Gymnasienätverket Göteborg 23 november 2017 Minnesanteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Fredag den 8 december 2017, kl. 12.00-16.00 Plats: Hällsnäs konferens, Mölnlycke Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Mathias Lind Dennis Pavlovic Kristina Bergman Alme Mikael O Karlsson Annika Forsler Per Lindberg Egil Gry Jonas Fransson Cristine Lysell Göran Careborg Leif Gardtman Lena Hellsten Lena Almqvist Helene Petersson Katarina Lindgren Margaretha Allen, Sekreterare Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö GR Ärendelista 1. Presentation genomfördes. Jonas Fransson, gymnasiechef i Kungsbacka, hälsades välkommen i nätverket. 2. Mötestider 2018 9 februari 9.00-12.00, fredag 2 mars (UC, vux och gy), fredag 20 april 9.00-12.00 med FRIST och torsdag 14 juni 13.00-16.00 3. Återkoppling från gemensamt möte med fristående gymnasieskolor Se föregående mötes anteckningar.
Arbetsutskottet sorterar förslagen över vad vi kan arbeta vidare med. 4. Återkoppling från möte med Helsingborgs kommun Kvalitetsarbetet och samverkan med AF var intressant. Helsingborg blev utsedd till kvalitetskommun 2017. Kanske ska vi bjuda in dem till februarimötet och kombinera med diskussioner om hur de har genomfört sin mässa på våren? Sekreteraren undersöker intresset. 5. Inför rapporten om gymnasialt utbud i GR 2017 trender och tendenser inom de nationella programmen Vad ser vi i våra skolor? Diskussionspass Följande spontana kommentarer lämnades av enskilda ledamöter: BA Programmet växer så det knakar. Det finns ett tryck från branschen att inte stå utanför en väg mot högskolebehörighet. I en kommun har skolan kommit överens med branschen att eleverna inte får ta jobb inom byggbranschen på dagtid. Effekten blir att de jobbar kvällar och då kommer trötta till skolan. Utbildningar inom området växer även inom vuxenutbildningen. BF Fler och fler elever som kanske skulle gått BF går på SA. Det avskräcker en del med 200 poäng svenska och 200 poäng matematik. Det börjar hända något i frågan om att anställa barnskötare. Kanske är det därför söktrycket ökar. Ett observandum är att det saknas regionalt programråd/branschråd om BF. EE Här är det högt söktryck och programmet växer i omfattning. Det är fortfarande relativt svårt att hitta passande apl-platser med kvalitet. Ett skifte mot automatisering kan ses. Härryda arbetar för att få till en utbildning med koppling till låssmedsyrket fast med den digitala tekniken i fokus. Andra kompetenser krävs nu. EK Programmet fortsätter att växa och är nu det näst största programmet. ES Något högre söktryck i år än tidigare. Det kan bero på den demografiska ökningen. FT En kommun öppnar upp för IM yrkesintroduktion FT för nyanlända som varit här i 1 till 2 år, men med tidigare erfarenheter från branschen. HA Programmet växer också. Studie- och yrkesvägledningen har blivit säkrare. Här finns också elever som kanske skulle valt Ekonomiprogrammet, men som inte vill läsa så mycket matematik och språk.
