hur de skulle lägga upp sitt arbete, medan 52,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 31. Jag önskar fler möjligheter att själv bestämma hur jag lägger upp mitt arbete 1 2 091 (17,8%) 2 4 060 (34,5%) 3 3 667 (31,2%) 4 1 943 (16,5%) Summa 11 761 (100,0%) Cirka tre av fem medarbetare i undersökningen (59,0 %) angav att de ställde alltför höga krav på sig själv i sitt arbete, medan 41,0 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 32. Jag ställer alltför höga krav på mig själv i mitt arbete 1 1 779 (15,1%) 2 3 059 (25,9%) 3 4 375 (37,1%) 4 2 593 (22,0%) Summa 11 806 (100,0%) 23

Det var 50,3 procent som angav att för lite personal medförde att de inte kunde sköta sitt arbete på det sättet de önskade, medan 49,7 inte instämde i detta. Tabell/diagram 33. För lite personal medför att jag inte kan sköta mitt arbete på det sättet jag önskar 1 2 940 (24,9%) 2 2 930 (24,8%) 3 3 078 (26,1%) 4 2 864 (24,2%) Summa 11 812 (100,0%) I undersökningsgruppen angav 46,8 procent att de upplevde att arbetsuppgifterna allt som oftast anhopade sig så mycket att de blev frustrerad, medan 53,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 34. Det händer vanligtvis att arbetsuppgifterna hopar sig i den mängd att jag blir frustrerad 1 2 108 (17,9%) 2 4 159 (35,3%) 3 3 461 (29,4%) 4 2 061 (17,5%) Summa 11 789 (100,0%) 24

De flesta (66,7 %) upplevde dock att de hann utföra de arbetsuppgifter som de tänkt sig under arbetsdagen. Det var samtidigt 33,2 procent som inte upplevde att de hann med sina dagliga arbetsgifter. Tabell/diagram 35. Jag hinner utföra de arbetsuppgifter jag tänkt mig under dagen 1 903 (7,7%) 2 3 010 (25,5%) 3 5 514 (46,8%) 4 2 358 (20,0%) Summa 11 785 (100,0%) Sömnen kan ofta påverkas och störas vid hög mental belastning, men också av andra orsaker i miljön och situationen som en individ befinner sig i. Störd sömn då man ofta vaknar upp under sömnen kan därför ha betydelse för återhämtningen och för att orka med arbetet. I undersökningen framgick det att 43,9 procent av de hälso- och sjukvårdsanställda sällan kände sig utvilade, medan 56,1 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 36. Jag känner mig sällan utvilad 1 2 555 (21,7%) 2 4 057 (34,4%) 3 3 217 (27,3%) 4 1 965 (16,7%) Summa 11 794 (100,0%) 25

Det var 48,3 procent som instämde med att de ofta vaknade upp under sömnen och på natten, medan 51,7 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 37. Det är vanligt förekommande att jag vaknar upp på natten/under sömnen 1 3 220 (27,3%) 2 2 872 (24,4%) 3 2 871 (24,4%) 4 2 824 (24,0%) Summa 11 787 (100,0%) Av dem in undersökningen angav 38,0 procent att de hade svårt att om ifall de vaknade, medan 62,0 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 38. Jag har svårt att somna om, ifall jag vaknar upp under sömnen 1 3 947 (33,4%) 2 3 377 (28,6%) 3 2 699 (22,8%) 4 1 803 (15,2%) Summa 11 826 (100,0%) 26

Delundersökning av dem som var 55 år och äldre De som angav att de var 55 år eller äldre, 4 150 (34,9 %) deltagare i undersökningen, fick som tidigare beskrivits utöver det ordinarie frågeformuläret även frågor utifrån ett åldersperspektiv om deras fortsatta yrkesliv. Mentalt ansträngande och stressande arbete kan påskynda det biologiska åldrandet. Av dem som angav att de var 55 år eller äldre svarade 35,6 procent att deras nuvarande arbete var alltför mentalt/psykiskt ansträngande för att de ska kunna fortsätta arbeta efter 65 år, medan 64,4 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 39. Mitt nuvarande arbete är alltför mentalt/psykiskt ansträngande för att jag ska kunna fortsätta arbeta efter 65 år 1 1 514 (39,6%) 2 946 (24,8%) 3 736 (19,3%) 4 621 (16,3%) Summa 3 817(100,0%) 27

