Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar Anna E ngleryd Naturvårdsverket April 2016 1
E xisterande luftvårdslagstiftning INTERNATIONELLT C LR TAP UN E C E Konventionen om långväga transporterade luftföroreningar. - Long term strategy - 8 P rotokoll HE LC OM IMO m fl EU - S trategiska mål - Takdirektivet - Luftkvalitetsdirektiven - S ektorslagstiftning ex. IE D, E UR O standards NATIONELLT - Miljömål - Lagstiftning 2
Dagens situation = drivkrafter? E Us långsiktiga mål (7e MHP ) och WHO guidelines klaras inte med existerande lagstiftning. S verige klarar inte sina luftrelaterade nationella miljömål och överskrider E U lagstiftningens tillåtna halter av P M10 och NO2. Dålig luft beräknas leda till över 600.000 förtida dödsfall per år i UNE C E regionen, över 400 000 i E U och ca 5500 i S verige 10 % av ekosystemen i E U överskrider kritisk belastning för försurning - ca 6% i S verige 62 % av ekosystemen i E U överskrider kritisk belastning för övergödning (över 70 % i Natura 2000 områden) ca 46% i S verige Dålig luftkvalitet kostar idag E uropeerna ca 250 1000 miljarder per år Total kostnad för luftkvalitetsåtgärder i E U idag beräknas till ca 60 miljarder (0,5% av E U:s BNP ) 3
UNITED NATIONS ECONOMIC COMMISSION FOR EUROPE S krevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 P arter 8 protokoll S O2, NOx, VOC, NH3, P M2,5, BC, HM, P OP E ffektbaserat arbete Nära samarbete mellan forskning och policy Nära kopplingar till E U, påverkar varandra. G öteborgsprotokollet 1999 Multieffect-multi pollutant Omförhandlades 2012 Naturvårdsverket S wedish E nvironmental P rotection Agency
Det nya G öteborgs protokollet - Nya tak till år 2020 - Minskningsåtagande även för P M 2,5 - Black C arbon skall beaktas som en delmängd av P M 2,5. - Uppdaterade/nya tekniska annex - Inget nytt annex IX (NH3) men en öppning för en snar revision. - F lexibilitet för nya parter - C E T - Möjlighet till Adjustments Utsläpp 2005 kt SO 2 NO X NH 3 NMVOC PM 2,5 Tak 2020 % (kt) Utsläpp 2005 kt Tak 2020 % (kt) Utsläpp 2005 kt Tak 2020 % (kt) Utsläpp 2005 kt Nya S verige 36 22 % 174 36 % 55 15 % tak till år 2020 enl G bg protokollet (29) (112) (47) Tak 2020 % (kt) 197 25 % (149) Utsläpp 2005 kt Tak 2020 % (kt) 29 19 % (24) E U 7 828 59 % 11 355 42 % 3 813 6 % 8 842 28 % 1 504 22 % = Baseline!!! E ndast ratificerat av ett land E U både gas och broms 5
E Us luftpaket F örslag till ny luftvårdslagstiftning. December 2013 4 delar 1) Uppdaterad strategi P rogrammet för ren luft i E uropa 2) F örslag till rådsbeslut gällande ratificering av det reviderade G öteborsprotokollet 3)F örslag till nytt direktiv om utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar 4)F örslag till nytt/reviderat takdirektiv Impact assessment konsekvensanalys 6
E Us NE C Direktiv en del i luftpaketet S amma nivå på taken som i G öteborgsprotokollet för år 2020 K ommissionens föreslagna tak 2005-2030 S O 2 81% (S E 22%) NO X 69% (S E 66%) NMVOC 50% (S E 39%) NH 3 27% (S E 17%) P M 2,5 (BC ) 51% ( S E 22%) C H 4 33% (S E 18%) zero cost scenario 7
Vilka förbättringar luftpaketet väntas ge år 2030 jfr 2005 = övertygande? Hälsa 50% minskad dödlighet p g a P M 2,5 34% minskad dödlighet (akut) p g a marknära ozon Övergödning Minskad med 400 000 km 2 F örsurning 157 000 km 2 av skogsekosystem räddas från försurning Och det är billigt! K ostnad ca 3,3 miljarder/år Nyttan (endast hälsa) utöver referensscenariot 38-139 miljarder/år Nyttan överstiger kostnaden med marginal. Ännu billigare om E U har en ambitiös klimatpolitik I S verige ca 1,2 miljarder S E K 700 miljoner S E K vid en ambitiös klimatpolitik 8
E ffekten av internationella överenskommelser: minskade utsläpp och ekonomisk tillväxt E U utsläppstrend. Källa KOM 2013 9
F örhandlingsläget April 2016 Förhandlingsläget september 2015 Rådet - Allmän riktlinje tog i december 2015 - Metan stryks - Mer flexibilitet - Lägre ambitionsnivå - Ojämn bördefördelning instrumentet ur spel? Parlamentet - S tödjer i stort KOMs förslag - Tak på metan (undantaget idisslare) - Mindre flexibilitet - Vill se en skärpt ambitionsnivå - Har börjat diskutera bördefördelningen Triloger - P ågår under våren 2016 - Till sommaren? Nytt NE C D Omtag- 2a läsning 10
Vad driver S verige internationellt? En övergripande ambitionsnivå i internationella avtal som möjliggör att EU kan klara sina långsiktiga miljömål (7MHP), att WHOs riktlinjer för hälsa klaras samt att Sveriges kan klara sina nationella miljömål. Värnar ekosystemaspekten E tt av de mest ambitiösa länderna F å allierade 11
Miljömålsberedningen E n strategi för en samlad luftvårdspolitik (dir. 2014:110) S trategin ska bidra till att nå: - de luftrelaterade miljökvalitetsmålen - gränsvärdena i luftkvalitetsdirektivet - reduktionsnivåerna i takdirektivet - våra åtaganden i luftvårdskonventionen F örslag till etappmål F örslag till styrmedel och åtgärder Ta hänsyn till synergier med klimat G emensamt slutbetänkande 1 juni 2016 (luft & klimat) Vad vill politikerna? I skuggan av klimatfrågan?
Internationella avtal avgörande, men även ytterligare utsläppsminskningar i S verige krävs S åväl vår export som vår import av utsläpp behöver minska Vissa problem måste åtgärdas lokalt/nationellt P M 10 slitagepartiklar Dioxiner NH3 O3 Nox VOC P M 2,5 Bens(a) P yren NO 2 BC S måskalig vedeldning trafikminskningar 13
S ammanfattning Internationellt samarbete är avgörande för att vi i S verige ska ha möjlighet att klara våra luftrelaterade miljömål - Men vi måste också göra vår del av jobbet!!! Hälsofrågan driver mer än ekosystem Andra frågor upptar politikernas intresse. E x flyktingkrisen, terrorism, klimat Andra världsdelar driver mer än E uropa. E U både drivkraft och broms. S verige är en drivkraft i E U och internationellt Individer driver eller bromsar E goismen bromsar Världen har aldrig varit rikare.men det finns inga resurser till det vi har gemensamt ansvar över. 14
TAC K! 15