HU Programmet finns endast på två skolor i Göteborg, en kommunal och en fristående skola. Alingsås startar eventuellt upp programmet igen inför nästa år. HV Det behövs många hantverkare, men det är få på vissa inriktningar. IN Programmet växer igen. På Lindholmens tekniska gymnasium är det fullt. Kungsbacka hade 37 sökande till 10 platser på Gymnasial lärlingsanställning. 11 elever har nu lön under utbildningen. Företagen vill gärna ta emot lärlingar. Underhållstekniker/mekaniker behövs i stor omfattning. Lindholmens tekniska gymnasium är på väg in i en digitalisering och virtuell utbildningsmiljö. Bland annat tas en svetskurs på distans fram. NA Programmet visar ingen större förändring. NB Ett nytt samverkansavtal är på väg ut till kommunerna för underskrift. Utbildningsgruppen har behandlat frågan. Prisbilden är fortfarande oklar. RL Det är få sökande. Branschen sägs ser ner på programmet. Man rekryterar från andra program. Dessutom är de kommunala verksamheterna dåliga på att anställa från programmet. SA Programmet upplevs som för svårt av en del elever. TE Programmet fortsätter att öka. En del elever har fel bild av programmets innehåll. VF Det var kö in till programmet. Cirka 100 elever sökte men de ville gå den mest populära inriktningen. Det finns däremot platser på kyla och värme respektive fastighet. VO Söktrycket är bra till programmet. Det finns många som är obehöriga till programmet men en hel del går då vägen via IMYRK och IMPRO. Underlaget kommer att tas med in i årets regionala rapport om gymnasialt utbud. 6. Inför gemensamt möte mellan Utbildningschefsnätverket, Gymnasienätverket och Vuxenutbildningsnätverket 2 mars 2018 Informerades om att inbjudan är utskickad. 7. Erfarenhetsutbyte om kompetensförsörjning när det gäller lärare och rektorer
Konstaterades att det är brist överallt. Det är inte bra när kommunerna/skolorna rycker personal från varandra. Frågan är på tapeten i Utbildningschefsnätverket. 8. Digitalisering -Samtal om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet och den handlingsplan som ska arbetas fram som stöd för genomförandet av strategin Initiativtagare Dennis Pavlovic Alingsås -Implementeringen av de nya skrivningarna i styrdokumenten kring digitalisering och då kanske särskilt programmering. Diskussion genomfördes med utgångspunkt i ett rundabordssamtal som SKL anordnade. Dennis P var inbjuden att delta i mötet. SKL ska tillsammans med några myndigheter ta fram en nationell handlingsplan för digitalisering av svensk skola. Skolforskningsinstitutet medverkar liksom Skolverket. Samtalet hade många ingångar t ex kring likvärdighet. Det är skillnader i hur väl rustade ideella organisationer som driver utbildning och kommunala skolor är när det gäller digitala hjälpmedel. Det finns också större koncerner som har mycket muskler när det gäller detta utvecklingsarbete. Det verkar finnas en förhoppning om att dessa ska sprida sina arbetssätt till kommunala skolor. Alingsås fick antagligen inbjudan att vara med på grund av att systemet DUGA används i kommunen. Vuxenutbildningen har också lagt ut sitt material på Campus webb. Hur får man lärare att visa sitt intresse för att använda tekniken? Ett tillfälle är vid anställning. Fast det kan också resultera i att vi inom en snar framtid har lärare som inte kan läsa handstil. Hur ska vi tänka kring elevernas integritet? Vilka system används i GR? Alingsås och Lerum använder Google och V-class. Härryda och Göteborg (Lindholmens tekniska gymnasium) använder Office 365. I sistnämnda kommun har det varit en hel del juridiska diskussioner om att använda Google. Öckerö använder Its learning Partille har Office 365, men kikar på Google Drive. Hur ska vi hitta mera flipped learing? Hur ska vi dimensionera när det är lärarbrist? Nu pratar vi bara plattformar men vad är egentligen digitalisering? Vi konstaterar att elever numera saknar grundläggande kunskaper i IT-hantering i de vanligaste systemen som t ex Officepaketet. Detta beror på att ämnet data grund togs bort i reformen. Det skulle ingå i alla ämnen, vilket innebär att ingen riktigt tar hand om detta. Det påverkade också vuxenutbildningen där eleverna oftast läser enstaka kurser efter eget behov.