Arbetstid, arbetstakt och återhämtningstid Arbetstid, arbetstakt och återhämtningstidens betydelse för att ingå i arbetslivet är främst relaterat till biologiskt åldrande enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). Vila och återhämtning påverkar minnet, de kognitiva funktionerna och produktiviteten positivt (53). Brist på återhämtning, trötthet, sömnbrist och sömnstörningar kan försämra människors fysiska uthållighet, minne, koncentration, och ökar risken för arbetsrelaterade olyckor (54,55). Skiftarbete riskerar också öka risken för hälsoproblemen och arbetsrelaterade olyckor (56). Reducerad arbetstid och lugnare arbetstakt har angetts som en möjlighet för att kunna vara kvar i arbetslivet till en högre ålder (4,9,10,12,16,25). Tjänstgöringsnivån kan variera mellan olika anställningar och personer. De flesta i undersökningsgruppen hade en anställning på hundra procent av heltid. Tabell/diagram 40. Min nuvarande anställning är på... 100 % 8 270 (69,7%) 80-99 % 2 386 (20,1%) 60-79 % 955 (8,0%) 40-59 % 230 (1,9%) 20-39 % 26 (0,2%) 19 % eller mindre 4 (0,0%) Summa 11 871 (100,0%) 28

Det framkom att många önskade arbeta färre timmar än vad deras tjänstgöringsnivå var vid undersökningstillfället. Tabell/diagram 41. Jag vill helst arbeta... 39 % eller mindre 135 (1,1%) 40-59 % 523 (4,4%) 60-79 % 2 693 (22,7%) 80-99 % 4 765 (40,2%) 100 % 3 725 (31,5%) Summa 11 841 (100,0%) De flesta arbetade dagtid, men en stor andel arbetade även på ett arbetsschema med kombinerad dagtid och nattjänstgöring. Tabell/diagram 42. Min arbetstid är förlagd till... Enbart dagtid (inom 06.30-21.30) 7 423 (62,6%) Enbart nattjänst 629 (5,3%) Kombinerad dag- och nattjänst Kombinerad dag- och jour/beredskap 2 168 (18,3%) 1 378 (11,6%) Andra tider 263 (2,2%) Summa 11 861 (100,0%) 29

För att må bra och arbetslivet ska bli hållbart för alla åldrar behöver individer återhämtning både mellan arbetspassen och genom pauser under arbetspassen. Det var 56,5 procent som instämde med att de fick tillräckligt med vila/återhämtning mellan arbetspassen, medan 43,5 procent inte instämde i detta Tabell/diagram 22. Jag upplever att jag får tillräckligt med vila /återhämtning mellan arbetspassen 1 1 724 (14,6%) 2 3 414 (28,9%) 3 4 239 (35,9%) 4 2 429 (20,6%) Summa 11 806 (100,0%) Att själv kunna bestämma och kontrollera så att man har möjlighet att ta paus när man behöver är betydelsefullt för återhämtningen. Det var 36,0 procent som angav att de själv kunde bestämma när de skulle ta en paus, medan det var 64,0 procent som angav att de inte själv kunde bestämma om och när de skulle att ta en paus under arbetsdagen. Tabell/diagram 43. Jag kan i mitt dagliga arbete själv bestämma när jag ska ta pauser 1 2 3 4 Summa 4077 (34,5%) 3490 (29,5%) 2989 (25,3%) 1264 (10,7%) 11820 (100,0%) 30

Av deltagarna i undersökningen angav 48,3 procent att de hade tillräckligt med möjligheter till pauser i sitt arbete, medan 51,7 procent inte upplevde att de hade tillräckliga möjligheter till att pausa under sin arbetsdag. Tabell/diagram 44. Jag har tillräckligt med möjligheter till pauser i mitt arbete 1 1 872 (15,8%) 2 3 840 (32,5%) 3 4 068 (34,4%) 4 2 041 (17,3%) Summa 11 821 (100,0%) Arbetstakten kan i ett längre perspektiv påverka medarbetarnas hälsa, produktiviteten och kvalitén på det utförda arbetet. Det var 46,2 procent som upplevde att arbetstakten i deras dagliga arbete var för hög, medan 53,8 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 45. Arbetstakten i mitt dagliga arbete är för hög 1 2 324 (19,6%) 2 4 038 (34,1%) 3 3 599 (30,4%) 4 1 866 (15,8%) Summa 11 827 (100,0%) 31

Det var 46,9 procent som önskade att kunna arbeta i ett lugnare tempo, medan 53,1 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 46. Jag önskar arbeta i ett lugnare tempo 1 2 638 (22,4%) 2 3 613 (30,7%) 3 3 269 (27,7%) 4 2 263 (19,2%) Summa 11 783 (100,0%) Vidare så angav 49,4 procent att en sänkning av arbetstakten skulle få dem att må bättre, medan 50,6 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 47. Sänkning av arbetstakten skulle få mig att må bättre 1 2 794 (23,7%) 2 3 168 (26,9%) 3 3 056 (25,9%) 4 2 764 (23,5%) Summa 11 782 (100,0%) 32

Möjligheten för återhämtning mellan arbetspassen påverkar också medarbetarnas hälsa, produktivitet och kvalitén på det utförda arbetet. Det var 72,2 procent angav att kortare arbetstid skulle öka deras möjlighet att må bättre, medan 27,8 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 48. Kortare arbetstid skulle öka mina möjligheter att må bättre 1 1388 (11,8%) 2 1898 (16,1%) 3 3113 (26,4%) 4 5413 (45,8%) Summa 11812 (100,0%) Det var 79,8 procent som angav att någon extra ledig dag i veckan skulle få dem att må bättre, medan 12,6 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 49. Ledighet någon extra dag i veckan skulle få mig att må bättre 1 999 (8,5%) 2 1 390 (11,8%) 3 2 762 (23,4%) 4 6 670 (56,4%) Summa 11 821 (100,0%) 33

Delundersökning av dem som var 55 år och äldre De 4 150 (34,9 %) av deltagarna i undersökningen som angav att de var 55 år eller äldre fick, som tidigare beskrivits, utöver det ordinarie frågeformuläret även frågor om deras fortsatta yrkesliv utifrån ett åldersperspektiv. Av dem som angav att de var 55 år och äldre angav 48,4 procent att en sänkning av arbetstakten skulle öka deras möjligheter att arbeta vidare efter 65 år, medan 51,6 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 50. Sänkning av arbetstakten skulle öka mina möjligheter att arbeta efter 65 år 1 1 224 (30,1%) 2 872 (21,5%) 3 951 (23,4%) 4 1 016 (25,0%) Summa 4 063 (100,0%) 34

Det var 68,1 procent av dem som angav att de var 55 år och äldre instämde med att kortare arbetstid skulle öka deras möjligheter att arbeta vidare efter att de fyllt 65 år, medan 31,9 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 51. Kortare arbetstid skulle öka mina möjligheter att arbeta till efter 65 år 1 770 (18,8%) 2 533 (13,0%) 3 997 (24,4%) 4 1 788 (43,7%) Summa 4 088 (100,0%) Det var även 69,1 procent av dem som var 55 år och äldre vilka angav att ledighet någon extra dag i veckan skulle underlätta för dem att arbeta efter 65 år, medan 30,9 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 52. Ledighet någon extra dag i veckan skulle underlätta för mig att arbeta efter 65 år 1 780 (19,2%) 2 474 (11,7%) 3 784 (19,3%) 4 2 025 (49,8%) Summa 4 063 (100,0%) 35

I gruppen som meddelat att de var 55 år och äldre var det 63,7 procent som angav att de var intresserad av en kombination av deltidspension och yrkesarbete på deltid under de sista åren av arbetslivet, medan 36,3 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 53. Jag är intresserad av en kombination av deltidspension och yrkesarbete på deltid under de sista åren av arbetslivet 1 937 (22,9%) 2 547 (13,4%) 3 1 008 (24,7%) 4 1 595 (39,0%) Summa 4 087 (100,0%) 36

Ekonomi Ekonomins betydelse för att ingå i arbetslivet är främst relaterat till kronologisk ålder enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). Ekonomin är en viktig faktor för att ingå i arbetslivet, eftersom tid och arbetsinsats köps och betalas av arbetsgivaren som exempelvis lön till medarbetaren. Ekonomi används även som incitament för arbete genom risken för bristande ekonomi, eller för möjligheten till en god levnadsnivå och ekonomisk standard (57,58). Ekonomiska svårigheter påverkar också dödligheten (59). Studier visar att framför allt korttidsutbildade ensamstående kvinnor, men även män, är särskilt känsliga för ekonomiska förändringar i de sociala trygghetssystemen (4,7,60). Olika saker i livet värderas på olika sätt av olika individer, så också levnadsstandard. Exempelvis viktas för olika individer egen lön och levnadsstandard olika i förhållande till egen hälsa, tid och insats. Vilket pris har exempelvis hälsa och välbefinnande i förhållande till lägre ekonomisk standard? Även viktningen av ekonomin har betydelse för om individer anser att de kan och vill arbeta, och valet att finnas på en arbetsplats och/eller att ingå i arbetslivet eller inte (4,9,10). I undersökningsgruppen angav 45,5 angav att deras ekonomiska situation tillät dem att gå ner i arbetstid om de så önskade, medan 54,5 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 54. Min nuvarande ekonomiska situation tillåter att jag går ner i arbetstid om jag så önskar 1 4036 (34,3%) 2 2385 (20,2%) 3 2808 (23,8%) 4 2552 (21,7%) Summa 11 781 (100,0%) 37

Det var 34,1 procent som angav att de ville gå ner i arbetstid även om deras ekonomiska standard då skulle blir sämre, medan 65,9 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 55. Jag vill gå ner i arbetstid även om min ekonomiska standard då blir sämre 1 4 609 (39,2%) 2 3 144 (26,7%) 3 2 677 (22,8%) 4 1 329 (11,3%) Summa 11 759 (100,0%) 38

Delundersökning av dem som var 55 år och äldre De deltagarna i undersökningen som angav att de var 55 år eller äldre, dvs. 4 150 deltagare (34,9 %), fick som tidigare beskrivits utöver det ordinarie frågeformuläret även frågor om deras fortsatta yrkesliv utifrån ett åldersperspektiv. Angående ekonomin så angav 25,2 procent som angav att deras ekonomiska situation tillät att de behöll sin nuvarande standard om de gick i pension före 65 år, medan 74,8 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 56. Min ekonomiska situation tillåter att jag behåller min nuvarande standard om jag går i pension före 65 år 1 2 211 (54,2%) 2 840 (20,6%) 3 599 (14,7%) 4 429 (10,5%) Summa 4 079 (100,0%) Det var 43,6 procent som angav att de sparade på olika sätt för att kunna sluta yrkesarbeta före 65 år, medan 56,4 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 57. Jag sparar på olika sätt för att kunna sluta yrkesarbeta före 65 år 1 1 565 (38,5%) 2 726 (17,9%) 3 722 (17,8%) 4 1 048 (25,8%) Summa 4 061 (100,0%) 39

Det var 40,3 procent som hoppades kunna yrkesarbeta även efter 65 år för att senare få bättre ekonomi som heltidspensionär, medan 59,7 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 58. Jag hoppas kunna yrkesarbeta även efter 65 år för att senare få bättre ekonomi som heltidspensionär 1 1 874 (45,6%) 2 578 (14,1%) 3 594 (14,5%) 4 1 062 (25,9%) Summa 4 108 (100,0%) Vidare så angav 47,1 procent att de hoppades på erbjudande från sin arbetsgivare för att kunna sluta och gå i tidig pension, medan 52,9 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 59. Jag hoppas på erbjudande från min arbetsgivare för att kunna sluta före 65 år 1 1 550 (38,2%) 2 598 (14,7%) 3 647 (15,9%) 4 1 267 (31,2%) Summa 4 062 (100,0%) 40

Familj och fritid Familj och fritidens betydelse för att ingå i arbetslivet är främst relaterat till social ålder enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). Partner, familjesituation, sociala umgänge, volontärarbete och fritidsaktiviteter har en stor inverkan för arbetet, särskilt om arbete och fritid är svåra att förena och hamnar i konflikt (61,57). Att behöva ta hand om barn, barnbarn, äldre föräldrar eller en sjuk partner påverkar arbetslivet, särskilt för kvinnor (4,9,10,31). En studie med 28 780 personer från 27 europeiska länder visade dock på att arbetstagare som var 50 år och äldre hade lättare att balansera sitt arbete med familj och sociala åtaganden än de som var yngre, i alla de 18 undersökta yrkesgrupperna (62). Att många par planerar sina liv och ledighet tillsammans påverkar också arbetslivet, och planeringen för arbetskraftsdeltagandet (4,9,10,12,20,21,30,63,64). Det var 24,6 procent som angav att de behövde arbeta mer hemma/ta hand om närstående, och därför troligen kom att yrkesarbeta mindre i framtiden, medan 75,4 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 60. Jag behöver arbeta mer hemma/ta hand om närstående, och kommer därför troligen att yrkesarbeta mindre i framtiden 1 6 058 (51,3%) 2 2 848 (24,1%) 3 2 021 (17,1%) 4 890 (7,5%) Summa 11 817 (100,0%) 41

Dock var det samtidigt 82,8 procent som ville ägna mer tid åt fritidsaktiviteter och därför vill arbeta mindre i framtiden, medan 22,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 61. Jag vill ägna mer tid åt fritidsaktiviteter och vill därför arbeta mindre i framtiden 1 762 (6,5%) 2 1 864 (15,8%) 3 4 186 (35,5%) 4 4 986 (42,3%) Summa 11 798 (100,0%) 42

Delundersökning av dem som var 55 år och äldre Som tidigare beskrivits så fick de 4 150 (34,9 %) av deltagarna i undersökningen som angav att de var 55 år eller äldre, utöver det ordinarie frågeformuläret, även frågor om deras fortsatta yrkesliv utifrån ett åldersperspektiv. Bland de som var 55 år och äldre angav 58,0 procent att de ville gå i pension så tidigt som möjligt så att de kunde ägna mer tid åt fritidsintressen och familj, medan 42,0 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 62. Jag vill gå i pension så tidigt som möjligt så att jag kan ägna mer tid åt fritidsintressen och familj 1 875 (21,6%) 2 825 (20,4%) 3 931 (23,0%) 4 1 417 (35,0%) Summa 4 048 (100,0%) Det var även 28,6 procent som angav att de planerade att sluta arbeta före 65 år i anslutning till att deras partner/nära vän lämnade yrkeslivet, medan 71,4 procent inte instämde i detta Tabell/diagram 63. Jag kommer att sluta arbeta före 65 år i anslutning till att min partner/nära vän lämnar yrkeslivet 1 2 288 (56,5%) 2 604 (14,9%) 3 558 (13,8%) 4 596 (14,7%) Summa 4 046 (100,0%) 43

Bland dem som var 55 år och äldre angav 33,9 procent att det i deras bekantskapskrets var vanligast att arbeta till efter 65 år, medan 66,1 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 64. I min bekantskapskrets är det vanligast att arbeta till efter 65 år 1 1 471 (36,2%) 2 1 214 (29,9%) 3 902 (22,2%) 4 476 (11,7%) Summa 4 063 (100,0%) Det var dessutom 29,1 procent av dem som var 55 år och äldre som angav att den rådande attityden i samhället var att sluta yrkesarbeta före 65 år, medan 70,9 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 65. Den rådande attityden i samhället är att sluta yrkesarbeta före 65 år 1 1 597 (39,4%) 2 1 277 (31,5%) 3 769 (19,0%) 4 413 (10,2%) Summa 4 056 (100,0%) 44

Organisationsattityder, ledarskap, diskriminering, inklusion och socialt stöd på arbetsplatsen Betydelse av organisationsattityder, ledarskap, diskriminering, inklusion och socialt stöd på arbetsplatsens för att ingå i arbetslivet relaterar främst till social ålder enligt swage-modellen (se figur 1) (4-6). Att uppleva stöd och intresse från chefen är betydelsefullt för medarbetarens upplevelse av delaktighet och trygghet i organisationen. Chefers och kollegors stöd är till stora delar avgörande för att kunna utföra sitt arbete och för möjligheten att ingå i arbetslivet (4,9,10, 12,14,16,24,28,29,34,41,65,66). Omorganisationer medför i vissa fall att medarbetare inte vill arbeta kvar i arbetsorganisationen om de sker på ett felaktigt sätt eller om man inte förstår och är delaktig i förändringen. Bristande social inklusion, delaktighet och socialt stöd på arbetsplatsen riskerar medföra att individer söker sig därifrån (4,6,11,20,21,26,28,30). Diskriminering ökar också risken för att individer drabbas av mental ohälsa och lämnar arbetslivet (74). Få organisationer och företag vidtar några konkreta och kärnfulla åtgärder för att öka möjligheten att arbeta kvar för dem som inte längre är fullpresterande (65). Åsidosättande av medarbetare på grund av deras ålder har signifikant samband med förtida utträde ur arbetslivet, särskilt för män (67). Äldre medarbetare får inte heller lika ofta ingå i nya projekt och satsningar på arbetsplatsen (4,6,11,20,21,26,28,30). I undersökningen var det 67,1 procent som upplevde att deras närmaste chef intresserar sig för deras hälsa och välbefinnande, medan 32,9 procent inte upplevde detta. Tabell/diagram 66. Min närmaste chef intresserar sig för min hälsa och mitt välbefinnande 1 1 336 (11,4%) 2 2 536 (21,6%) 3 4 194 (35,6%) 4 3 699 (31,4%) Summa 11 765 (100,0%) 45

Det var 68,8 procent av medarbetarna som instämde med att de upplevde tillräckligt stöd från sin närmaste chef i sitt arbete, medan 31,2 procent inte upplevde detta. Tabell/diagram 67. Jag upplever tillräckligt stöd från min närmaste chef i mitt arbete 1 1 184 (10,0%) 2 2 491 (21,1%) 3 4 397 (37,3%) 4 3 722 (31,6%) Summa 11 794 (100,0%) 21,7 procent angav att det på deras arbetsplats gjordes särskilda insatser för att anpassa arbetsförhållandena utifrån medarbetarnas ålder, medan 78,3 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 68. På min arbetsplats görs det särskilda insatser för att anpassa arbetsförhållandena utifrån medarbetarnas ålder 1 5 501 (46,7%) 2 3 722 (31,6%) 3 2 053 (17,4%) 4 502 (4,3%) Summa 11 778 (100,0%) 46

Av dem som svarade på enkäten angav 58,1 procent att det på deras arbetsplats fanns för få möjligheter att varaktigt bli omplacerad till mindre krävande arbetsuppgifter för dem som behövde det, medan 41,9 procent inte instämde med detta. Tabell/diagram 69. På min arbetsplats finns det för få möjligheter att varaktigt bli omplacerad till mindre krävande arbetsuppgifter för dem som behöver 1 2 237 (19,1%) 2 2 671 (22,8%) 3 2 831 (24,1%) 4 3 987 (34,0%) Summa 11 726 (100,0%) I undersökningen angav 87,8 procent att de upplevde tillräckligt stöd från sina arbetskamrater i sitt arbete, medan 12,2 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 70. Jag upplever tillräckligt stöd från mina arbetskamrater i mitt arbete 1 210 (1,8%) 2 1 222 (10,4%) 3 4 809 (40,8%) 4 5 543 (47,0%) Summa 11 784 (100,0%) 47

Det var 77,0 procent som angav med att den sociala delaktigheten som fanns på deras arbetsplats medverkade till att de gärna vill arbeta kvar, medan 23,0 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 71. Den sociala delaktigheten som finns på mitt arbete gör att jag gärna vill arbeta kvar 1 608 (5,2%) 2 2 094 (17,8%) 3 4 871 (41,5%) 4 4 161 (35,5%) Summa 11 734 (100,0%) Av dem som ingick i undersökningen angav 4,0 procent att de upplevde sig mobbad och/eller utfrusen ur gemenskapen på sin arbetsplats, medan 96,0 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 72. Jag upplever mig mobbad/utfrusen ur gemenskapen på min arbetsplats 1 10 373 (88,0%) 2 940 (8,0%) 3 375 (3,2%) 4 98 (0,8%) Summa 11 786 (100,0%) 48

Det var 76,2 procent som angav att de på det hela taget var nöjda med sin arbetssituation, medan 23,8 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 73. Jag är på det hela taget nöjd med min nuvarande arbetssituation 1 577 (4,9%) 2 2 237 (18,9%) 3 5 370 (45,5%) 4 3 628 (30,7%) Summa 11 812 (100,0%) Vid förändringar är det betydelsefullt med god information och delaktighet samt att man som medarbetare förstår nyttan av förändringen. I undersökningsgruppen angav 19,6 procent att stora förändringar i deras arbetssituation gjorde att de inte vill arbeta kvar, medan 80,4 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 74. Stora förändringar i min arbetssituation gör att jag inte vill arbeta kvar 1 6 236 (53,1%) 2 3 212 (27,3%) 3 1 682 (14,3%) 4 617 (5,3%) Summa 11 747 (100,0%) 49

Det var även 15,2 procent som angav att enbart oron inför eventuella nya förändringar i deras arbetssituation gjorde att de inte orkar arbeta kvar, medan 84,8 procent inte instämde i detta. Tabell/diagram 75. Oron inför nya förändringar i min arbetssituation gör att jag inte orkar arbeta kvar 1 6 945 (59,1%) 2 3 021 (25,7%) 3 1 387 (11,8%) 4 401 (3,4%) Summa 11 754 (100,0%) 50

Diskrimineringslagen inkluderar flera olika diskrimineringsgrunder, dvs.: kön, ålder, religion/trosuppfattning, etnisktillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning. I undersökningen frågades det om medarbetarna upplevde sig diskriminerade eller åsidosatta utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det visade sig att några upplevde detta, och det var utifrån diskrimineringsgrunderna flest i den totala undersökningsgruppen som upplevde sig diskriminerade och åsidosatt på sin arbetsplats på grund av sin ålder. Tabell/diagram 76. Diskriminering. Jag upplever mig diskriminerad/åsidosatt på min arbetsplats på grund av mitt kön 1 10 998 (93,8%) 2 424 (3,6%) 3 199 (1,7%) 4 105 (0,9%) Summa 11 726 (100,0%) Jag upplever mig diskriminerad/åsidosatt på min arbetsplats på grund av min ålder 1 10 760 (91,8%) 2 566 (4,8%) 3 272 (2,3%) 4 123 (1,0%) Summa 11 721 (100,0%) Jag upplever mig diskriminerad/åsidosatt på min arbetsplats på grund av min religion/ trosuppfattning 1 11 521 (98,5%) 2 88 (0,8%) 3 35 (0,3%) 4 54 (0,5%) Summa 11698 (100,0%) Jag upplever mig diskriminerad/åsidosatt på min arbetsplats på grund av min etniska tillhörighet 1 11424 (97,7%) 2 138 (1,2%) 3 62 (0,5%) 4 67 (0,6%) Summa 11691 (100,0%) Jag upplever mig diskriminerad/åsidosatt på min arbetsplats på grund av min funktionsnedsättning 1 11 384 (97,8%) 2 141 (1,2%) 3 65 (0,6%) 4 52 (0,4%) Summa 11 642 (100,0%) Jag upplever mig diskriminerad/åsidosatt på min arbetsplats på grund av min sexuella läggning 1 11 489 (99,3%) 2 32 (0,3%) 3 16 (0,1%) 4 30 (0,3%) Summa 11 567 (100,0%) 51