Per L har varit i Utah och besökt Ciscos skola. Där låg inte fokus på tekniken utan på lärandet. Per undersöker om vi kan få besök av någon från Cisco som berättar om hur de arbetar. Diskussion fördes också om digitala prov och hur de ska utformas. En guru inom området finns i Göteborg på forskningsinstitutet RISE nämligen Carl Heath. Han tilldelades precis Guldäpplet. På Youtube kan man se ett antal filmer där han beskriver vad som händer inom digitaliseringen just nu. 9. Gymnasiedagarna och Future Skills Wictoria Kovats, GR medverkade -Årets mässa, år 2018, år 2019 och framåt- hur ser de på att lägga mässan senare på året? Cirka 31 000 personer besökte årets mässa. 17 000 var förbokade elevbesök. Det är fler elever från år 8 numera. Future skills hade 44 utställare. Tanken är att även nästa år arrangera detta. Då ska det vara mera av att visa och känna. En extra satsning gjordes på föräldrar. Uppskattningsvis deltog cirka 6000 föräldrar/anhöriga. Skolverket var arrangör av information i år. Det blev lite långt med en timme och en kvart. Föräldramötena under två kvällar omfattade cirka 400 föräldrar. Fjärde dagen med 14 utställare från Gymnasiesärskolan genomfördes en vecka senare. Cirka 100 besökare kom. Det är en bra mässa för denna målgrupp. Utställarna har fått till bra samtal. Det kommer även att ske en vecka efter Gymnasiedagarna nästa år. Kalle berättade om ett möte med Västsvenska handelskammaren, där 60 % av företagen sa att de är villiga att medverka i utbildningen för att få personal. Branscher kontaktar också GR för att få kontaktuppgifter till ungdomar. Under 2018 års mässa kommer vi att ha samma ytor (F och G-hallen). Vissa montrar är väldigt stora. De flesta har 20-40 m2. Två hade 80 m2. Ska det få vara så? Vissa yrkesprogram måste kanske ha den ytan. Datum för nästa års Gymnasiedagarna är 9-11 oktober. Synpunkter: -Nätverksdeltagarna berättade att i Helsingborg har man en mässa på våren om yrken och program och en mässa på hösten med fokus på skolorna. -Det byggs en konkurrerande arena i Åby nu. Kanske kan det sätta press på Svenska Mässan och påverka prissättningen? -Hur kan vi ännu bättre förklara varför yrkena finns med under Gymnasiemässan? -Behövs det fler syv även i Future skills?
-I samverkansavtalet finns en tanke om att vägledningen går i olika steg. Gymnasiedagarna är starten på många sätt, men sedan kommer även öppna hus och andra besök. -Kan vi hjälpas åt och få branscherna att investera? En yrkesmässa värd namnet. Yrken och utbildningar på våren och på hösten mera mot skolor. Programråden kanske är intresserade av att finansiera? -Kommentar lämnades om att Kunskap och framtidsmässan för äldre elever och andra vuxna inte är lika bra. -En del lyckades väldigt bra med att få fram sin bransch. T ex bilplåtslagaren som hade en visuell monter. Virtuell svets på Lindholmen var också lyckat. Fråga: Får man ha två montrar? Svar: Göteborg gör en gemensam beställning över en stor yta och sedan delas det upp. Kompetensbristen i regionen gör att man nu vill vara med och påverka. 2020 års mässa är ännu mera prova på. Annan utveckling består av information på fler språk. Lärarhandledningen är den som gjordes till Euro skills. Ungefär 70 % använder detta material. Det kommer att vara fler och kortare föräldramöten. Förträff för utställare kommer att anordnas i juni via Skola och Arbetsliv på GR. Gymnasiedagarna år 2019 och framåt Det blir trångt på Svenska Mässan pga andra arrangemang samtidigt. Hur flexibla kan vi vara? Är det ens möjligt att flytta fram i tid? Det ska inte vara veckan innan novemberlovet och heller inte direkt efter. Utifrån antagningsperspektiv: Utbildningsutbudet visas på elevsidan (2 november -17) och före det att ansökan öppnar (11 december -17). Kanske ska vi ha en arbetsgrupp om detta som tar fram ett förslag? Andra alternativ? Eriksberg kan bara ha 2000 personer samtidigt. Arenan i Partille kanske? Arbetsgrupp: Dennis P och Egil G kan spåna med Wictoria och Lena Sjöstrand. SYV och branschen bör också delta i så fall. Men arbetsgruppen har inte mandat att besluta i frågan. 10. Information lämnades om att slutkonferens arrangeras för Plug-in-projektet den 28 februari 2018. Alla är välkomna att ta del av intressant utvecklingsarbete. 11. Övriga frågor Sekreteraren informerade om att Gymnasieantagningen samverkar med Skolverket och andra antagningsenheter i Sverige för att ta fram ett system som kan leverera utbildningsutbudet direkt till Skolverket. På så vis är det uppdaterat så långt det går och skolorna behöver inte leverera dubbelt om detta blir av.
Sabina Svahn inbjuds att medverka vid kommande möte och berätta mera. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc. - bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport.